7.1
Lag om samförvaltning i statligt stödda hyreshus
1 §. Lagens syfte. Den gällande samförvaltningslagen inleds med en paragraf om lagens syfte. Det föreslås att paragrafen om lagens syfte ska bevaras eftersom den koncist beskriver syftet med samförvaltning och samförvaltningslagen och beskrivningen är inte alls föråldrad. Enligt paragrafen om lagens syfte att ge de boende beslutanderätt och inflytande i ärenden som gäller deras boende samt att öka boendetrivseln och främja underhållet och skötseln av hyreshusen. Dessa mål är fortfarande lagens huvudsakliga mål. I synnerhet i statligt stödda hyreshus är det viktigt att de boende kan påverka frågor med anknytning till boendet och till sin närmiljö och samtidigt stöder detta deltagande skötseln av ekonomin för hyreshusen samt rättidiga reparationer och trivsel. Dessutom främjar de boendes deltagande social gemenskap, samarbete och informationsutbyte. Genom att införa nya elektroniska förfaringssätt kan verksamheten och uppnåendet av dess syften effektiveras på ett betydande sätt och informationsutbytet förbättras. Genom elektroniska förfaringssätt är målet också att öka deltagningsaktiviteten.
Syftet med samförvaltning är också att främja hyreshusens energieffektivitet och hållbart boende. Med detta avses boende i enlighet med socialt, ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. De boende kan lägga fram förslag på åtgärder och förbättringar som syftar till koldioxidsnåla och energieffektiva bostäder och hus och de har rätt att få information om hyresbostädernas och hyreshusens energianvändning samt om energibesparingar och om målen för koldioxidsnålhet och miljövänlighet. Teman för hållbar användning kan lyftas fram både i samband med boendekommitténs och med samarbetsorganets verksamhet och de ingår i de olika rättigheter som föreslås för boendekommittén och samarbetsorganet i 6 och 8 § nedan.
För att uppnå lagen syfte har bestämmelserna i lagen formulerats så att de omfattar flexibilitet i strukturerna för samförvaltning och genomförandet av den. För att uppnå lagens syfte behövs olika strukturer i olika hyreshusbolag. Å andra sidan är tryggande av de boendes möjligheter att påverka och delta det viktigaste i reformen av lagen, vilket kräver vissa strukturer och bestämmelser om de boendes rättigheter. För att lagens syfte ska uppnås ska strukturerna för samförvaltning i varje bolag skräddarsys inom lagens ramar så att de bäst fyller lagens syfte.
2 §. Lagens tillämpningsområde.I paragrafen ska det föreskrivas om lagens tillämpningsområde. Tillämpningsområdet förblir det samma det vill säga enligt 1 mom. är det begränsat till hyresbostäder som omfattas av de begränsningar i fråga om användning och överlåtelse som avses i aravabegränsningslagen eller i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån. Även delägarbostäder omfattas under tiden de används som hyresbostäder av begränsningar och tillämpar samförvaltningslagen om de har finansierats med statens räntestödslån.
Lagen ska inte heller i fortsättningen tillämpas på hyreshusobjekt med så kallat kortvarigt räntestöd som lånefinansierats med stöd av lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016). Objekten i fråga omfattas av inskränkta begränsningar i fråga om användning och överlåtelse till exempel har det inte angetts någon självkostnadsprincip som gäller hyresbestämning utan hyran bestäms på det sätt som nämn i den lagen utgående från initialhyran och de tillåtna justeringarna av den. Därför har ingen skyldighet att iaktta samförvaltningslagen angetts för objekt med kortvarigt räntestöd, men lagen kan naturligtvis iakttas genom beslut av ägaren och samförvaltningen kan ordnas på frivillig grund och så har man även gjort.
Som ny bestämmelse i 2 mom. i paragrafen om tillämpningsområdet föreslås en begränsning för att förtydliga rättsläget och enligt det är det i objekt för grupper med särskilda behov möjligt att anpassa genomförandesätten för samförvaltning med hänsyn till särdragen för varje grupp med särskilda behov. Undantag från tillämpningen av denna lag kan göras till den del tillämpning av den inte är ändamålsenligt med hänsyn till de boendes möjligheter att delta och särdragen hos boendestrukturen i hus där de boende är grupper med särskilda behov enligt 3 § i lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov. Även då ska man sträva efter att genom specialarrangemang förverkliga lagens syfte. Syftet med specialarrangemangen ska vara att möjligheterna för de boende att delta och påverka förverkligas på bästa möjliga sätt med hänsyn till särdragen hos gruppen av boende. Lagen kan tillämpas i den omfattning den tar hänsyn till de boendes möjligheter att delta och särdragen hos boendestrukturen och på det sätt som bäst passar deras situation. Om de boende kan delta i samförvaltningen, ska den ordnas, om inte kan man till exempel årligen ordna ett evenemang som motsvarar boendestämman för anhöriga och intressebevakare.
Även student- och ungdomsbostäder omfattas av undantaget för grupper med särskilda behov. Omsättningen i studentbostäder är stor och alla boende har tillgång till elektroniska kommunikationsmedel, eftersom de behövs för att genomföra studierna och därför kan till exempel fullständigt elektronisk praxis fungera i studentbostäder. Till exempel att skicka kallelse till en stämma och boendestämmor med få deltagare binder studentbostadssamfundens resurser i onödan då de kan användas till att förverkliga möjligheterna att delta på bättre sätt. Det kan till exempel vara mera ändamålsenligt att utse kandidaterna till boendemedlemmar i styrelsen genom elektronisk omröstning i stället för en boendestämma för att omröstningen ska vara mera representativ. Likaså kan elektroniska boenderåd och boendeenkäter utnyttjas för att i större omfattning nå de boende. Studerande är enligt den utredning som Finlands studiebostäder rf låtit utföra inte längre intresserade av att engagera sig i boendeverksamhet, däremot intresserar sporadiskt deltagande med låg tröskel studerande. Samförvaltningslagens skyldigheter som är behövliga för andra boendegrupper kan medföra olägenheter för en fungerande och frivillig boendeverksamhet och medföra extra kostnader för studentbostadsbolag.
I student- och ungdomsbostadssamfund är det behövligt att utöver när det gäller att ha sammanträden också göra avvikelser när det gäller samförvaltningslagens bestämmelser om tidpunkten för ordnande av stämmor och mandatperioderna, eftersom boendetiderna för de boende är korta och de boende kan inte heller förbinda sig för hela mandatperioden. Avvikelser föreslås även när det gäller urvalsförfarandet för representanten till styrelsen så att till exempel en direkt omröstning på webben är möjlig. Flexibel praxis är viktig för att få en fungerande samförvaltning och få med de boende i verksamheten på ett snabbt och elektroniskt sätt som de konstaterat vara bäst och som inte kräver tidsmässig bindning. Samförvaltningen kan flexibelt genomföras på den nivå som anses vara bäst för att inspirera de boende att delta i verksamheten och trygga deras möjligheter att delta och påverka på ett meningsfullt sätt. Den boendeverksamhet som samförvaltningslagen avser på olika nivåer kan ersättas med information, boenderåd och boendeenkäter, om det är ett effektivare sätt att nå de boende. Den egentliga samverkan kan fokusera på social gemenskap och trivsel och boendekommittéer kan tillsättas efter behov. De ärenden som boendekommittéerna behandlar kan behandlas i samarbetsorganet om man genom att flytta dessa uppgifter bättre kan få deltagare till boendekommittéerna. Dessa verksamhetssätt kan fungera som försök för att senare om de lyckas eventuellt ska kunna utökas då allt fler på ett flexibelt sätt kan eller vill delta i verksamheten. På så sätt kan samförvaltningen svara mot nutida krav och nivån på boendedelaktigheten kan förbättras.
Enligt den föreslagna paragrafens 3 mom. tillämpas vad som föreskrivs i den föreslagna lagen om en sammanslutning som äger ett eller flera hyreshus också på en stiftelse som äger ett eller flera hyreshus. Denna bestämmelse föreslås för att undvika upprepande av ordparet ”sammanslutning eller stiftelse” senare i lagen. Hyreshusens ägare är antingen sammanslutningar eller stiftelser och lagen ska tillämpas på alla hyresbostäder som omfattas av de begränsningar i fråga om användning och överlåtelse som nämns ovan. Enligt definitionen är de hyreshussamfund där samförvaltningslagen är tillämplig även kommuner som direkt äger hyresbostäder. Samförvaltningslagen ska tillämpas på lika villkor när det gäller hyreshus med olika ägare. Samförvaltningslagen ska tillämpas på samma sätt oberoende av på vilket sätt ägandet av hyreshuset har ordnats i kommunen eller annars.
I fråga om kommunens dottersammanslutningar finns även bestämmelser om möjligheterna att delta och påverka i 22 § i kommunallagen.
3 §.Verksamhetssätt och kontakt. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om de förfaringssätt som bidrar till att skapa en effektiv samförvaltning och ömsesidighet.
Utöver innehållet i samförvaltningens uppgifter är det behövligt att föreskriva om de förfaringssätt som de boende förväntar sig av hyreshussamfundet och dess representanter. Hyreshussamfundets roll är att ordna fungerande ramar för samförvaltning och få i gång samförvaltningen. Det är alltid frivillig för de boende att delta i samförvaltningen och mycket önskvärt. Det ligger i hyreshussamfundets och de boendes gemensamma intresse att de boende deltar, att det skapas social gemenskap och att husen tas väl omhand. Genom samförvaltning görs de boende medvetna om ärenden i rätt tid och på ett för de boende korrekt och förståeligt sätt. Hyreshussamfundet ansvarar för att utbilda för förtroendeuppdrag, såsom styrelsemedlemskap, och dela information om samförvaltning. I ekonomiska frågor som gäller hyreshussamfundet behövs också introduktion för att de boende ska kunna delta i uppföljningen av ekonomin.
I paragrafen föreslås 2 mom. om hyreshussamfundets förfaringssätt i ärenden som gäller boende. De boende har upplevt att de delvis har begränsade möjligheter att påverka inom samförvaltningen och av samförvaltningen förväntas framför allt genuin interaktion, att de boende blir hörda och kan påverka ärenden.
De boende ska höras i ärenden som gäller deras boende. Hörandet av de boende ska påverka beslut och de boende ska hållas uppdaterade om hur ärendet framskrider. De boende ska underrättas om hur deras respons har beaktats när beslut fattades. Hyreshussamfundet ska ha ett tydligt sätt att ta emot respons från de boende och det ska kommuniceras effektivt till de boende. Respons från de boende ska behandlas korrekt och den ska besvaras inom rimlig tid. Rimlig tid innebär att reagera enligt hur brådskande ärendet är. Brådskande ärenden ska besvaras så snabbt som möjligt, medan ett svar kan dröja längre i icke-brådskande ärenden i enlighet med ärendets karaktär. Den föreslagna bestämmelsen avser behandling av ärenden inom rimlig tid samt information och svar inom rimlig tid.
Det är viktigt för de boende att de känner till den kontaktperson i hyreshussamfundet som kan besvara deras frågor i ärenden som gäller samförvaltning. I 4 mom. föreslås en bestämmelse enligt vilken det ska finnas en utsedd kontaktperson för de boende som de kan kontakta i ärenden som gäller samförvaltning. I princip ska kontaktuppgifterna för en person med förtroendeuppdraget kontaktperson eller en representant för de boende kunna meddelas berörda boende och hyreshussamfundet.
I det föreslagna 5 mom. föreslås bestämmelser om tillämpning av samförvaltningslagen vid situationer med andrahandsuthyrning. Om lokalerna har hyrts ut i andra hand ska hyreshussamfundet genom avtal se till att den som hyr i andra hand följer samförvaltningslagen. Ägaren ansvarar för att samförvaltningslagen följs även i dessa situationer. Bestämmelser om hyresvärdens skyldigheter finns också i lagen om hyra av bostadslägenhet. Den informationsskyldighet som anges i den föreslagna lagen gäller endast samförvaltning och påverkar inte hyresvärdens informationsskyldighet enligt lagen om hyra av bostadslägenhet.
4 §.Boendestämma och sammankallande av den. I paragrafen ska det föreskrivas om förfaringssätt i anknytning till utlysande av den obligatoriska boendestämman inom samförvaltning. Boendestämmor ordnas mellan de hus som ingår i en hyresbestämningsenhet. En hyresbestämningsenhet avser ett hus eller en helhet av hus som ligger fysiskt nära varandra och för vilken hyran bestäms på samma sätt och som i allmänhet också är samma lånefinansierade objekt det vill säga helhet som finansierats med samma arava- eller räntestödslån och som är byggd samtidigt. Hyresbestämningsenheten kan dock utgöras av flera lånefinansierade objekt.
Precis som i den gällande lagen (4 §) sammankallas boendestämman främst av boendekommittén. Om det inte finns en boendekommitté, sköter hyreshusbolaget sammankallandet. I nuläget ska kallelsen delas ut en vecka före stämman, i den föreslagna bestämmelsen ska kallelsen delas ut två veckor före stämman. Genom att dela ut kallelsen till stämman tidigare främjas de boendes deltagande i stämman.
Om hyresbestämningsenheten inte har någon aktiv boendeverksamhet, kan boendestämman ordnas kombinerat med den årliga stämman för närbelägna hyresbestämningsenheter. Även då ska stämman vara lättillgänglig för de boende nära det egna bostadshuset för att boendeverksamheten ska kunna utvecklas. Denna möjlighet till en gemensam stämma ska endast utnyttjas i de fall där stämman till följd av ett tidigare litet antal deltagare knappt förväntas ha några deltagare alls. I dessa fall kan man också välja en gemensam boendekommitté för flera hyresbestämningsenheter om det inte finns ett tillräckligt antal deltagare för att tillsätta en boendekommitté inom en hyresbestämningsenhet.
I kallelsen ska nämnas de ärenden som ska behandlas på stämman samt tid och plats för stämman, huruvida stämman ordnas som närstämma och möjligheten att delta i stämman på distans. I en kallelse som gäller en webbstämma ska utöver de ärenden som ska behandlas även nämnas tidpunkten för stämman samt förutsättningarna för att delta och genomförandet. Som bilaga eller på webbplatsen ska materialet för stämman delas ut eller göras tillgängligt före och efter stämman. En skriftlig kallelse till stämman ska delas ut till bostadens postadress eller per e-post om den boende har meddelat sin e-postadress. Dessutom ska kallelsen till stämman hållas framlagd i fastighetens offentliga utrymmen. Vid stämman får beslut fattas endast om ärenden som nämnts i stämmokallelsen.
Boendestämmor kan också ordnas som hybrid- eller webbstämmor. När stämmor ordnas med hjälp av dataförbindelser eller något annat tekniskt kommunikationsmedel ska de boende erbjudas vägledning i digitala förfaringssätt och även att göra det möjligt att delta på plats ska betraktas som en huvudregel. Då kan man delta i stämmor både på plats och på distans med hjälp av ett tekniskt kommunikationsmedel. På så sätt säkerställs möjligheter för de boende att på lika villkor delta i stämman, om inte alla har möjlighet att delta i stämman via ett tekniskt kommunikationsmedel och detta är önskvärt av de boende. Vid ordnande av webbstämmor ska hänsyn tas till att man ska kunna påverka ärenden som gäller det egna huset även utan elektroniska kommunikationsmedel. Möjligheten att delta i stämman via post eller med hjälp av ett tekniskt kommunikationsmedel ska nämnas i stämmokallelsen.
När information kan delas elektroniskt på webben, kan informationsutbytet effektiveras och stämmomaterialet kan finnas på webben så att man kan bekanta sig med det på förhand. Kommunikationen och materialet ska vara tydliga och i förståelig form. Elektroniska kommunikationsmedel kan möjliggöra också till exempel omröstning (till exempel val av styrelserepresentant) och de boendes åsikter kan kartläggas genom elektroniska snabbgallupar. Hyreshussamfundet ska främja elektroniska förfaringssätt och tillhandahålla plattformar för att arbeta elektroniskt och som möjliggör till exempel webbstämmor. Lagen möjliggör elektronisk omröstning och därför kan möjlighet att rösta elektroniskt ordnas för de personer som deltar i stämman på distans.
Stämmomaterialet ska delas ut på förhand antingen som bilaga till stämmokallelsen eller på webbplatsen. Webbplatsen kan också vara skyddad och då har endast de personer som kallats till stämman tillgång till webbplatsen. Stämmokallelsen kan utöver bostadens postadress delas ut också per e-post om den boende har meddelat sin e-postadress. De boende ska informeras om de beslut som fattats på stämman och därför ska stämmomaterialet delas på webbplatsen också efter stämman. I samförvaltningen ska det tas hänsyn till mångfalden av boende och de olika språk som de boende använder. Behoven att översätta de viktigaste ärendena för stämman kan övervägas precis som i hyreshussamfundets övriga kommunikation.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan boendestämman kan komma med förslag i ärenden som gäller hyresbestämningsenhetens hus. Förslag kan lämnas till exempel till boendekommittén och till hyreshussamfundet. Det är viktigt att boendestämman gör sin ståndpunkt hörd i ärenden som gäller boendet. Behoven att tillämpa denna bestämmelse kan till exempel ge upphov till situationer där en boendekommitté inte har tillsatts eller en representant utsetts eller boendestämman inte har samma åsikt som boendekommittén i ärendet.
5 §. Boendekommitté. Huvuddragen i den föreslagna paragrafen motsvarar innehållsmässigt 7, 8 och 15 § i den gällande lagen. Boendestämmans verksamhetsområde omfattar främjande av boendetrivseln, social gemenskap och säkerheten i det eller de hus som hör till en hyresbestämningsenhet. Möjligheten att tillsätta flera boendekommittéer föreslås bli slopad. I allmänhet tillsätts i praktiken en boendekommitté. Om det behövs olika organisationskommittéer och andra kommittéer kan de tillsättas inofficiellt. Bestämmelser om att avsätta boendekommittén eller en medlem i den finns nedan i den föreslagna 12 § om beslut.
6 §.Boendekommitténs rättigheter. Den föreslagna paragrafen motsvarar delvis 10 § i den gällande lagen där det föreskrivs om boendekommitténs uppgifter. I paragrafen ska det föreskrivas om rättigheter inom samförvaltning som är specifika för en hyresbestämningsenhet. Centralt inom samförvaltning är behandling av ärenden i anknytning till hyresbestämning och reparationer. De boende kommer med den bästa och mest aktuella informationen som kan utnyttjas i beredningen, genomförandet och övervakningen av reparationer. De boende ska på ett lämpligt sätt kunna delta i planeringen av ett saneringsprojekt som gäller hyresbestämningsenheten och följa hur det framskrider.
Ärenden som hänför sig till hyresbestämning intresserar de boende. I synnerhet de realiserade utgifterna och underhållsöverskottet när det gäller hyran för underhåll intresserar de boende eftersom en del av dessa kostnader är sådana som de boende genom sitt eget agerande kan påverka och således åtminstone indirekt påverka den hyresbörda som de ger upphov till. Även underhållssystem och underhållsavtal är centrala inom underhållet av huset och påverkar på ett betydande sätt boendet. Innehållet i underhållsavtalet ska redogöras för de boende liksom underhållets uppgift. Priser och arvoden som hänför sig till avtalen är ofta affärshemligheter.
Boendekommittéerna har vidare rätt att för de boende och de övriga lägenhetsinnehavarnas räkning övervaka skötseln, underhållet och reparationerna. Denna behörighet ska begränsas till de gemensamma lokalerna. Behörigheten i fråga kan inte omspänna utrymmen som omfattas av hemfrid. Övervakningen är enligt principerna för samförvaltning en frivillig metod för de boende som kompletterar ägarens skyldigheter att följa med och förbättra skötseln och underhållet av hyreshusen och genomförandet av reparationer. I samtliga fall är det hyreshussamfundet som ansvarar för övervakningen. Till skillnad från den lagstadgade tillsynen av byggarbeten som grundar sig på ägarens ansvar föreslås den finska språkdräkten ändras från valvonta till tarkkailu, medan den svenska språkdräkten är oförändrad. Genom ändringen ska dock inte rättighetens innehåll ändras, utan det är fråga om en precisering som gäller lagens finska språkdräkt.
Boendekommitté föreslås ha kvar befogenheter som gäller ordningsstadgarna och beslut om de principer för fördelning som gäller gemensamma bilplatser, bastur, tvättstugor och motsvarande utrymmen inom de befintliga ramarna. Denna beslutsrätt betraktas som en central rättighet inom ramen för närdemokrati och trots att samarbetsorganets ställning betonas ska dessa rättigheter inte överföras till samarbetsorganet. Beslut om ordningsstadgar fattas självfallet inom ramen för den befintliga lagstiftningen och med beaktande av kravet på jämlikhet. Beslut om principer för fördelning av gemensamma bilplatser, bastur, tvättstugor och motsvarande utrymmen ska också preciseras så att beslut kan fattas endast inom befintliga ramar. Principerna för fördelning är förknippade med investeringar, såsom elektroniska system som används i hela bolaget. Dessa system och annan praxis som är enhetlig på ett ändamålsenligt och nödvändigt sätt skapar ramar för husvisa beslut.
Rätten till inflytande i beslut om principer för fördelning av gemensamma bilplatser, bastur, tvättstugor och motsvarande utrymmen föreslås bli överförda till samarbetsorganet. Uthyrningsprinciperna det vill säga beslut om bilplats-, bastu- och tvättstugeavgifter ska fattas av hyreshusbolagen och samarbetsorganet har rätt att delta i beslut i dessa ärenden. I ärenden där beslut fattas på bolagsnivå är samarbetsorganet rätt nivå att delta i beredningen och föra underhandlingar.
Det föreslås att rollen som medlare i störningssituationer ska strykas från boendekommitténs rätt till inflytande. Medling betraktas i nuläget höra till yrkesutbildade personer som utbildats för ändamålet och boendekommittén deltagande behöver inte anges i lag. I många bolag finns en boenderådgivare eller en motsvarande tjänsteman som kan hjälpa de boende till exempel vid störningar i hyresbetalningen eller andra situationer med boendestörningar. Beredning av lagstadgad rådgivning pågår. Dessutom finns aktörer som är specialiserade på grannskapsmedling och nya metoder för grannskapsmedling i anknytning till fastighetsförvaltning vilka kan vara till hjälp i konfliktsituationer. Boendekommittén kan vid behov delta i allmänna åtgärder som hänför sig till exempel till husets interna kommunikation utan en bestämmelse om medling i lagen.
Boendekommittén kan besluta om användning av gemensamma utrymmen i det fall att lokalerna är avsedda endast för boende i de hus som hör till hyresbestämningsenheten i fråga. Det är motiverat att foga detta förbehåll till lagen eftersom det i nuläget finns bland annat kvartersspecifika utrymmen och avtal om användningen av dem ingås mellan bostadsbolagen och utrymmen som i större omfattning används gemensamt i hyreshussamfundet såsom gym.
Boendekommittén kan lägga fram förslag till samarbetsorganet och hyreshussamfundet i de ärenden som nämns ovan och i andra ärenden som gäller hyresbestämningsenheten. Boendekommitténs förslag kan innehålla till exempel principer för ny praxis som genom samarbetsorganet eller hyreshussamfundet kan utvidgas så att den omfattar hela samfundet.
Boendekommittén eller ett annat organ för samförvaltning kan ha många slags verksamhet till uppgift, om organet informellt beslutar det, till exempel verksamhet i anknytning till att främja social gemenskap, säkerhet och trivsel samt ordna talkoarbete och andra gemensamma evenemang.
7 §. Samarbetsorgan. Det fattas ofta helhetsbeslut i ärenden som gäller hyreshus inom hyreshussamfundets förvaltning. För att de boende ska kunna påverka dessa beslut, behövs ett samlande, konsulterande organ likt ett samarbetsorgan. Samarbetsorganet föreslås dock inte vara obligatoriskt, utan det kan tillsättas i samfundet utgående från behoven hos de boende. För att det ska vara ett genuint samarbetsorgan ska ägaren delta i samarbetsorganets verksamhet. Samarbetsorganet ska ha ett tillräckligt antal medlemmar, men ändå inte för många för att kunna fungera. Därför har sättet att utse samarbetsorgan inte angetts i den föreslagna lagen för att kunna anpassas till samfundet i fråga. De strukturer som fungerar i nuläget ska också kunna bevaras. I princip ska boendekommitténs ordförande eller den representant som utsetts i stället för boendekommittén representera boendekommittén i samarbetsorganet och när samarbetskommittén utses. Sammansättningen av medlemmar i samarbetsorganet ska vara representativ med tanke på område, fastighetstyp och hus av olika ålder.
Samarbetsorganet ha till uppgift att ge introduktion i samfundet och dess verksamhet, fungera som ledningens samtalspartner, hjälpa till med beredningen och informera de boende om grunderna till och beredningsprocesserna för olika ärenden. Samarbetsorganet kan i sin roll aktivt förmedla information från hyreshussamfundet till hela kretsen av boende i sådana ärenden där information kan delas och det är behövligt att informera. Rollen fokuserar på ömsesidig kommunikation. I samarbetsorganet behandlas ärenden som gäller de boende och då är dess roll även rådgivande och på så sätt får samfundet värdefull information om och kommer i kontakt med de boendes åsikter. Hyreshussamfundet ska i sin verksamhet ta hänsyn till samarbetsorganets ställning. Den egentliga beslutanderätten och ansvaret för besluten har dock hyreshussamfundet.
Hyreshussamfundet ska ersätta den boende för skäliga resekostnader för deltagande i boendeverksamhet. Små arvoden kan naturligtvis även betalas utan bestämmelse i lagen i synnerhet för uppgifter som innebär mycket arbete.
8 §. Samarbetsorganets rättigheter. Samarbetsorganet ska delta i utarbetandet av gemensamma principer för uthyrning av bilplatser, bastur, tvättstugor och motsvarande utrymmen. Det är än ändamålsenligt att fatta gemensamma beslut på samfundsnivå om avgifter som gäller bilplatser, bastur och tvättstugor och via samarbetsorganet har de boende möjlighet att delta i besluten. På motsvarande sätt som det föreslås ovan beslutar boendekommittén enligt 6 § 6 punkten om principerna för fördelning av dessa utrymmen inom befintliga ramar.
I det föreslagna 1 mom. finns en förteckning över de ärenden som gäller samfundets ekonomi i behandling av vilka de boende i den form de valt har rätt att delta. Samarbetsorganet har rätt att delta i beredningen av finansieringsplanen, reparationsplanen, reparationerna, principerna för hyresbestämning och utjämning, budget och bokslut samt upphandlingar och investeringar. Till exempel underhållsavtal är viktiga för boendet och följderna syns ofta i de boendes vardag. Därför ska de boende vara med i beredningen av upphandlingsprocessen och de boendes önskemål och respons ska synas i genomförandet av upphandlingarna.
Samarbetsorganet ska delta i beredningen av upphandling av tjänster med anknytning till boendet. Olika tjänster med anknytning till boende har ökat och de boendes syn är viktig i beredningen av upphandling av tjänster speciellt då tjänsterna kan ha anknytning till självkostnadshyran. Därför är det viktigt att samarbetsorganet deltar i beredningen av upphandlingarna. Samarbetsorganet föreslås delta i beredningen av ärenden som gäller överlåtelse eller rivning av hyreshus eller åtgärder som gäller befrielse av hyreshus från begränsningar för användning eller överlåtelse och förhandla om dessa efter hyreshussamfundets beslut, eftersom det i dessa fall är fråga om enskilda hus eller ärenden som gäller enskilda hus och information om dessa kan lämnas först efter att beslut har fattats.
De boende behöver information om planeringen av konkurrensutsättningar och hur processen framskrider även om uppgifter om själva konkurrensutsättningen inte kan lämnas ut för att skydda affärshemligheter. Upphandlingar är en central faktor som påverkar hyran och boendet. Hyreshussamfundet ska enligt 2 mom. informera om kommande konkurrensutsättningar av upphandlingar som anknyter till hyreshusen och boendet och bereda samarbetsorganet möjlighet att komma med påpekanden om dem.
Samarbetsorganet är ett lämpligt forum för åsiktsbyte mellan ägare och de boende, för diskussion, gemensamma överläggningar och att höra de boendes syn, men samarbetsorganets arbete ska å andra sidan inte överlappa styrelsens arbete. Därför är samarbetsorganet ett riktgivande förhandlingsorgan som enligt den omfattande rätten att delta som föreslås ger de boende möjlighet att delta i beredningen av beslut, medan samfundets styrelse ansvarar för de egentliga besluten. I samarbetsorganet ska det föras konstruktiva diskussioner om en enhetlig linje där båda parterna beaktas.
9 §. De boendes representation i styrelsen eller motsvarande organ. Boendestämmorna utser enligt den gällande lagen sin kandidat till hyreshussamfundets styrelse och organet i fråga, i bostadsaktiebolag bolagsstämman, väljer bland kandidaterna styrelsemedlemmar som representerar de boende. De boende ska föreslå minst en styrelsemedlem, om det är fråga om en styrelse med högst fyra medlemmar, och två om antalet styrelsemedlemmar är fem eller flera. Inga ändringar föreslås i dessa bestämmelser. Styrelsemedlemskap är ett av de viktigaste sätten att påverka för de boende även om boendemedlemmarna är en minoritet i styrelsen och en boendemedlens ställning i viss mån kan upplevas motstridig eftersom den boende bor i en viss hyresbestämningsenhet men hyreshussamfundets styrelse fungerar som en helhet och enligt aktiebolagslagen främjar styrelsen hyresbolagssamfundets intresse i sin helhet. Det anses dock inte finnas någon djupare konflikt eftersom hyreshussamfundets och den boendes intressen på lång sikt är överensstämmande.
Enligt samförvaltningslagen förutsätts att boendestämman utser de boendes kandidater till styrelsemedlemmar. I stora bolag kan det vara svårt att direkt förrätta val av boendemedlemmar bland de kandidater husstämmorna har ställt upp på grund av det stora antalet kandidater. Därför kan man enligt lagförslaget vara flexibel när det gäller de boendekandidater som boendestämmorna framställt direkt till hyreshussamfundet. Eftersom grundprincipen enligt vilken boendestämmorna utser kandidater och varje hus på lika villkor får ställa up en kandidat slopas, ska tydligheten och effektiviteten för det representativa systemet säkerställas vilket bidrar till en direkt kontakt mellan boendestämman och styrelsen i processen att utse boendemedlemmar. Därför föreslås det att samarbetsorganet vid behov gallrar bland kandidaterna eller att man genom val kan utse de slutliga kandidaterna bland de kandidater som boendestämman ställt upp. Boendestämman utser kandidater av vilka samarbetsorganet eller ett motsvarande boendeorgan kan gallra eller det genom val kan gallras bland kandidaterna i stora bolag där antalet kandidater kan vara flera hundra. För att den styrelsemedlem som valts helt ska kunna delta i det krävande styrelsearbetet och bidra med sin egen insats, ska ett tillräckligt antal kandidater ställas upp och bland dem väljer ägaren dem som lämpar sig bäst som styrelsemedlemmar. Om det också väljs ersättare för styrelsemedlemmarna, ska ersättare också väljas för boendemedlemmarna. De slutliga kandidater som de boende utsett ska i alla fall vara fler än antalet platser för boendemedlemmar i styrelsen. Hyreshussamfundet ansvarar för att de boendemedlemmarna introduktion i att verka som medlem i styrelsen.
Ärenden som gäller skötsel och underhåll av hyreshus eller beredning och iakttagande av budgeten för hyreshus enligt denna lag och som direkt ägs av kommunen ska handhas i samarbete med de samförvaltningsorgan som avses i denna lag.
I 47 § i kommunallagen föreskrivs att i sammansättningen av styrelserna för kommunens dottersammanslutningar ska en med tanke på sammanslutningens verksamhetsområde tillräcklig sakkunskap om ekonomin och affärsverksamheten beaktas. Bestämmelsen står inte i strid med samförvaltningslagens krav att en boendemedlem eller boendemedlemmar ska utses, utan i sammansättningen av styrelsen kan både sakkunskap om ekonomin och affärsverksamheten beaktas och bland de boende till styrelsens verksamhet välja representanter som kompletterar boendeperspektivet. Det villkor som nämns ovan att det ska finnas ett tillräckligt antal boendekandidater är också viktigt med tanke på att uppfylla de krav som ställs i 47 § i kommunallagen.
10 §. De boendes rätt till insyn i skötseln av hyresbestämningsenhetens och hyreshussamfundets ekonomi och förvaltning. Enligt den gällande lagen har de boende kunnat utse en övervakare av ekonomi och förvaltnings för varje hyresbestämningsenhet. Denna möjlighet ska bevaras och dessutom föreslås i lagen en möjlighet att för ett hyreshussamfund utse en övervakare som kan granska ekonomin och förvaltningen för hela samfundet. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. har samarbetsorganet eller om ett sådant inte finns, ordförandena för boendekommittéerna, rätt att utse en övervakare som följer och granskar skötseln av hyreshussamfundets ekonomi och förvaltning.
Även revisorn ska kunna utnyttjas i övervakningen. Bolagets revisor, som känner bolaget, kan också fungera som boenderedovisor, det vill säga även i större omfattning granska att lagstiftningen om statligt stödda hyreshus efterlevs eller något annan fråga som intresserar de boende. Möjligheten att utse en extra revisor som utses av de boende föreslås inte ingå i lagstiftningen, eftersom det ökar revisionskostnaderna och möjligheten att utse en övervakare är ett mera kostnadseffektivt sätt att öka övervakningen. Enligt 3 mom. ska däremot om de boende vid samförvaltning har utsett en revisor för hyreshussamfundet eller om revisorn har utsetts vid samförvaltning bland personer som de boende föreslagit, denna revisor även sköta övervakarens uppgifter, om man inte särskilt har tillsatt också en övervakare.
En övervakare utses för att granska det som de som utsett övervakaren anvisar, till exempel ett ärende med anknytning till hyresbestämning. På så sätt undviks överlappningar med den lagstadgade revisionen för hyreshussamfundet och överlappande kostnader. Den övervakare som samförvaltningen utser kan fokusera på de frågor som ligger i de boendes intresse såsom att granska att självkostnadsprincipen genomförs i samfundet.
Övervakaren ska enligt den föreslagna bestämmelsen ha sådan kännedom om och erfarenhet av ekonomiska och juridiska frågor med tanke på uppdragets art och omfattning som behövs för att sköta det. Denna föreslagna bestämmelse är ny. I paragrafen föreslås dock inga närmare bestämmelser om behörigheten utan den ska bedömas från fall till fall. Av övervakaren krävs dock inte samma kännedom om ekonomiska och juridiska frågor, redovisning och revision som av en GR-, CGR- eller en OFGR-revisor som utför lagstadgad revision. Övervakaren kan dock förutsättas ha sådan kännedom om företagets grundläggande ekonomiska och juridiska frågor att personen på ett tillräckligt tillförlitligt sätt kan sköta uppdraget som övervakare. Om den person som utses till övervakare har särskild yrkeskompetens för granskningsverksamhet kan de allmänna principerna följas att det av personen krävs högre kompetens när granskningsuppdraget genomförs än av en person som inte har sådan kompetens. Det är meningen att även boende om de vill i fortsättningen ska kunna fungera som övervakare. Hyreshussamfundet ansvarar för de kostnader som övervakningen medför.
11 §. Rösträtt och valbarhet. Paragrafen motsvarar delvis 5 § i den gällande lagen där det föreskrivs om rösträtt och valbarhet vid boendestämman. Tillämpningsområdet för bestämmelsen utökas till att omfatta även samarbetsorganet och valet av medlemmar till samarbetsorganet. Dessutom föreslås det att redan 15–17-åringar som bor i hyreshusen ska kunna delta som röstberättigade i samförvaltningen om de har ingått ett hyresavtal. Det är viktigt att unga som bor självständigt som röstberättigade kan delta i samförvaltningen. Valbarhet föreslås dock inte eftersom minderåriga har begränsad rättslig handlingsförmåga och förtroendeuppdrag omfattar ett betydande ansvar.
Röstberättigade är utöver de boende också de direkta innehavarna av affärs- eller kontorslokaler i huset med en röst per affärs- eller kontorslokal. Tillägget förtydligar men ändrar inte bestämmelsens nuvarande innehåll. Bestämmelsen ska också preciseras så att de direkta innehavarna av affärs- eller kontorslokaler ska vara hyresgäster i hyreshussamfundet. Som hyresgäst i hyreshussamfundet har de ett motiverat direkt intresse att påverka vid boendestämman.
Till paragrafen fogas som 2 mom. en bestämmelse, enligt vilken en person som utsetts till ett förtroendeuppdrag inom samförvaltningen när den innehar förtroendeuppdraget ska vara boende i samfundet. Detta är motiverat eftersom det är fråga om samförvaltning mellan de boende och hyreshussamfundet. Om den boende flyttar bort från hyreshussamfundets bostad upphör personens mandat att representera de boende och inneha förtroendeuppdrag.
12 §. Beslut. Paragrafen motsvarar 9 § i den gällande lagen utökad med en utvidgning från boendekommittén till att omfatta även andra samförvaltningsorgan. I det föreslagna 1 mom. ska det föreskrivas om beslutssätt. Inom samförvaltning kan man besluta annat om beslutssätten. Även beslut om förfaringssätten kan fattas inom samförvaltningen. Till exempel ett val kan förrättas på önskat sätt, såsom genom sluten omröstning, ett särskilt röstningstillfälle, per post eller med hjälp av ett tekniskt kommunikationsmedel. När valet genomförs ska jämlikheten beaktas, precis som tidigare beskrivits i samband med ordnande av boendestämma.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om att avsätta ett samförvaltningsorgan eller en medlem i organet. Det organ som tillsatt det samförvaltningsorgan som avsättningen gäller eller där den medlem som avsättandet gäller är verksam kan också fatta beslut om avsättande. Förslaget innehåller en innehållsmässig ändring när det gäller avsättande av boendekommitténs medlemmar i den gällande lagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen kan boendekommittén eller en medlem i den precis som ett annat samförvaltningsorgan eller en medlem i det avsättas under en pågående mandatperiod med stöd av ett beslut som fattats av boendestämman (eller ett annat organ eller medlem av det organ som tillsatt organet eller utsett medlemmen i fråga), om beslutet har understötts av minst hälften av de röstberättigade som varit närvarande eller representerade på stämman. Enligt den gällande lagen har det krävts en majoritet av rösterna av alla röstberättigade, vilket i praktiken har visat sig omöjligt att genomföra, eftersom det endast en minoritet av de boende deltar i samförvaltningen och över lag i boendeverksamheten.
Till paragrafen ska som 3 mom. fogas en hänvisning till 5 kap. i föreningslagen i de närmare bestämmelserna om mötespraxis. Föreningslagen har redan tillämpats analogt på vissa öppna frågor som gäller mötespraxis. För att samförvaltningslagen ska hållas kompakt är det inte motiverat att utvidga lagen till att omfatta ny mötespraxis. Däremot kan föreningslagen tillämpas. Till exempel i 31 § i föreningslagen finns bestämmelser om att upprätta protokoll. Mötesordföranden ska se till att ett protokoll sätts upp över mötets beslut. De boende som har rätt att delta i stämman har rätt att på begäran få del av protokollet. Att tillgängliggöra protokollet även elektroniskt främjar informationsutbytet.
13 §. Rätt till information och informationsskyldighet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 11 § i den gällande lagen. Bestämmelsen preciseras genom att nämna de organ inom samförvaltningen som har rätt till information genom att i stället för att hänvisa till lagen hänvisa till 6 och 8 § som behandlar rättigheterna för organen i fråga. Organen inom samförvaltning har rätt till aktuella och tillräckliga uppgifter som de behöver för att utöva sina rättigheter. Uppgifterna ska vara i så tydlig och förståelig form som möjligt och presenteras visuellt och de boende ska få en förklaring av uppgifternas innebörd för beslut. I synnerhet aktuell information i anknytning till reparationer är viktig för de boende och omfattas av informationsskyldighet. Vid informerande ska behovet av kommunikation på olika språk och språklagen beaktas. Rätten till information kan begränsas av dataskyddet och skyddet för privatlivet samt affärshemligheter enligt bestämmelserna om dem.
Uppgifterna ska vara styrkta av en revisor, om boendestämman, boendekommittén eller samarbetsorganet av särskilda skäl kräver det. Syftet med tillägget är att uppgifter i regel inte ska styrkas, utan en begäran om bestyrkande framställs endast av grundad anledning, till exempel om det finns skäl att misstänka att uppgifterna innehåller fel eller att revisorn genom sin sakkunskap kan tillföra samfundet något ytterligare som är väsentligt när det gäller uppgifternas riktighet. Tröskeln för bestyrkande ska vara hög. Syftet med bestämmelsen är att undvika att det uppstår onödiga kostnader för bestyrkande då bestyrkande inte behövs.
14 §. Tillsyn, vitesförfarande och sökande av ändring. I stället för den allmänna styrningen i den nuvarande gällande lagen föreslås en tillsynsbestämmelse. I och med ARAs tillsyn är det möjligt att få ordning på tillsynen över efterlevnaden av samförvaltningslagen, eftersom det nuvarande tillsynssystemet omfattar behörigheter för två olika myndigheter, ARA och Regionförvaltningsverket. ARA har haft sakkunskap inom samförvaltning genom den allmänna styrningen, men ingen tillsynsbefogenhet.
ARA är en central expert i samförvaltningsfrågor. Därför föreslås det att den delade behörigheten mellan Regionförvaltningsverket och ARA ska slopas. Regionförvaltningens beslut har i stor omfattning grundat sig på ARAs expertis i samförvaltningsfrågor redan nu. Vitessystemet betraktas vara mycket lämpligt för att främja tillämpningen och tillsynen av samförvaltningslagen.
15 §. Klagomål. I lagen föreslås en förtydligande bestämmelse, enligt vilken klagomål över fel och försummelser när det gäller iakttagandet av samförvaltningslagen får anföras hos ARA. Det nuvarande ansökningsförfarandet som sker hos Regionförvaltningsverket ändras till ett klagomålsförfarande hos ARA. Beslut som gäller klagomål ska inte få överklagas genom besvär. Klagomål kan leda till en anmärkning eller tillsynsåtgärder, om sådana krävs i ärendet. Till exempel ett vitesförfarande kan inledas via klagomål om ett missförhållande som kommit till myndighetens kännedom.
Rättsskyddet för de boende intensifieras genom ARAs tillsyn. Tack vare tillsynsbefogenheten och vitesförfarandet är det möjligt att ingripa i eventuella förfaringssätt som strider mot samförvaltningslagen eller underlåtelse att iaktta bestämmelserna i lagen både genom anmälningar och angivelser som sker via klagomål och genom myndighetstillsyn på eget initiativ. Klagomålen kan ge grundläggande information för mera omfattande tillsyn på myndighetsinitiativ och för inriktning av tillsynen som en del av tillsynsuppgiften. Utöver behandling av klagomålen ska tillsynsuppgiften omfatta förebyggande metoder, såsom granskningar i enlighet med granskningsplanen och andra granskningar, behandlingen utgående från anmälningar av olika andra tillsynsärenden än sådana som kan betraktas som klagomål, behandling av tillsynsärenden som inletts på eget initiativ och informationsstyrning.
16 §. Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 för att hyreshussamfunden och ARA ska ha tillräckligt med tid att förbereda sig för genomförandet av den nya lagen, den introduktion och utbildning som den kräver. Lagen tillämpas också innan lagen träder i kraft på lånefinansierade, statligt stödda hyreshus under den tid de är föremål för begränsningar. När lagen träder i kraft överförs även de samförvaltningsärenden som inletts vid Regionförvaltningsverket till ARA för behandling.