1.1  Bakgrund

Regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering innehåller flera skrivningar om utvecklingen av statsunderstödd bostadsproduktion och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Enligt regeringsprogrammet klarlägger man den roll och ställning och de uppgifter som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har. I utredningen beaktas också de former av EU-finansiering som i fortsättningen kommer att riktas till byggande. Enligt regeringsprogrammet inleds en utredning för att identifiera indirekta stöd som riktas till subventionerad bostadsproduktion och för att utreda stödbeloppen. Behoven av att utveckla det subventionerade boendet utreds och behövliga lagändringar görs. Vidare klarläggs enligt regeringsprogrammet användningsändamålet för statens bostadsfond och statens finansierings- och borgensansvar i anslutning till stödet för bostadsbyggande samt alternativen när det gäller ansvaren för befintliga och framtida borgens- och stödförbindelser. 

1.2  Beredning

Miljöministeriet tillsatte för perioden 1 september 2023–1 mars 2024 en utredningsgrupp för att utreda möjligheterna att utveckla den statligt stödda bostadsproduktionen och statens bostadsfonds roll. Utredningsgruppen hade i enlighet med regeringsprogrammet till uppgift att 1) bedöma den statsunderstödda bostadsproduktionens betydelse och utvecklingsbehov bland annat med tanke på sysselsättningen, bekämpningen av segregation, bostadsmarknadens funktion och en hållbar offentlig ekonomi, 2) bedöma syftet med och rollen för statens bostadsfond och klarlägga statens finansierings- och borgensansvar i anslutning till stödet för bostadsbyggande samt alternativen när det gäller ansvaren för befintliga och framtida borgens- och stödförbindelser samt 3) identifiera de indirekta stöd som riktas till subventionerad bostadsproduktion och hur stora stöden är (bland annat villkoren för överlåtelse och uthyrning av tomter, borgen och lindrigare planbestämmelser än för produktion på marknadsvillkor). Arbetsgruppen publicerade sin rapport i mars 2024. (Julkisesti tuetun asuntotuotannon merkitys ja kehittäminen 2020-luvulla, Markus Lahtinen, Essi Eerola, Matti Kuronen ja Hannu Ruonavaara. Miljöministeriets publikation 2024:8, på finska, presentationsblad på svenska.) Länk till publikationsarkivet Valto: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165488 

Miljöministeriet tillsatte för perioden 1 maj–31 december 2024 en arbetsgrupp för att utveckla den statsunderstödda bostadsproduktionen. Arbetsgruppen har till uppgift att utarbeta förslag till utveckling av den statsunderstödda bostadsproduktionen och förvaltningen av den. Arbetsgruppens utgångspunkter är regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering samt den utredningsgrupps arbete om behoven att utveckla det statsunderstödda boendet som blev klart våren 2024. Enligt beslutet om tillsättande ska arbetsgruppen utarbeta förslag till de lagändringar och andra eventuella ändringar som ska inledas. Arbetsgruppen granskar olika stödformer för statligt stödd bostadsproduktion och hur de kan utvecklas. På agendan står bland annat eventuella ändringar i den 40-åriga räntestödsmodellen, vilket föreslogs i den utredning som publicerades i våras. I arbetet granskas också finansieringen av den understödda bostadsproduktionen och de risker som är förenade med den på längre sikt. Länk till projektportalen: https://valtioneuvosto.fi/sv/projektet?tunnus=YM027:00/2024 .  

Statsrådets finanspolitiska ministerutskott fastställde den 24 juni 2024 utifrån arbetet i arbetsgruppen för utveckling av statligt stödd bostadsproduktion att uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet överförs till miljöministeriet och att utförandet av centralens uppgifter som ett separat ämbetsverk upphör den 31 december 2024. Statsrådets finanspolitiska ministerutskott beslutade vidare samma dag att verksamheten för Statens bostadsfond som en fond utanför budgeten läggs ned och att fonden slås samman med statsbudgeten den 1 januari 2026. Finanspolitiska ministerutskottets beslut motiverades med genomförandet av statsförvaltningens produktivitetsprogram. Personalen vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet minskade med 16 personer efter de samarbetsförhandlingar som avslutades våren 2024. I slutet av 2024 beräknas 50–55 personer arbeta vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Enligt motiveringen till beslutet håller med tanke på den administrativa organiseringen av uppgifterna antalet anställda på att sjunka till en nivå som inte kan anses vara ändamålsenlig för att ordna uppgifterna som ett separat ämbetsverk och för att säkerställa det framtida genomförandet av uppgiftshelheten för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet förutsätts det att centralens uppgifter överförs till miljöministeriet. De föreslagna åtgärderna har vid beredningen i arbetsgruppen för utveckling av den statligt stödda bostadsproduktionen bedömts vara de mest verkningsfulla och till sina statsfinansiella konsekvenser effektivaste metoderna med tanke på genomförandet av uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och av föresatserna i regeringsprogrammet avseende dem, med beaktande av genomförandet av statsförvaltningens produktivitetsprogram 2025–2027. 

Utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om upphävande av lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet var på remiss i utlåtandetjänsten under tiden 12 juli–23 augusti 2024. Remisstiden var sex veckor. Utlåtanden begärdes av hyreshussamfund som äger och bygger ara-bostäder, de största städerna, välfärdsområdena samt centrala ministerier, ämbetsverk och organisationsaktörer. Utlåtande kunde också ges av dem som inte fick en separat begäran om utlåtande. Sammanlagt 53 utlåtanden lämnades in. Dessutom meddelade tre instanser att de inte avger något utlåtande. Utlåtandena finns i Statsrådets projektportal under projektnumret YM046:00/2024. Utifrån remissvaren kompletterades motiveringen till regeringens proposition om upphävande av lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i möjligaste mån i fråga om genomförandealternativ och konsekvenser. Vid den fortsatta beredningen kom man dessutom fram till att bestämmelser om inrättandet av Centralen för statligt stött bostadsbyggande i anslutning till miljöministeriet ska utfärdas på lagnivå. På grund av tidtabellen för budgeten beslutades det att den fortsatta beredningen av helheten ska genomföras genom två separata regeringspropositioner.  

Enligt tidsplanen för budgetlagarna överlämnade regeringen den 23 september 2024 till riksdagen en proposition med förslag till lag om upphävande av lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. I propositionen föreslogs det att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska läggas ned och samtidigt konstaterades det i propositionen att ämbetsverkets nuvarande lagstadgade funktioner och personal ska överföras till miljöministeriet från och med den 1 januari 2025. Enligt regeringspropositionen ska vid miljöministeriet i fortsättningen finnas Centralen för statligt stött bostadsbyggande, som ska svara för de lagstadgade uppgifter avseende genomförandet av statens bostadspolitik som för närvarande hör till ämbetsverkets uppgifter. Enligt den regeringsproposition som överlämnades till riksdagen den 23 september 2024 ska det senare överlämnas en annan regeringsproposition med förslag om att stifta en lag om Centralen för statligt stött bostadsbyggande och att hänvisningarna i lagstiftningen till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ändras till hänvisningar till Centralen för statligt stött bostadsbyggande. 

Regeringens proposition med förslag till lag om Centralen för statligt stött bostadsbyggande och till lagar som har samband med den började beredas vid miljöministeriet omedelbart efter remissbehandlingen av den första propositionen. I arbetet ingick också beredningen av en ändring av statsrådets förordning om miljöministeriet (1286/2015). I samband med beredningen beslutade man att flytta den ursprungliga tidsplanen med två månader från ingången av 2025, vilket säkerställer att alla utbetalningar och andra tjänster som produceras av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet kan skötas riskfritt och utan avbrott. Beredningen genomfördes som tjänsteuppdrag.  

2.1  Uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

2.2  Miljöministeriets organisation och uppgifter

Enligt 68 § i grundlagen svarar varje ministerium inom sitt ansvarsområde för beredningen av de ärenden som hör till statsrådet och för att förvaltningen fungerar som sig bör. Ministerierna har en minister som chef. I 15 § i lagen om statsrådet (175/2003) anges att den minister till vars ansvarsområde ett ärende hör avgör det samt leder ministeriets verksamhet enligt arbetsfördelningen. Enligt 16 § kan ministern förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som har uppdragits åt en tjänsteman för avgörande. 

Enligt 11 § i reglementet för statsrådet (262/2003) ska ministerierna behandla till det egna ansvarsområdet hörande ärenden som gäller verksamhets- och ekonomiplanering, resultatstyrning, lagberedning, informationssamhället, förvaltning, kommunikation, dataadministration, forskning, utveckling och övervakning, internationella frågor och ägarfrågor som gäller sådan statlig egendom som är i det egna ansvarsområdets besittning samt andra sådana ärenden som ska anses höra till skötseln av de uppgifter som hör till det egna ansvarsområdet. Enligt 24 § i reglementet för statsrådet hör till miljöministeriets ansvarsområde bland annat byggande och boende. 

Bestämmelser om miljöministeriets organisation och uppgifter finns i statsrådets förordning om miljöministeriet. Den gällande förordningen om miljöministeriet trädde i kraft 2015. Förordningen har därefter ändrats genom förordningarna 751/2016, 1015/2019, 1176/2020, 1035/2021 och 881/2022. 

Vid miljöministeriet finns enligt den gällande förordningen naturmiljöavdelningen, avdelningen för den byggda miljön, klimat- och miljöskyddsavdelningen samt avdelningen för koncernstyrning och internationella ärenden samt resultatområdet för kommunikation och kanslichefens stab. 

Enligt 2 § 15 punkten i den förordningen har miljöministeriet till uppgift att bland annat utveckla bostadsförhållandena. I fråga om avdelningarnas och resultatområdets uppgifter samt om hur verksamheten i övrigt ska ordnas föreskrivs närmare i miljöministeriets arbetsordning. 

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås det att Centralen för statligt stött bostadsbyggande inrättas i anslutning till miljöministeriet. Centralens uppgift är att bevilja stöd för byggande och förvärv av bostäder inom ramen för statsbudgeten, utöva tillsyn över och styra användningen av det statligt stödda bostadsbeståndet samt ägarsamfunden, utföra sakkunniguppgifter och informationstjänster som gäller boendet och bostadsmarknaden, utföra tillsyns- och informationstjänstuppgifter i anslutning till förfarandet för energicertifikat för byggnader samt utföra andra uppgifter som centralen har enligt speciallagstiftningen. I lagen föreslås dessutom bestämmelser om centralens direktör, tillsättande av direktören samt beslutanderätten. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

De huvudsakliga konsekvenserna av att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet läggs ned behandlas i regeringens proposition RP 136/2024 rd, som denna proposition har samband med. I den regeringsproposition som överlämnats till riksdagen har bedömts konsekvenserna för personalen till följd av omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen, konsekvenserna för dataskyddet och för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendets informationssystem samt konsekvenserna för statsfinanserna vid överföringen av uppgifterna. Dessa konsekvensbedömningar upprepas inte till alla delar i denna proposition. 

6.1  Remissbehandling av RP 136/2024 rd

Ett utkast till den regeringsproposition som gäller nedläggningen av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet var på remiss i utlåtandetjänsten 12 juli–23 augusti 2024. Remisstiden var sex veckor. Utlåtanden begärdes av hyreshussamfund som äger och bygger ara-bostäder, de största städerna, välfärdsområdena samt centrala ministerier, ämbetsverk och organisationsaktörer. Utlåtande kunde också ges av dem som inte fick en separat begäran om utlåtande. Sammanlagt 53 utlåtanden lämnades in. Vidare meddelade 3 instanser att de inte avger något utlåtande. Utlåtandena finns i statsrådets projektportal under projektbeteckningen YM046:00/2024. 

I det närmaste alla remissinstanser uttryckte oro över att avvecklingen av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet genomförs med en för snäv tidtabell. Endast några remissinstanser yttrade sig inte om den brådskande tidtabellen för beredningen. Flera remissinstanser föreslog eller ansåg det nödvändigt att skjuta upp genomförandet till exempel till ingången av 2026, så att nedläggningen av ämbetsverket kunde göras kontrollerat och kontinuiteten i uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet tryggas. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet lyfte i sitt utlåtande fram att den föreslagna tidtabellen är mycket brådskande och utmanande att genomföra. Den brådskande tidsplanen ansågs vara ett problem i synnerhet med tanke på säkerställandet av kontinuiteten i verksamheten för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, personalens ställning och välbefinnande i arbetet samt de ändringar som behövs i informationssystemen. Justitieministeriet betonade att det vid den fortsatta beredningen av propositionen på ett ändamålsenligt sätt behöver redogöras för hur det säkerställs att det föreslagna nya organet är tillräckligt åtskilt samt ses till att bestämmelserna om bland annat organets ledning, beslutanderätt och arbetsordning är förenliga med kraven på oberoende och kraven enligt 119 § 2 mom. i grundlagen. Också finansministeriet konstaterade att man vid överföringen på ett tillräckligt sätt bör försäkra sig om att beviljandet av stöd och tillsynen över användningen av dem sker i enlighet med de förutsättningar som anges i lagen och hålls åtskilda från ministeriets beslutsfattande. Finansministeriet konstaterade vidare att man vid den fortsatta beredningen bör planera och beskriva den nya enhetens organisationsstruktur och dess förhållande till ministeriet samt byggandet av en tillräcklig brandmur mellan behandlingen av så kallade ämbetsverksärenden och ministeriets beslutsfattande. Flera remissinstanser förhöll sig skeptiska till den effektivisering av förvaltningen som kan nås om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet läggs ned och till de besparingar som uppkommer. 

Utifrån remissvaren kompletterades motiveringen till regeringspropositionen i möjligaste mån i fråga om genomförandealternativ och konsekvenser. Vid den fortsatta beredningen kom man fram till att bestämmelser om Centralen för statligt stött bostadsbyggande som ska inrättas vid miljöministeriet ska utfärdas på lagnivå och beredningen av denna regeringsproposition inleddes.  

6.2  Remissbehandling 17–31 oktober 2024

Ett utkast till regeringsproposition var på remiss den 17–31 oktober 2024. Utlåtanden begärdes av hyreshussamfund som äger och bygger ara-bostäder, de största städerna, välfärdsområdena samt statsrådets justitiekansler och centrala ministerier, ämbetsverk och organisationsaktörer. Utlåtande kunde också ges i utlåtandetjänsten av dem som inte fick en separat begäran om utlåtande. Remisstiden avvek från den tid som anges i anvisningen om hörande vid lagberedning på grund av den begränsade tid som står till förfogande för beredningen. Finanspolitiska ministerutskottet fastställde den 24 juni 2024 tidtabellen för beredningen så att för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet upphör uppgifterna och de överförs till ett organ i anslutning till miljöministeriet från och med den 1 januari 2025. I remisstidtabellen beaktades dessutom att intressentgrupper har hörts om överföringen av uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet till ett organ i anslutning till miljöministeriet under remissbehandlingen den 12 juli–23 augusti 2024.  

Sammanlagt 45 utlåtanden lämnades in. Vidare meddelade sex instanser att de inte avger något utlåtande. Utlåtandena finns i Statsrådets projektportal under projektbeteckningen YM059:00/2024. I en betydande del av utlåtandena ansågs överföringen av uppgifter på ämbetsverksnivå till ministeriet allmänt vara ett exceptionellt sätt att organisera verkställighetsuppgifter inom statens centralförvaltning. Till exempel enligt justitieministeriet har ett ministerium som högsta organ i nivåindelningen av den verkställande makten i regel inte sedvanlig verkställande makt innefattande förvaltningsbeslut, utövande av tillsyn och påförande av påföljder, utan dessa uppgifter hör till den förvaltning som lyder under ministeriet.  

I synnerhet justitieministeriet, statsrådets justitiekansler, riksdagens justitieombudsman och Statskontoret konstaterade att motiveringen till lagstiftningsarrangemangen bör preciseras i fråga om flera paragrafer i grundlagen och centralens oberoende. Riksdagens justitieombudsmans kansli lyfte särskilt fram oberoendet för skötseln av tillsynsuppgifterna och ansåg dessutom att det på grund av att överföringen är brådskande kan uppstå dröjsmål vid beviljandet av stöd och tillsynen av användningen av stöden, vilket bör bedömas utifrån 21 § i grundlagen. Uppmärksamhet fästes också vid personalens ställning på grund av att överföringen är brådskande. Flera remissinstanser önskade en mer heltäckande bedömning av alternativ och konsekvenser. I flera utlåtanden framfördes också kritik mot den korta remissbehandlingen. 

Lagförslaget och motiveringen i propositionen kompletterades till flera delar på basis av remissbehandlingen. Till motiveringen till lagstiftningsordningen fogades bland annat en bedömning av oberoendet för centralens beslutsfattande i förhållande till miljöministeriets övriga verksamhet samt en bedömning av de föreslagna bemyndigandena att utfärda förordning. Till 3 § i den lag som gäller inrättande av Centralen för statligt stött bostadsbyggande fogades ett nytt moment om oberoende vid skötseln av beviljande av stöd och tillsynsuppgifterna. Det föreslogs att tidpunkten för ikraftträdandet av lagarna skjuts upp med två månader till den 1 mars 2025. 

Centralens och Statskontorets gemensamma uppgift i fråga om riskhanteringen av bostads- och lånebeståndet fogades till 2 § 2 punkten i lagförslag 1. Uppgiften motsvarar den nuvarande uppgiften för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och Statskontoret. Vid den fortsatta beredningen identifierades dessutom ett behov av att granska bestämmelserna om rätten att få uppgifter mellan den nya centralen och Statskontoret. Bedömningen av rätten att få uppgifter och eventuella författningsändringar genomförs i lagstiftningsprojekt som gäller statsunderstödd bostadsproduktion och som inleds senare under regeringsperioden.  

Miljöministeriet har vid beredningen identifierat det exceptionella i att verkställighetsuppgifterna placeras i anslutning till ministeriet och vid den fortsatta beredningen bedömt behovet av att i den föreslagna lagen om centralen tydligare föreskriva att den nya centralen ska vara oberoende av miljöministeriet. Eftersom avsikten dock är att centralen i fortsättningen ska vara en del av ministeriet, bedömdes det att bestämmelserna om separat beslutsfattande och oberoende beviljande av stöd och tillsynsuppgifter säkerställer att beslutsfattandet är separat. 

7.1  Lagen om Centralen för statligt stött bostadsbyggande

1 §. Centralen för statligt stött bostadsbyggande. I 1 § föreskrivs att i anslutning till miljöministeriet finns Centralen för statligt stött bostadsbyggande. Centralen för statligt stött bostadsbyggande föreslås vara en myndighet med sin egen interna organisation, med de uppgifter som föreskrivs i 2 § och med oberoende beslutanderätt. Miljöministeriet ska svara för centralens övriga administrativa tjänster, såsom bland annat personal-, ekonomi- och informationsförvaltningen. Statsrådets gemensamma förvaltnings- och sakkunniguppgifter som statsrådets kansli ansvarar för hör inte till centralens uppgifter. Arbetsgivaren för de tjänstemän som arbetar vid centralen är miljöministeriet och centralen är en del av ministeriets bokföringsenhet.  

Eftersom centralen enligt speciallagstiftningen ska sköta uppgifter som avviker från ministeriets övriga verksamhet, är det motiverat att föreskriva om centralens särställning.  

I statsrådets förordning föreslås bestämmelser om centralens ställning som en del av miljöministeriets organisation och om att centralen till sin organisatoriska ställning inte motsvarar en avdelning vid ministeriet. Det föreslås att närmare bestämmelser om centralens interna organisation meddelas i administrativa föreskrifter som utfärdas med stöd av statsrådets förordning.  

2 §. Uppgifter. I 2 § föreskrivs det om uppgifterna för Centralen för statligt stött bostadsbyggande. Bestämmelser om centralens många enskilda uppgifter finns i flera separata lagar, och därför behöver de huvudsakliga uppgifterna föreskrivas i lagen om Centralen för statligt stött bostadsbyggande. Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Med allmänna grunder avses främst enhetens namn, bransch samt huvudsakliga uppgifter och behörighet (GrUU 17/2009 rd samt RP 1/1998 rd, s. 174/II, se även GrUU 24/2018 rd, s. 3). Närmare bestämmelser om centralens uppgifter finns i den gällande lagstiftningen (se lagförslagen 2–16 i propositionen).  

Centralen för statligt stött bostadsbyggande ska för det första bevilja stöd för byggande och förvärv av bostäder inom ramen för statsbudgeten. Enligt 1 § 2 mom. 1 punkten i lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska centralen ha hand om genomförandet av det statliga stöd som beviljas för byggande, förvärv och ombyggnad av bostäder samt av statliga bidrag och borgen i anslutning till boendet. Avsikten är att 2 § 1 punkten i den föreslagna lagen innehållsmässigt ska motsvara den ovannämnda bestämmelsen, men ordalydelsen i den preciseras. I stället för att ha hand om genomförandet ska uppgiften vara att bevilja stöd. Begreppet stöd omfattar i vid bemärkelse beviljande av olika understöd, borgen, räntestöd och andra stöd. Byggandet av bostäder omfattar nybyggnad och renovering. Närmare bestämmelser om beviljande av stöd finns i flera lagar, såsom lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov och lagen om stöd för boenderådgivning till kommunerna 2023–2027. Dessutom ska centralen kunna bevilja stöd med stöd av statsunderstödslagen och de förordningar av statsrådet som utfärdats med stöd av den, såsom statsrådets förordning om bidrag till kostnader för rivning av aravahyreshus (79/2006).  

Centralen ska också ha till uppgift att utöva tillsyn över och styra användningen av det statligt stödda bostadsbeståndet samt i samarbete med Statskontoret hantera statens risker i anslutning till bostads- och lånebeståndet. Enligt 1 § 2 mom. 2 punkten i lagen om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska den styra och övervaka användningen av det bostadsbestånd för vilket arava- och räntestödslån har beviljats och i samråd med Statskontoret ha hand om statens riskhantering i anslutning till bostads- och lånebeståndet. Avsikten är att 2 § 2 punkten i den föreslagna lagen ska täcka den ovannämnda nuvarande uppgiften för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Med styruppgift avses i punkten de styruppgifter som angetts för centralen i lagstiftningen och som hänför sig till styrningen av de samfund som äger det statsunderstödda bostadsbeståndet. En sådan styruppgift är till exempel den styruppgift i fråga om val av boende enligt 11 § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån som ankommer på centralen och den allmänna styruppgift som gäller självkostnadshyra enligt 13 § i samma lag som ankommer på centralen. Enligt den föreslagna 2 § 3 punkten ska centralen utföra sakkunniguppgifter och informationstjänster som gäller boendet och bostadsmarknaden. Uppgifter om bostadsbeståndet och bostadsmarknaden är viktiga när centralen beviljar stöd och styr bostadsbeståndet. I 2 § 3 punkten ska anses ingå bland annat rådgivning inom arbetet mot bostadslöshet och boenderådgivning. 

Enligt 2 § 4 punkten i den föreslagna lagen ska Centralen för statligt stött bostadsbyggande utföra tillsyns- och informationstjänstuppgifter i anslutning till förfarandet för energicertifikat för byggnader. Uppgiften motsvarar den uppgift som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet har i anslutning till energicertifikat för byggnader. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ankommer på Centralen för statligt stött bostadsbyggande finns i lagen om energicertifikat för byggnader och i lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat. 

Centralen ska dessutom sköta andra uppgifter som den har enligt lag.  

Centralen ska inte ha sådana utvecklingsuppgifter som avses i 1 § i statsrådets förordning om Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.  

3 §. Ledning och beslutanderätt. I 3 § föreslås en bestämmelse om att det vid Centralen för statligt stött bostadsbyggande finns en direktör som miljöministeriet utnämner till tjänsten för viss tid, fem år i sänder. Uppgiften som direktör är en permanent uppgift vid centralen, det vill säga att det är fråga om en permanent tjänst. Huvudregeln är att den ordinarie personalen sköter permanenta uppgifter inom statsförvaltningen, och de ska då utnämnas till en tjänst tills vidare. Till permanenta tjänster kan och ska utnämnas för viss tid när det föreskrivs om utnämning för viss tid i en uttrycklig separat bestämmelse i en organisationslag eller alternativt när det enligt de grunder som föreskrivs i statstjänstemannalagen (750/1994) finns en grundad anledning som sammanhänger med till exempel tjänstens art.  

Avsikten är att direktören för Centralen för statligt stött bostadsbyggande ska utnämnas till tjänsten för en femårsperiod. Grunden för tidsbundenheten är att centralens ledarskap, arbetets och tjänstens karaktär och centralens verksamhet kräver goda kunskaper, riskerna med rekryteringen, de incitament som krävs och förtroendefrågan. Utnämningen för viss tid ska vara tillräckligt lång för att en erfaren och meriterad person ska kunna utnämnas till uppgiften. Det föreskrivs allmänt om besättande av en tjänst för viss tid i 9 § 2 mom. i statstjänstemannalagen. Antalet mandatperioder för centralens direktör ska inte vara begränsade.  

Direktören för Centralen leder centralens verksamhet, svarar för att de resultatmål som uppställts för centralen nås, svarar för verksamhetens resultat och kvalitet samt sörjer för utvecklingen av centralens verksamhet. Dessutom ska direktören sörja för personalutvecklingen vid centralen och för att centralen har tillräckliga förutsättningar att sköta de uppgifter som ankommer på den. Bestämmelser om behörighetsvillkoren för centralens direktör utfärdas genom statsrådets förordning. Bestämmelser om behörighetsvillkoren för direktören utfärdas på förordningsnivå, eftersom det inte är fråga om en tjänst inom statsförvaltningens högsta ledning. Direktören vid Centralen för statligt stött bostadsbyggande ska ha sådana kunskaper i de inhemska språken som krävs av statstjänstemän. 

Enligt det föreslagna 2 mom. avgör direktören de ärenden som ankommer på centralen. Bestämmelser om dessa ärenden finns i de lagar som utgör bilaga till denna proposition (lagförslag 2–16). Detta innebär att ministern, ministeriets kanslichef eller ministeriets tjänsteledning inte har rätt att förbehålla sig beslutanderätten i centralens ärenden. Ärendena avgörs efter föredragning med iakttagande av vad som i arbetsordningen bestäms om föredragning vid centralen. Denna bestämmelse ska tas in i miljöministeriets arbetsordning.  

Enligt 3 mom. ska centralen kära och svara på statens vägnar samt bevaka vid domstolar och andra myndigheter statens rätt och fördel i ärenden som gäller centralen, om inte något annat föreskrivs. I bestämmelsen ingår också centralens direktörens rätt att själv eller genom ett befullmäktigat ombud vid domstolar och andra myndigheter bevaka statens rätt och fördel i ärenden som gäller centralen samt att företräda centralen i dessa ärenden. Bestämmelsen om att centralen har rätt att föra talan i ärenden som gäller centralen betonar på ett korrekt sätt centralens självständighet i uppgifter som föreskrivs för den i speciallagar, såsom beviljande av statligt stöd och tillsyn över av samfund som fått stöd. Centralen företräder således sig själv till exempel i eventuella rättegångar, även om den i fortsättningen administrativt sett är en del av miljöministeriet. 

I paragrafen föreskrivs det också att uppgifter i anslutning till beviljande av stöd och tillsyn ska ordnas oberoende sätt vid centralen. Skötseln av uppgifterna i anslutning till beviljande av stöd och tillsyn enligt 2 § 1, 2 och 4 punkten ska ordnas så att en oberoende och opartisk behandling av ärendena säkerställs. Detta innebär bland annat att de personer samt centralens direktör som utför dessa uppgifter inte ges sådana andra uppgifter som kan äventyra en korrekt och oberoende skötsel av tillsynen. Dessutom ska uppgiftsbeskrivningarna för de personer som sköter centrets uppgifter överhuvudtaget utarbetas så att personerna i regel endast sköter de uppgifter som enligt lag hör till centralen. 

Enligt det föreslagna 3 § 5 mom. ska bestämmelser om utnämning av centralens övriga personal och om den allmänna utfärdas genom statsrådets förordning. Centralens anställda ska vara tjänstemän som handlar under tjänsteansvar och står i tjänsteförhållande till miljöministeriet. Bestämmelser om den allmänna organiseringen av centralens verksamhet som en del av miljöministeriet utfärdas likaså genom förordning av statsrådet. Avsikten är att det i 5 § i statsrådets förordning om miljöministeriet också ska föreskrivas om organiseringen av centralens arbete. 

4 §. Ikraftträdande . I 4 § föreslås en bestämmelse om att miljöministeriet godkänner 2025 års bokslut för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. Övergångsbestämmelsen behövs så att behandlingen av ämbetsverkets bokslut och verksamhetsberättelse för det knappa året är tydlig.  

7.2  Lagförslagen 2–16

Hänvisningarna i följande lagar till Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller dess tidigare benämning (Statens bostadsfond) ändras så att det hänvisas till Centralen för statligt stött bostadsbyggande: 

− lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån 

− lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus  

− aravabegränsningslagen  

− aravalagen  

− lagen om bostadsrättsbostäder  

− lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov  

− lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder  

− lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag  

− lagen om energicertifikat för byggnader  

− lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat  

− lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder  

− lagen om samförvaltning i statligt stödda hyreshus  

− lagen om stöd för boenderådgivning till kommunerna 2023–2027  

− lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus 

− lagen om inkomstdatasystemet. 

Samtidigt görs de tekniska korrigeringar i bestämmelserna som beror på ändringarna av hänvisningarna. Med tekniska korrigeringar avses till exempel ändring av ordet samt till och liksom till exempel uppdatering på finska av konstruktioner med ”siten kuin”.  

Ordalydelsen i bemyndigandena att utfärda förordning preciseras i 13 a § 4 mom. i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån och i 7 a § 4 mom. i aravabegränsningslagen. Bestämmelserna gäller bestämmande av självkostnadshyran för ara-bostäder. Enligt bestämmelsen får närmare bestämmelser om begränsning av utjämningen av hyror och om andra förfaringssätt som ska följas vid utjämning av hyror utfärdas genom förordning av statsrådet. Om det föreskrivs om begränsning av utjämningen av hyrorna, finns det skäl att föreskriva om detta på lagnivå. Bemyndigandet att utfärda förordning begränsas således till att gälla endast de förfaranden som ska iakttas vid utjämning av hyror. 

De föråldrade författningshänvisningarna i 14 § 5 mom. och 18 a § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån uppdateras. 

I 8 § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, 24 § i lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus, 23 § i aravabegränsningslagen och 36 § i aravalagen finns en allmän tillsynsbestämmelse enligt vilken också miljöministeriet har rätt att övervaka att lagen följs. Eftersom det dock inte finns närmare bestämmelser om miljöministeriets tillsynsbehörighet i lagarna, övervakar miljöministeriet inte att lagarna följs och eftersom det föreslås att uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska bli en del av miljöministeriet, stryks omnämnandet av miljöministeriet i de allmänna tillsynsbestämmelserna. 

Dessutom ändras hänvisningarna i bestämmelserna om ändringssökande till förvaltningslagen (434/2003) och till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) så att de motsvarar den hänvisning som används i annan lagstiftning i följande bestämmelser: 39 § i aravalagen, 17 § i lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder, 17 § i lagen om statsborgen för ombyggnadslån för bostadsaktiebolag, 26 § i lagen om energicertifikat för byggnader, 6 § i lagen om befrielse från användningsbegränsningar för bostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder och 12 § i lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus. Hänvisningen till statsunderstödslagen (688/2001) i 13 § i lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov ändras också så att den motsvarar den hänvisning som används i annan lagstiftning. 

Ordalydelsen i 18 § i lagen om energicertifikat för byggnader preciseras så att orden ”i övrigt” stryks i 2 mom. Avsikten med ändringen är inte att innehållsmässigt ändra centralens tillsynsbehörighet. Ordalydelsen i 1 § i lagen om informationssystemet för byggnaders energicertifikat preciseras och uppdateras så att i lagens finska språkdräkt stryks ordet ”vastuullisena”. Denna strykning inverkar inte på den svenska ordalydelsen. 

I bestämmelserna föreslås inga andra ändringar. 

7.3  Lagen om upphävande av lagen om räntestöd för ägarbostadslån

Det föreslås att lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993) upphävs som obehövlig, eftersom det vid ingången av 2025 inte längre är i kraft lån med räntestöd som beviljats med stöd av lagen. 

7.4  Lagen om upphävande av lagen om befrielse från användningsbegränsningar som gäller bostäder finansierade med räntestödslån för hyresbostäder

Det föreslås att lagen om befrielse från användningsbegränsningar som gäller bostäder finansierade med räntestödslån för hyresbostäder (291/2005) upphävs. I lagen föreskrivs det om ändring av användningsändamålet för bostäder som finansierats med stöd av lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980) samt om befrielse från användningsbegränsningar enligt den lagen. Användningsbegränsningarna för bostäder som finansierats med stöd av lagen om räntestöd för hyresbostadslån har upphört, så lagen om befrielse från användningsbegränsningar som gäller bostäder finansierade med räntestödslån för hyresbostäder tillämpas inte längre.  

12.1  Det allmännas uppgift enligt 19 § 4 mom. i grundlagen att främja vars och ens rätt till bostad

Enligt 19 § 4 mom. i grundlagen ska det allmänna främja vars och ens rätt till bostad och möjligheter att själv ordna sitt boende. Uppgifterna för Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet att bevilja stöd för statsstödd bostadsproduktion och utöva tillsyn över dem har ett nära samband med det allmännas skyldighet att främja vars och ens rätt till bostad. Överföringen av uppgifterna till den nya centralen ändrar inte uppgifternas innehåll, utan uppgifterna i anslutning till den statligt understödda bostadsproduktionen ska skötas på samma sätt som hittills. 

12.2  Allmänna grunder för statsförvaltningens organ

I det utkast till regeringsproposition som var på remiss 12 juli–23 augusti 2024 föreslogs det att uppgifterna för och personalen vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ska överföras till ett organ som inrättas vid miljöministeriet. Vid den fortsatta beredningen bedömdes utifrån remissvaren att det finns skäl att föreskriva om Centralen för statligt stött bostadsbyggande på lagnivå för att regleringen i synnerhet ska uppfylla kraven i 119 § 2 mom. i grundlagen.  

Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Med allmänna grunder avses främst enhetens namn, bransch samt huvudsakliga uppgifter och behörighet (GrUU 17/2009 rd samt RP 1/1998 rd, s. 174/II, se även GrUU 24/2018 rd, s. 3). De principer som framgår av grundlagsbestämmelsen i fråga ska i enlighet med grundlagsutskottets praxis följas även när enheter av ny typ som utövar offentlig makt inrättas vid en myndighet eller något annat organ inom statsförvaltningen (GrUU 51/2006 rd, s. 5 och GrUU 24/2018 rd, s. 3). Begreppet offentlig makt i 119 § 2 mom. i grundlagen får sitt innehåll från 2 § 3 mom. i grundlagen, enligt vilket all utövning av offentlig makt ska bygga på lag och lag noggrant ska iakttas i all offentlig verksamhet. Centralen för statligt stött bostadsbyggande utövar offentlig makt vid skötseln av de uppgifter som föreskrivits för centralen. Således föreslås det att de grundläggande bestämmelserna om centralens verksamhetsområde, uppgifter samt ledning och beslutanderätt utfärdas på lagnivå, så i lagen föreslås bestämmelser om de allmänna grunderna för ämbetsverken i enlighet med 119 § 2 mom. i grundlagen. 

12.3  Centralens beslutanderätt

Enligt 68 § 2 mom. i grundlagen har ministerierna en minister som chef. Enligt 4 § i lagen om statsrådet är en minister chef för ett ministerium eller behandlar ärenden som hör till ministeriernas ansvarsområden. Enligt 15 § 1 mom. i lagen om statsrådet anges att den minister till vars ansvarsområde ett ärende hör avgör det samt leder ministeriets verksamhet enligt arbetsfördelningen. Enligt 2 mom. i samma paragraf kan andra än samhälleligt eller ekonomiskt betydelsefulla ärenden som ankommer på ett ministerium delegeras till ministeriets föredragande tjänstemän för avgörande. Ministern beslutar om utfärdande av ministerieförordningar. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om grunderna för delegering av beslutanderätt. Närmare bestämmelser om saken kan utfärdas genom ministeriets arbetsordning. Enligt 16 § i samma lag kan ministern förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende som har uppdragits åt en tjänsteman för avgörande. 

Beslutsfattandet vid Centralen för statligt stött bostadsbyggande ska i möjligaste mån vara oberoende av ministeriets övriga beslutsfattande, eftersom karaktären av centralens uppgifter avsevärt avviker från ministeriets traditionella roll. Centralen beviljar betydande belopp av statsstöd och beslutsfattandet grundar sig på laglighetsprövning. Centralen beviljar stöd i enlighet med de kriterier som föreskrivs i speciallagstiftningen och behandlar ansökningarna i den ordning de kommer in. Ett ministerium har i regel inte sedvanlig verkställande makt innefattande förvaltningsbeslut, utövande av tillsyn och påförande av påföljder, och därför vill man så väl som möjligt säkerställa centralens självständiga roll som verkställande organ.  

Enligt den föreslagna 3 § har centralens direktör beslutanderätt i ärenden som ankommer på centralen. Detta innebär att ministern, ministeriets kanslichef eller ministeriets tjänsteledning inte har rätt att förbehålla sig beslutanderätten i centralens ärenden. Avskiljandet av beslutanderätten från ministeriets övriga beslutsfattande och att centralens beslutsfattande finns hos centralen själv syftar till att säkerställa att centralens beslutsfattande är oberoende av ministeriets övriga beslutsfattande. Det har konstaterats att överföringen av ämbetsverket till ministeriet är exceptionell, vilket innebär att centralens ställning och dess förhållande till miljöministeriet behöver följas upp utifrån de nu föreslagna bestämmelserna.  

I lagen föreskrivs det att skötseln av stödbeviljandeuppgifterna och tillsynsuppgifterna ska ordnas så att en oberoende och opartisk behandling av ärendena säkerställs. Detta innebär bland annat att de personer som utför dessa uppgifter inte ges sådana andra uppgifter som kan äventyra en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och deras oberoende. Avsikten är att skötseln av centralens uppgifter ska ordnas och organiseras vid ministeriet så att opartiskheten och oberoendet i skötseln av centralens lagstadgade uppgifter inte äventyras. Syftet med bestämmelsen är att vid sidan av bestämmelsen om beslutanderätt säkerställa att beslutsfattandet åtskiljs från ministeriets övriga beslutsfattande och så att centralens huvudsakliga uppgifter kan utövas effektivt och resultatrikt. 

12.4  Rättsskydd

Enligt 21 § i grundlagen, som gäller rättsskydd, har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning ska tryggas genom lag.  

Centralens uppgifter är offentliga förvaltningsuppgifter som genomförs under tjänsteansvar och på vilka de allmänna förvaltningslagarna tillämpas. Besvär över centralens beslut får anföras med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslut av centralen överklagas således på samma sätt som andra förvaltningsmyndigheters beslut och det är inte fråga om miljöministeriets beslut där beslutanderätten i vissa situationer kan överföras till statsrådets allmänna sammanträde. 

Genom bestämmelser om centralens ställning, uppgifter och beslutanderätt säkerställs ramarna för centralens verksamhet och beslutsfattande och därigenom tillgodoseendet av rättsskyddet i samband med ändringen.  

Miljöministeriet har berett överföringen av uppgifter och personal av Ara till ministeriet från finanspolitiska ministerutskottets beslut i juni 2024. Ändringen har beretts i nära samarbete mellan Ara och miljöministeriets experter och ledning. I beredningen deltar dessutom statens servicecenter Palkeet och Valtori samt statsrådets förvaltningsenhet vid statsrådets kansli. Genom en omfattande beredningssammansättning strävar man efter att säkerställa att riskerna i samband med överföringen och verksamhetens kontinuitet beaktas. Under beredningen identifierade miljöministeriet de risker som den strama tidtabellen medför i synnerhet i anslutning till nödvändiga ändringar i informationssystemen. Beredningen av ändringar som gäller personalen i enlighet med lagstiftningen och statens goda personalpolitik förutsätter dessutom en tillräcklig genomförandetid. På grund av dessa omständigheter förlängdes den ursprungliga tidtabellen med två månader vid den fortsatta beredningen. Syftet med detta är att säkerställa att nödvändiga utbetalningar som hänför sig till rättsskyddet och andra tjänster som produceras av Ara kan skötas utan avbrott. Med längre tid för ikraftträdandet är strävan att trots den ställda brådskande tidtabellen säkerställa att de lagstadgade uppgifterna fullgörs på behörigt sätt och utan dröjsmål. 

12.5  Bemyndiganden att utfärda förordning

Enligt 3 § 2 mom. i den föreslagna lagen utfärdas bestämmelser om behörighetsvillkoren för centralens direktör genom förordning av statsrådet och enligt 3 § 4 mom. utfärdas bestämmelser om utnämning av centralens övriga personal och om den allmänna organiseringen av centralens verksamhet genom förordning av statsrådet. Bemyndigandena att utfärda förordning bedöms vara tillräckligt exakta och noggrant avgränsade med hänsyn till 80 § 1 mom. i grundlagen.  

Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 67/2010 rd) fäst uppmärksamhet vid bestämmelserna om utnämning av den högsta ledningen och de särskilda behörighetsvillkoren. Grundlagsutskottet såg det inte som lämpligt att det föreskrivs om tillsättandet av polisens högsta tjänster och särskilda behörighetsvillkor genom förordning. Det föreslås att bestämmelser om behörighetsvillkoren för direktören för Centralen för statligt stött bostadsbyggande utfärdas på förordningsnivå, eftersom det inte är fråga om en tjänst inom statsförvaltningens högsta ledning. På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.