7.1
Lagen om skattegottgörelse för vissa stora investeringar som syftar till en klimatneutral ekonomi
1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §.Tillämpningsområde
. I paragrafen fastställs den föreslagna lagens allmänna tillämpningsområde. I paragrafens konstateras det att denna lag innehåller bestämmelser om bolags rätt till gottgörelse för kostnaderna för vissa stora investeringar som syftar till en klimatneutral ekonomi (i den föreslagna lagen investeringsgottgörelse). Det föreslås att investeringsgottgörelsen dras av från beloppet av den samfundsskatt som beräknas för bolaget innan samfundsskatten debiteras. Gottgörelsen ska endast kunna dras av från sådan samfunds inkomstskatt som påförs med stöd av inkomstskattelagen. Den kan inte dras av från rundradioskatten för samfund eller från medieavgiften på Åland. Det belopp som får dras av begränsas till beloppet av samfundsskatt som ska debiteras. Bolaget ska inte ha rätt till återbäring för den kalkylerade skatten i en situation där det maximibelopp av investeringsgottgörelse som dras av under skatteåret överskrider beloppet av samfundsskatt som ska debiteras av bolaget.
2 §.Definitioner
. I 1 punkten i den föreslagna paragrafen definieras stora investeringar. Med stora investeringar avses sådana investeringsprojekt i fråga om vilka kostnaderna uppgår till minst 50 miljoner euro. Vid beräkningen av detta gränsvärde på 50 miljoner euro ska man enligt definitionen beakta endast de kostnader som utgör beräkningsgrunden för investeringsgottgörelse. Bedömningen av huruvida gränsvärdet uppnås ska göras separat för varje investeringsprojekt. Trots att den föreslagna miniminivån på 50 miljoner euro för investeringens storlek är en nationell avgränsning, kan man i fråga om begreppet investering söka vägledning i kris- och omställningsramen och de krav som ställs på investeringarna där. Avsikten är att bedömningen av förutsättningarna för tillämpning av kris- och omställningsramen och av huruvida gränsvärdet på 50 miljoner euro uppnås ska ske på samma nivå. Bedömningen av huruvida det föreslagna gränsvärdet på 50 miljoner euro uppnås ska göras för samma investering i fråga om vilken förutsättningarna för tillämpning enligt kris- och omställningsramen och den föreslagna lagen bedöms. Till exempel ska en
anläggning
som finansieras med investeringen enligt punkt 77 d i avsnitt 2.5.1 i kris- och omställningsramen vara färdigställd inom 36 månader. Ett motsvarande krav på att en
anläggning
eller
utrustning
ska vara färdigställd finns i punkt 81 j i avsnitt 2.6. Enligt punkt 81 led d led i i avsnitt 2.6 krävs det att en investering leder till att växthusgasutsläppen från en
industrianläggning
minskar med 40 procent. Enligt punkt 85 led i i avsnitt 2.8 krävs det att stödmottagare har kvar investeringarna i det aktuella området, vilket dock inte ska hindra dem från att ersätta en
anläggning
eller
utrustning
som blivit föråldrad eller gått sönder. Bedömningen av kraven enligt kris- och omställningsramen ska således i regel inte omfatta mer än en enda produktionsanläggning. På motsvarande sätt ska också det föreslagna gränsvärdet på 50 miljoner euro bedömas så att bedömningen omfattar en investering som gäller en viss geografisk plats, det vill säga en produktionsanläggning. Bedömningen ska inte omfatta mer än en enda produktionsanläggning.
I 2 punkten i den föreslagna paragrafen definieras bolag. Med bolag avses aktiebolag eller andelslag som är allmänt skattskyldiga i Finland samt samfund som är begränsat skattskyldiga i Finland och som för bedrivande av näringsverksamhet i Finland har ett fast driftställe.
I 3 punkten i den föreslagna paragrafen definieras koncern. Definitionen av koncern omfattar bolag som är i intressegemenskap med varandra på det sätt som avses i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995).
I 4, 5 och 6 punkten i den föreslagna paragrafen definieras lagring av el, lagring av värme och förnybara vätgasbaserade bränslen. Definitionerna grundar sig på definitionerna i kris- och omställningsramen.
I 7 punkten i den föreslagna paragrafen definieras principen orsaka inte betydande skada. Eftersom det är fråga om en teknisk och mångfasetterad definition, som det inte skulle vara ändamålsenligt att redogöra för i detalj i den föreslagna lagens paragrafer, tas det i lagen in en hänvisning till EU-lagstiftningen, genom vilken principen orsaka inte betydande skada definieras. Principen orsaka inte betydande skada omnämns ofta med förkortningen DNSH, som står för den engelska termen ”Do No Significant Harm”. Förkortningen används även i denna proposition.
I den föreslagna 7 punkten hänvisas det i fråga om DNSH-principen till artikel 2.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens, nedan
återhämtningsförordningen
. I artikel 2.6 i återhämtningsförordningen hänvisas det i sin tur till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088, nedan
taxonomiförordningen
. I taxonomiförordningen ingår det en närmare förteckning över verksamhet som kan orsaka ett visst miljömål sådan betydande skada som är förbjuden enligt DNSH-principen.
Enligt artikel 2.6 i återhämtningsförordningen, som det hänvisas till i den föreslagna lagen, avses med principen orsaka inte betydande skada att man inte bedriver eller stödjer ekonomisk verksamhet som i fråga om någon av de situationer som nämns i artikel 17 i taxonomiförordningen orsakar miljömålen sådan betydande skada som avses i den artikeln. I artikel 17 i taxonomiförordningen fastställs vidare vad som avses med betydande skada när det gäller sex olika miljömål. Följande miljömål anges i artikeln:
1. begränsning av klimatförändringar,
2. anpassning till klimatförändringar,
3. hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser,
4. den cirkulära ekonomin, inklusive förebyggande och materialåtervinning av avfall,
5. förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, och
6. skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
I artikel 17 i taxonomiförordningen anges kriterier för bedömning av när betydande skada ska anses ha orsakats ett visst miljömål. Enligt artikel 17.1 a anses till exempel den ekonomiska verksamheten orsaka betydande skada för begränsning av klimatförändringar om verksamheten leder till betydande växthusgasutsläpp.
I 8 punkten i den föreslagna paragrafen definieras begreppet arbetets början. Definitionen grundar sig på definitionen av arbetets början i fotnot 145 i kris- och omställningsramen. Med arbetets början avses inledandet av bygg- och anläggningsarbetena i samband med investeringen eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller ett annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först. Köp av mark och förberedande arbete, som att utverka tillstånd och utföra preliminära genomförbarhetsstudier anses dock inte innebära att arbetet börjar.
När det gäller begreppet arbetets början i kris- och omställningsramen finns det ännu inte någon uttrycklig rättspraxis eller annan tolkningspraxis. Ett motsvarande krav på att stöd ska sökas innan arbetet inleds ingår dock också i andra regler om statligt stöd som kommissionen har utfärdat, till exempel den allmänna gruppundantagsförordningen och energiriktlinjerna, i vilka definitionerna för de begrepp som avser arbetets början till sina ordalydelser i stor utsträckning motsvarar definitionen av arbetets början i kris- och omställningsramen.
Enligt artikel 2.23 i den allmänna gruppundantagsförordningen avses med inledande av arbeten antingen inledandet av bygg- och anläggningsarbeten som avser investeringen eller det första bindande åtagandet att beställa utrustning eller ett annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först. Markförvärv och förberedande arbeten såsom att erhålla tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbeten. Enligt punkt 19 led 82 i avsnitt 2.4 i energiriktlinjerna avses med arbetets början: det första fasta åtagandet (t.ex. att beställa utrustning eller påbörja byggarbetet) som gör en investering oåterkallelig. Markinköp och förberedande arbete såsom erhållande av tillstånd och utförande av genomförbarhetsstudier betraktas inte som arbetets början.
En variation av begreppet arbetets början som i stor utsträckning grundar sig på den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas i Finland till exempel fråga om energistöd.
Se till exempel statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd åren 2018–2022 (1098/2017, gäller från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2022). I fråga om energistöd är kravet dock delvis strängare än kraven enligt den allmänna gruppundantagsförordningen och kris- och omställningsramen, eftersom en förutsättning för sådant stöd är att det har beviljats innan projektets arbeten inleds.
I Europeiska unionens domstols (EU-domstolen) rättspraxis har begreppet inledande av arbetena behandlats i mål C-11/22 Est Wind Power Oü mot Elering AS. Den rättsliga grunden för målet utgjordes av 2014 års riktlinjer för stöd till miljöskydd och energi.
Meddelande från kommissionen, Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (2014/C 200/01).
EU-domstolen konstaterade i sin dom att byggnadsarbeten som är nödvändiga för att investeringsprojektet ska fungera, såsom, i det nationella målet, uppförande av vindmätningsmaster och anslutning till eldistributionsnätet, inte utgör förberedande arbete och således kan omfattas av begreppet ”inledande av arbetena”.
I sitt avgörande i mål C-349/17 (Eesti Pagar) tog EU-domstolen ställning till vad som avses med ett sådant rättsligt bindande åtagande som ingår i begreppet inledande av arbeten enligt den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt domen anses arbetet ha inletts om en beställning av utrustning för projektet eller verksamheten har gjorts genom ett ovillkorligt och rättsligt bindande åtagande innan ansökan om stöd lämnats in, oavsett vilka de eventuella kostnaderna för att frånträda åtagandet är. I domen konstateras det dessutom att ett avtal om köp av utrustning som ingåtts under förutsättning att det stöd som det ska ansökas om erhålls inte ska betraktas som inledande av arbetena.
Kommissionen har i flera icke-bindande inofficiella ställningstaganden om den allmänna gruppundantagsförordningen kommenterat frågan om när ett åtagande är sådant att det gör investeringen oåterkallelig. Kommissionen har konstaterat att detta avser ett bindande rättsligt åtagande som stödmottagaren frivilligt har förbundit sig till och som inte kan återkallas ensidigt utan att någon form av skadeståndsskyldighet uppkommer. Om man undertecknat ett sådant bindande avtal innan man sökt stöd, visar det enligt kommissionen att man eftersträvar en investering också utan stöd, vilket i sin tur gör stödets pådrivande effekt ifrågasättbar. Kommissionen har i sina icke-bindande inofficiella ställningstaganden också konstaterat att rätten att ensidigt säga upp ett avtal inte kan vara den avgörande faktorn vid bedömningen av huruvida det är fråga om en oåterkallelig investering, eftersom nästan alla avtal innehåller rätten att på vissa villkor säga upp det. Om det orsakar stödmottagaren betydande ekonomiska förluster att säga upp avtalet, kan avtalet ändå betraktas som ett fast åtagande att fortsätta med investeringen utan statligt stöd.
Enligt kommissionens icke-bindande inofficiella ställningstaganden kan markköp, vilket inte betraktas som inledande av arbeten, också inbegripa förvärv av bebyggd mark. Alla byggnadsarbeten som består av bearbetning och anpassning av byggnader och markområden inför en investering för vilken statligt stöd beviljats betraktas däremot som inledande av arbeten enligt definitionen i den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt kommissionen betraktas även förvärv av bebyggd mark som inledande av arbeten, om kostnaderna för de bebyggda markområdena ingår i projektets stödberättigande kostnader. Utifrån dessa ställningstaganden är det möjligt att dra slutsatsen att alla markbyggnadsarbeten (till exempel utjämning och pålning av tomten) bör anses vara sådana byggnadsarbeten som betraktas som inledande av arbetena i samband med investeringen.
Stöd för hur begreppet arbetets början enligt kris- och omställningsramen ska tolkas kan fås från de motsvarande ovan beskrivna begrepp som ingår i andra bestämmelser om statligt stöd samt från tolkningarna av de begreppen.
I 9 punkten i den föreslagna paragrafen definieras råvaror av avgörande betydelse. Definitionen omfattar de råvaror som anges i bilaga IV till den allmänna gruppundantagsförordningen.
I 10 punkten i den föreslagna paragrafen definieras anläggningar. I fråga om verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter motsvarar begreppet anläggning definitionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, nedan
utsläppshandelsdirektivet
. I fråga om verksamhet som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter betraktas som anläggning en sådan fast, teknisk enhet som är jämförbar med en anläggning enligt utsläppshandelsdirektivet.
I 11 punkten i den föreslagna paragrafen definieras industrianläggningar som sådana anläggningar där den huvudsakliga verksamheten är en industriell process.
3 §.Investeringar som berättigar till investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om sådana investeringar vars investeringskostnader berättigar till gottgörelse. I paragrafen föreslås det att investeringsgottgörelse beviljas på ansökan bolag som i Finland genomför en stor investering som syftar till en klimatneutral ekonomi och som uppfyller villkoren enligt den föreslagna lagen. Investeringen kan gälla någon av tre olika projekttyper, som grundar sig på de stödberättigande projekt som avses i och möjliggörs av avsnitt 2.5.1, 2.6 och 2.8 i kris- och omställningsramen. Dessa projekttyper fastställs i punkterna i paragrafen. I 1 punkten föreskrivs det att det första möjliga alternativet till gottgörelsegrund är investeringsprojekt som gäller produktion av energi från förnybara energikällor eller lagring av energi. Bestämmelsen i punkten utgår från de projekttyper som anges i avsnitt 2.5.1 i kris- och omställningsramen. Bestämmelser om de särskilda villkoren för sådana projekttyper finns i 2 kap. i den föreslagna lagen. Enligt 2 punkten är ett annat alternativ till gottgörelsegrund investeringar i utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsåtgärder inom industrins produktionsprocesser. Dessa investeringstyper utgår från avsnitt 2.6 i kris- och omställningsramen. Bestämmelser om de särskilda villkoren för sådana investeringar finns i 3 kap. i den föreslagna lagen. I enlighet med 3 punkten är den tredje möjliga gottgörelsegrunden sådana investeringar enligt avsnitt 2.8 i kris- och omställningsramen som gäller sektorer som är strategiska med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi. Närmare bestämmelser om de särskilda villkoren för sådana investeringar finns i 4 kap. i den föreslagna lagen.
4 §.Avgränsning av tillämpningsområdet för investeringsgottgörelse
. I paragrafen föreslås det avgränsningar av tillämpningsområdet för investeringsgottgörelse. Avgränsningarna ska bedömas på koncernnivå, om bolaget hör till en koncern. Enligt 1 punkten får gottgörelse inte beviljas företag i svårigheter. Företag i svårigheter definieras i Europeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). Enligt punkt 20 i meddelandet anses ett företag vara i svårigheter om a) över hälften av aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster (gäller aktiebolag), b) över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster (gäller företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld), c) företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, eller d) företagets skuldsättningsgrad har varit högre än 7,5 och dess rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar har legat under 1,0 i förhållande till nettofinansieringskostnaderna under de senaste två åren (gäller andra än små och medelstora företag).
I 2 punkten i den föreslagna paragrafen föreskrivs det att investeringsgottgörelse inte får beviljas företag som är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett statligt stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Kommissionen förutsätter att medlemsstaternas myndigheter förbinder sig att avbryta utbetalningen av statligt stöd till alla företag som tidigare fått olagligt stöd som genom kommissionens beslut har förklarats oförenligt med den gemensamma marknaden tills företaget i fråga har återbetalat det olagliga stödet helt, inklusive räntan för det (se kommissionens tillkännagivande om återkrav av olagligt och oförenligt statligt stöd C/2019/5396). I 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001) föreskrivs det om det nationella förfarandet i Finland när kommissionen fattat ett beslut om avbrott i utbetalningen eller återkrav av stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Ett beslut av kommissionen ska verkställas utan dröjsmål i Finland genom ett beslut av den myndighet som ansvarar för återkravet.
Enligt 3 punkten i den föreslagna paragrafen får investeringsgottgörelse inte beviljas kreditinstitut eller andra finansiella institut.
I 4 punkten i den föreslagna paragrafen föreskrivs det i enlighet med punkt 52 i kris- och omställningsramen att investeringsgottgörelse inte får beviljas, om antingen företaget eller den ägare som utövar faktiskt bestämmande inflytande över företaget finns på Europeiska unionens sanktionsförteckning.
5 §.Allmänna villkor för investeringskostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller i fråga om alla investeringar som berättigar till investeringsgottgörelse bestämmelser om principerna för hur investeringskostnaderna ska beaktas som grunder för investeringsgottgörelse. Förutom dessa allmänna villkor finns det i kapitlen om de olika typerna av investeringsprojekt bestämmelser om särskilda villkor för godkännande som grund för investeringsgottgörelse av kostnaderna för den typen av investeringsprojekt som behandlas i det kapitlet. De allmänna villkoren enligt denna paragraf ska tillämpas utöver de särskilda villkoren i ovannämnda kapitel.
I 1 mom. i paragrafen föreslås det att det som grund för investeringsgottgörelse endast kan godkännas sådana skäliga investeringskostnader som faktiskt betalats av det bolag som är berättigat till gottgörelse och som redovisats i det bolagets bokföring. Sådana godtagbara investeringskostnader kan, beroende på projekttyp, vara till exempel kostnader
— för anskaffning och installation av maskiner och utrustning,
— för byggnader,
— för byggnadstekniska arbeten och övervakning av byggnadsarbetena,
— för anskaffning av markområden som direkt hänför sig till investeringen samt för röjnings- och jordbyggnadsarbeten,
— för förberedelser inför och planering av investeringsprojektet (när det gäller kostnader för arbeten som skaffats som köpta tjänster),
— för idrifttagning och utbildning av den driftspersonal som idrifttagningen förutsätter.
Dessutom förutsätts det att kostnaderna ska ha uppstått som ett resultat av investeringen under investeringstiden. Således kan investeringsgottgörelsen omfatta endast sådana kostnader som på prestationsbasis hänför sig till den tid då investeringen genomförs. Kostnader som uppkommit medan anläggningen är i drift, efter det att investeringen har färdigställts, ska alltså inte berättiga till investeringsgottgörelse. Därutöver ska kostnaderna ha uppstått till följd av anskaffning av anläggningstillgångar, varvid till exempel kostnader för förvärv av omsättningstillgångar inte kan beaktas som grund för investeringsgottgörelse. Vidare ska kostnaderna redovisas som tillgång i anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna, och därmed kan inte verksamhetskostnader som uppstår under projekttiden och bokförs som löpande kostnader räknas till investeringsgottgörelsens kostnadsgrund.
I syfte att säkerställa investeringsgottgörelsens verkningsfullhet föreslås det i 2 mom. att det som grund för investeringsgottgörelse endast kan godkännas anskaffningar och arbeten i fråga om vilka en skriftlig beställning har gjorts eller ett skriftligt avtal ingåtts efter inlämnandet av ansökan om gottgörelse. I undantagsfall kan som grund för gottgörelsen även godkännas kostnader som föranleds av beställningar som gjorts eller avtal som ingåtts före inlämnandet av ansökan. Detta förutsätter att anskaffningen i fråga är bunden till huruvida investeringsgottgörelse beviljas så att avtalet innefattar rätten att låta anskaffningen återgå om investeringsgottgörelse inte beviljas. Även i detta fall kan som grund för investeringsgottgörelse godkännas enbart kostnader som uppstått efter det att gottgörelsen sökts.
I 3 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om villkoren för godtagbarheten av kostnader för anskaffningar som gjorts hos en part som är i intressegemenskap med mottagaren av investeringsgottgörelse. Sådana anskaffningar förbjuds inte, men av kostnaderna för dem kan endast den del som bolaget kan visa att motsvarar självkostnadspriset godkännas i beräkningsgrunden för investeringsgottgörelse. Vilka kostnader som är godtagbara avgörs på samma sätt som i fråga om mottagaren av gottgörelse. Således kan till exempel lönekostnaderna för en part som är i intressegemenskap med mottagaren av gottgörelse inte godkännas. Intressegemenskap definieras i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande.
6 §.Investeringskostnader som inte godkänns som grund för investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller en för investeringsstöd typisk förteckning över kostnader som inte kan betraktas som godtagbara kostnader för investeringsgottgörelse. Förteckningen motsvarar till exempel den i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av energistöd åren 2023–2027 (262/2023) och den i stödordningen för direkt stöd, som har beretts samtidigt som investeringsgottgörelsen. Kostnader som inte ska godkännas är löner som betalats av mottagaren av investeringsgottgörelse, allmänna kostnader, representationsutgifter, räntor och andra finansieringskostnader, avgifter som baserar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) (till exempel avgift för miljötillstånd), avsättningar med tanke på kostnader, mottagarens resekostnader och mervärdesskatter som mottagaren betalat som en del av anskaffningspriset för varor eller tjänster. Det primära syftet med investeringsgottgörelsen är att stödja investeringar, och därmed ska stödet i första hand riktas till investeringskostnader, det vill säga till anskaffning av maskiner och utrustning samt byggnader. Investeringsgottgörelsen är avsedd för rätt så stora investeringar, så lönekostnadernas andel av en investerings totalkostnader är troligtvis i sin helhet rätt liten. Att godkänna löner skulle förutsätta bland annat uppföljning på timnivå och projektvisa specifikationer. Genom att inte räkna löner som godtagbara kostnader kan man minska den administrativa bördan för såväl mottagare av gottgörelse som myndigheter.
7 §.Beloppet av investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om beloppet av investeringsgottgörelse. Enligt 1 mom. i paragrafen är beloppet av investeringsgottgörelse 20 procent av de kostnader för investeringen som godkänns som grund för gottgörelsen.
I 2 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om investeringsgottgörelsens maximala belopp i euro. Investeringsgottgörelsens maximala belopp föreslås vara 150 miljoner euro per bolag. Det föreslagna maximala beloppet på 150 miljoner euro beror på de krav som ställs i avsnitt 2.8 i kris- och omställningsramen och ska tillämpas i fråga om alla investeringar.
I 3 mom. i paragrafen föreslås det att investeringsgottgörelsens maximala belopp beräknas på koncernnivå om bolaget hör till en koncern. Detta följer av den rättsliga bedömningen enligt vilken en koncern i sin helhet i regel ska betraktas som ett enda företag när det gäller statligt stöd. Enligt punkt 11 i avsnitt 2.1 i tillkännagivandet om begreppet statligt stöd kan flera separata juridiska personer anses utgöra en ekonomisk enhet vid tillämpningen av reglerna för statligt stöd. Den ekonomiska enheten betraktas då som det berörda företaget. Europeiska unionens domstol har i sin rättspraxis ansett att det relevanta vid bedömningen av huruvida det är fråga om en ekonomisk enhet är förekomsten av en kontrollerande andel och andra funktionella, ekonomiska eller organiska kopplingar. I EU-domstolens rättspraxis framgår det också att en enhet som äger en kontrollerande andel av ett bolag och som faktiskt utöver detta bestämmande inflytande genom att direkt eller indirekt påverka hur bolaget styrs ska anses delta i den ekonomiska verksamheten i det bolag som enheten kontrollerar.
Eftersom maximibeloppet beräknas på koncernnivå innebär det att en koncern som genomför flera investeringar som berättigar till skattegottgörelse kan sammanlagt få högst 150 miljoner euro i investeringsgottgörelse. I en situation där flera bolag som hör till samma koncern genomför investeringar som berättigar till skattegottgörelse, ska de bolag som ansöker om investeringsgottgörelse i första hand i ansökningsskedet fastställa till vilket projekt och bolag investeringsgottgörelsen ska riktas i en situation där den övre gränsen på 150 miljoner överskrids på koncernnivå.
I 4 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om beloppet av investeringsgottgörelse i en situation där annat offentligt stöd har beviljats för den investering som investeringsgottgörelsen gäller och detta andra offentliga stöd tillsammans med investeringsgottgörelsen kan leda till att maximigränserna för kumulering av statligt stöd enligt kris- och omställningsramen överskrids. I så fall beviljas investeringsgottgörelse till ett belopp som är mindre än maximibeloppen på 20 procent och 150 miljoner euro.
8 §.Behörig myndighet
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om de behöriga myndigheterna när det gäller investeringsgottgörelse och om deras uppgiftsfördelning. Finansieringsverket föreslås vara den myndighet som beviljar investeringsgottgörelse. Finansieringsverket ska behandla ansökan om gottgörelse samt svara för kontrollen av projekten efter det att gottgörelsen beviljats. Till denna del motsvarar uppgiftsbeskrivningen det normala förfarandet för statsunderstöd som Finansieringsverket beviljar. Det tekniska genomförandet av den faktiska användningen av investeringsgottgörelse ska ske i samband med förfarandet för samfundsskatt. Det föreslås att Skatteförvaltningen ska svara för detta som behörig myndighet.
2 kap.
Investeringar i produktion av energi från förnybara energikällor och lagring av energi
I 2 kap. i den föreslagna lagen finns det bestämmelser om sådan investeringsgottgörelse för produktion av energi från förnybara energikällor och lagring av energi som möjliggörs i avsnitt 2.5.1 i EU:s kris- och omställningsram.
9 §.Investeringsprojekt som hänför sig till produktion eller lagring av energi och som berättigar till investeringsgottgörelse
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om villkoren för att investeringar i produktion av förnybar energi och lagring av energi ska berättiga till investeringsgottgörelse. Beskrivningen av de godtagbara investeringsprojekten motsvarar de situationer som anges i punkt 77 led a i avsnitt 2.5.1 i kris- och omställningsramen, med vissa avgränsningar.
I 1 punkten i den föreslagna paragrafen föreskrivs det att investeringsprojekt som gäller produktion av energi från förnybara energikällor berättigar till investeringsgottgörelse. Den föreslagna ordalydelsen motsvarar i huvudsak definitionen enligt punkt 77 led a led i i kris- och omställningsramen, men som ett nationellt undantag från det som ramen möjliggör föreslås det att tillämpningsområdet avgränsas så att det inte omfattar investeringar i produktion av el från förnybara energikällor. Med hänsyn till den nationella avgränsningen i den föreslagna lagen avser de ”investeringar för produktion av energi från förnybara energikällor” som nämns i punkt 77 led a led i i kris- och omställningsramen således till exempel produktion av värmeenergi från förnybara energikällor, produktion av förnybar vätgas och förnybara vätgasbaserade bränslen samt produktion av biodrivmedel och biogas. Gottgörelsen ska endast gälla produktion av energi från förnybara energikällor. Till exempel i situationer där det i en produktionsanläggning utöver förnybar energi (inklusive de bränslen som nämns i lagen) produceras andra produkter får gottgörelsen endast gälla den del av investeringskostnaderna som hänför sig till produktion av energi från förnybara energikällor.
Till investeringsgottgörelse ska enligt 2 och 3 punkten i den föreslagna paragrafen, och i enlighet med ordalydelsen i kris- och omställningsramen, också berättiga investeringar i lagring av el eller lagring av värme samt investeringar i lagring av förnybar vätgas, biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas, biometan och biomassabränslen i vilka det innehåll som lagras till minst 75 procent på årsnivå kommer från en direkt ansluten produktionsanläggning för förnybar vätgas, biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas eller biomassabränslen.
10 §.Kostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse för investeringar i produktion av förnybar energi eller lagring av energi
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse för sådana investeringsprojekt som gäller produktion av förnybar energi eller lagring av energi. Avsnitt 2.5.1 i kris- och omställningsramen kräver inga uttryckliga avgränsningar när det gäller de stödberättigande kostnadernas typ eller art, men enligt punkt 77 led l i ramen ska stödet beviljas för nyinstallerad eller uppgraderad kapacitet. I en fotnot i ramen preciseras det att uppgradering avser uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, inklusive helt eller delvist utbyte av anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning, i syfte att ersätta kapacitet eller att öka anläggningens effektivitet eller kapacitet. Trots att ordet kraftverk i allmänspråket särskilt avser en anläggning som producerar el, kan kris- och omställningsramen tolkas så att stöd också får beviljas för uppgradering av kapaciteten vid anläggningar som producerar värmeenergi. Eftersom produktionen av förnybar el nationellt har lämnats utanför den föreslagna investeringsgottgörelsen, kan kostnader för uppgradering av kapaciteten berättiga till investeringsgottgörelse när det gäller reinvesteringar i värmeproducerande anläggningar.
I ramen konstateras det vidare att för uppgraderad kapacitet är endast de extra kostnader som hör samman med den uppgraderade kapaciteten stödberättigande. Därmed föreslås det i paragrafen att det som grund för investeringsgottgörelse endast kan godkännas kostnader som gäller byggande av ny kapacitet eller uppgradering av den nuvarande kapaciteten.
11 §.Särskilda villkor för investeringsgottgörelse för investeringar i produktion av förnybar energi eller lagring av energi
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om särskilda villkor för gottgörelse för investeringar i förnybar energi i enlighet med kraven i kris- och omställningsramen.
Enligt 1 mom. i den föreslagna paragrafen kan investeringsgottgörelse beviljas endast sådana investeringsprojekt som bolaget inte skulle genomföra eller som det skulle genomföra på ett begränsat eller annorlunda sätt utan gottgörelsen. Detta krav härrör från punkt 77 led p i kris- och omställningsramen och det reflekterar den grundläggande rättsliga principen för statligt stöd om att stödet ska ha en pådrivande effekt. Bolaget ska i sin ansökan om investeringsgottgörelse visa att detta krav uppfylls genom lönsamhetskalkyler för investeringsprojektet utan gottgörelse och med gottgörelse.
I 2 mom. i paragrafen föreslås det i enlighet med kris- och omställningsramen att den anläggning eller utrustning som finansieras med investeringsgottgörelse ska vara färdigställd och i drift inom 36 månader från den dag då investeringsgottgörelsen beviljades. Detta krav härrör uttryckligen från punkt 77 led d i kris- och omställningsramen, där inget nationellt handlingsutrymme ges i fråga om kravet. När anläggningen eller utrustningen anses vara färdigställd och i drift definieras inte i kris- och omställningsramen, utan det får definieras närmare på nationell nivå. Vid beredningen av propositionen har det bedömts att det på grund av det rätt breda tillämpningsområdet för investeringsgottgörelsen inte är möjligt eller ändamålsenligt att i detalj definiera vad som i fråga om investeringsgottgörelsen avses med att anläggningen eller utrustningen ska vara färdigställd och i drift. Det kan finnas rätt stora skillnader mellan de projekt som kan få stöd, så det måste bedömas från fall till fall när en investering är i ett sådant skede att den kan anses vara färdigställd och i drift. I fråga om till exempel projekt för förnybar energi kan den avgörande tidpunkten vara då anläggningen börjar producera värme till fjärrvärmenätet eller biogas till gasnätet. Även det sätt på vilket anläggningstillgångar behandlas i bokföringen kan ges vikt vid bedömningen av huruvida anläggningen är färdigställd och i drift. Anläggningen är färdigställd och i drift senast då man i fråga om de anläggningstillgångar vars kostnader utgör grunden för beviljande av investeringsgottgörelse börjar göra avskrivningar enligt plan i bokföringen.
Avskrivningar enligt plan inleds i regel från den tidpunkt då tillgången tas i drift, se Leppiniemi, Jarmo & Kykkänen, Tapani, Kirjanpito, tilinpäätös ja tilinpäätöksen tulkinta, 2023, s. 117. Även inom näringsbeskattningen inleds avskrivningen av anläggningstillgångar det år då tillgången tas i drift. Se Andersson, Edward & Penttilä, Seppo, Elinkeinoverolain kommentaari, 2014, s. 563.
I ramen förutsätts det dessutom att stödordningen innehåller ett effektivt påföljdssystem om tidsfristen inte respekteras. Det föreskrivs om detta påföljdssystem i det föreslagna momentets andra mening. Enligt den andra meningen ska beloppet av investeringsgottgörelse minskas med en procent av beloppet för varje hel kalendermånad som överskrider tidsfristen på 36 månader, om denna tidsfrist inte iakttas. Beloppet minskas ändå inte, om orsaken till att investeringen inte har färdigställts i tid inte beror på bolaget och inte kunde förutses. Dessutom förutsätts det att förseningen är sådan att bolaget inte skulle ha kunnat undvika den genom att iaktta tillbörlig aktsamhet. Som sådana orsaker kan betraktas sådana betydande förändringar i omständigheterna som bolaget inte har kunnat påverka genom sin normala verksamhet och som den inte rimligen har kunnat förutse när investeringsprojektet planerades. Förseningen kan dock inte anses bero på oförutsedda orsaker som inte beror på bolaget i situationer där man redan vid planeringen av tidtabellen för projektet kände till att investeringen inte är genomförbar inom den föreskrivna tidsfristen på 36 månader.
Kommissionen förutsätter att påföljdssystemet är effektivt, vilket kan ta sig uttryck som att påföljdens belopp och dess effekt ökar om dröjsmålet fortsätter. Kris- och omställningsramen lämnar nationellt handlingsutrymme för utformningen av påföljdssystemet. Därmed har man vid beredningen av den föreslagna lagen försökt utforma ett system som är skäligt, men ändå konsekvent och tillräckligt effektivt.
Eftersom investeringsgottgörelsen enligt förslaget kan användas först efter det att investeringen har färdigställts, kommer man redan vid verkställandet av beskattningen i regel att veta huruvida tidsfristen har iakttagits eller inte. Således är det relativt tydligt om påföljdssystemet tillämpas så att den investeringsgottgörelse som ska beaktas vid beskattningen alltid minskar med påföljdsbeloppet, utan att det uppkommer situationer där ett bolag till exempel skulle bli tvunget att återbetala redan erhållet stöd på grund av dröjsmål.
I 3 mom. i paragrafen föreslås det likaså i enlighet med kris- och omställningsramen att principen orsaka inte betydande skada ska iakttas vid genomförandet av investeringen. Principen orsaka inte betydande skada ska tillämpas i enlighet med kommissionens tillkännagivande om teknisk vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C 58/01). I Finland har Finlands miljöcentral utarbetat anvisningar och bedömningsscheman för DNSH-bedömning som stöd för olika ansökningar i fråga om projekt som finansieras genom programmet för hållbar tillväxt och som bakgrundsmaterial för dem som ansvarar för finansieringsprogrammen. Genom DNSH-bedömning på projektnivå säkerställs det att projekten inte motarbetar till exempel begränsningen av klimatförändringar, övergången till en cirkulär ekonomi eller skyddet av den biologiska mångfalden. Enligt Finlands miljöcentrals webbplats
(på finska).
https://www.ymparisto.fi/fi/osallistu-ja-vaikuta/ei-merkittavaa-haittaa-periaate
kan bedömningsmetoderna användas inte bara för projekt inom ramen för Finlands plan för återhämtning och resiliens, utan också till tillämpliga delar för andra projekt som förutsätter DNSH-bedömning.
12 §.Särskilda villkor för förnybar vätgas
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om särskilda villkor för situationer där ett bolags investering gäller produktion av förnybar vätgas eller förnybara vätgasbaserade bränslen. I sådana fall ska skattskyldiga i enlighet med punkt 77 led j i kris- och omställningsramen visa att vätgasen och de vätgasbaserade bränslena produceras från förnybara energikällor i enlighet med de metoder som fastställs för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, nedan
direktivet om förnybar energi
, och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.
13 §.Särskilda villkor för biodrivmedel
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om särskilda villkor i enlighet med punkt 77 led k i kris- och omställningsramen för situationer där investeringen gäller produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen, biogas, biometan eller biomassabränslen. I sådana fall förutsätter beviljande av investeringsgottgörelse att de bränslen som produceras uppfyller de kriterier för hållbarhet och minskning av växthusgasutsläpp som fastställs i direktivet om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.
3 kap.
Investeringar i utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsåtgärder inom industrins produktionsprocesser
14 §.Investeringar i utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsinvesteringar som berättigar till investeringsgottgörelse
. I 1 mom. 1 punkten i paragrafen föreslås det i enlighet med punkt 81 led d i kris- och omställningsramen att till investeringsgottgörelse berättigar för det första en investering som möjliggör det att de direkta växthusgasutsläppen från en av bolagets industrianläggningar där fossila bränslen används som energikälla eller råvara minskar med minst 40 procent jämfört med situationen före investeringen genom elektrifiering av produktionsprocesser eller övergång till användning av förnybar vätgas eller förnybara vätgasbaserade bränslen i syfte att ersätta fossila bränslen. Således kan gottgörelse endast beviljas sådana projekt där en minskning av växthusgasutsläppen uppnås genom elektrifiering eller övergång till användning av förnybar vätgas eller förnybara vätgasbaserade bränslen. Detta innebär att till exempel ett investeringsprojekt där minskningen av växthusgasutsläppen uppnås genom avskiljning av koldioxid inte räknas som ett sådant projekt för utfasning av fossila bränslen för vilket investeringsgottgörelse kan beviljas. När det gäller utfasningen av fossila bränslen inom industrin med hjälp av vätgas eller vätgasbaserade bränslen, gäller det föreslagna 3 kap. endast den del av investeringen som gäller anpassning av produktionsprocessen till användning av vätgas eller vätgasbaserade bränslen. Om en del av investeringen består i att bolaget självt framställer den vätgas som används i produktionsprocessen, ingår inte denna del av investeringen i tillämpningsområdet enligt avsnitt 2.6 i kris- och omställningsramen och 3 kap. i den föreslagna lagen. Investeringar i framställning av vätgas kan i sig dock berättiga till gottgörelse med stöd av avsnitt 2.5.1 i kris- och omställningsramen och 2 kap. i den föreslagna lagen, om de villkor som ställs på investeringen i det kapitlet uppfylls. För det andra kan investeringsgottgörelse beviljas för en investering som i en av bolagets industrianläggningar möjliggör en minskning av energianvändningen i fråga om den understödda verksamheten med minst 20 procent jämfört med situationen före gottgörelsen.
I 2 mom. i den föreslagna paragrafen preciseras det att som växthusgasutsläpp från tiden före investeringen i anläggningen räknas de genomsnittliga växthusgasutsläppen för de fem kalenderår som föregår ansökan om investeringsgottgörelse. I momentet preciseras det vidare i enlighet med den sista meningen i punkt 81 led d led i i kris- och omställningsramen att det vid verifieringen av minskningen av växthusgasutsläpp enligt 1 mom. 1 punkten ska beaktas även faktiska växthusgasutsläpp från förbränning av biomassa.
När det gäller bedömningen av minskningen av energianvändning ska som energianvändning före investeringen enligt preciseringen i 3 mom. i den föreslagna paragrafen räknas den genomsnittliga energianvändningen under de fem kalenderår som föregår ansökan om investeringsgottgörelse.
I 4 mom. i den föreslagna paragrafen preciseras det dessutom i enlighet med punkt 81 led e i kris- och omställningsramen att investeringar som gäller verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter ska leda till en minskning av växthusgasutsläppen från bolagets anläggning som går längre än de relevanta riktmärken för gratis tilldelning av utsläppsrätter som anges i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447 om fastställande av reviderade riktmärkesvärden för gratis tilldelning av utsläppsrätter för perioden 2021–2025 i enlighet med artikel 10a.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.
15 §.Kostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse för investeringar i utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsinvesteringar
. Enligt den föreslagna paragrafen är kostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse kostnader för utrustning, maskiner och anläggningar som behövs för elektrifiering, övergång till vätgas eller vätgasbaserade bränslen eller förbättrad energieffektivitet och andra investeringskostnader som hänför sig till sådana investeringar som avses i 14 §. Bestämmelsen om kostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelsen i dessa fall grundar sig på punkt 81 led p i kris- och omställningsramen. Det är fråga om ett av de sätt för att beräkna godtagbara kostnader som möjliggörs i led n, o och p i punkt 81 i ramen. Detta beräkningsalternativ valdes vid beredningen särskilt på grund av att det är tydligt att genomföra.
16 §.Särskilda villkor för investeringsgottgörelse för investeringar i utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsinvesteringar
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om särskilda villkor för beviljande av investeringsgottgörelse för investeringar i utfasningen av fossila bränslen och energieffektivitetsinvesteringar. De särskilda villkoren i 1 och 2 mom. i paragrafen motsvarar de föreslagna villkoren för investeringar i produktion av förnybar energi eller lagring av energi i 11 §. I 1 mom. föreslås det liksom i 11 § 1 mom. att investeringsgottgörelse endast får beviljas i situationer där det har en pådrivande effekt.
I 2 mom. i paragrafen föreslås en tidsfrist för när investeringsprojektet ska vara färdigställt och ett påföljdssystem för förseningar. Detta påföljdssystem motsvarar det system som föreslås i 11 § 2 mom. om investeringar i produktion av förnybar energi eller lagring av energi.
I 3 mom. i paragrafen föreslås det i enlighet med punkt 81 led f i kris- och omställningsramen att beviljandet av investeringsgottgörelse inte får leda till att bolagets totala produktionskapacitet ökar. I momentets andra mening preciseras det i enlighet med ovannämnda punkt i kris- och omställningsramen att det till sådan ökning av den totala produktionskapaciteten som förhindrar erhållande av investeringsgottgörelse dock inte räknas sådana nödvändiga kapacitetsökningar av tekniska skäl som uppgår till högst två procent jämfört med situationen före investeringen. Syftet med den bestämmelsen i kris- och omställningsramen är att förhindra att den totala produktionskapaciteten ökar till följd av stödet. I situationer där bolagets produktionskapacitet ökar till följd av investeringsprojektet med mer än de två procent som nämns i andra meningen får gottgörelse inte beviljas. Därmed möjliggör det föreslagna momentet inte beviljande av gottgörelse endast för den relativa del av kostnaderna som hänför sig till utfasningen av fossila bränslen eller energieffektivitetsåtgärder inom den befintliga kapaciteten. Bestämmelsen hindrar dock inte bolaget från att samtidigt med den investering som berättigar till gottgörelse genomföra en helt separat investering, i till exempel utvidgning av produktionslokaler.
Kapacitetsökningar kan på det sätt som nämns i bestämmelsen vara nödvändiga av tekniska skäl till exempel i situationer där den utrustning som ska anpassas inte finns i en sådan storlek att det är möjligt att bibehålla exakt samma produktionskapacitet.
I 4 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det i enlighet med punkt 81 led l i kris- och omställningsramen att investeringsgottgörelse inte beviljas för sådana investeringsprojekt som enbart gäller efterlevnaden av tillämpliga unionsnormer. Enligt kris- och omställningsramen avses med unionsnormer i detta sammanhang a) en obligatorisk unionsnorm som anger vilka nivåer som enskilda företag ska uppnå i miljöavseende, med undantag för normer eller mål som fastställs på unionsnivå och som är bindande för medlemsstaterna men inte för enskilda företag, b) skyldigheten att använda bästa tillgängliga teknik enligt definitionen i direktiv 2010/75/EU och att säkerställa att utsläppsnivåerna inte överstiger de som skulle uppnås vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik; om de utsläppsnivåer som motsvarar bästa tillgängliga teknik har definierats i genomförandeakter som antas enligt direktiv 2010/75/EU eller enligt andra tillämpliga direktiv, ska de nivåerna tillämpas i detta meddelande; om nivåerna uttrycks i form av ett intervall ska den gräns för vilken den bästa tillämpliga tekniken först uppnås för det berörda företaget vara tillämplig. En motsvarande definition av unionsnormer finns i den allmänna gruppundantagsförordningen. Det har ansetts lagstiftningstekniskt ändamålsenligt att hänvisa till definitionen i den allmänna gruppundantagsförordningen.
17 §.Särskilda villkor för användning av förnybar vätgas
. Enligt den föreslagna paragrafen ska bolag som ansöker om investeringsgottgörelse för i detta kapitel avsedda investeringsprojekt som gäller sådan utfasning av fossila bränslen inom industrin som inbegriper användning av förnybar vätgas kunna visa att den vätgas som används produceras från förnybara energikällor i enlighet med de metoder som fastställs för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung i direktivet om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter. Villkoret motsvarar punkt 81 led g i kris- och omställningsramen.
18 §.Särskilda villkor för användning av förnybara vätgasbaserade bränslen
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om villkoren för ansökan om investeringsgottgörelse för investeringar som gäller sådan utfasning av fossila bränslen inom industrin som inbegriper användning av förnybara vätgasbaserade bränslen. I sådana fall ska bränslena i enlighet med punkt 81 led h i kris- och omställningsramen uppfylla samtliga av följande krav: 1) de är flytande och gasformiga bränslen som härrör från förnybar vätgas vars energiinnehåll härrör från andra förnybara energikällor än biomassa, 2) de uppnår växthusgasutsläppsminskningar under hela livscykeln på minst 70 procent jämfört med en fossil motsvarighet på 94 gram koldioxidekvivalenter per megajoule, och 3) de har producerats i enlighet med de metoder som fastställs för förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung i direktivet om förnybar energi och tillhörande genomförandeakter eller delegerade akter.
4 kap.
Investeringar i sektorer som är strategiska med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi
19 §.Till investeringsgottgörelse berättigande investeringar i sektorer som är strategiska med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi
. Den föreslagna paragrafen innehåller i enlighet med punkt 85 led a i kris- och omställningsramen bestämmelser om investeringar i sektorer som är strategiska med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi i fråga om vilka investeringsgottgörelse kan beviljas. Enligt 1 mom. 1 punkten i paragrafen får investeringsgottgörelse beviljas för investeringar i produktion av relevant utrustning för omställningen till en klimatneutral ekonomi. Med sådan utrustning avses enligt 2 mom. batterier, solpaneler, vindturbiner, värmepumpar, elektrolysanläggningar och utrustning för avskiljning, användning och lagring av koldioxid. Den finska språkdräkten i punkt 85 led a led i i kris- och omställningsramen lyder så här: ”nettonollatalouteen siirtymisen kannalta olennaisten laitteistojen, varsinkin akkujen, aurinkopaneelien, tuuliturbiinien, lämpöpumppujen, elektrolyysilaitteiden ja hiilidioksidin talteenotto-, hyödyntämis- ja varastointilaitteiden tuotanto”. Användningen av ordet
varsinkin
(sv.
i synnerhet
) skulle kunna tolkas som att förteckningen inte är fullständig, utan endast består av exempel. I den engelska versionen av kris- och omställningsramen används ordet
namely
, vilket tyder på att förteckningen ska ses som fullständig. Också andra språkversioner bekräftar att förteckningen är avsedd att vara fullständig (till exempel på svenska är ordalydelsen ”det vill säga”). Kommissionen har också informellt bekräftat att förteckningen i kris- och omställningsramen är avsedd att vara fullständig i fråga om den utrustning som kan beviljas stöd. Därmed är även den förteckning över stödberättigande utrustning som föreslås i 2 mom. fullständig, och investeringsgottgörelse får inte beviljas för produktion av annan utrustning.
Enligt 1 mom. 2 punkten i den föreslagna paragrafen får investeringsgottgörelse också beviljas för produktion av nyckelkomponenter som konstruerats och främst används som direkt insatsvara för produktionen av relevant utrustning enligt 1 punkten. Detta förutsätter inte att all produktion vid anläggningen måste bestå av tillverkningen av dessa nyckelkomponenter, men investeringsgottgörelsen får gälla endast den del av investeringskostnaderna som hänför sig till produktionen av dessa nyckelkomponenter. Med nyckelkomponenter avses enligt 3 mom. de komponenter som nämns i bilagan till den föreslagna lagen. Förteckningen i bilagan är uttömmande. Därutöver får investeringsgottgörelse med stöd av 1 mom. 3 punkten också beviljas för produktion eller återvinning av råvaror av avgörande betydelse som är behövliga för produktionen av relevant utrustning och nyckelkomponenter. Med återvinning av råvaror av avgörande betydelse avses även återvinning av råvaror av avgörande betydelse genom materialåtervinning. Liksom i fråga om nyckelkomponenter förutsätts det inte att en understödd anläggning producerar eller återvinner enbart råvaror av avgörande betydelse, men investeringsgottgörelsen får gälla endast den del av investeringskostnaderna som hänför sig till produktion eller återvinning av råvaror av avgörande betydelse.
20 §.Kostnader som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse för investeringsprojekt inom sektorer som är strategiska med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi
. Den föreslagna paragrafen innehåller i enlighet med punkt 85 led f i kris- och omställningsramen bestämmelser om vilka kostnader för investeringsprojekt enligt detta kapitel som kan godkännas som grund för investeringsgottgörelse.
Enligt 1 mom. i den föreslagna paragrafen kan som grund för investeringsgottgörelse godkännas kostnader som gäller sådana materiella och immateriella tillgångar som krävs för produktion eller återvinning av relevant utrustning, nyckelkomponenter och råvaror av avgörande betydelse. Godtagbara materiella tillgångar är i synnerhet markområden, byggnader, anläggningar, utrustning och maskiner. Med immateriella tillgångar avses i synnerhet patenträttigheter, licenser, know-how och andra motsvarande immateriella rättigheter. För att kostnader som gäller immateriella tillgångar ska kunna godkännas som grund för investeringsgottgörelse, måste de dessutom uppfylla de närmare villkor som föreslås i 2 mom.
21 §.Särskilda villkor för investeringsgottgörelse för investeringar i sektorer som är strategiska med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om särskilda villkor för beviljande av investeringsgottgörelse för investeringar enligt 4 kap. Enligt 1 mom. 1 punkten i paragrafen ska bolaget förbinda sig till att investeringen förblir på den plats där investeringen finns i minst fem år efter det att investeringen har färdigställts. Kravet grundar sig på punkt 85 led i i kris- och omställningsramen. Denna tidsfrist på fem år gäller alla bolag oberoende av deras storlek. Den lindrigare tidsfrist på tre år som enligt kris- och omställningsramen kan tillämpas på små och medelstora företag införs således inte. Kris- och omställningsramen tillåter att man ersätter en anläggning eller utrustning som blivit föråldrad eller gått sönder under denna period, vilket kravet på att investeringen inte ska flyttas inte hindrar. I så fall förutsätts det dock att den ekonomiska verksamhet för vilken investeringsgottgörelse beviljats förblir på den plats där investeringsprojektet finns i minst den föreskrivna femårsperioden. Inget ytterligare stöd får dock beviljas för att ersätta den anläggningen eller utrustningen.
Enligt punkt 85 led j i kris- och omställningsramen måste stödmyndigheten innan stödet beviljas kontrollera de konkreta riskerna för att den produktiva investeringen inte äger rum inom EES. På grund av detta krav föreslås det i 1 mom. 2 punkten i paragrafen som ett villkor för beviljande av investeringsgottgörelse att bolaget kan visa att det finns en sådan konkret risk. I praktiken kan bolaget påvisa denna risk genom att lämna en sådan redogörelse för behovet av stöd och hur det påverkar investerings- eller lokaliseringsbeslutet som förutsätts i bilaga II till kris- och omställningsramen.
Investeringsgottgörelse får inte heller användas för att underlätta omlokalisering av produktionsverksamhet mellan medlemsstater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Därmed föreslås det i 1 mom. 3 punkten som ett villkor för beviljande av investeringsgottgörelse att bolaget förbinder sig att inte till Finland från en annan EES-stat omlokalisera samma eller motsvarande verksamhet som den verksamhet för vilken investeringsgottgörelse söks. På motsvarande sätt föreslås det i 2 mom. att investeringsgottgörelse inte kan beviljas om verksamhet har omlokaliserats till Finland från en annan EES-stat under de två år som föregår ansökan om investeringsgottgörelse. Ovannämnda krav ska bedömas på koncernnivå. De föreslagna bestämmelserna grundar sig på punkt 85 led k i kris- och omställningsramen.
5 kap.
Beviljande av investeringsgottgörelse och tillsyn över investeringsprojekt för vilka investeringsgottgörelse beviljas
22 §.Ansökan om investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om förfarandet vid ansökan om investeringsgottgörelse och om de uppgifter som ska ingå i ansökan. Enligt 1 mom. söks investeringsgottgörelse genom att man innan arbetet i samband med investeringsprojektet börjar lämnar in en ansökan till Finansieringsverket. Ansökan skulle göras på en blankett som Finansieringsverket fastställer. Därutöver föreslås det att Finansieringsverket ska kunna begära övriga uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Enligt förslaget får Finansieringsverket även befogenhet att vid behov meddela närmare föreskrifter om tidsfristen för ansökan om gottgörelse och de uppgifter som ska lämnas i ansökan samt om hur uppgifterna ska lämnas.
23 §.Godkännande av en ansökan om investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om godkännande av en ansökan om investeringsgottgörelse och om den tid inom vilken ärendet ska behandlas. Enligt kris- och omställningsramen ska beslutet fattas senast den 31 december 2025.
24 §.Beslut om beviljande av investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om innehållet i beslut om beviljande av investeringsgottgörelse. Enligt 1 mom. får det i ett beslut om beviljande av investeringsgottgörelse ingå begränsningar som gäller genomförandet av investeringsprojektet och som är nödvändiga för att säkerställa att villkoren för investeringsprojekt enligt den föreslagna lagen uppfylls.
I 2 mom. i paragrafen föreslås det bestämmelser om de omständigheter som åtminstone ska framgå i ett beslut om beviljande av investeringsgottgörelse. Förteckningen motsvarar de krav på innehållet i statsunderstödsbeslut enligt prövning som ställs i 11 § i statsunderstödslagen (688/2001). Förteckningen i momentet är inte avsedd att vara uttömmande, utan beslutets innehåll kan bero på karaktären av det investeringsprojekt som stöds, eftersom förutsättningarna för tillämpning varierar mellan olika projekttyper.
25 §.Skyldighet för bolag som är berättigade till investeringsgottgörelse att lämna uppgifter
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten för bolag som är berättigade till investeringsgottgörelse att lämna uppgifter. För tillsynen över villkoren enligt den föreslagna lagen och beslutet om beviljande av investeringsgottgörelse ska ett bolag som är berättigat till investeringsgottgörelse enligt 1 mom. till Finansieringsverket lämna riktiga och tillräckliga uppgifter.
Enligt 2 mom. i den föreslagna paragrafen ska ett bolag som är berättigat till investeringsgottgörelse utan dröjsmål underrätta Finansieringsverket om ändringar som påverkar genomförandet av det investeringsprojekt för vilket gottgörelse beviljas och andra ändringar som påverkar beloppet av gottgörelse. Skyldigheten att lämna uppgifter inbegriper sådana förändringar i omständigheterna som på ett väsentligt sätt påverkar iakttagandet av villkoren för investeringsgottgörelse. Sådana kan bland annat vara förändringar i investeringsprojektets karaktär och omfattning, i tidtabellen för genomförandet av projektet eller i projektets kostnader. Förändringar som påverkar beloppet av gottgörelse kan också vara ändringar i finansieringen av projektet, till exempel andra offentliga stöd som beviljats projektet efter det att investeringsgottgörelsen beviljats.
26 §.Finansieringsverkets tillsynsuppgifter och ändring av beslut om beviljande av investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om Finansieringsverkets tillsynsuppgifter efter det att ansökan har godkänts. Enligt 1 mom. svarar Finansieringsverket för tillsynen över att investeringsprojektet genomförs så att det uppfyller de villkor som ställs på projektet i den föreslagna lagen och i beslutet om beviljande av investeringsgottgörelse. I 2 mom. föreskrivs det om Finansieringsverkets rätt att utföra granskningar som behövs för tillsynen över investeringsprojekt. Rätten att utföra granskningar motsvarar till sitt innehåll rätten för statsbidragsmyndigheter att utföra granskningar enligt statsunderstödslagen. I den föreslagna paragrafen hänvisas det till bestämmelserna om granskning i statsunderstödslagen.
I 3 mom. i den föreslagna paragrafen finns det bestämmelser om de situationer där Finansieringsverket ska avbryta tillämpningen av ett beslut och fatta beslut om ändring av investeringsgottgörelsen. Enligt det föreslagna momentet finns det fyra situationer där Finansieringsverket ska fatta beslut om ändring av investeringsgottgörelsen. Den föreslagna 1 punkten gäller situationer där bolaget förflyttar en investering i en sektor som är strategisk med tanke på omställningen till en klimatneutral ekonomi från den plats där investeringen finns innan fem år har förflutit från det att investeringen färdigställdes. Den föreslagna 2 punkten gäller situationer där bolaget till den plats där en investering i en strategisk sektor finns från en annan EES-stat omlokaliserar samma eller motsvarande verksamhet som den verksamhet som investeringsgottgörelse beviljats för innan två år har förflutit från det att investeringen färdigställdes. I den föreslagna 3 punkten föreskrivs det om situationer där bolaget bryter mot de villkor som i denna lag ställs på det investeringsprojekt för vilket investeringsgottgörelse beviljats eller mot beslutet om beviljande av investeringsgottgörelse eller villkoren enligt beslutet. En sådan överträdelse ska vara väsentlig för att den ska innebära en skyldighet att ändra beslutet om investeringsgottgörelse. Enligt den föreslagna 4 punkten ska Finansieringsverket också fatta beslut om ändring av investeringsgottgörelsen om det i det investeringsprojekt för vilket investeringsgottgörelse beviljats sker någon annan ändring som påverkar beloppet eller användningen av investeringsgottgörelse.
Ett beslut om ändring av investeringsgottgörelsen kan innebära att rätten till investeringsgottgörelse dras tillbaka. Detta är fallet om det i genomförandet av investeringsprojektet sker en sådan förändring att de lagstadgade villkoren för beviljande av gottgörelse inte längre uppfylls. Det kan till exempel vara fråga om en situation där de slutliga kostnaderna för investeringsprojektet som beräknas utgöra grunden för investeringsgottgörelse till följd av en ändring i projektets omfattning underskrider den föreskrivna minimigränsen på 50 miljoner euro. Gottgörelsen kan också dras tillbaka om de villkor enligt kris- och omställningsramen som gäller den plats där investeringen finns inte uppfylls. Ett beslut om ändring av investeringsgottgörelsen kan alternativt innebära att beloppet av investeringsgottgörelse sänks. Detta är till exempel fallet om ett projekt för förnybar energi eller för utfasningen av fossila bränslen eller energieffektivitet inom industrin försenas så att det överskrider tidsfristen för färdigställande på 36 månader eller om de slutliga godtagbara investeringskostnaderna blir mindre än beräknat i ansökningsskedet. Således ska det slutliga beloppet av investeringsgottgörelse fastställas först i det skede då projektet har färdigställts och de slutliga godtagbara kostnaderna är kända. Om de godtagbara kostnaderna överskrider de kostnader som framställts i ansökningsskedet och som godkänts i beslutet om beviljande av gottgörelse, kan de ändå inte beaktas som en faktor som skulle öka beloppet av investeringsgottgörelse, utan investeringsgottgörelsens maximibelopp är bundet till de investeringskostnader som godkänts genom beslutet om beviljande av gottgörelse.
I 4 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om den tidsfrist inom vilken ett beslut om ändring av investeringsgottgörelsen ska fattas. Eftersom gottgörelsen kan dras av vid beskattningen under en mycket lång tidsperiod är det inte ändamålsenligt att efterkontrollen av investeringsprojekt skulle täcka hela den tid som avdrag av investeringsgottgörelse vid beskattningen kan omfatta. Därför föreslås det att ett beslut om ändring av investeringsgottgörelsen ska fattas inom sex år från utgången av det kalenderår då investeringsprojektet färdigställts. I samband med beredningen har det bedömts att Finansieringsverket i praktiken under denna tidsperiod har tillgång till den information som kan påverka eventuella beslut om ändring.
27 §.Utlämnande av uppgifter till Skatteförvaltningen
. I paragrafen föreslås det bestämmelser om Finansieringsverkets skyldighet att i fråga om avdrag av investeringsgottgörelse och eventuell rättelse av beloppet av investeringsgottgörelse i efterhand till Skatteförvaltningen lämna uppgifter som inverkar på gottgörelsens belopp. Finansieringsverket ska lämna Skatteförvaltningen bolagsspecifika uppgifter om beviljade investeringsgottgörelser, gottgörelsernas maximibelopp och beloppet av godkända och faktiska kostnader inom investeringsprojektet samt uppgift om ändring av ett beslut om investeringsgottgörelse och om andra omständigheter som påverkar investeringsgottgörelsens slutliga belopp och avdrag av gottgörelse, till exempel färdigställande eller eventuell försening av projektet och inverkan av detta på gottgörelsen. Uppgifterna ska lämnas bolagsvis. Om bolaget hör till en koncern ska Finansieringsverket till Skatteförvaltningen bekräfta storleken av det avdrag som de enskilda koncernbolagen är berättigade till.
28 §.Finansieringsverkets rätt att få information av myndigheter
. I paragrafen föreslås det bestämmelser om Finansieringsverkets rätt att få information av andra myndigheter. För skötseln av sina uppgifter enligt den föreslagna lagen ska Finansieringsverket oberoende av sekretessbestämmelserna ha rätt att av andra myndigheter få information. Finansieringsverkets rätt att få information är begränsad till information som är nödvändig för skötseln av verkets uppgifter. Paragrafen innehåller en förteckning över den sekretessbelagda information som Finansieringsverket har rätt att få. Enligt den föreslagna 1 punkten har Finansieringsverket rätt att få information om den ekonomiska ställningen för den som ansöker om och den som beviljas investeringsgottgörelse. Enligt den föreslagna 2 punkten har Finansieringsverket rätt att få information om andra offentliga stöd som den som ansöker om och den som beviljas investeringsgottgörelse har ansökt om eller beviljats. Punkten behövs för att Finansieringsverket ska kunna övervaka kumuleringen av stöd. I den föreslagna 3 punkten föreskrivs det att även andra omständigheter som är av väsentlig betydelse för säkerställandet av att denna lag iakttas vid beviljandet av investeringsgottgörelse och vid tillsynen över investeringsprojekt för vilka investeringsgottgörelse beviljas ska omfattas av Finansieringsverket rätt att få information.
29 §.Kumulering av investeringsgottgörelse och annat statligt stöd
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om villkoren för användning av investeringsgottgörelse för sådana projekt som även beviljats annat statligt stöd. Avsikten är inte att helt förhindra att investeringsgottgörelse och annat statligt stöd kumuleras, utan kumulering ska vara möjligt enligt vad som tillåts i kris- och omställningsramen. Kumulering av statligt stöd får inte leda till att det maximala stödbeloppet eller den högsta möjliga stödnivån enligt någon tillämplig bestämmelse överskrids. Det sammanlagda beloppet av statliga stöd får under inga omständigheter överskrida 100 procent av de stödberättigande kostnaderna. I paragrafen föreskrivs det också om bolagets skyldighet att i samband med sin ansökan om investeringsgottgörelse uppge andra statliga stöd som gäller samma projekt och som bolaget beviljats.
30 §.Sökande av ändring i Finansieringsverkets beslut
. I paragrafen föreslås det bestämmelser om sökande av ändring i beslut av Finansieringsverket. Det primära rättsmedlet är enligt 1 mom. begäran om omprövning. I 2 mom. finns det en informativ hänvisning om att lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) tillämpas i fråga om sökande av ändring i förvaltningsdomstol.
I enlighet med kris- och omställningsramen ska stödet vara beviljat före utgången av 2025. Statsstödsrättsligt kan stödet anses ha beviljats den dag då stödmottagaren enligt tillämplig nationell lagstiftning har fått laglig rätt till stödet. Utgångspunkten för investeringsgottgörelse är att den anses ha beviljats den dag då Finansieringsverket fattar beslut om att bevilja ett bolag investeringsgottgörelse. Om Finansieringsverket däremot avslår bolagets ansökan om gottgörelse för att verket bedömer att villkoren för beviljande av investeringsgottgörelse inte uppfylls, har bolaget rätt att söka ändring i detta beslut. Det är mycket sannolikt att ändringssökandet inte skulle hinna slutföras under 2025, utan beslutet skulle meddelas först senare. I en sådan situation kan man tänka sig att bolaget skulle ha fått laglig rätt till investeringsgottgörelse senast när det ursprungliga beslutet om beviljande av gottgörelse fattades, oberoende av när det egentliga beslutet med anledning av ändringssökandet, genom vilket frågan avgörs, meddelas. Eftersom frågan har en avsevärd inverkan på bolagets effektiva möjligheter att söka ändring har det ansetts nödvändigt att utfärda uttryckliga bestämmelser om detta.
Därmed föreskrivs det i 3 och 4 mom. i den föreslagna paragrafen om inverkan av ändringssökande på tidpunkten för beviljande av investeringsgottgörelse i en situation där Finansieringsverket avslagit bolagets ansökan om investeringsgottgörelse eller investeringsgottgörelse beviljats till ett mindre belopp än vad bolaget ansökte om, och beslutet med anledning av begäran om omprövning eller ändringssökandet ändras till bolagets fördel. I så fall ska investeringsgottgörelsen anses ha beviljats den dag då Finansieringsverket fattade det beslut som begäran om omprövning eller ändringssökandet gällde. Samma princip ska iakttas både i situationer där det ursprungliga beslutet ändras direkt med anledning av ändringssökandet och i situationer där den myndighet där ändring sökts upphäver det ursprungliga beslutet och återförvisar ärendet för ny behandling.
6 kap.
Avdrag av investeringsgottgörelse vid beskattningen
31 §.Avdrag och periodisering av investeringsgottgörelse
. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om den tid inom vilken investeringsgottgörelsen ska dras av. Efter det att investeringen har färdigställts kan hela investeringsgottgörelsen som snabbast användas på tio år, eftersom högst tio procent av det totala beloppet av investeringsgottgörelse kan användas varje skatteår. Gottgörelsen ska dock användas inom 20 år, varefter den inte längre går att använda. Den föreslagna användningstiden på 20 år beräknas från det första skatteår för bolaget som börjar under kalenderåret 2028. Om investeringen färdigställs först efter detta skatteår, får investeringsgottgörelse dras av första gången det skatteår som investeringen färdigställs. I sådana fall blir den maximala tiden för att använda investeringsgottgörelsen kortare än 20 år, eftersom den tiden i vilket fall som helst räknas från det första skatteår som börjar under kalenderåret 2028. Därmed kan investeringsgottgörelsen i vilket fall som helst användas sista gången senast det skatteår som börjar under kalenderåret 2047. Investeringsgottgörelsen dras av från den samfundsskatt som ska debiteras av bolaget efter avräkning av utländsk skatt. Avdraget förutsätter att bolaget yrkar på ett belopp i euro, eftersom bolaget i vissa situationer kan bli tvunget att betala tilläggsskatt enligt minimiskattelagen på grund av att gottgörelsen dras av. Således är det inte fråga om ett skatteavdrag som görs automatiskt på tjänstens vägnar, utan avdraget ska alltid grunda sig på ett dispositivt yrkande av bolaget.
32 §.Beskattningsförfarande vid avdrag av investeringsgottgörelse
. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om beskattningsförfarandet vid avdrag av investeringsgottgörelse. I 1 mom. föreslås det att ett yrkande på avdrag av investeringsgottgörelse ska framställas skriftligt. Det föreslås ingen uttrycklig tidsfrist för framställandet av yrkandet i paragrafen, utan yrkandet kan framställas i skattedeklarationen eller först genom ett yrkande på rättelse av beskattningen inom de tidsfrister som allmänt iakttas i beskattningsförfarandet. Om bolagets beskattning senare rättas så att den skatt som bolaget ska betala ökar, ska bolaget ha möjlighet att genom ett rättelseyrkande begära att investeringsgottgörelse dras av till ett större belopp än vad bolaget ursprungligen hade yrkat på. I 2 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det att lagen om beskattningsförfarande tillämpas på behandlingen av investeringsgottgörelse vid Skatteförvaltningen. I 3 mom. föreskrivs det vidare att Skatteförvaltningen rättar bolagets beskattning med anledning av ett beslut av Finansieringsverket som leder till att beloppet av investeringsgottgörelse ändras i efterhand. I Finansieringsverkets beslut om ändring av investeringsgottgörelsen söks ändring på samma sätt som i andra beslut som Finansieringsverket meddelat med stöd av den föreslagna lagen. Det ändringssökande som gäller beslut om rättelse av beskattningen kan därmed enbart gälla ett korrekt verkställande av beskattningen, inte riktigheten i Finansieringsverkets beslut i sig. Enligt förslaget får beslut om rättelse trots tidsfristerna i 55 § 2 mom. och 56 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande fattas inom ett år från utgången av det kalenderår under vilket Finansieringsverket fattade det aktuella beslutet om ändring av investeringsgottgörelsen. Beslut om rättelse får fattas trots att ändring har sökts i Finansieringsverkets beslut. Utgångspunkten för investeringsgottgörelse är att beloppet av gottgörelse inte överskrider beloppet av bolagets samfundsskatt. För att säkerställa att denna princip iakttas föreskrivs det i 4 mom. i den föreslagna paragrafen om situationer där beloppet av bolagets inkomstskatt minskar med anledning av en ändring i bolagets beskattning. I sådana fall ska Skatteförvaltningen rätta bolagets beskattning så att det maximala beloppet av den investeringsgottgörelse som dras av högst motsvarar beloppet av bolagets inkomstskatt.
7 kap.
Särskilda bestämmelser
33 §.Uppskjuten skattefordran som redovisats på grundval av investeringsgottgörelse i fråga om minimiskatt för stora koncerner
. I den föreslagna paragrafen förtydligas behandlingen av uppskjutna skattefordringar som eventuellt redovisas på grundval av beviljad investeringsgottgörelse vid beskattningen enligt lagen om minimiskatt för stora koncerner. Enligt 9 kap. 1 § 2 mom. i lagen om minimiskatt för stora koncerner ska vid övergången till att omfattas av minimiskatten alla uppskjutna skattefordringar i allmänhet beaktas, även om det är fråga om en post som enligt reglerna om minimiskatt vanligtvis undantas från beräkningen. Enligt 6 mom. i den paragrafen tillämpas dock inte 2 mom. på fordringar som uppkommit i vissa transaktioner. I den föreslagna bestämmelsen preciseras det att uppskjutna skattefordringar som eventuellt redovisats på grundval av investeringsgottgörelse enligt den föreslagna lagen ska betraktas som fordringar enligt ovannämnda 6 mom., vilka inte kan beaktas vid minimibeskattningen.
34 §.Ikraftträdande
. I 1 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om lagens ikraftträdande. Det föreslås att lagen träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning, efter det att kommissionen har godkänt det statliga stödet.
I 2 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det att lagen redan får tillämpas på ansökningar om investeringsgottgörelse som har lämnats in den dag då regeringens proposition överlämnades (den 19 december 2024) eller därefter. I enlighet med kris- och omställningsramen ska investeringsgottgörelse ha beviljats före utgången av 2025, vilket innebär att den tid som återstår för att lämna in och behandla ansökningarna är kort. Därför är avsikten att investeringsgottgörelse ska kunna sökas så snart som möjligt efter det att regeringens proposition har överlämnats. Eftersom stöd söks på en blankett som Finansieringsverket fastställer, förutsätter ansökan om gottgörelse dock att Finansieringsverket har öppnat ansökan om skattegottgörelse. Det är dock skäl att beakta att vid tidpunkten för lämnandet av regeringspropositionen pågår fortfarande diskussioner med kommissionen om huruvida det statliga stödet kan godtas. Det är möjligt att kommissionen till följd av diskussionerna ännu kräver ändringar i lagen om skattegottgörelse för vissa stora investeringar. Dessa ändringar kan också påverka villkoren för beviljande av stöd. Beslut om investeringsgottgörelse kan inte fattas förrän kommissionen har godkänt det statliga stödet och lagarna har trätt i kraft.
Bilaga.
Bilagan till den föreslagna lagen innehåller en uttömmande förteckning över de komponenter som med tanke på produktionen av relevant utrustning för omställningen till en klimatneutral ekonomi betraktas som nyckelkomponenter.