1  Bakgrund och beredning

2  Nuläge och bedömning av nuläget

Finlands Akademi som en sakkunnigorganisation för vetenskap och forskning 

Finlands Akademis organisation har under en lång tid varit oförändrad till sin grundstruktur. Akademin i dess nuvarande form inrättades 1970 och i den ingick statens vetenskapliga centralkommission, sju vetenskapliga forskningsråd och ett förvaltningsämbete som betjänade dem. Akademin hade då ett stort antal anställda forskare och ämbetsverkets verksamhet var uppdelad på forsknings- och förvaltningslinjer. 

Den första omfattande strukturreformen genomfördes på 1990-talet. Målet var bl.a. att stärka de vetenskapliga forskningsrådens ställning och självständighet och att öka deras tillgång till vetenskaplig sakkunskap genom att inrätta tidsbundna tjänster som generalsekreterare för forskningsråden. En central förändring i ledningen av ämbetsverket var inrättandet av tjänsten som generaldirektör för Akademin. Generaldirektören blev också styrelsens ordförande. 

En annan våg av betydande strukturförändringar inföll under 2010-talet. I samband med universitetsreformen upphörde Akademin att vara arbetsgivare för forskarna. Något senare inrättades en kommitté för forskningsinfrastruktur och ett råd för strategisk forskning. År 2018 minskades antalet forskningsråd och deras uppgifter begränsades. Till forskningsrådens uppgifter hör forskningsfinansiering, att följa upp finansieringens genomslag och resultat samt att planera främjandet av forskning tillsammans med Akademins övriga organ. Avsikten med omdefinieringen av uppgifterna var att stödja utformandet av en allt enhetligare Akademi och uppnåendet av de uppställda målen samtidigt som forskningsrådens beslutanderätt i fråga om finansiering och främjande av forskning bibehålls. 

Enligt 1 § i gällande lag om Finlands Akademi (922/2009) är Finlands Akademi en sakkunnigorganisation för vetenskap och forskning som finansierar högtstående vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskap och vetenskapspolitik samt stärker vetenskapens och forskningsarbetets ställning. Akademin är verksam inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Enligt lagens 2 § har Finlands Akademi till uppgift att 1) främja vetenskaplig forskning och forskningens premisser samt utnyttjandet av dem genom finansiering och genom att delta i internationellt samarbete, 2) verka som sakkunnig i utvecklingen och genomförandet av forskningspolitiken samt genom att 3) utföra andra sakkunniguppgifter som föreskrivs genom förordning av statsrådet eller anförtros Akademin av undervisnings- och kulturministeriet. 

Huvuduppgiften för sakkunnigorganisationen Finlands Akademi är att trygga premisserna för vetenskaplig forskning och forskningsverksamhet. Internationalism är en självklarhet inom vetenskaplig forskning och den som finansierar forskning bör också ha kontakt med internationella systerorganisationer och andra centrala internationella aktörer inom forskningen. Utöver Europa är det motiverat och nödvändigt att Finlands Akademi bygger nätverk särskilt med tredjeländer som delar samma värden som en del av undervisnings- och kulturministeriets internationella åtgärder och utifrån sina egna utgångspunkter som stöder dessa åtgärder. 

Det förändrade geopolitiska läget, Finlands anslutning till Nato samt förändringarna i forsknings- och utvecklingsverksamhetens globala tyngdpunkt har medfört förändringar i den nuvarande nationella forskningsmiljön. Dessutom har Rysslands anfallskrig mot Ukraina tydligare än tidigare delat upp världen i olika läger. Det är tänkbart att det till Finlands Akademis bedömning kommer projektansökningar som har kontaktytor med läckage av forskningsresultat och teknologier för syften som är skadliga för säkerheten. Finlands Akademi fattar finansieringsbeslut utifrån en internationell kollegial granskning enligt kriterier för vetenskaplig kvalitet. Gällande lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om beaktandet av nationell säkerhet och utrikes- och säkerhetspolitik vid beredningen av finansieringsbeslut. När det geopolitiska läget har skärpts är det motiverat att Finlands Akademi med stöd av lag ges möjlighet att låta bli att finansiera vetenskapligt högtstående projekt som inbegriper element som äventyrar den nationella säkerheten. 

Finlands Akademis organisation är för närvarande en helhet som består av tre vetenskapliga forskningsråd, kommittén för forskningsinfrastruktur och förvaltningsämbetet. I anslutning till Finlands Akademi finns därutöver rådet för strategisk forskning. 

Akademins styrelse 

Beslut om Akademins allmänna riktlinjer och mål för verksamheten fattas av styrelsen för Finlands Akademi, som också allokerar forskningsanslagen mellan de vetenskapliga forskningsråden och kommittén för forskningsinfrastruktur och för olika ändamål. Enligt 3 § (482/2014) 1 mom. i lagen om Finlands Akademi styrs och övervakas Akademins verksamhet av en styrelse. Styrelsen har en ordförande samt minst fem och högst sju andra medlemmar. Statsrådet utnämner efter föredragning från undervisnings- och kulturministeriet styrelsens ordförande och medlemmar för tre år i sänder. Medlemmarna ska ha erfarenhet av forskningsarbete och tillräcklig vetenskapspolitisk sakkunskap. Statsrådet förordnar styrelsens ordförande och en vice ordförande. Samma person kan utnämnas till medlem av styrelsen för högst två mandatperioder i följd. Finlands Akademis nuvarande styrelse har utnämnts för mandatperioden 1.1.2022–31.12.2024 och den har utöver ordföranden fem medlemmar, av vilka en har utnämnts till vice ordförande. Den nya styrelsen har utnämnts för mandatperioden 1.1.2025–31.12.2027 och den har utöver ordföranden fem medlemmar. 

Enligt paragrafens 2 mom. har ordförandena för de vetenskapliga forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Närvarorätten har motiverats med förbättrande av informationsgången och samordnandet av Akademins arbete (RP 25/2014 rd, s. 16). Förvaltningsämbetets struktur och uppgifterna för Akademins organ har senare ändrats så att informationsgången mellan styrelsen, de övriga organen och ämbetet tryggas på ett mångsidigt sätt, och ordförandenas närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten kan inte anses vara avgörande med tanke på informationsgången. 

De inbördes förhållandena mellan Finlands Akademis organ ändrades senast 2018 (lag om ändring av lagen om Finlands Akademi 213/2018; RP 2/2018 rd). Förhållandena mellan organen har förtydligats i synnerhet så att styrelsen har fokuserat på vittsyftande och principiellt viktiga frågor. Forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur samt de sektioner som vid behov tillsätts har däremot till uppgift att välja de projekt som ska finansieras i enlighet med de principer som Akademins styrelse har fastställt. Organens verksamhetsfält är således i viss mån mer differentierade än tidigare. Det är också nödvändigt att undvika överlappande roller för de förtroendevalda i olika organ. 

I samband med den lagändring som trädde i kraft 2014 (lagen om Finlands Akademi 482/2014; RP 25/2014 rd) inrättades vid Akademin genom en ändring av förvaltningsämbetets instruktion en forskningsledningsgrupp. Till medlemmar i gruppen kallades organens ordförande och förvaltningsämbetets ledning. Forskningsledningsgruppen fick i uppgift att särskilt stödja beredningen av frågor som gäller forskningsfinansiering inför styrelsens möten. I och med organisationsreformen vid förvaltningsämbetet har Akademin planerat att ersätta forskningsledningsgruppen med en forskningspolitisk samarbetsgrupp som ska stödja styrelsen vid samordningen av organens arbete. Samarbetsgruppen erbjuder också medlemmarna i styrelsen, forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur en möjlighet till fritt utbyte av tankar. I samband med organisationsreformen har samordningen av organens arbete och informationsgången förstärkts också i förvaltningsämbetets tjänstestruktur så att en generalsekreterartjänst har inrättats för beredning och samordning av ärenden vid de olika organen. 

Enligt paragrafens 3 mom. svarar Akademins generaldirektör för beredningen, föredragningen och verkställandet av de ärenden som behandlas i styrelsen. 

Vetenskapliga forskningsråd 

Enligt 5 § (213/2018) 1 mom. har Akademin vetenskapliga forskningsråd enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Forskningsrådens uppgift är att bevilja finansiering för den vetenskapliga forskningen och för utveckling och nyttiggörande av forskningsförutsättningarna, att följa upp finansieringens genomslagskraft och resultat, att tillsammans med Akademins andra organ planera den forskningsfrämjande verksamheten samt att på annat sätt verka så som närmare anges i instruktionen. 

Enligt 2 mom. utser statsrådet en ordförande och högst tio andra medlemmar till vart och ett av de vetenskapliga forskningsråden för tre år i sänder. Varje forskningsråd väljer första och andra vice ordförande inom sig. En mångsidig och högtstående vetenskaplig sakkunskap ska vara företrädd i forskningsråden. Samma person kan inte utses till medlem i ett forskningsråd två mandatperioder i följd. Samma person kan dock utses för sammanlagt högst två mandatperioder i följd, om han eller hon är ordförande den ena av dessa mandatperioder och medlem den andra. 

Enligt 3 mom. ska innan forskningsråden tillsätts högskolor, centrala statliga forskningsinstitut, myndigheter och samfund som företräder forsknings- och utvecklingsarbete, centrala vetenskapliga sällskap och vetenskapsakademier höras. 

Undervisnings- och kulturministeriet ber om förslag till medlemmar i Finlands Akademis vetenskapliga forskningsråd av högskolor, statliga forskningsinstitut, ministerier, vetenskapliga sällskap och vetenskapsakademier. De sökande ombeds förete sina vetenskapliga meriter, kännedom om vetenskapsförvaltningen samt eventuella andra meriter som är centrala med tanke på uppgiften. Till organen utnämns inte rektorer för högskolor eller verkställande direktörer, ordförande eller medlemmar i högskolors eller forskningsinstituts styrelser eller ledningsgrupper och inte heller generaldirektörer vid forskningsinstitut eller därmed jämförbara. När propositionen utarbetas fäster ministeriet särskild uppmärksamhet vid att forskningsråden har så mångsidig och högtstående vetenskaplig sakkunskap som möjligt, erfarenhet av internationellt forskningssamarbete samt kännedom om det finländska forskningssystemet och allmän forskningspolitik. När propositionen utarbetas beaktas också en balans mellan könen samt en representation av landets olika delar och olika forskningsorganisationer. 

Enligt 1 § (280/2018) i statsrådets förordning om Finlands Akademi (979/2009) finns det vid Akademin tre vetenskapliga forskningsråd: 1) forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö, 2) forskningsrådet för kultur och samhälle och 3) forskningsrådet för naturvetenskap och teknik. De nuvarande forskningsråden har utnämnts för mandatperioden 1.1.2022–31.12.2024. De nya forskningsråden har utnämnts för perioden 1.1.2025–31.12.2027. 

Kommittén för forskningsinfrastruktur 

Enligt 5 a § (482/2014) i lagen om Finlands Akademi finns vid Akademin en kommitté för forskningsinfrastruktur, som har till uppgift att 1) följa och utveckla den nationella och internationella forskningsinfrastrukturverksamheten, 2) lägga fram förslag för Akademins styrelse om en långsiktig plan för forskningsinfrastrukturerna, 3) besluta om valet av forskningsinfrastrukturprojekt och svara för uppföljningen av projekten samt 4) sköta andra uppgifter som gäller forskningsinfrastruktur och som Akademins styrelse ålägger den. Akademins styrelse utnämner efter att ha hört undervisnings- och kulturministeriet ordföranden för och medlemmarna av kommittén för forskningsinfrastruktur. Av ordföranden och medlemmarna förutsätts att de har mångsidig erfarenhet av verksamhet i organisationer inom forsknings- och innovationssystemet samt kännedom om forskningsinfrastrukturernas betydelse och att de är erkända forskare eller erkända sakkunniga inom vetenskapspolitiken. Finlands Akademi sammanställer i enlighet med sin egen praxis ett förslag till medlemmar i kommittén för forskningsinfrastruktur, vilka representerar universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, vetenskapliga forskningsråd, ministerier och andra forskningsfinansiärer. Vid planeringen av sammansättningen beaktas såväl tillräcklig kontinuitet som rotation när det gäller parternas representation. Akademins styrelse beslutar om antalet medlemmar i kommittén. Akademin utnämner medlemmarna för en mandatperiod på högst tre år. Den nuvarande kommittén för forskningsinfrastruktur har utnämnts för perioden 1 juli 2022–20 juni 2025 och består av femton medlemmar, permanenta sakkunniga, ordförande och en vice ordförande. Arbetet i kommittén för forskningsinfrastruktur stöds av ett sekretariat bestående av fyra personer vid Akademin. Till skillnad från Akademins övriga organ består presidiet för kommittén för forskningsinfrastruktur av tjänstemän vid Akademin och ministeriet. Medlemmar i kommittén är högsta beslutsfattare vid högskolor och forskningsinstitut samt företrädare för ministerierna. Det här avviker från arrangemangen i såväl Akademins vetenskapliga forskningsråd som i jämförelseländerna. 

Innan kommittén för forskningsinfrastruktur (FIRI) blev ett lagstadgat organ vid Finlands Akademi tillämpades en modell av ad hoc -typ för skötseln av forskningsinfrastrukturfrågor. Den första färdplanen för de nationella forskningsinfrastrukturerna publicerades 2009. I december 2011 inrättade Finlands Akademi en sakkunniggrupp för forskningsinfrastrukturer på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. I samband med den totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen som statsrådet genomförde 2013 ändrades lagen om Finlands Akademi och samtidigt inrättades kommittén för forskningsinfrastruktur hösten 2014. 

Till uppgifterna för kommittén för forskningsinfrastruktur hör bl.a. att inom ramen för statsbudgeten finansiera forskningsinfrastrukturprojekt. Under sin treåriga mandatperiod verkställer FIRI bl.a. strategin, utvärderar och fattar beslut om ansökningar om projektfinansiering för forskningsinfrastrukturer samt bereder, utvärderar och fattar beslut om ansökningar om färdplan. 

Strategin för nationella forskningsinfrastrukturer, färdplanen och åtgärderna i den ger riktlinjer för en långsiktig utveckling av såväl FIRI-kommitténs som forskningsinfrastrukturernas nationella ekosystem. Färdplanen för nationella forskningsinfrastrukturer innehåller forskningsinfrastrukturer som är betydande för Finland. Åren 2021–2024 innehåller färdplanen 29 forskningsinfrastrukturer som är verksamma inom olika vetenskapsområden. 

Kommittén för forskningsinfrastrukturs finansiering består av medlemsavgifter till internationella forskningsinfrastrukturer och projektfinansiering som FIRI beviljar för byggande eller uppdatering av forskningsinfrastrukturer. FIRI har strävat efter att genomföra finansieringsansökan vartannat år. FIRI:s finansieringsvolym har varit oförändrad varje år, men den har använts på olika sätt för ansökningsomgångar under olika år. FIRI:s finansiering har täckt ca 10 procent av finansieringen av de forskningsinfrastrukturer som den finansierar. FIRI:s projektfinansiering har uppgått till cirka 20 miljoner euro per år. År 2020 fick FIRI 20 miljoner euro i tilläggsfinansiering av engångsnatur för infrastrukturer som samarbetsplattformar med näringslivet. Åren 2021 och 2022 har i form av FIRI-finansiering delats ut 45 miljoner euro av finansiering från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens som Finlands Akademi ansvarar för och som har använts för att stödja lokala infrastrukturer och för att stödja en grön och digital övergång när det gäller finansiering av nationella forskningsinfrastrukturer. 

Genom att kommittén för forskningsinfrastruktur inrättades kopplades forskningsinfrastrukturverksamheten i Finland nära till den europeiska forskningsinfrastrukturverksamheten. Samarbete bedrivs på politisk nivå till exempel inom det europeiska strategiforumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) och därutöver deltar det finländska forskningssamfundet i flera europeiska forskningsinfrastrukturers verksamhet.  

Innan FIRI-kommittén inrättades fattades besluten om finansiering av forskningsinfrastrukturer huvudsakligen vid undervisnings- och kulturministeriet. Varken ministeriet eller någon annan aktör hade någon helhetsbild av forskningsinfrastrukturerna och deras finansieringsbehov. I och med att FIRI-kommittén inrättades övergick man till kollegial granskning av finansieringsansökningarna, vilket har gjort fördelningen av finansieringen mer jämlik, men framför allt strukturellt utvecklat hela forskningsinfrastrukturfältet. FIRI har också bidragit till en långsiktig utveckling av forskningsinfrastrukturerna i organisationer som bedriver forskning. 

Det har gjorts en utvärdering av verksamheten vid kommittén för forskningsinfrastruktur ( Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2023:12 ), där FIRI-kommitténs verksamhet granskats 2014‒2023. Enligt utvärderingen har kommittén fått en etablerad ställning som finansiär av forskningsinfrastrukturer och strategisk utvecklare av helheten. Kommittén har fullgjort sin uppgift när det gäller att övervaka och utveckla den nationella och internationella forskningsinfrastrukturverksamheten och verksamheten har utvecklats kontinuerligt. Som utvecklingsförslag lyfts bland annat fram att finansieringen av forskningsinfrastrukturverksamheten ska stärkas och att medlemmarnas arbete i allt högre grad ska koncentreras till strategisk planering. Vid utvärderingen framkom inga strukturellt betydande ändringsbehov i fråga om FIRI:s uppgifter eller verksamhet, men enligt kommittén behöver verksamheten vidareutvecklas. I utvärderingen fästes uppmärksamhet vid sammansättningen hos det höga ledningsskiktet vid FIRI och det bedömdes att en betydande del av FIRI:s tidsanvändning emellertid inriktas på infrastrukturspecifikt beslutsfattande på operativ nivå som kräver detaljerad sakkunskap. Vid bedömningen ansågs det således att FIRI:s sammansättning och praktiska verksamhet till viss del strider mot varandra.  

Rådet för strategisk forskning 

I anslutning till Akademin finns ett råd för strategisk forskning som har till uppgift att finansiera långsiktig forskning i programform som tar fram lösningar på betydelsefulla utmaningar i det finländska samhället. Enligt 5 b § (482/2014) 1 mom. i lagen om Finlands Akademi har rådet för strategisk forskning till uppgift att 1) lägga fram initiativ för statsrådet om centrala tema- och prioritetsområden för strategisk forskning, 2) besluta om programstrukturen för den strategiska forskningsverksamheten med stöd av statsrådets beslut om tema- och prioritetsområden, 3) besluta om val av forskningsprojekt utifrån samhällelig betydelse, genomslagskraft och forskningens kvalitet, 4) svara för uppföljningen av forskningsprojekten och utvärderingen av deras genomslagskraft. 

Enligt paragrafens 2 mom. utnämner statsrådet efter föredragning från undervisnings- och kulturministeriet ordföranden för och åtta medlemmar av rådet för strategisk forskning. I rådet ska det finnas erkända forskare samt erkända sakkunniga inom forskning vilka ska företräda dem som använder forskningen. Dessutom ska det i rådet finnas erfarenhet av ledning av omfattande förändringar inom förvaltningen eller näringslivet och annat arbetsliv eller inom forskningen. Enligt paragrafens 3 mom. utnämns rådets medlemmar för en mandatperiod på högst tre år och en ytterligare period på högst tre år. 

Det nuvarande rådet för strategisk forskning har utnämnts för mandatperioden 1.1.2022–31.12.2024. Det nya rådet för strategisk forskning har utnämnts för perioden 1.1.2025–31.12.2027. 

Förvaltningsämbetet 

Enligt 8 § (213/2018) i lagen om Finlands Akademi har Akademin ett förvaltningsämbete som sköter förvaltningen av Akademin, de vetenskapliga råden, kommittén för forskningsinfrastruktur och rådet för strategisk forskning samt svarar för beredningen av ärenden och för föredragningen och verkställigheten av besluten. Förvaltningsämbetet avgör dessutom ärenden som gäller ämbetet eller ringa ändringar i organens beslut. 

Styrelsen för Finlands Akademi fattade den 5 juni 2023 beslut om strategin för Akademin fram till 2030. Enligt strategin ska Akademin ha en tidsenlig organisation. Generaldirektören för Finlands Akademi inledde den 18 september 2023 utifrån strategin ett projekt för organisationsreformen. Uppdraget inom ramen för projektet var att utreda olika alternativ för att förnya förvaltningsverkets organisationsstruktur och ledningssystem, att före den 31 december 2023 utarbeta ett förslag till ny struktur och nytt ledningssystem samt att planera övergången till den valda strukturen och ledningssystemet så att förvaltningsverket arbetar enligt den nya organisationen den 1 september 2024. 

Enligt förvaltningsämbetets organisationsstruktur före organisationsreformen hösten 2024 var antalet anställda cirka 140 och indelade i 11 ansvarsområden. Två ansvarsområden var underställda generaldirektören, fem var underställda den överdirektör som ansvarar för forskningsfrågor och fyra var underställda den överdirektör som ansvarar för förvaltningen. Direktörerna var förmän för ansvarsområdena. Enligt Akademins bedömning var beslutsfattandet vid förvaltningsämbetet långsamt och komplext med den gamla organisationsstrukturen och ledningssystemet i anslutning därtill, delvis på grund av att ledningsnivåerna var flera och ansvaren i anslutning till linjeledningen och det horisontella samarbetet inte var tillräckligt tydliga. Strukturen gav inte tillräckligt stöd för uppföljningen av verksamhetens resultat och ändamålsenlighet och tillhandahöll endast få verktyg för ett effektivt genomförande av de strategiska målen. I synnerhet i fråga om styrning och planering av verksamheten hade roller och ansvar fastställts bristfälligt och gränssnitten hade inte heller identifierats tillräckligt väl. 

Enligt den förnyade organisationsstrukturen leds förvaltningsämbetets verksamhet av generaldirektören. Vid förvaltningsämbetet finns tre enheter: enheten för finansieringsutlysningar, enheten för genomslag och forskningspolitik samt enheten för verksamhetsstyrning, vilka var och en har en direktör. Enheterna indelas i grupper. 

Forskaranställningar 

Enligt 9 § 1 mom. i lagen om Finlands Akademi beviljar Akademin universitet, forskningsinstitut och andra instanser finansiering för anställning av akademiprofessorer, akademiforskare och andra forskare. Enligt paragrafens 2 mom. ska till ansökan om en forskaranställning som akademiprofessor eller akademiforskare fogas en förbindelse där arbetsgivaren binder sig vid finansieringsvillkoren. Enligt paragrafens 3 mom. får arbetsgivaren inte förfara på ett sådant sätt med en anställning för en forskare som finansieras av Finlands Akademi att det kan äventyra forskningens eller undervisningens frihet. Utöver vad som i 7 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) föreskrivs om uppsägning av arbetsavtal och i 8 kap. i den lagen om hävning av arbetsavtal får arbetsavtalet för en forskare som arbetar med finansiering från Akademin inte sägas upp eller hävas med hänvisning till skäl som kränker forskningens eller undervisningens frihet. 

De nämnda bestämmelserna hade ett starkt samband med den universitetsreform som trädde i kraft 2010. Enligt regeringens proposition med förslag till lag om Finlands Akademi (RP 27/2009 rd) föreslogs att Akademin finansierar forskaranställningar med titeln akademiprofessor och akademiforskare så att innehavarna av dessa anställningar är anställda av universiteten eller organisationerna där forskningen sker. Ansöknings- och urvalsprocessen till forskarbefattningarna och arbetsbeskrivningen skulle kvarstå. Enligt förslaget skulle forskartjänster garanteras en tryggad övergång till de omorganiserade anställningarna. Systemändringarna beträffande forskartjänsterna vid Finlands Akademi säkerställer att systemet i sig bevaras och fortsättningsvis utvecklas så att dess väsentliga egenskaper genom vilka forskningens höga nivå garanteras, bibehålls. Å andra sidan anpassas Akademins forskarsystem genom de föreslagna ändringarna till den nya verksamhetsmiljö som håller på att uppstå i vårt land genom universitetsreformen. Akademiprofessorerna och akademiforskarna kom att ha samma rättsliga ställning som andra forskare inom samma forskningsorganisation. Slopandet av Finlands Akademis arbetsgivaransvar och ändringen av tjänsterna som akademiprofessorer och akademiforskare så att de finansieras genom Finlands Akademis finansieringsinstrument gjorde också statsbudgeten tydligare. 

Finansieringen av akademiprofessorer och akademiforskare har numera etablerats som en del av Finlands Akademis finansieringsinstrument, och det är inte längre nödvändigt att nämna dem i lagen. På personer som arbetar i forskaruppgifter vid Akademin tillämpas samma lagstiftning, samma kollektivavtal och samma regler som på andra anställda hos arbetsgivaren. 

3  Målsättning

Syftet med propositionen är att förtydliga de administrativa strukturerna vid Finlands Akademi, stärka Akademins styrelses strategiska arbete samt att stödja Akademins verksamhet så att den bättre svarar mot de senaste förändringarna i forskningsverksamheten och kan reagera flexiblare på behov och förändringar inom forskningsfinansieringsfältet. Syftet med propositionen är dessutom att säkerställa att sådan forskning som bedrivs med finansiering från Finlands Akademi och resultaten av den inte används på ett sätt som skulle äventyra Finlands försörjningsberedskap, krisberedskap eller säkerhet. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

5  Alternativa handlingsvägar

6  Remissvar

Utlåtanden om utkastet till proposition begärdes av sammanlagt 91 instanser under tiden 26.9.2024–30.10.2024 i tjänsten utlåtande.fi. Utlåtandena och övriga beredningshandlingar som gäller regeringspropositionen finns i den offentliga webbtjänsten på adressen https://okm.fi/hanke?tunnus=OKM054:00/2024 och har identifieringskod OKM054:00/2024.  

Sammanlagt 30 instanser besvarade begäran om utlåtande. Utlåtande lämnades av justitieministeriet, försvarsministeriet, Vetenskapliga samfundens delegation, Finska Vetenskapsakademin, Finska Vetenskaps-Societeten, Forskningsetiska delegationen, Aalto-universitetet, Östra Finlands universitet, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Åbo universitet, Vasa universitet, Åbo Akademi, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf, Yrkeshögskolan Laurea, Yrkeshögskolan Metropolia, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, Geologiska forskningscentralen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Lantmäteriverket, Finlands miljöcentral, sammanslutningen av forskningsinstitut Tulanet, Professoriliitto - Professorsförbundet, Forskarförbundet, Bildningsbranchen rf, Finlands näringsliv rf, Akava ry samt en privatperson. Därutöver meddelade finansministeriet, statsrådets kansli, arbets- och näringsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Business Finland och Institutet för hälsa och välfärd (THL) att de inte har något att anföra om utkastet till proposition. 

Målen i den bestämmelse (2 §) som gäller beaktande av den nationella säkerheten, internationella förpliktelser och utrikes- och säkerhetspolitiken understöddes i merparten av utlåtandena. Flera remissinstanser framförde emellertid önskemål om att den föreslagna bestämmelsen formuleras om, preciseras eller flyttas till något annat ställe i lagen. I många utlåtanden förutsatte man att formuleringen av paragrafen preciseras och konkretiseras, eftersom den föreslagna formuleringen ansågs vara för vag och omfattande. Kriterierna för uteslutning bör anges tydligare antingen i lag eller i Finlands Akademis anvisningar. En del av remissinstanserna ansåg att Finlands Akademi redan nu kan beakta den nationella säkerheten i sin verksamhet och sitt beslutsfattande eller att bestämmelser om detta redan finns i andra lagar och därför är den föreslagna paragrafen onödig. I flera utlåtanden framfördes oro för att vetenskapens frihet, forskningens autonomi eller kvalitet kan äventyras och att den politiska styrningens roll eventuellt ökar. Särskilt uttrycktes oro för att sådan forskning som förhåller sig kritiskt till utrikes- och säkerhetspolitiken skulle äventyras. Även Finlands Akademis eller internationella bedömares förmåga och förutsättningar att bedöma Finlands nationella säkerhet lyftes fram i flera utlåtanden. 

Remissvaren var delade i fråga om förslaget (3 §) att slopa den närvaro- och yttranderätt vid Akademins styrelsemöten som ordförandena för de vetenskapliga forskningsråden, kommittén för forskningsinfrastruktur och rådet för strategisk forskning har. Nästan hälften av remissinstanserna motsatte sig förslaget huvudsakligen med den motiveringen att man vill trygga styrelsens koppling till den operativa verksamheten även i fortsättningen. Ett flertal remissinstanser som understödde förslaget eller förhöll sig neutralt till det föreslog att om ändringen utförs, så ska kontakten mellan styrelsens och forskningsrådens ordförande ordnas och säkerställas på något annat sätt. Vissa konstaterade att ordnandet av närvaro är en mötesteknisk fråga. Både i sådana utlåtanden som var positiva till förslaget och sådana som motsatte sig det föreslogs det alternativa sätt att genomföra växelverkan mellan styrelsens och forskningsrådens ordförande. 

Nästan alla remissinstanser understödde förslaget (5 §) att ändra kommittén för forskningsinfrastruktur till ett råd för forskningsinfrastruktur. Merparten av remissinstanserna framförde emellertid synpunkter på det nya rådets utnämningspraxis och utnämningskriterier. I utlåtandena betonades långsiktighet i fråga om beslut om forskningsinfrastrukturer och behovet av att gestalta stora helheter. Därför betonades det i flera utlåtanden att man i utnämningspraxis bör kunna utnyttja organisationernas bästa sakkunskap oberoende av personens ställning i organisationen och att personer i organisationernas högsta ledning förutom forskare bör kunna utnämnas även till rådet. 

Merparten av dem som yttrade sig om slopandet av bestämmelserna om avlöning av akademiprofessorer och akademiforskare (9 §) understödde ändringen. I flera utlåtanden konstaterades det emellertid att även om det inte längre regleras om akademiprofessorer och akademiforskare i lag, är det viktigt att dessa finansieringsinstrument kvarstår. 

Med anledning av remissvaren har ordalydelsen i 2 § 2 mom. i lagförslaget preciserats så att bestämmelsen i mer begränsad utsträckning endast gäller Akademins uppgifter i fråga om beviljande av finansiering och internationellt samarbete. Dessutom har propositionens allmänna motivering och specialmotivering kompletterats till många delar utifrån de synpunkter som framförts i utlåtandena samt för att bemöta den oro som framförts över Akademins interna informationsgång, kontinuiteten i finansieringsinstrument som gäller akademiprofessorer och akademiforskare samt den akademiska friheten. I propositionen ingår också ett separat avsnitt som gäller grundlagen och lagstiftningsordningen. I lagförslaget stryks dessutom förslaget om en teknisk ändring av behörighetsvillkoren för generaldirektören för Finlands Akademi. Avsikten är att det här förslaget ska tas in i den regeringsproposition som gäller en ämbetsverksreform inom bildningsförvaltningen som överlämnas under vårsessionen 2025. 

7  Specialmotivering

2 §.Uppgifter. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. 1 punkten – finansiering av vetenskaplig forskning och dess förutsättningar samt deltagande i internationellt samarbete – inte får strida mot Finlands nationella säkerhet, Finlands internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.  

Syftet med tillägget är att förhindra att sådan forskning som bedrivs med finansiering från Finlands Akademi och resultaten av den används så att Finlands försörjningsberedskap, krisberedskap eller säkerhet äventyras. En bestämmelse med motsvarande innehåll fogades 2022 till förordningen ( 2009/975 ) med instruktion för Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet är den forskningsfinansiär i Sverige som motsvarar Finlands Akademi. Den föreslagna bestämmelsen följer Europeiska unionens råds rekommendation om ökad forskningssäkerhet ( C/2024/3510 ). Bestämmelsen har formulerats på motsvarande sätt som det i lagen om markstationer och vissa radaranläggningar (96/2023) föreskrivs om tillståndsplikt för markstations- och radarverksamhet, enligt vilken en förutsättning för beviljande av tillstånd bl.a. är att markstations- och radarverksamheten inte strider mot Finlands nationella säkerhet, Finlands internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.  

Det finns ingen exakt definition av begreppet nationell säkerhet i finsk lagstiftning. Upprätthållandet av den nationella säkerheten och avvärjandet av hot mot den hör till statens centrala uppgifter. Allmänt taget kan upprätthållandet av den nationella säkerheten anses innebära att kontinuiteten i statens existens tryggas, vilket inbegriper att statens vitala intressen och strukturer skyddas. Staten har vissa grundläggande värden, såsom att trygga sin egen existens och territoriella integritet, upprätthålla sin suveränitet och skydda folkets existens. Nationell säkerhet kan i mest begränsad utsträckning tolkas så att den avser upprätthållandet av dessa värden. Detsamma kan också formuleras så att nationell säkerhet avser att avvärja sådana hot och hinder som äventyrar statens grundläggande värden (Widlund‒Paasonen, Kansallisen turvallisuuden käsite: oikeutta vai politiikkaa, Edilex 2021/4).  

Den föreslagna bestämmelsen ska stödja Finlands Akademi när det gäller att beakta forskningssäkerhet i finansieringsprocessen för forskningsprojekt. Bestämmelsen ska stödja Akademin i situationer där ett vetenskapligt meriterat projekt utifrån en riskbedömning skulle strida mot Finlands nationella säkerhet, internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Enligt förslaget ska Finlands Akademi för sin del svara för att man på behörigt sätt har sörjt för forskningssäkerheten i Akademins processer och villkor för finansieringen. Akademins uppgift ska komplettera forskarnas och forskningsorganisationernas roll när det gäller att säkerställa forskningssäkerheten. Forskningsorganisationerna har det primära ansvaret för att utveckla och genomföra forskningsverksamhet och internationellt samarbete inom ramen för sin institutionella och akademiska frihet, även med beaktande av att den akademiska friheten inbegriper ett akademiskt ansvar. I egenskap av forskningsfinansiär har Akademin till uppgift att säkerställa att forskningssäkerheten beaktas som en del av ansökningsprocessen för forskningsfinansiering samt att uppmuntra forskningsorganisationerna att identifiera eventuella risker och hot på förhand. 

I 16 § 3 mom. i grundlagen tryggas vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet. Den föreslagna nya bestämmelsen begränsar inte valet av forskningsteman eller andra centrala kännetecken för vetenskaplig frihet. Akademin kommer inte heller i fortsättningen att ha möjlighet att förbjuda vissa forskningsteman eller frågeställningar. Bestämmelsen ska stödja Akademin i sådana fall där en finansieringsansökan som riktas till Akademin innehåller sådan verksamhet som kan bedömas vara riskfylld med tanke på den nationella säkerheten. Till exempel genom att delta i ett forskningsprojekt som gäller civil användning av en viss teknik kan man sträva efter att överföra immateriell kompetens till en aktör som utvecklar militär användning av denna teknik till ett land som är föremål för sanktionspolitik eller som inte deltar i internationellt genomförande av sanktionspolitik. 

Finlands Akademi beviljar konkurrensutsatt forskningsfinansiering på basis av ansökningarna. Ansökningarna bedöms utifrån ansökningskriterierna i internationella paneler som består av jämbördiga forskare. Avsikten är inte att ändra denna process. 

Endast en bråkdel av ansökningarna beviljas finansiering. Finlands Akademis beslut att finansiera eller låta bli att finansiera en ansökan begränsar inte i sig den vetenskapliga friheten. Akademins förvaltningsämbete svarar för Akademins granskning av ansökningar och begäran om utredningar till stöd för beslutsfattandet. Också eventuella risker i anslutning till utrikes- och säkerhetspolitiken som ingår i de projekt som föreslås bli finansierade granskas av förvaltningsämbetet. Förtroendeorganens beslutsfattande baserar sig på kollegial granskning och förvaltningsämbetets utredning. 

Den finansiering som beviljas av Finlands Akademi är huvudsakligen statsunderstöd. Understödstagare är i regel finländska universitet och forskningsinstitut samt i ringa utsträckning andra forskningsorganisationer. Akademin finansierar också verksamhet vid andra statliga ämbetsverk, varvid det är fråga om samfinansierad verksamhet. Understödstagarna omfattas av Akademins finansieringsvillkor. I dessa villkor beaktas bestämmelserna i statsunderstödslagen och även bestämmelser om exportkontroll och internationella sanktioner. Finansieringsmottagaren är alltid en finländsk organisation, en s.k. forskningsplats. 

Akademins förtroendevalda organ som är behöriga att fatta finansieringsbeslut är tre vetenskapliga forskningsråd, kommittén för forskningsinfrastruktur och rådet för strategisk forskning samt sektioner som tillsatts av Akademins styrelse. Den huvudsakliga grunden för finansieringsbesluten är ett utlåtande från den kollegiala granskningen om den forskningsplan som sökanden lägger fram. Utlåtandet sammanställs av internationella expertpaneler på begäran av Akademin. Utöver det nämnda utlåtandet beaktar Akademins organ enligt etablerad praxis de vetenskapspolitiska mål som hänför sig till användningen av statlig forskningsfinansiering, såsom jämställdhet mellan könen. I beslutsfattandet beaktas dessutom statsunderstödslagen och annan gällande lagstiftning, såsom bestämmelser om exportkontroll och internationella sanktioner. I finansieringsvillkoren för Finlands Akademi förutsätts att sanktionsförordningarna och bestämmelserna om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden iakttas. Om dessa villkor inte uppfylls har Akademin i egenskap av statsbidragsmyndighet rätt att avbryta utbetalningen och återkräva redan beviljade medel. 

Den föreslagna nya bestämmelsen kommer att stödja Finlands Akademi i situationer där ett vetenskapligt meriterat projekt kan bedömas medföra säkerhetsrisker som äventyrar den nationella säkerheten. Akademin bör på förhand identifiera eventuella risker och hot, och forskningsprojekt som ger anledning till oro ska genomgå en riskbedömning som avses i Europeiska unionens råds rekommendation. I samarbete med utländska partner ska sådana risker som hänför sig till internationellt samarbete beaktas och centrala principer, såsom forskningens frihet, ska inkluderas i avtal som ingås med partner. 

I praktiken ska Akademin utföra riskbedömningen i samarbete med finländska universitet och forskningsinstitut samt nationella myndigheter. Akademin har inte sådana rättigheter och skyldigheter som hör till forskningsplatsen och forskarnas arbetsgivare och har således inte heller förutsättningar att få information om dem som utför forskningen och deras samarbetspartner i lika stor utsträckning som de universitet och andra forskningsorganisationer som fungerar som forskningsplatser och arbetsgivare. 

3 §.Styrelsen. I paragrafens 1 mom. föreslås preciseringar. Styrelsens sammansättning och behörighetsvillkor samt utnämningsprocessen ska förbli oförändrade. Det föreslås att den gällande paragrafens 2 mom. om den närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden som ordförandena för de vetenskapliga forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur har, ska slopas. Den gällande bestämmelsen motiverades särskilt med förbättrande av informationsgången och samordnandet av Akademins arbete när styrelsemedlemskap för ordförandena för forskningsråden slopades (RP 25/2014 rd, s. 16).  

Ämbetsverkets struktur och organens uppgifter har sedermera ändrats på så vis att informationsgången mellan styrelsen, de övriga organen och ämbetsverket tryggas på ett mångsidigt sätt. Ordförandenas närvaro- och yttranderätt vid styrelsens möten kan inte anses vara avgörande med tanke på informationsgången. 

De inbördes förhållandena mellan organen vid Finlands Akademi ändrades senast 2018 (lag om ändring av lagen om Finlands Akademi 213/2018; RP 2/2018 rd). Förhållandena mellan organen har förtydligats i synnerhet så att styrelsen har fokuserat på vittsyftande och principiellt viktiga frågor. Forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur samt de sektioner som vid behov tillsätts har däremot till uppgift att välja de projekt som ska finansieras i enlighet med de principer som Akademins styrelse har fastställt. Organens verksamhetsfält är således i viss mån mer differentierade än tidigare. Det är också nödvändigt att undvika överlappande roller för förtroendevalda i olika organ. 

I samband med den lagändring som gjordes 2014 (lagen om Finlands Akademi 482/2014; RP 25/2014 rd) inrättades vid Akademin genom en ändring av förvaltningsämbetets instruktion en forskningsledningsgrupp. Till medlemmar i gruppen kallades organens ordförande och förvaltningsämbetets verkställande ledning. Forskningsledningsgruppen fick i uppgift att särskilt stödja beredningen av frågor som gäller forskningsfinansiering inför styrelsens möten. I och med organisationsreformen vid ämbetet har Akademin planerat att ersätta forskningsledningsgruppen med en forskningspolitisk samarbetsgrupp som ska stödja styrelsen vid samordningen av organens arbete. Samarbetsgruppen erbjuder också medlemmarna i styrelsen, forskningsråden, rådet för strategisk forskning och kommittén för forskningsinfrastruktur en möjlighet till fritt utbyte av tankar. I samband med organisationsreformen har samordningen av organens arbete och informationsgången förstärkts också i förvaltningsämbetets tjänstestruktur så att en generalsekreterartjänst har inrättats för beredning och samordning av ärenden vid varje organ. 

I ljuset av ovan nämnda, tidigare författningsändringar som gäller styrelsens och andra organs ställning och uppgifter är det konsekvent att låta Akademins styrelse bedöma och vid behov i instruktionen för Akademin ange hurdant samarbete samordningen av organens arbete förutsätter. 

Det föreslås att 3 mom. i gällande paragraf blir 2 mom. och innehållet förblir oförändrat. I enlighet därmed föreslås Akademins generaldirektör även i fortsättningen svara för beredningen, föredragningen och verkställandet av de ärenden som behandlas i styrelsen. 

4 §.Styrelsens uppgifter. I paragrafens 2, 3 och 5 punkten föreslås korrigeringar av teknisk natur i samband med ändringen av 5 § i anknytning till upphävandet av 5 a §. I övrigt ska paragrafen bibehållas oförändrad.  

5 §.Forskningsråd. Kommittén för forskningsinfrastruktur som avses i 5 a § i gällande lag föreslås ändrad till ett forskningsråd enligt 5 §, och därför föreslås det preciseringar i paragrafens 1 och 2 mom. samt paragrafens rubrik. Det förtroendeorgan som fattar beslut om forskningsinfrastrukturfrågor ska inte bara vara snarlikt med de övriga forskningsråden vid Finlands Akademi utan också motsvara nordiska jämförbara organ som leds av en representant för forskningssamfundet. Enligt det föreslagna 1 mom. ska forskningsråden också bevilja finansiering för forskningsinfrastruktur. Enligt förslaget ska bestämmelser om rådet för forskningsinfrastruktur i fortsättningen utfärdas på motsvarande sätt som i fråga om andra forskningsråd i 1 § i statsrådets förordning om Finlands Akademi, och dess uppgifter ska motsvara de övriga forskningsrådens uppgifter. Beslut om arbetsfördelningen mellan rådet för forskningsinfrastruktur och de andra forskningsråden fattas i enlighet med lagens 4 § av Akademins styrelse.  

Bestämmelserna i 2 och 3 mom. om forskningsrådens medlemsantal och hur de utses förblir huvudsakligen oförändrade och de föreslås i fortsättningen också gälla rådet för forskningsinfrastruktur. Det föreslås att forskningsråden utses av statsrådet och att de utöver ordföranden dessutom har högst 10 medlemmar. Bestämmelsen om längden på rådens mandatperiod görs flexiblare, så att det första rådet för forskningsinfrastruktur kan utnämnas för en period på två år. Framöver är avsikten att utnämna alla råd för en mandatperiod på tre år, liksom för närvarande. En enhetlig praxis för hur de utses kommer att förtydliga de processer genom vilka strävan är att företrädare för forskarsamhället ska bli medlemmar i förtroendeorganen och att minska problem med jäv när företrädarna är forskare och inte högsta ledning i sina organisationer. Finansieringen av forskningsinfrastrukturer är förenad med ett starkt engagemang av organisationerna redan i ansökningsskedet, eftersom ansökningar om forskningsinfrastruktur är sådana där den sökande organisationen prioriterar ansökningarna inom sin organisation. Genom utnämningsförfarandena kan man också säkerställa en ändamålsenlig sammansättning. 

5 a §.Kommittén för forskningsinfrastruktur. I och med den ändring som föreslås i 5 § föreslås att 5 a § om den nuvarande kommittén för forskningsinfrastruktur upphävs.  

6 §.Styrelsens sektioner. I paragrafen föreslås korrigeringar av teknisk natur i anknytning till ändringen av 5 § och upphävandet av 5 a §. I övrigt ska paragrafen bibehållas oförändrad.  

8 §.Förvaltningsämbetet. I paragrafen föreslås korrigeringar av teknisk natur i anknytning till ändringen av 5 § och upphävandet av 5 a §. I övrigt ska paragrafen bibehållas oförändrad.  

9 §.Skyldigheter för arbetsgivare för forskare som finansieras av Finlands Akademi. Enligt gällande 9 § 1 mom. i lagen om Finlands Akademi beviljar Akademin universitet, forskningsinstitut och andra instanser finansiering för anställning av akademiprofessorer, akademiforskare och andra forskare. Enligt gällande 2 mom. ska till ansökan om en forskaranställning som akademiprofessor eller akademiforskare fogas en förbindelse där arbetsgivaren binder sig vid finansieringsvillkoren. Nämnda bestämmelser föreslås bli upphävda. Syftet med bestämmelserna har varit att trygga kontinuiteten för systemet med forskartjänster vid Finlands Akademi i samband med universitetsreformen samt att göra anställningsvillkoren för forskare som finansieras av Finlands Akademi bindande (RP 27/2009 rd, KuUB 8/2009 rd) efter att arbetsgivaransvaret har överförts från Finlands Akademi till forskningsplatsen. Finansieringen av akademiprofessorer och akademiforskare har numera etablerats som en del av Finlands Akademis finansieringsinstrument, och det är inte längre nödvändigt att nämna dem i lagen. Förfarandena och principerna för finansiering av forskaruppgifter har utvecklats stegvis till sin nuvarande form efter universitetsreformen 2010, när universiteten förflyttades utanför statens budgetekonomi och Finlands Akademi tog i bruk SARA-systemet för administrering av ansökningar. Finansiering som gäller forskaruppgifter beviljas en organisation och den plats där projektet genomförs tar emot och administrerar den finansiering som Akademin beviljar. För att finansiering ska kunna betalas ut ska den ansvariga projektledaren först och därefter forskningsplatsen bekräfta mottagandet av finansieringen. Mottagandet av finansiering bekräftas i Akademins E-tjänst. Bekräftelse innebär att den ansvariga projektledaren och forskningsplatsen godkänner finansieringsbeslutets innehåll i sin helhet och förbinder sig att iaktta de villkor som Akademin ställt för användningen av finansieringen.  

Villkoren gäller användning av beviljad finansiering, inklusive användning av forskarens arbetstid för andra uppgifter än forskningsuppgifter, lön samt andra verksamhetsförutsättningar för forskaren. På en forskares anställningsförhållande som beviljas finansiering från Akademin tillämpas lagstiftning, kollektivavtal och regler på samma sätt som samma arbetsgivares andra anställningsförhållanden. Finansieringsinstrument som gäller akademiprofessorer och akademiforskare har nämnts i Finlands Akademis förslag till plan för de offentliga finanserna för åren 2025‒2028. 

Den akademiska friheten för forskare som finansieras av Akademin tryggas även i fortsättningen genom att 3 mom. i den gällande paragrafen bibehålls. Enligt 3 mom. får arbetsgivaren inte förfara på ett sådant sätt med en anställning för en forskare som finansieras av Finlands Akademi att det kan äventyra forskningens eller undervisningens frihet. Utöver vad som i 7 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) föreskrivs om uppsägning av arbetsavtal och i 8 kap. i den lagen om hävning av arbetsavtal får arbetsavtalet för en forskare som arbetar med finansiering från Akademin inte sägas upp eller hävas med hänvisning till skäl som kränker forskningens eller undervisningens frihet. Bestämmelsen som begränsar arbetsgivarens direktionsrätt i ett anställningsförhållande eller vid uppsägning av det motsvarar 32 § 3 mom. i universitetslagen (558/2009) och har med grundlagsutskottets medverkan tagits in i lagen om Finlands Akademi (GrUU 15/2009 rd) för att säkerställa vetenskapens och forskningens frihet enligt grundlagen. Det är nödvändigt med en separat bestämmelse eftersom forskare som finansieras av Akademin också är verksamma på andra ställen än vid universiteten. 

Som en följd av att 1 och 2 mom. upphävs föreslås det att paragrafens rubrik preciseras så att den närmare beskriver paragrafens innehåll. 

12 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I paragrafens 1 mom. föreslås korrigeringar av teknisk natur i anknytning till ändringen av 5 § och upphävandet av 5 a §. I enlighet med Akademins förslag föreslås att bestämmelsen i 2 mom. preciseras för att lagens delegeringsbefogenheter ska bli tydligare än för närvarande. Enligt förslaget ska i instruktionen ett organs befogenheter kunna överföras till dess ordförande eller till förvaltningsämbetet i ärenden som inte är principiella eller har vittomfattande konsekvenser. Det föreslås att det i instruktionen kan anges att ett organs ordförande avgör ett ärende som gäller ändring av ett finansieringsbeslut, när beslutet inte innehåller betydande användning av prövningsrätt. När det gäller rådet för strategisk forskning ska överföringen av befogenheter endast ske på förslag av rådet. De preciseringar som föreslås i momentet motsvarar Akademins nuvarande praxis.  

8  Bestämmelser på lägre nivå än lag

I den föreslagna lagens 5 § 1 mom. ingår ett bemyndigande enligt vilket Akademin har forskningsråd enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Forskningsråden har till uppgift att 1) bevilja finansiering för vetenskaplig forskning, för forskningsinfrastrukturer och för utveckling och nyttiggörande av forskningsförutsättningarna, 2) följa upp finansieringens genomslag och resultat, 3) planera den forskningsfrämjande verksamheten tillsammans med Akademins övriga organ samt att 5) på annat sätt verka så som närmare anges i instruktionen. 

Bestämmelser om nuvarande vetenskapliga forskningsråd ingår i 1 § i statsrådets förordning om Finlands Akademi (280/2018) enligt vilken Finlands Akademi har följande vetenskapliga forskningsråd: 1) forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö, 2) forskningsrådet för kultur och samhälle och 3) forskningsrådet för naturvetenskap och teknik. Avsikten är att genom förordning av statsrådet beakta att de vetenskapliga forskningsrådens namn ändras till forskningsråd och att det utöver de nuvarande forskningsråden tillkommer ett fjärde, rådet för forskningsinfrastruktur, som ska tillsättas för att fortsätta med den verksamhet som den nuvarande kommittén för forskningsinfrastruktur har bedrivit. Avsikten är också att i förordningen göra andra korrigeringar av teknisk natur i anslutning till de föreslagna lagändringarna och organisationsreformen vid Akademin (bl.a. slopandet av överdirektörsuppgifterna). Dessutom finns det eventuellt behov av att göra ändringar i förordningen i anslutning till reformprojektet Bildningsförvaltningen 2030. I fråga om projektet Bildningsförvaltningen 2030 bereds vid undervisnings- och kulturministeriet en separat regeringsproposition som avses bli överlämnad till riksdagen 2025. 

Bestämmelsen i 12 § 2 mom. i den föreslagna lagen preciseras genom att man i instruktionen för Akademin kan överföra ett organs befogenheter till dess ordförande eller till förvaltningsämbetet. Det föreslås att i instruktionen kan ett organs befogenheter överföras till dess ordförande eller till förvaltningsämbetet i ärenden som inte är principiella eller har vittomfattande konsekvenser. Det föreslås att det i instruktionen kan anges att ett organs ordförande avgör ett ärende som gäller ändring av ett finansieringsbeslut, när beslutet inte innehåller betydande användning av prövningsrätt. När det gäller rådet för strategisk forskning kan överföringen av befogenheter endast ske på förslag av rådet. 

9  Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft så snart som möjligt. Avsikten är att det nya rådet för forskningsinfrastruktur ska utnämnas för tvåårsperioden 2026–2027 senast i juni 2025, vilket förutsätter att lagen träder i kraft senast den 1 april 2025. Våren 2027 övergår rådet för forskningsinfrastruktur till samma utnämningsrytm som Finlands Akademis övriga förtroendeorgan och rådet för strategisk forskning. 

10  Genomförande och uppföljning

Avsikten är att följa upp hur lagen fungerar och vilka konsekvenser den har som en del av resultatstyrningsprocessen vid undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Akademi. 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Enligt 16 § 3 mom. i grundlagen är vetenskapens, konstens och den högsta utbildningens frihet tryggad. I förarbetena till bestämmelsen konstateras bl.a. följande om vetenskapens frihet: ”Utövarens rätt att välja sitt forskningstema och sin forskningsmetod hör till vetenskapens frihet. Vetenskapens inriktning ska i första hand bestämmas genom vetenskapskritik från den vetenskapliga gemenskapen.” (RP 309/1993 rd, s. 68, se även GrUU 2/2013 rd, s. 2). Med vetenskapens frihet avses förutom forskarens obegränsade frihet att välja forskningstema och forskningsfrågor, att sammanställa forskningsmaterial och utveckla forskningsmetoder samt även ifrågasätta uppgifter och tolkningar av allmänt hållna sanningar utan rädsla för påtrycknings- eller straffåtgärder eller andra negativa påföljder från arbetsgivaren, det allmänna eller någon annan betydande aktör. Till forskningens frihet hör i väsentlig grad också möjligheten att publicera och sprida forskningsresultat. 

Den akademiska friheten är ändå inte absolut. På forskning kan riktas styrning som är olika till form och innehåll som stöder och preciserar tillämpningen av forskningens frihet (Mäenpää Olli, Universitetslagen, 2009). Som intern styrning av vetenskapen kan principerna för god vetenskaplig praxis och forskningsetiska krav inverka på valet av forskningstema och forskningsmetod. Exempelvis användningen av försöksdjur som forskningsmaterial omfattas av reglering som begränsar forskarens frihet och vetenskapssamfundets självjustering. Praxis för offentliggörande är likaså bunden till forskarsamhällets etablerade förfaranden och självreglering, som för sin del kan anses begränsa friheten. I Finlands Akademis beslut om forskningsfinansiering beaktas alltid kraven på god vetenskaplig praxis och finansiering beviljas inte för ansökningar som bedöms kränka dessa krav. 

Anvisningarna för god vetenskaplig praxis utgör ett kodsystem för ansvarsfull forskning. God vetenskaplig praxis är utgångspunkten för forskning i länder som delar likartade värderingar. I vissa länder har man också tagit in eller håller på att ta in anvisningar om forskningssäkerhet i anvisningarna för god vetenskaplig praxis. 

Lagstiftningen i Finland innehåller rätt få lagar som direkt reglerar forskning. Av dessa hör en betydande del till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde, såsom biobankslagen (688/2012), lagen om medicinsk forskning (488/1999) och lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019). Syftet med den nämnda lagstiftningen är att skapa klarhet i specialvillkoren för forskning som fokuserar på människor. T.ex. verkställigheten av lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården har däremot ansetts försvåra förverkligandet av den akademiska friheten (Bützow, UKM 42/2021). 

Forskningsarbete utförs i allmänhet i en organisation, såsom en högskola, ett forskningsinstitut eller ett företag. Syftet med organisationens verksamhet och de resurser som står till förfogande påverkar också möjligheterna att bedriva forskning. Begränsningar av forskningsarbete utifrån dessa utgångspunkter utgör egentligen inte någon begränsning av den vetenskapliga friheten eller den akademiska yttrandefriheten. 

Forskningsfinansiering och skapandet av forskningsförutsättningar inbegriper också styrning och övervakning. När resurserna är knappa är det nödvändigt att allokera användningen av dem på olika sätt. De styrningsdrag som ingår i konkurrensutsättningen av forskningsfinansiering kan motiveras med att det i vilket fall som helst ska finnas på förhand fastställda och förutsägbara grunder för fördelningen av forskningsresurser (Mäenpää Olli, Universitetslagen, 2009). I nuvarande finansieringsvillkor för Finlands Akademi förutsätts att sanktionsförordningarna och bestämmelserna om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden iakttas. Om dessa villkor inte uppfylls har Akademin i egenskap av statsbidragsmyndighet rätt att avbryta utbetalningen och återkräva redan beviljade medel. 

Dessutom föreslås i propositionen att det till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken skötseln av Akademins uppgifter som gäller finansiering av forskning och forskningsförutsättningar samt internationellt samarbete inte får stå i strid med Finlands nationella säkerhet, Finlands internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Den nämnda bestämmelsen begränsar inte valet av forskningsteman eller andra centrala kännetecken för vetenskaplig frihet. Akademin ska inte heller i fortsättningen ha möjlighet att förbjuda vissa forskningsteman eller frågeställningar. 

Med stöd av den föreslagna bestämmelsen föreslås att Finlands Akademi för sin del svarar för att man på behörigt sätt har sörjt för Akademins processer och villkor för finansieringen. Genom den föreslagna bestämmelsen får Finlands Akademi stöd i situationer där en finansieringsansökan som riktats till Akademin innehåller sådant internationellt samarbete som utifrån en riskbedömning kan bedömas stå i strid med Finlands nationella säkerhet, internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Till exempel genom att delta i ett forskningsprojekt som gäller civil användning av en viss teknik kan man försöka överföra immateriell kompetens till en aktör som utvecklar militär användning till ett land som är föremål för sanktionspolitik eller som inte deltar i det internationella genomförandet av sanktionspolitiken. 

Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen kan republikens president, statsrådet och ministerierna utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Förordningar kan utfärdas endast med stöd av ett bemyndigande i en lag. Ett bemyndigande att utfärda förordning kan inte ges i ärenden som enligt grundlagen ska regleras genom lag. Ett bemyndigande att utfärda förordning som har tagits in i lag ska utarbetats så att bemyndigandets innehåll klart framgår av lagen och det avgränsas tillräckligt noggrant. Den lag som innehåller bemyndigandet ska uppfylla de krav på exakthet och noggrann avgränsning som ställs i grundlagsutskottets utlåtandepraxis. Det väsentliga är att det i lagen finns tillräckliga grundläggande bestämmelser om det som ska regleras. När bestämmelser om bemyndiganden utarbetas ska uppmärksamhet fästas vid bestämmelsernas exakthet, en noggrann avgränsning av deras tillämpningsområde samt vid den delegerande regleringens betydelse i sak. Utgångspunkten för behörighetsfördelningen mellan statsrådet och ministerierna är den att statsrådet utfärdar förordningar om vittsyftande och principiellt viktiga ärenden samt om andra ärenden vars betydelse kräver det. 

I 5 och 12 § i den föreslagna lagen ingår redan sådana bemyndiganden att utfärda förordning som ingår i den gällande lagen. Dessa bemyndiganden föreslås delvis bli preciserade. De föreslagna bemyndigandena kan anses vara tillräckligt exakta och noggrant avgränsade och det finns tillräckliga grundläggande bestämmelser i lag om de frågor som bemyndigandena reglerar. Bestämmelserna om bemyndigande kan anses uppfylla kraven i 80 § 1 mom. i grundlagen. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning.