1.1  Bakgrund

Statsrådet har den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president konstaterat att det i Finland råder sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen (1552/2011) på grund av covid-19-epidemin (nedan coronaviruset). Undervisnings- och kulturministeriet samt ämbetsverk, inrättningar och andra aktörer inom dess förvaltningsområde strävar genom sina åtgärder efter att förebygga spridningen av coronaviruset och lindra de negativa effekterna av den. 

Våren 2020 utfärdade statsrådet ibruktagningsförordningar och tillämpningsförordningar med stöd av beredskapslagen för att bromsa coronaviruset. På grund av de undantagsförhållanden som hänför sig till coronaviruset utfärdade statsrådet den 17 mars 2020 med stöd av 6 § i beredskapslagen en förordning om ibruktagning av befogenheter i enlighet med 86, 88, 93—95 och 109 § i beredskapslagen (125/2020) samt den 31 mars 2020 en förordning om fortsatt utövning av nämnda befogenheter (174/2020). Därtill utfärdade statsrådet våren 2020 förordningar om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning (126/2020, 131/2020 och 191/2020, nedan tillämpningsförordningarna). 

Genom tillämpningsförordningen (126/2020) begränsades skyldigheten att ordna närundervisning och närhandledning på de olika utbildningsstadierna fram till den 13 april 2020. Syftet med förslaget var att göra spridningen av coronavirussmitta långsammare genom att minska kontakterna mellan elever, studerande, undervisningspersonal och annan personal på samtliga utbildningsstadier. För att förhindra spridningen av epidemin övergick man inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen huvudsakligen till distansundervisning. Tillämpningsförordningens 3 § ändrades genom statsrådets förordning om ändring av 3 § i statsrådets förordning om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning (131/2020). Genom förordningen av statsrådet utvidgades skyldigheten att ordna närundervisning i fråga om elever i en särskilt utsatt ställning. 

Den 31 mars 2020 utfärdade statsrådet med stöd av 8 § i beredskapslagen en förordning om fortsatt utövning av befogenheter i enlighet med 86, 88, 93, 94 och 109 § i beredskapslagen (174/2020). Med stöd av 6 § i förlängningsförordningen kunde sådan undervisning och annan verksamhet som ordnas av undervisnings- och utbildningsanordnare enligt 109 § 2 mom. i beredskapslagen avbrytas eller begränsas i hela landet. Förlängningsförordningen gällde under perioden 14.4.—13.5.2020. Den 6 april 2020 utfärdade statsrådet en ny statsrådsförordning (tillämpningsförordning 191/2020) om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning. Distansundervisningen och de begränsningar som gäller skyldigheten att ordna småbarnspedagogik, undervisning och utbildning som hänför sig till den enligt tillämpningsförordningen förlängdes till och med den 13 maj 2020. 

Giltighetstiden för statsrådets förordning (191/2020) gick ut den 13 maj 2020. I enlighet med regeringens principbeslut av den 6 maj 2020 hanteras användningen av lokaler för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fr.o.m. den 14 maj 2020 genom åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016). I enlighet med principbeslutet rekommenderade statsrådet att undervisningen vid universitet och yrkeshögskolor samt inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern ordnas som distansundervisning till slutet av läsåret 2019—2020. 

Den 4 maj 2020 utfärdade undervisnings- och kulturministeriet och Institutet för hälsa och välfärd en uppdaterad rekommendation till anordnare av undervisning och småbarnspedagogik under coronavirusepidemin. Genom att följa rekommendationen strävar man efter att minska risken för smitta i samband med skolgång. Smittskyddsmyndigheterna har med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (122/2016) rätt att stänga t.ex. skolor och läroanstalter och bestämma om begränsningar i samband med sammankomster. Den 4 juni 2020 lämnade statsrådet en regeringsproposition (RP 86/2020) till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors Riksdagen godkände lagarna den 26 juni 2020, och de temporära författningsändringarna (521—522) gäller 1.8.—31.12.2020. Lagstiftningen gör det möjligt att genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Om undervisningen inte kan ordnas på ett tryggt sätt är det nödvändigt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang med hänsyn till hur coronavirusläget utvecklats lokalt. I lagen om grundläggande utbildning föreslås en temporär ändring, vilket säkerställer en motsvarande regleringssituation även under vårterminen 2021, så att elevens rätt att få undervisning tillgodoses. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet. Undervisnings- och kulturministeriet har i förberedningen begärt kommentarer om hur lagarna (521—522/2020) fungerar av kommunernas bildningsledning och centrala intressentgrupper. 

Under beredningen ordnade undervisnings- och kulturministeriet ett separat hörande för Europeiska skolan i Helsingfors, Finlands Kommunförbund, Utbildningsstyrelsen, Kommunarbetsgivarna, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och Bildningsarbetsgivarna. 

På grund av propositionens brådskande natur är det nödvändigt att i lagberedningen avvika från den riktgivande remisstiden för hörande. Yttranden om utkastet till regeringsproposition har begärts av centrala intressentgrupper. Utkastet till proposition har varit på remiss under perioden 12.—27.10.2020. 

Undervisnings- och kulturministeriet genomförde ett riksomfattande hörande av barn under perioden 2.—23.10.2020 som en del av lagberedningen. 

Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 28 oktober 2020. 

Beredningsunderlaget till regeringens proposition finns i den offentliga tjänsten på adressen https://minedu.fi/sv/projekt?tunnus=OKM041:00/2020 

2.1  Lagstiftning

Enligt 16 § 1 mom. i Finlands grundlag (731/1999) har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Bestämmelser om läroplikten utfärdas genom lag. Det allmänna ska, enligt vad som närmare föreskrivs genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv. 

Bestämmelser om läroplikt och grundläggande utbildning finns i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 25 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning är barn som är varaktigt bosatta i Finland läropliktiga. Läroplikten börjar det år då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör när den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit 10 år sedan läroplikten började. Läroplikten för barn i behov av stöd kan enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning förlängas. Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen uppenbarligen inte kan nås under nio år, blir barnet läropliktigt ett år tidigare än vad som bestäms i 25 § 1 mom. och läroplikten fortgår i 11 år. Enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning är en kommun skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Dessutom är kommunen skyldig att övervaka fullgörandet av läroplikten. 

Enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska läropliktiga delta i grundläggande utbildning som ordnas med stöd av den lagen eller annars förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Läroplikten innebär alltså en skyldighet att genomgå den grundläggande utbildningens lärokurs som anges i lagen om grundläggande utbildning och i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen eller att uppnå motsvarande kunskaper och färdigheter på något annat sätt. Läroplikten innebär i Finland en skyldighet att förvärva kunnande på en viss nivå, inte ett skoltvång, dvs. en skyldighet att delta i undervisning. Enligt 26 § i lagen om grundläggande utbildning ska barn som inte deltar i läropliktsutbildningen annars förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Då ska den kommun där den läropliktiga är bosatt övervaka den läropliktigas framsteg. En elev ska enligt 35 § i lagen om grundläggande utbildning delta i den utbildning enligt den lagen som han eller hon har antagits till, om eleven inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Utgångspunkten är att eleven får undervisning enligt läroplanen. Om eleven på grund av sjukdom eller av någon motsvarande godtagbar orsak inte har möjlighet att delta i skolundervisningen, kan elevens undervisning ordnas genom att ge eleven handledning, läromedel och utvärderingsrespons som stöder inlärningen i hemmet eller på en motsvarande plats. När en elev återvänder till skolan efter sjukdom kan han eller hon vid behov ges stödundervisning. Grundläggande utbildning kan också ordnas som sjukhusundervisning i enlighet med 4 a § i lagen om grundläggande utbildning eller så kan man i undervisningen i enlighet med 18 § 3 punkten i den lagen övergå till särskilda undervisningsarrangemang, om detta är motiverat av skäl som har samband med elevens hälsotillstånd. 

Vid stiftandet av lagen om grundläggande utbildning har man utgått från att undervisningen i den grundläggande utbildningen för läropliktiga ges i form av närundervisning (RP 86/1997 rd, s. 54). Enligt 30 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. Detta tillgodoser elevens subjektiva grundläggande rätt till grundläggande utbildning. Närundervisningen omfattar sådan undervisning som ges av lärare i en trygg studiemiljö anvisad av skolan och under de arbetstider som anges i arbetsplanen. Lagen om grundläggande utbildning möjliggör inte att undervisningen ordnas som s.k. distansundervisning eller som undervisning med hjälp av distansförbindelser, där eleven själv väljer tid och plats för studierna. I närundervisningen kan man dock utnyttja distansförbindelser t.ex. via video eller dator. 

När tillämpningsförordningarnas giltighetstid löpte ut kunde undervisningen inte fortsätta som undervisning med hjälp av distansförbindelser. På grund av ovan nämnda inledde undervisnings- och kulturministeriet på våren beredningen av en temporär ändring av lagstiftningen. Riksdagen godkände lagarna den 26 juni 2020, och de temporära författningsändringarna (521—522) gäller 1.8.—31.12.2020. 

Smittläget framskrider i olika takt på olika håll i landet, och därför föreslås en temporär bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning, som gör det möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang genom beslut av utbildningsanordnaren. Det finns ingen säker prognos eller entydig information om coronavirusets varaktighet och utveckling. Även under vårterminen 2021 kan man bli tvungen att begränsa närundervisningen inom den grundläggande utbildningen på grund av smittläget. Dessutom kan elever bli tvungna att sättas i karantän, isoleras eller förordnas att vara frånvarande från undervisningen med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. I ovan nämnda situationer hindras de facto elevens rätt att få undervisning. Eleven har dock en grundläggande rättighet att få grundläggande utbildning och undervisningen ska kunna ordnas så normalt som möjligt. Smittläget kan förutsätta att man övergår till exceptionella undervisningsarrangemang och undervisning med hjälp av distansförbindelser. Undantagsarrangemang inom undervisningen ska grunda sig på lag, och därför föreslår statsrådet att rättsläget enligt den gällande lagen om grundläggande utbildning (521/2020) förlängs. 

2.2  Coronavirussituationen i grundskolorna

Uppgifterna om konsekvenserna av verkställigheten av de temporära lagar som trädde i kraft den 1 augusti 2020 och om coronavirusets framskridande kompletteras ständigt. Det bör även observeras att uppföljningsuppgifterna om coronaviruset och uppgifterna om konsekvensbedömningen kompletteras även under propositionens riksdagsbehandling. 

Institutet för hälsa och välfärd samlar information om det aktuella coronaläget. Fram till den 4 november 2020 uppgick antalet anmälda sjukdomsfall i Finland till sammanlagt 16 930 och antalet dödsfall i anslutning till sjukdomen till sammanlagt 361. Fram till det datumet hade inga personer under 19 år dött på grund av sjukdomen. Den 1 november 2020 var incidensen över 14 dagar i fråga om konstaterade coronafall ca 150 i åldersgruppen 7 15-åringar. 

I de exponeringssituationer som anmälts till Institutet för hälsa och välfärd fram till den 4 november 2020 hade cirka 7 950 elever och 1 050 medlemmar av personalen exponerats. Antalet fall där smittan spridits i skolmiljön var sammanlagt 91, varav 78 gällde infektioner hos barn och 13 hos vuxna. 

Undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverket kartlägger läget inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen under hösten 2020 genom en kommunenkät som genomförs regelbundet och som samlar information från kommunerna och privata utbildningsanordnare. Tidpunkten 15.9 Enkäten som genomfördes i Fastlandsfinland besvarades av 206 kommuner och 51 privata utbildningsanordnare. Respondenterna frågades om antalet frånvarande från skolorna jämfört med den normala situationen. Av dem som svarade bedömde 61 procent att antalet frånvarofall var större än normalt. I fråga om frånvaro lyfte man i mycket stor utsträckning fram förkylningssäsongen. I enlighet med coronaanvisningarna stannar eleverna lättare hemma även vid lindriga förkylningssymtom och frånvaron varar längre. Av svaren framgick att barn på grund av förkylningssymtom har gjort coronatester och att de längre frånvaroperioderna dels också beror på försiktighet och testning. 

Beroende på tidpunkten för enkäten har 14—23 procent av de utbildningsanordnare som besvarat enkäten meddelat att de fattat beslut enligt 20 a § i lagen om grundläggande utbildning om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang. Omkring 25 procent av anordnarna har med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning fattat beslut om övergång till särskilda undervisningsarrangemang på grund av en situation där närundervisning inte kan ordnas för en elev i situationer som avses i 57 § (beslut om frånvaro), 60 § (karantän) eller 63 § (isolering) i lagen om smittsamma sjukdomar. Största delen av besluten har fattats i landskapet Nyland. I fråga om de anordnare som besvarat enkäten har det beroende på tidpunkten funnits 3 000—5 000 elever i undervisning med hjälp av distansförbindelser. Som orsak till övergången till distansundervisning har angetts karantän för en enskild elev, grupp eller hel klass på grund av coronaexponering och/eller smitta. I vissa fall har man fattat ett mer omfattande beslut som gäller alla elever i skolan eller kommunen. I de öppna svaren har distansundervisningens varaktighet vanligtvis angetts som 1—2 veckor beroende på längden på den karantän som ordinerats av smittskyddsläkaren. I några fall har vissa klasser i skolan övergått till distansundervisning under 1—2 veckor eller en hel månad. Som exempel har det också angetts att man i högstadiet har övergått till undervisning i skift, så att årskurserna 7—9 under en månad växlat mellan 1 veckas närundervisning och 2 veckors distansundervisning. 

Genom beslut om särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning har det varit möjligt för en enskild elev att studera med hjälp av distansförbindelser. Sådana beslut har fattats i fråga om elever som hör till riskgruppen. I vissa fall har också personer som smittats av coronaviruset fått undervisning med hjälp av distansförbindelser. Också i fråga om elever som kommit från utlandet har beslut enligt 18 § fattats för karantäntiden på två veckor. Eleven har kunnat övergå till undervisning med hjälp av distansförbindelser också för säkerhets skull i situationer där vårdnadshavaren har exponerats. I många fall har den egna läraren ansvarat för undervisningen i dessa situationer. Undervisning med hjälp av distansförbindelser genomförs på olika sätt, i en del kommuner delas uppgifterna ut t.ex. via Wilma och distansundervisningen innebär självständiga studier. I vissa kommuner har man möjlighet att delta i undervisningen hemifrån via streaming av lektionen, och man använder också virtuella inlärningsmiljöer. 

Tabell 1. Beslut om särskilda undervisningsarrangemang (18 § i LGU) och exceptionella undervisningsarrangemang (20 a § i LGU) samt antal elever i undervisning med hjälp av distansförbindelser och i hemundervisning 

4.1  De viktigaste förslagen

Det föreslås att det till lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors temporärt fogas bestämmelser som gör det möjligt för utbildningsanordnaren att genom sitt beslut övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Under exceptionella undervisningsarrangemang kan undervisningen enligt förslaget helt eller delvis ordnas på annat sätt än som närundervisning, med hjälp av distansförbindelser. Syftet med propositionen är att förlänga rättsläget enligt lagarna (521—522/2020) för vårterminen 2021 inom den grundläggande utbildningen. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1 Ekonomiska konsekvenser 

Regeringspropositionen kan ha små ekonomiska konsekvenser. Kostnaderna för övergången till exceptionella undervisningsarrangemang kan också vara lägre än för närundervisning. Exceptionella undervisningsarrangemang kan medföra merkostnader för kommunerna t.ex. i anslutning till anskaffning av anordningar. Kostnaderna uppskattas vara små, eftersom motsvarande anskaffningar av anordningar huvudsakligen redan har gjorts under vårterminen och höstterminen 2020. Det bör också beaktas att alla kommuner inte nödvändigtvis tar i bruk exceptionella undervisningsarrangemang, och å andra sidan gäller de exceptionella arrangemangen inte nödvändigtvis alla elever i kommunen samtidigt. Om distansundervisningen gäller endast en del av eleverna i kommunen, finns det inte nödvändigtvis behov av nya anordningar. 

Under läsåret 2020—2021 har statsrådet strävat efter att inom ramen för det tilläggsanslag på 70 miljoner euro som undervisnings- och kulturministeriet beviljat avhjälpa det underskott i fråga om kunskaper och välbefinnande som orsakats av distansundervisningsperioden våren 2020. Anslaget har delats till anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning i form av ett statligt specialunderstöd för att jämna ut verkningarna av de undantagsförhållanden som coronaviruset orsakat läsåret 2020—2021. Statsunderstödet är avsett för att stöda barns och elevers utveckling, lärande och välbefinnande. I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 anvisades kommunerna ett tillägg på sammanlagt 833 miljoner euro i statsandelen för ordnande av basservice, varav 550 miljoner euro allokerades till alla kommuner för att fördelas dels i förhållande till invånarantalet med ett lika stort belopp och dels i förhållande till utdelningen av kommunalskatten för 2020 samt 112 miljoner euro till ett tidsbundet tillägg som riktas till tjänster för barn, unga och familjer och 50 miljoner till en ökning av höjningen efter prövning. I den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 föreslås det att medel ska anvisas särskilt för behov som föranleds av coronaviruset och för att täcka merkostnader samt i syfte att kompensera inkomstbortfall till följd av situationen. För statsandelarna för kommunal basservice föreslås 400 miljoner euro i tillägg av engångsnatur för att kompensera kostnader och förlorade inkomster till följd av coronavirusläget. 

4.2.2 Konsekvenser för barn och familjer 

Den föreslagna regleringen motsvarar i huvudsak rättsläget enligt gällande lagar. Undervisnings- och kulturministeriet har gjort en konsekvensbedömning i efterhand av statsrådets s.k. tillämpningsförordningar samt bedömt konsekvenserna för elevernas rätt att få grundläggande utbildning i anknytning till verkställigheten och tillämpningen av de gällande temporära lagarna (521—522/2020). 

Undervisnings- och kulturministeriet ordnade ett riksomfattande hörande av barn som en del av beredningen av lagstiftningen. Resultaten av hörandet behandlas i avsnitt 6. 

I denna regeringsproposition används termen undervisning med hjälp av distansförbindelser när det hänvisas till exceptionella undervisningsarrangemang enligt lagstiftningen (521—522/2020). I flera konsekvensbedömningar har man däremot använt termen distansundervisning, som kan betraktas som en synonym för undervisning med hjälp av distansförbindelser. Begreppet undervisning med hjälp av distansförbindelser förklaras närmare i avsnitt 7 i propositionen. 

Barn i en mer utsatt ställning 

I propositionen föreslås det att de elevgrupper som nämns i 20 a § 4 mom. ska ha rätt till närundervisning även under exceptionella undervisningsarrangemang. För ovannämnda elever är risken för utslagning från utbildningen större, vilket motiverar att rätten till närundervisning bevaras fullt ut och skyddas. Enligt resultaten av konsekvensbedömningarna ökade distansundervisningen enligt tillämpningsförordningarna behovet av stöd för lärande och polariseringen under våren 2020. 

Våren 2020 ordnades den grundläggande utbildningen med stöd av tillämpningsförordningarna huvudsakligen med hjälp av distansförbindelser. Information om undervisningsarrangemangen har samlats in av utbildningsanordnare, rektorer, lärare och övrig personal vid skolan samt av elever och vårdnadshavare. Informationen används också vid konsekvensbedömningen av de föreslagna exceptionella undervisningsarrangemangen. Under de undantagsförhållanden som orsakades av coronavirusepidemin våren 2020 samlade undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverket varje vecka in information om situationen inom den grundläggande utbildningen från kommunerna i Fastlandsfinland (nedan kommunenkäten). I närundervisningen inom den grundläggande utbildningen deltog enligt kommunenkäten under perioden 2.4.—7.5. cirka 7—9 procent av eleverna i årskurs 1—3 och 5—8 procent av eleverna i årskurs 4—9 som fått ett beslut om särskilt stöd. Under perioden 16.4.—7.5. deltog cirka 11—16 procent av eleverna i närundervisning inom den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen. När tillämpningsförordningens giltighet gick ut gick skolorna tillbaka till närundervisning från den 14 maj 2015. Under vårens sista skolveckor deltog cirka 90 procent av alla elever i närundervisning. Av dem som var frånvarande den 26 maj 2020 hade cirka 97 procent en tillåten frånvaro och 3 procent var frånvarande från skolan utan tillstånd. 

Neurospectrum Oy genomförde i samarbete med Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet en enkätundersökning som riktades till föräldrar till barn som får särskilt eller intensifierat stöd, och enligt undersökningen deltog största delen (88 %) av barnen under undantagsförhållandena våren 2020 i distansundervisning hemma och endast 3 % i närundervisning i skolan. Resten av eleverna fick undervisning i en kombination av distansundervisning och närundervisning. Inom distansstudierna betonades självständigt arbete, och det fanns utmaningar i genomförandet av det. Av föräldrarna till elever som får stöd för lärande uppgav 61 procent att distansstudierna krävde en stor mängd självständigt arbete av barnet. För över hälften av barnen fungerade det självständiga arbetet dock dåligt, sporadiskt eller inte alls. En fjärdedel av barnen var inte alls motiverade att utföra uppgifterna självständigt och 15 procent var inte motiverade att utföra uppgifterna ens under föräldrarnas handledning. Av föräldrarna upplevde 38 procent att de själva hade huvudansvaret för handledningen av barnet under distansundervisningen. 17 procent av barnen behövde handledning av föräldern i alla uppgifter och 25 procent i en del av uppgifterna. Endast 7 procent av barnen utförde sina skoluppgifter självständigt. Nästan en fjärdedel av barnen skötte under våren endast sådana skolämnen som intresserade dem själva. 

Enligt uppgifterna i undervisnings- och kulturministeriets och regionförvaltningsverkets kommunenkät har undervisning med hjälp av distansförbindelser varit mest utmanande för de elever som också inom närundervisningen behöver mycket handledning. Elever som har varit svåra att nå eller som inte har lämnat in uppgifter eller inte har deltagit i lektioner på webben beskrivs som elever som har haft svårigheter med skolgången redan före övergången till undervisning med hjälp av distansförbindelser. När man frågade om synpunkter på de centrala konsekvenserna av undantagsförhållandena lyftes det fram teman som gäller lärandet och elevernas välbefinnande. I fråga om uppnåendet av målen för inlärning och fostran har man upplevt oro, men å andra sidan har det konstaterats att en del elever också har dragit nytta av distansundervisningen. Familjernas möjlighet att följa studierna närmare och intensivare än normalt upplevdes som positiv och det uppskattades att erkännandet för skolan ökade eller ökar i och med de delade erfarenheterna. Med tanke på lärandet ansågs det dock vara ett problem att familjerna har varierande beredskap att stöda elevernas skolgång. Oron hade ökat särskilt i fråga om de elever som man var oroade för redan före undantagsförhållandena. Också elevernas och familjernas ork lyftes fram som en central konsekvens. 

Till exempel enligt materialet i Åbo universitets enkät om skolelevernas coronavår och #MPkorona-enkäten som riktades till 13—19-åringar i månadsskiftet april 2020 ökade antalet elever som upplever ensamhet och ångest särskilt i högstadiet under perioden med distansundervisning våren 2020. Många variabler som mäter tryggheten i uppväxtmiljön har utvecklats i en svagare riktning. Att leva i en otrygg uppväxtmiljö utgör en betydande risk för barnets psykiska välbefinnande och fysiska säkerhet, och barn som har det sämst ställt under perioden med distansundervisning blir inte nödvändigtvis sedda och deras nöd identifieras inte heller. Enligt enkätmaterialet i Jyväskylä universitets undersökning om resurs- och belastningsfaktorer hos föräldrar upplevde barnfamiljerna vårens distansundervisningsperiod på mycket olika sätt: enligt preliminära observationer upplevde 54 procent av de föräldrar som besvarade enkäten att coronasituationen var dyster eller hopplös, medan 44 procent upplevde situationen som ljus. De negativa konsekvenserna av distansstudieperioden verkar ha hopat sig hos de barn som också i normala situationer behöver mycket stöd för lärandet. Ojämlikheten mellan eleverna och hemmen lyftes dock fram ur flera olika synvinklar, i fråga om såväl tillgången till teknik som möjligheterna att stöda lärandet. Enligt tutorlärarna hade en del av eleverna också nytta av distansundervisningsperioden. När man studerade via webben hade man tid och ro att utföra uppgifterna i egen takt. Dessa elever fick visa sitt kunnande på ett nytt sätt, och i och med framgångarna ökade också motivationen för lärandet. Å andra sidan upplevde en del elever att distansperioden var mycket svår. 

Stöd för lärande och skolgång och elevvård 

Undervisningen med hjälp av distansförbindelser under vårens tillämpningsförordning ökade behovet av stöd för lärande. Enligt resultaten var ordnandet av stöd för lärande och elevvård polariserat i förhållande till behovet när det gäller undervisningen med hjälp av distansförbindelser. 

Enligt Neurospectrum Oy:s och Pedagogiska forskningsinstitutets undersökning ordnades endast lite särskilt och intensifierat stöd under distansundervisningen. Enligt de föräldrar som besvarade enkäten fick upp till 44 procent av barnen inget särskilt eller intensifierat stöd under distansundervisningsperioden på våren. För 18 procent av barnen minskade därtill mängden stöd jämfört med situationen under närundervisning. Distansundervisningen under våren belastade vardagen för familjer med barn som får särskilt eller intensifierat stöd och minskade avsevärt föräldrarnas resurser. Upp till 65 procent av föräldrarna uppgav att de upplevde sina egna resurser som sämre eller klart sämre än tidigare under distansundervisningen. Eleverna befann sig i en ojämlik ställning beroende på stödbehovet och det stöd som vårdnadshavarna erbjöd. Enligt Karvis bedömning framkom det i cirka en tredjedel av svaren från utbildningsanordnarna, rektorerna inom den grundläggande utbildningen och lärarna inom den grundläggande utbildningen att det stöd som eleverna fick hemma varierade under distansundervisningen och resulterade i ojämlikhet mellan eleverna. Över 80 procent av lärarna ansåg att arrangemangen för stöd för lärande var svårare eller mycket svårare än under normala förhållanden. Avsaknaden av närundervisning bedöms ha haft en större negativ inverkan i synnerhet bland elever som behöver särskilt stöd och elever som hör till språkliga minoriteter. 

Ett klart behov av att stärka åtgärderna för stöd för lärande och elevvård för att säkerställa lärandet och välbefinnandet samt jämlikheten lyftes fram som de viktigaste konsekvenserna av undantagsförhållandena i undervisnings- och kulturministeriets och regionförvaltningsverkets kommunenkät. Enligt uppgifter från kommunerna hade distansundervisningen under våren 2020 visat sig vara svårast för elever som också i närundervisningen behöver mycket handledning. När anordnarna tillfrågades om genomförandet av stödet för lärande för elever i distansundervisning som helhet under undantagsförhållandena under perioden 18.3.—13.5, kunde följande tabell sammanställas över svaren. Utgående från resultaten kunde stödundervisningen under undantagsförhållandena i huvudsak ordnas väl med tanke på behovet. Däremot upplevdes ordnandet av starkare stödformer (stödtjänster enligt ett förvaltningsbeslut och IP, differentiering, stöd från specialläraren på deltid) som mer utmanande. Det upplevdes också som mer utmanande att ordna stöd för lärande för elever i distansundervisning med lärokursen finska eller svenska som andraspråk (S2/R2). 

Tabell 2. Kommunernas bedömning av ordnandet av stöd för lärande under undantagsförhållandena (18.3.—13.5.2020) 

Enligt utvärderingsresultaten bör elevvårdsmodeller som fungerar lokalt tas i bruk bättre än tidigare för att lärare och anställda inom elevvården ska få tillräckligt stöd för sitt arbete. Av en enkät som undervisnings- och kulturministeriet och regionförvaltningsverket gjorde i början av oktober 2020 framgår att behovet av elevvårdstjänster i synnerhet i fråga om kuratorstjänster har ökat i en stor del av kommunerna under coronavirusepidemin. Enkäten besvarades av sammanlagt 206 kommuner och 28 privata utbildningsanordnare. Sammanlagt 67 procent av respondenterna bedömde att behovet av kuratorstjänster ökat eller ökat betydligt jämfört med tidigare höstar. I fråga om psykologtjänster var motsvarande siffra 53 procent, i fråga om hälsovårdartjänster 47 procent och i fråga om läkartjänster 28 procent. I enkätsvaren lyftes bland annat fram elevernas erfarenheter av otrygghet, behovet av vuxnas närvaro och den ökade frånvaron. I och med att de individuella behoven ökade framkom också oro över bristen på resurser för det gemensamma elevvårdsarbetet och det förebyggande arbetet. Den ökade frånvaron ansågs också ha ökat behovet av multiprofessionellt elevvårdsarbete. 

Respondenterna bedömde också om elevvårdstjänsterna är tillräckliga i förhållande till behovet. Tillgången till läkar- och psykologtjänster var svagast: 58 procent bedömde att psykologtjänsterna var högst på en måttlig nivå, medan motsvarande siffra för läkartjänsterna var 56 procent. Av dem som svarade bedömde 74 procent att tillgången till kuratorstjänster var åtminstone god, 76 procent ansåg att tillgången till hälsovårdartjänster var åtminstone god.  

För elever som deltar i distansundervisning kan tjänsterna i många kommuner ordnas med distansförbindelser. Tjänster som ordnas med distansförbindelser har gjort serviceutbudet mångsidigare och kan lämpa sig bättre för en del elever. Cirka 80 procent av respondenterna uppgav att de erbjuder kuratorstjänster för dem som deltar i distansundervisning endast med distansförbindelser (5 %) eller i första hand med distansförbindelser (75 %). Psykologtjänster erbjöds med betoning på användning av distansförbindelser av 64 procent och endast med distansförbindelse av 11 procent av respondenterna. Eleverna i distansundervisning erbjöds hälsovårdar- och läkartjänster huvudsakligen i form av fysiska möten och dessutom genom distansförbindelser. Även i fråga om dessa erbjöd dock 41 procent hälsovårdartjänster och 34 procent läkartjänster i första hand eller endast via distansförbindelse. 

De första resultaten av den undersökning som Tammerfors universitet och Helsingfors universitet genomförde för att kartlägga effekterna av våren visar att distansundervisningen delade eleverna: en del elever bedömde att distansundervisning lämpar sig väl för dem och upplevde att de lär sig bättre hemma än i skolan. Nästan hälften av eleverna i högstadiet och en tredjedel av eleverna i lågstadiet bedömer dock att de lärt sig mindre än vanligt under distansundervisningen. Enligt rektorer, lärare och föräldrar genomfördes stödet för lärande och skolgång sämre än normalt. Ungefär hälften av vårdnadshavarna upplevde att barnets skolgång under undantagsförhållandena och undantagsarrangemangen i anknytning till det har ökat deras stress. Det upplevdes som utmanande att samordna vårdnadshavarens skyldigheter och skolgången. I synnerhet lågstadieelevernas vårdnadshavare upplevde att barnens skolgång belastade dem. Nästan fyra av fem vårdnadshavare till lågstadieelever och cirka hälften av högstadieelevernas vårdnadshavare hade dagligen använt mer tid för att stöda barnets skolgång än i normala situationer. Trots den snabba övergångstiden gick övergången till distansundervisning relativt bra ur elevernas synvinkel med tanke på den teknik som användes. 

Enligt Karvis bedömning ökade problemen med tillgången till stöd för lärande under perioden med distansundervisning våren 2020. Under undantagsförhållandena framhävdes dessutom betydelsen av stöd för lärande för dem som behöver det, och det fanns inte alltid tillräcklig tillgång till stöd. I de öppna svaren från utbildningsanordnare (16 %), rektorer (9 %) och lärare (21 %) bedömdes bristen på närundervisning ha försvagat jämlikheten i synnerhet i fråga om elever som behöver stöd och elever som hör till språkliga minoriteter. I ungefär en tredjedel av utbildningsanordnarnas, rektorernas och lärarnas svar bedömdes att det stöd som eleverna fick hemma varierade under distansundervisningen och resulterade i ojämlikhet mellan eleverna. En femtedel av dem som svarade bedömde att eleverna hade mycket utmaningar med studiernas framskridande. Enligt respondenterna finns det också ett behov av att förbättra stödet till självstyrningen. Nästan en tredjedel av undervisnings- och handledningspersonalen och över tio procent av rektorerna upplevde att det fanns många utmaningar i fråga om det särskilda och intensifierade stödet under undantagsförhållandena. En knapp femtedel av rektorerna och en fjärdedel av undervisnings- och handledningspersonalen upplevde att det fanns många utmaningar i elevvården under undantagsförhållandena. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Världshälsoorganisationen klassificerar coronaviruset som en pandemi som har spridit sig över hela världen. Därför baserar sig handlingsalternativen i anslutning till ordnandet av undervisning och bedömningen av deras konsekvenser i stor utsträckning på bedömning av de metoder som använts utomlands. De handlingsmodeller som används utomlands har uppdaterats i avsnitt 5.2 i fråga om hösten 2020. I regeringens proposition (RP 86/2020 rd) bedömdes olika regleringsalternativ i anslutning till ordnandet av den grundläggande utbildningen i det rådande smittläget. De alternativa lösningar som lyftes fram var a) Tillämpning av beredskapslagen och tillämpningsförordningen, b) Bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang som gäller tills vidare utfärdas i den lagstiftning som gäller undervisningsväsendet, c) Inga ändringar görs och åtgärder vidtas inom ramen för den gällande lagen och d) Bestämmelser om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning utfärdas. I regeringens proposition (RP 86/2020 rd) föreslogs som regleringslösning alternativ d, dvs. temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning. 

Enligt 23 § i grundlagen kan det genom lag, eller genom en förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av ett sådant bemyndigande med exakt avgränsat tillämpningsområde som av särskilda skäl tagits in i lag, införas sådana tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna som är förenliga med Finlands internationella förpliktelser avseende mänskliga rättigheter och som är nödvändiga om Finland blir utsatt för ett väpnat angrepp eller om det råder andra i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen. Med tanke på grundlagen är det av betydelse att beredskapslagen kan tillämpas endast vid mycket allvarliga kriser (se även RP 3/2008 rd, s. 98—99) som berör hela landet eller åtminstone en stor del av det och påverkar hela samhällets funktion. Beredskapslagen gör det möjligt för undervisnings- och kulturministeriet att under de undantagsförhållanden som avses i lagen för högst tre månader åt gången bestämma att undervisningsverksamhet och annan verksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning ska avbrytas eller flyttas till annan ort, om det är nödvändigt på grund av flyttning av befolkning eller vistelsebegränsningar eller begränsningar i rörelsefriheten eller annars för skyddande av befolkningen. För tryggande av nödvändig undervisning och utbildning kan de skyldigheter som anordnare av verksamheten som avses i beredskapslagens 109 § 2 mom. har att ordna undervisning och annan verksamhet samt måltids- och transportförmåner och inkvartering dessutom begränsas på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Undervisnings- och kulturministeriet kan under undantagsförhållanden fatta ovannämnda beslut endast om befogenheten i fråga har tagits i bruk genom en av riksdagen godkänd ibruktagningsförordning som statsrådet har utfärdat. 

I fråga om den grundläggande utbildningen förföll tillämpningsförordningarna som utfärdades med stöd av beredskapslagen den 14 maj 2020, då man inom den grundläggande utbildningen återgick till närundervisning. I enlighet med regeringens principbeslut av den 6 maj 2020 hanteras smittläget med lagen om smittsamma sjukdomar, dvs. med den s.k. vanliga lagstiftningen och myndigheternas normala handlingsbefogenheter på basis av den. Tröskeln för tillämpning av beredskapslagen är hög. I enlighet med 23 § i grundlagen och 4 § 2 mom. i beredskapslagen är en förutsättning för användningen av beredskapslagstiftningen att situationen inte kan fås under kontroll genom vanlig lagstiftning och med myndigheternas normala befogenheter som grundar sig på den, såsom i normala situationer. Lagstiftning som grundar sig på beredskapslagen är därför ett mycket begränsat lagstiftningsalternativ. Om smittläget förvärras kan det bli aktuellt att tillämpa beredskapslagen. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning ska dock kunna ordnas på ett tryggt sätt också under normala förhållanden. 

Den 22 september 2020 lämnades till undervisnings- och kulturministeriet ett initiativ (Kommunförbundet: Initiativ för att möjliggöra distansundervisning inom den grundläggande utbildningen för läropliktiga) om att etablera distansundervisning som ett tillvägagångssätt som gäller tills vidare i lagstiftningen om undervisningsväsendet. I enlighet med den etablerade tolkningen av den gällande lagstiftningen kan utbildningsanordnaren inte inom ramen för lagen om grundläggande utbildning besluta att man i undervisningen helt övergår till distansundervisning. Vid stiftandet av lagen om grundläggande utbildning har man utgått från att undervisningen i den grundläggande utbildningen för läropliktiga ges i form av närundervisning (RP 86/1997 rd, s. 54). Därför lämnade statsrådet i juni 2020 en regeringsproposition (RP 86/2020 rd) med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning, som möjliggjorde en övergång till exceptionella undervisningsarrangemang i det rådande smittläget. Undervisnings- och kulturministeriet bereder tills vidare inte någon ändring av lagstiftningen för att etablera distansundervisning genom lagstiftning som gäller tills vidare. Utbildningsanordnarna har tills vidare varierande beredskap att ordna undervisning med hjälp av distansförbindelser, vilket ökar ojämlikheten mellan eleverna. Därför är den föreslagna regleringen temporär. Uppföljning av verkställigheten av de föreslagna lagarna gör det möjligt att få information om lagarnas konsekvenser för bedömningen av lagstiftningslösningarna. 

Inom olika förvaltningsområden har man identifierat ett behov av att bedöma behovet av en bestämmelse som gäller tills vidare och som lämpar sig för krissituationer och störningar under normala förhållanden. I krissituationer och störningssituationer under normala förhållanden är det viktigt att säkerställa att förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan fortsätta utan störningar i så full utsträckning som möjligt inom ramen för den normala lagstiftningen. En ändring av lagstiftningen förutsätter samarbete mellan flera förvaltningsområden och mer omfattande bedömning som en del av statsrådets gemensamma beredskapsarbete. 

Smittläget framskrider i olika takt på olika håll i landet. Det framskridande smittläget innebär att man vid ordnandet av undervisningen måste kunna reagera i rätt tid utgående från lokala utgångspunkter. Den föreslagna temporära lagändringen ger möjlighet att agera lokalt i ett svårt smittläge. Lagförslagen motsvarar till sitt innehåll i huvudsak de gällande lagarna om temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (521—522/2020), som upphör att gälla den 31 december 2020. De gällande lagarna har stiftats i vanlig lagstiftningsordning med riksdagens grundlagsutskotts medverkan (GrUU 18/2020 rd). Lagförslagen i regeringens proposition (RP 86/2020 rd) ändrades inte utifrån grundlagsutskottets utlåtande. 

5.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Enligt internationella organisationers bedömningar är coronavirusets konsekvenser för utbildningen globala. I hela världen har 1,6 miljarder elever våren 2020 omfattats av de skolstängningar som följt av pandemin. Riksomfattande och lokala skolstängningar har varat i genomsnitt 10 veckor och stängningens inverkan på förutsättningarna för lärande har varit betydande. De mest sårbara barnen, elever som hör till minoritetsgrupper och flickor har drabbats särskilt av skolstängningarna. Man har strävat efter att ordna skolundervisning med hjälp av olika metoder för distansundervisning eller undervisning med hjälp av distansförbindelser. Problem som har framkommit på global nivå är den bristande jämlikheten i fråga om beredskapen och infrastrukturen för distansundervisning, lärarnas färdigheter för distansundervisning och det faktum att skolans sociala uppgifter inte förverkligas i en undervisningssituation där distansförbindelser utnyttjas. De mest sårbara barnen har också utmaningar när det gäller en trygg studiemiljö. Enligt OECD:s bedömning motsvarar minskningen av kompetensnivån cirka en tredjedel av lärandet under skolåret för den elevkohort som drabbas av skolstängningsåtgärder. Den undervisningstid som går förlorad på grund av stängningar kommer på lång sikt också att leda till en minskning av produktiviteten. Om skolstängningarna måste pågå länge blir kompetensbristen och den senare produktivitetsminskningen betydande, upp till 1,5 procent av bruttonationalprodukten. Enligt OECD:s syn är det ytterst viktigt för utvecklingen och sysselsättningen att skolgången möjliggörs. 

Enligt Insights for Education-stiftelsens utredning, som omfattar 192 länder, har det inte funnits någon tydlig koppling mellan omfattande öppning av skolor efter isoleringsåtgärderna och den ökande mängden coronavirussmitta. Stängningen av skolor under pandemin har dock globalt lett till ett underskott på upp till 300 miljarder skoldagar, varav största delen, cirka 84 procent, har gällt utbildning för barn i de fattigaste länderna. Globalt sett håller 44 länder, som i huvudsak är låginkomstländer, fortfarande skolorna stängda och det uppskattas att 711 miljoner elever är borta från skolan till utgången av 2020 på grund av coronaviruset. Enligt utredningen har många länder hittat sätt att hålla skolor öppna trots pandemin. Sådana metoder är bland annat ökad coronatestning, rekommendationer om ansiktsskydd och avstånd, roterande tidsscheman för eleverna samt olika kombinationer av distansundervisning och normal undervisning. 

EU-länderna har strävat efter att garantera undervisningen för elever inom den grundläggande utbildningen genom olika förfaranden också under coronaviruset. Erfarenheter och praxis har utbytts bland annat i diskussioner på ministernivå. En stor del av medlemsländerna har möjliggjort olika exceptionella undervisningsarrangemang med stöd av lagstiftning eller temporär lagstiftning. 

I de flesta medlemsstater har de pedagogiska målen för distansundervisningen uppnåtts väl och erfarenheterna av övergången till digital undervisning är i huvudsak goda. Undervisning som genomförs med hjälp av distansförbindelser upplevs som utmanande i synnerhet med tanke på elevernas välbefinnande, och särskilt bekymrad är man över ökningen av andelen elever som hoppar av skolan och av risken för socialt utanförskap. 

I Sverige har den grundläggande utbildningen under epidemin ordnats normalt som närundervisning. Enligt Sveriges skollag är hemundervisning inte tillåten. Under coronaviruset har utbildningsanordnarnas möjligheter att anpassa skolans verksamhet genom distansundervisning stärkts genom en temporär förordning som gäller 16.3.2020—30.6.2021. Den temporära förordningen gav utbildningsanordnarna möjlighet att besluta om att stänga skolorna och anpassa undervisningen t.ex. genom distansundervisning och fjärrundervisning. Rektorerna ansvarar för coronasäkerheten i skolorna, och runtom i landet har olika flexibla arrangemang vidtagits: till exempel har start- och sluttiderna samt matrasterna och rasterna ordnats i skift för att undvika trängsel, utomstående har förbjudits tillträde till skolornas lokaler och man strävar efter att undvika kollektivtrafik. 

I Norge bestämmer den riksomfattande trafikljusmodellen praxis i skolor och daghem enligt beredskapsnivån. Höstterminen inleddes med närundervisning med gul beredskapsnivå, vilket närmast innebär att man sörjer för handhygien och annan hygien samt att man håller ett avstånd på 1 meter i fråga om äldre elever som kan göra det. På våren, när skolorna öppnades på nytt för närundervisning, var åtgärderna på den röda nivån. På den röda nivån indelades klasserna bl.a. i smågrupper, elevernas skoldag inleddes i skift och undervisningen ordnades så mycket som möjligt utomhus. Trafikljusmodellen är riksomfattande men vid behov kan striktare åtgärder införas på kommunnivå. 

I Danmark återgick alla utbildningsnivåer till närundervisning under höstterminen. I fråga om den grundläggande utbildningen iakttas den normala lagstiftningen från och med den 1 augusti. Man kan övergå till s.k. nödundervisning (nødundervisning) endast om coronavirusläget eller -anvisningarna inte möjliggör normal undervisning. Undervisningsministeriet fattade i juni 2020 beslut om riktlinjer och processer i anslutning till övergången till nödundervisning. Bland annat föreskrivs att nödundervisningen ska vara så kortvarig som möjligt, högst fyra veckor med en eventuell förlängning på två veckor. Den allmänna utgångspunkten för Danmarks nuvarande coronastrategi är att undvika nya, omfattande stängningar som omfattar hela landet. Enligt de nya anvisningarna från hälsovårdsmyndigheterna ska hela klassen testas, om en person har konstaterats vara smittad. Varje skola beslutar själv om att stänga skolan på grund av smittrisken. Även patientsäkerhetsverket kan fatta beslut om att stänga en enskild skola. En del skolor har på eget initiativ infört olika tilläggsåtgärder och anvisningar, inklusive obligatoriska ansiktsskydd och omfattande karantän för elever. Skolorna ska bekosta skydden, om det krävs att sådana används. 

I Estland inledde grundskolorna höstterminen med närundervisning. Kommunerna, som är de huvudsakliga anordnarna av undervisningen, har möjlighet att ställa egna begränsningar och försiktighetsåtgärder för skolgången. I skolorna ordnas bland annat elevernas lunchtider i skift och i mån av möjlighet placeras eleverna utspridda i klassrummen och därtill används hybridmodeller där en del elever deltar i distansundervisning och en del i närundervisning. 

7.1  Lag om grundläggande utbildning

20 a §.Exceptionella undervisningsarrangemang. Det föreslås att det till lagen om grundläggande utbildning fogas en ny 20 a § med bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang. Det föreslagna 1 mom. motsvarar till innehållet 20 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (521/2020). Enligt förslaget kan utbildningsanordnaren fatta beslut om att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. 

Den grundläggande utbildningen för läropliktiga ordnas i första hand som närundervisning. Enligt förslaget föreskrivs i 1 mom. att utbildningsanordnaren kan övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om den myndighet som enligt lagen om smittsamma sjukdomar ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar fattar beslut om att helt eller delvis stänga de lokaler som används för undervisning, eller om man i undervisningen inte kan iaktta eventuella villkor som ställts för beslutet. En ytterligare förutsättning är att undervisningen inte kan ordnas tryggt och att övergången till exceptionella undervisningsarrangemang är nödvändig. Övergång till exceptionella undervisningsarrangemang är möjlig endast i en situation med en smittsam sjukdom. Beslut om exceptionella undervisningsarrangemang kan inte fattas för säkerhets skull, utan en förutsättning för beslutet är en epidemiologisk bedömning av den myndighet som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar och en bedömning av utbildningsanordnaren av hur undervisningen kan ordnas tryggt. 

Enligt 29 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning rätt till en trygg studiemiljö. Bedömningen av tryggheten ska grunda sig på innehållet i ett beslut av en myndighet med ansvar för bekämpning av smittsamma sjukdomar och eventuella villkor i beslutet för användningen av lokalerna inom den grundläggande utbildningen. Vid bedömningen av tryggheten kan man utnyttja rekommendationen om ordnande av undervisning under coronavirusepidemin som utfärdats av Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet. Vid bedömningen av tryggheten kan utbildningsanordnaren samarbeta med den lokala eller regionala myndighet som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Vid bedömningen av tryggheten och den praktiska planeringen av ordnandet av närundervisning iakttas de förutsättningar för användningen av lokaler för undervisning som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttjas kommunens medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med kommunens uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. 

I 1 mom. föreslås ett krav på nödvändighet i fråga om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang. Vid bedömningen av nödvändigheten bedöms om en övergång till undervisning med hjälp av distansförbindelser är nödvändig för att undervisningen ska kunna ordnas på ett tryggt sätt. Bedömningen ska göras från lokala utgångspunkter och det ska bedömas om undervisningen kan ordnas exempelvis med beaktande av avstånds- och hygienfaktorer eller genom att ordna skolarbetet och skoldagens funktioner i skift så att man utnyttjar tillfälliga lokaler eller andra tillgängliga lokaler i förhållande till elevantalet. 

Enligt förslaget föreskrivs i 1 mom. att beslutet om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang fattas av utbildningsanordnaren. När utbildningsanordnaren är en kommun fattas beslutet av det kommunala organ eller den tjänsteinnehavare som anges i förvaltningsstadgan enligt 90 § i kommunallagen (410/2015). Fullmäktige kan i enlighet med 91 § i kommunallagen i förvaltningsstadgan delegera beslutanderätt till kommunens övriga organ samt till förtroendevalda och tjänsteinnehavare. I fråga om utbildning som ordnas av staten, en registrerad sammanslutning eller stiftelse fattas beslutet av det organ eller den person som hör till personalen som anges i instruktionen enligt 4 § i lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata (634/1998) och som enligt 4 § 2 mom. i den lagen har beslutanderätt i ärendet. 

I 1 mom. föreslås det att elevens rätt till undervisning även under exceptionella undervisningsarrangemang ska tryggas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I undervisningen ska således exempelvis timfördelningen och grunderna för läroplanen iakttas. 

Det föreslagna 2 mom. motsvarar till innehållet gällande 20 a § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning (521/2020). Det föreslås att det till momentet för tydlighetens skull fogas en bestämmelse om att ett beslut om exceptionella undervisningsarrangemang får verkställas utan att det har vunnit laga kraft. I lagen om grundläggande utbildning föreskrivs inte om sökande av ändring i ett beslut om exceptionella undervisningsarrangemang som utbildningsanordnaren fattat med stöd av 20 a §. Vid sökande av ändring i beslut som fattats av kommuner och samkommuner tillämpas kommunallagen. Vid sökande av ändring i beslut som fattats av privata sammanslutningar och stiftelser samt en statlig läroanstalt tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I 16 kap. i kommunallagen föreskrivs det om begäran om omprövning och kommunalbesvär över beslut av kommunens eller samkommunens myndigheter. Enligt 49 f § 2 mom. i förvaltningslagen får ett beslut verkställas innan det har vunnit laga kraft om så föreskrivs i lag eller om beslutet till sin natur är sådant att det bör verkställas omedelbart eller om ett allmänt intresse kräver att verkställigheten av beslutet inte uppskjuts. Regleringen tryggar att rätten att få grundläggande utbildning de facto kan tillgodoses också i en situation med en smittsam sjukdom. 

Enligt förslaget föreskrivs i 2 mom. att ett beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang får fattas för högst en månad åt gången. Beslutet om exceptionella undervisningsarrangemang kan vid behov förlängas, om förutsättningarna för beslutet uppfylls. 

I 2 mom. föreskrivs enligt förslaget att undervisningen under exceptionella undervisningsarrangemang med hjälp av distansförbindelser helt eller delvis kan ordnas på något annat sätt än som närundervisning. För att undvika fysisk kontakt mellan eleverna och mellan personalen kan undervisningen genomföras exempelvis enligt en modell som kombinerar distansundervisning och närundervisning, så att man växlar mellan undervisning med hjälp av distansförbindelser och närundervisning veckovis eller med någon annan rytm som utbildningsanordnaren bedömer lämplig. I detta fall kan till exempel en del av undervisningsgrupperna få undervisning med hjälp av distansförbindelser och en del som närundervisning. Utbildningsanordnarens beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan gälla exempelvis en enskild skola eller utbildningsanordnarens alla skolor eller verksamhetsställen. Med beaktande av elevernas likabehandling ska undervisningen ordnas så att eleven i regel får närundervisning, och så att de undervisningsperioder som utnyttjar distansförbindelser är så korta som möjligt. Elever som riskerar att utslagning från utbildningen kan delta i närundervisning under exceptionella undervisningsarrangemang. Elever som avses i 4 mom. ska dock enligt förslaget hela tiden delta i närundervisning. 

När utbildningsanordnaren överväger att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang ska den bedöma längden på de exceptionella undervisningsarrangemangen, en lämplig plats där undervisningen ordnas, det praktiska ordnandet av undervisningen samt vilka verksamhetsställen, årskurser och undervisningsgrupper beslutet gäller. Vid bedömningen av det praktiska ordnandet ska man sträva efter att bedöma hur rätten till grundläggande utbildning kan tillgodoses på lika villkor och i så full utsträckning som möjligt även under de exceptionella undervisningsarrangemangen. Dessutom ska utbildningsanordnaren bedöma hur elevernas jämlika rätt till undervisning tryggas på bästa sätt. Utbildningsanordnaren ska också utarbeta allmänna riktlinjer om hur och på vilka sätt undervisning med hjälp av distansförbindelser samt stöd, tjänster och förmåner enligt 3 mom. ordnas. Undervisningsarrangemangen och åtgärderna antecknas i utbildningsanordnarens årsplan och i den skolspecifika elevvårdsplanen. Ändringarna i utbildningsanordnarens årsplan och i den skolspecifika elevvårdsplanen kan enligt förslaget göras på en separat bilaga. I bilagan anges de undervisningsarrangemang och åtgärder som iakttas när undervisningen ordnas med exceptionella undervisningsarrangemang enligt 20 a §. På basis av resultaten var ordnandet av elevvården under vårens tillämpningsförordning polariserat i förhållande till behovet. Enligt förslaget ska det därför bedömas hur elevens rätt att få elevvårdstjänster de facto kan tillgodoses också i undervisning med hjälp av distansförbindelser. Utgångspunkten är att övergången till exceptionella undervisningsarrangemang inte förutsätter att den lokala läroplanen ändras. 

I paragrafen används termen undervisning med hjälp av distansförbindelser. Ordnande av undervisning med hjälp av distansförbindelser enligt den föreslagna paragrafen innebär ett temporärt undervisningsarrangemang i anslutning till exceptionella undervisningsarrangemang. I detta undervisningsarrangemang befinner sig eleven och läraren inte fysiskt i samma rum, utan undervisningen och växelverkan mellan eleverna och läraren sker vid olika tidpunkter eller samtidigt till exempel med hjälp av digitala verktyg, såsom distansförbindelser, webbaserade lärandemiljöer, elektroniska plattformar eller digitala kommunikationsmedel. Undervisning med hjälp av distansförbindelser kan utöver exempelvis undervisning som ges under ledning av en lärare också vara flerformsundervisning. I undervisning med hjälp av distansförbindelser iakttas enligt förslaget skolans arbetstider och arbetstiden och utbildningsanordnarens årsplan enligt förordningen om grundläggande utbildning (852/1998). 

Enligt förslaget ska undervisning med hjälp av distansförbindelser ordnas enligt elevens ålder och förutsättningar. I fråga om yngre elever och elever som behöver stöd ska man sträva efter att använda självständiga studier i begränsad omfattning. Enligt förslaget har eleven rätt att få undervisning som ges av en lärare under exceptionella undervisningsarrangemang. Enligt förslaget är undervisning med hjälp av distansförbindelser sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Även i undervisning med hjälp av distansförbindelser ska utbildningsanordnaren se till att eleven får undervisning enligt läroplanen och elevhandledning samt tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när stödbehovet uppstår. Utbildningsanordnaren ska också sörja för elevernas jämlika möjligheter till växelverkan som främjar lärandet samt för att eleverna kan avancera i sina studier. Enligt förslaget är utbildningsanordnaren skyldig att också i undervisning med hjälp av distansförbindelser övervaka elevens frånvaro och underrätta elevens vårdnadshavare om olovlig frånvaro och om hur studierna framskrider. 

Det föreslagna 3 mom. motsvarar gällande 20 a § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning (521/2020). Det föreslås att det i 3 mom. föreskrivs om utbildningsanordnarens skyldighet att ordna sådant stöd för inlärning som avses i 16, 16 a, 17 och 17 a § i lagen om grundläggande utbildning på de sätt som det med tanke på omständigheterna är möjligt att genomföra. Enligt bestämmelsen har eleven rätt att få stödundervisning och specialundervisning på deltid, intensifierat stöd och särskilt stöd samt undervisning och stöd enligt den individuella planen för anordnande av undervisning på de sätt som det med hänsyn till omständigheterna är möjligt att genomföra. I lagen om grundläggande utbildning följer stödet för inlärning en trestegsmodell, och eleven kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stöd för inlärning innefattar också en bedömning av behovet av stöd för inlärning. En övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan öka behovet av stöd för inlärning och bedömningen av stödbehovet. Undervisning med hjälp av distansförbindelser kan öka behovet av stöd för lärande också hos elever som inte tidigare har behövt stöd. I 3 mom. föreskrivs att eleven har rätt till sådana tjänster och förmåner som avses i 31 § i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 31 § 1 mom. är undervisningen samt läroböcker och andra läromedel samt arbetsredskap och arbetsmaterial som behövs vid undervisningen avgiftsfria för eleverna. Detta innebär exempelvis att de apparater, förbindelser och material som behövs i undervisningen under exceptionella undervisningsarrangemang är avgiftsfria för eleven. Utgångspunkten är att en övergång till exceptionella undervisningsarrangemang inte förutsätter uppdatering av planen för elevens lärande i fråga om en elev med intensifierat stöd enligt 16 a § i lagen om grundläggande utbildning eller av den individuella planen för ordnande av undervisning för en elev som får särskilt stöd enligt 17 § i den lagen. Däremot ska ändringar som eventuellt orsakas i genomförandet av särskilt eller intensifierat stöd anges i allmänhet i årsplanen och elevhälsoplanen. 

Enligt förslaget föreskrivs det i 3 mom. att elever i närundervisning under exceptionella undervisningsarrangemang ska ha rätt att under arbetsdagar avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad i enlighet med 31 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Utbildningsanordnaren är skyldig att ge alla elever en avgiftsfri måltid även i undervisning som ges i annan form än som närundervisning. I fråga om elever som deltar i undervisning som ordnas i annan form än som närundervisning skiljer sig rätten till en avgiftsfri måltid från 31 § 2 mom. så att det i samband med att måltiden ges inte förutsätts att det ordnas en gemensam övervakad måltid. Därtill föreslås att kravet på att måltiden ska vara fullvärdig stryks, eftersom det kan vara svårt att erbjuda till exempel färskvaror på ett säkert sätt i annan undervisning än närundervisning. 

I undervisning med hjälp av distansförbindelser innebär en avgiftsfri måltid inte exempelvis ett penningbidrag, och behovsprövning kan inte föreläggas för att ge avgiftsfria måltider. Bestämmelsen förpliktar inte utbildningsanordnaren att ordna transport av måltider till elevens hem. Utgångspunkten är att erbjudande av måltider inte innebär att man delar ut matvaror, utan måltiden ska vara färdigt tillredd. Utbildningsanordnarna ska säkerställa att rätten till måltider hos elever i annan undervisning än närundervisning också faktiskt tillgodoses. Utbildningsanordnarna ska till exempel planera hur de elever som har en längre skolväg ska få måltider. För barn och unga som studerar på distans ska skolmaten ordnas så att det är möjligt att äta eller hämta mat inom ramen för skoldagens tider och så att resorna för att hämta den inte blir för långa och svåra. Ett alternativ till att erbjuda måltider kan vara att ge en matvarukasse, om vårdnadshavarna samtycker till detta. Detta framhäver vårdnadshavarens starkare skyldighet att se till att barnet får tillräcklig näring under de skoldagar då barnet inte deltar i närundervisning. Måltiderna ska ordnas med beaktande av specialkoster. Eftersom syftet med de exceptionella undervisningsarrangemangen är att begränsa en smittsam sjukdom ska utbildningsanordnaren beakta detta när måltider ordnas. Att ordna måltider på normalt sätt för alla barn skulle leda till en avsevärd ökning i antalet närkontakter. Det är inte möjligt att ge någon allmängiltig regel för hur måltiderna ska ordnas, eftersom situationen i fråga om coronaviruset varierar såväl regionalt som tidsmässigt. Utbildningsanordnaren ska ordna måltiderna i enlighet med de rådande förhållandena och vid prövningen utnyttja sin egen medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med sin uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. I enlighet med den föreslagna bestämmelsen slopas kravet på att måltiden ska vara fullvärdig i undervisning med hjälp av distansförbindelser, eftersom leverans av exempelvis färskvaror på ett säkert sätt kan vara svårt och äventyra matens säkerhet. 

Undervisning som ordnas i annan form än som närundervisning innebär en risk för tillgodoseendet av rätten till grundläggande utbildning hos barn som är mest sårbara. Enligt förslaget föreskrivs i 4 mom. att de exceptionella undervisningsarrangemangen inte gäller de elever som är mest sårbara. Utanför tillämpningsområdet stannar således elever i förskoleundervisning, elever i årskurserna 1—3 i den grundläggande utbildningen, elever som fått ett beslut om särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning, elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och elever inom förberedande undervisning enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning. Elever som anges i 4 mom. kan övergå till särskilda undervisningsarrangemang av hälsorelaterade skäl med stöd av 18 § 1 mom. 3 punkten i lagen om grundläggande utbildning. 

Tillämpningsområdet omfattar inte elever i förskoleundervisning och elever i årskurserna 1—3. Eleverna är under 10 år gamla, och det faktum att de är så unga motiverar ett undantag från tillämpningsområdet för den föreslagna bestämmelsen. De yngsta elevernas inlärningsförmåga och förmåga till självstyrning är inte nödvändigtvis ännu tillräckligt utvecklad för självständigt lärande. De yngre eleverna har ett stort behov av närundervisning. I praktiken ordnas undervisningen från årskurs 4 till årskurs 9 samt påbyggnadsundervisningen vid behov genom exceptionella undervisningsarrangemang. Dessa elever har i genomsnitt fyllt 10 år och klarar sig vid behov mer självständigt än yngre elever i undervisning med hjälp av distansförbindelser under ledning av läraren. Vid bedömningen från fall till fall ska man beakta enskilda elevers utvecklingsnivå och förmåga till självstyrning. I enlighet med det som nämns ovan kan elever som riskerar utslagning från utbildningen delta i närundervisning under de exceptionella undervisningsarrangemangen. I avgränsningen har beaktats att morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning kan ordnas endast för elever i årskurs 1—2 och för elever med särskilt stöd. Därtill kan föräldrarna enligt bestämmelserna om tillfällig vårdledighet i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) stanna hemma för att vårda ett barn under 10 år. 

I 4 mom. föreskrivs att elever med särskilt stöd enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning och elever med förlängd läroplikt enligt 25 § ska lämnas utanför de exceptionella undervisningsarrangemangen. Elever som omfattas av förlängd läroplikt har i huvudsak alltid också fått ett beslut om särskilt stöd. Det särskilda stödet består av specialundervisning och annat stöd som eleven behöver. Elever med särskilt stöd och förlängt stöd kan behöva multiprofessionellt stöd och samarbete mellan yrkesutbildade personer. Eleverna kan också ha en personlig assistent eller tolk. Elever med särskilt stöd och förlängd läroplikt kan anses vara särskilt sårbara, och därför föreslås det att de elever som anges i momentet inte ska omfattas av tillämpningen av paragrafen och att närundervisning ska ordnas för dem. Genom att ordna närundervisning strävar man efter att säkerställa att eleverna kan nås personligen och att förhindra att eleverna hamnar utanför utbildningen. Den positiva särbehandlingen kan vidare motiveras med denna särställning. Enligt förslaget omfattas elever med allmänt och intensifierat stöd av tillämpningsområdet för 20 a §. 

Också sådana elever i förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen som avses i 5 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning hör till den elevgrupp som har rätt till närundervisning. Eleverna i förberedande undervisning är elever med invandrarbakgrund i grundskoleåldern för vilka undervisningen fokuserar framför allt på studier i finska och svenska och på färdigheter för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Elevernas föräldrar med invandrarbakgrund kan inte alltid stöda sina barn tillräckligt i undervisning med hjälp av distansförbindelser. Eleverna inom den förberedande undervisningen lämnas utanför paragrafens tillämpningsområde, eftersom deras förutsättningar att dra nytta av undervisning med hjälp av distansförbindelser kan vara väsentligt sämre än andra elevers. Således kan dessa elever redan från start vara mer sårbara, varför positiv särbehandling är motiverad. Det är en frivillig uppgift för kommunerna att ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen. Den föreslagna regleringen gäller inte sådan grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern som avses i 46 § i lagen om grundläggande utbildning, där man i undervisningen kan övergå till distansundervisning i enlighet med 46 § 9 mom. i den gällande lagen. 

Myndigheten med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan med stöd av 57 § i lagen om smittsamma sjukdomar fatta beslut om att en elev ska bli borta från läroanstalten under sammanlagt högst två månader utan avbrott. Med stöd av 60 och 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan det beslutas att en elev ska hållas i karantän eller isoleras. Enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan det beslutas att en person ska hållas i karantän i högst en månad, om det finns en uppenbar risk för att en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom ska spridas och sjukdomsspridningen inte kan förhindras på något annat sätt. Den som förordnats till karantän avskiljs från andra människor i sitt hem eller på någon annan bestämd plats. I 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar föreskrivs att det kan beslutas att den som insjuknat eller med fog misstänks ha insjuknat i en allmänfarlig smittsam sjukdom eller i en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom ska hållas isolerad på en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården i högst två månader, om risken för att sjukdomen ska spridas är uppenbar och sjukdomsspridning inte kan förhindras med hjälp av andra åtgärder. I dessa situationer förhindras de facto elevens deltagande i närundervisning och eleven blir frånvarande från undervisningen. 

I 5 mom. föreslås det att undervisningen i de situationer som avses i 57, 60 och 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan ordnas med särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning. 18 § i lagen om grundläggande utbildning ger inte möjlighet att avvika från elevens förmåner, rättigheter och tjänster enligt lagen om grundläggande utbildning, utan den gör det möjligt att ordna undervisningen delvis på något annat sätt. I ovan nämnda situationer enligt lagen om smittsamma sjukdomar ordnas undervisningen som undervisning med hjälp av distansförbindelser. Ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang får fattas högst för giltighetstiden för ett beslut om en elev som meddelats med stöd av nämnda paragrafer i lagen om smittsamma sjukdomar, och när beslutet förfaller ska eleven övergå till närundervisning om hälsotillståndet tillåter det. Ett beslut enligt 5 mom. förutsätter inte att man övergår till exceptionella undervisningsarrangemang. Ordalydelsen i 5 mom. motsvarar till denna del riksdagens kulturutskotts ändringsförslag (se KuUB 8/2020 rd, RSv 83/2020 rd). I momentet föreslås ett tillägg om att undervisningen vid särskilda undervisningsarrangemang kan ordnas ”medhjälp av distansförbindelser”. Ordalydelsen i 18 § i den gällande lagen om grundläggande utbildning möjliggör inte undervisning med hjälp av distansförbindelser, och därför föreslås ett tillägg som förtydligar rättsläget. 

I sitt betänkande lyfte kulturutskottet fram att verkställandet av ett beslut som inte har vunnit laga kraft enligt 49 f § i förvaltningslagen (434/2003) förutsätter att det föreskrivs om saken i lag eller om beslutet till sin natur är sådant att det bör verkställas omedelbart eller om ett allmänt intresse kräver att verkställigheten av beslutet inte skjuts upp. På grund av det oklara rättsläget föreslås det att det till momentet fogas en bestämmelse enligt vilken beslutet kan verkställas utan det har vunnit laga kraft. Utskottet ansåg att förutsättningarna för att verkställa ovan nämnda beslut innan det har vunnit laga kraft alltid ska bedömas från fall till fall. 

7.2  Lag om Europeiska skolan i Helsingfors

8 a §. Exceptionella undervisningsarrangemang. Det föreslås att det till lagen om Europeiska skolan i Helsingfors fogas en ny 8 a § med bestämmelser om exceptionella undervisningsarrangemang. Enligt förslaget har utbildningsanordnaren rätt att fatta beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang. Det föreslagna 1 mom. motsvarar till sitt huvudsakliga innehåll 8 a § 1 mom. i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (522/2020). 

Skolan kan övergå till exceptionella undervisningsarrangemang när den myndighet med ansvar för bekämpning av smittsamma sjukdomar som avses i lagen om smittsamma sjukdomar med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar meddelar ett beslut om att helt eller delvis stänga de lokaler som används för undervisning. En ytterligare förutsättning är att undervisningen inte kan ordnas på ett tryggt sätt och att en övergång till exceptionella undervisningsarrangemang är nödvändig. Övergång till exceptionella undervisningsarrangemang är möjlig endast i en situation med en smittsam sjukdom. Beslut om exceptionella undervisningsarrangemang kan inte fattas för säkerhets skull, utan en förutsättning för beslutet är en epidemiologisk bedömning av den myndighet som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar och en bedömning av utbildningsanordnaren av hur undervisningen kan ordnas tryggt. Enligt förslaget föreskrivs i 1 mom. att om undervisningen på grund av ett beslut om användning av lokaler som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, kan man i undervisningen genom beslut av skolan övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Den bedömning av tryggheten som avses i 1 mom. ska grunda sig på innehållet i ett beslut av en myndighet med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar och eventuella förutsättningar i beslutet för användningen av undervisningslokalerna. 

Enligt 14 § 1 mom. i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors har eleven rätt till en trygg studiemiljö. Vid bedömningen av tryggheten ska skolan samarbeta med den lokala eller regionala myndigheten med ansvar för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Vid bedömningen av tryggheten och den praktiska planeringen av ordnandet av närundervisning iakttas de förutsättningar som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttjas skolans hemkommuns egen medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med kommunens uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Även under exceptionella undervisningsarrangemang ska elevens rätt till undervisning tryggas i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. I undervisningen ska således också timfördelningen och grunderna för läroplanen iakttas. 

Vid bedömningen av tryggheten kan man utnyttja rekommendationen om ordnande av undervisning under coronavirusepidemin som utfärdats av Institutet för hälsa och välfärd och undervisnings- och kulturministeriet. Vid bedömningen av tryggheten kan utbildningsanordnaren samarbeta med den lokala eller regionala myndighet som ansvarar för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Vid bedömningen av tryggheten och den praktiska planeringen av ordnandet av närundervisning iakttas de förutsättningar för användningen av lokaler för undervisning som eventuellt ingår i beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar samt utnyttjas kommunens medicinska kompetens och kompetens i anslutning till bekämpningen av smittsamma sjukdomar i enlighet med kommunens uppgift enligt 9 § i lagen om smittsamma sjukdomar. 

I 1 mom. föreslås ett krav på nödvändighet i fråga om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang. Vid bedömningen av nödvändigheten bedöms om en övergång till undervisning med hjälp av distansförbindelser är nödvändig för att undervisningen ska kunna ordnas på ett tryggt sätt. Bedömningen ska göras från lokala utgångspunkter och det ska bedömas om undervisningen kan ordnas exempelvis med beaktande av avstånds- och hygienfaktorer eller genom att ordna skolarbetet och skoldagens funktioner i skift så att man utnyttjar tillfälliga lokaler eller andra tillgängliga lokaler i förhållande till elevantalet. 

Det föreslagna 2 mom. motsvarar 8 a § 2 mom. i den gällande lagen. Enligt förslaget fattas beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang av den direktion som avses i 31 §. Genom den instruktion som avses i 36 § kan behörigheten i ett ärende överföras på skolans rektor eller någon annan tjänsteman. Ett beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang får fattas för högst en månad åt gången och det kan förlängas genom skolans beslut, om förutsättningarna för beslutet enligt lagen om smittsamma sjukdomar fortfarande uppfylls. Det föreslås att det till momentet för tydlighetens skull fogas en bestämmelse om att ett beslut om exceptionella undervisningsarrangemang kan verkställas utan att det har vunnit laga kraft. I 42 § och 43 § i lagen om Europeiska skolan i Helsingfors föreskrivs om ändringssökande. Enligt 49 f § 2 mom. i förvaltningslagen får ett beslut verkställas innan det har vunnit laga kraft om så föreskrivs i lag eller om beslutet till sin natur är sådant att det bör verkställas omedelbart eller om ett allmänt intresse kräver att verkställigheten av beslutet inte uppskjuts. Regleringen tryggar rätten att de facto få grundläggande utbildning också i en situation med en smittsam sjukdom.  

Enligt förslaget ska skolan också utarbeta allmänna riktlinjer om hur och på vilka sätt undervisning med hjälp av distansförbindelser samt stöd enligt 3 mom. ordnas. Undervisningsarrangemangen och åtgärderna antecknas i skolans årsplan och i elevvårdsplanen. Ändringarna i utbildningsanordnarens årsplan och i den skolspecifika elevvårdsplanen kan enligt förslaget göras på en separat bilaga. I bilagan anges de undervisningsarrangemang och åtgärder som iakttas när undervisningen ordnas med exceptionella undervisningsarrangemang enligt 20 a §. På basis av resultaten var ordnandet av elevvården under vårens tillämpningsförordning polariserat i förhållande till behovet. Det bör därför bedömas hur elevvårdstjänsternas faktiska tillgänglighet kan förverkligas också i undervisning med hjälp av distansförbindelser. Utgångspunkten är att övergången till exceptionella undervisningsarrangemang inte förutsätter att den lokala läroplanen ändras. 

I 2 mom. föreskrivs enligt förslaget att undervisningen under exceptionella undervisningsarrangemang med hjälp av distansförbindelser helt eller delvis kan ordnas på annat sätt än som närundervisning. En myndighet med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan helt eller delvis stänga skolan eller någon annan plats där undervisning ordnas med beaktande av tillgodoseendet av även andra grundläggande fri- och rättigheter. Skolans beslut om övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan på motsvarande sätt gälla exempelvis enskilda klasser eller undervisningsgrupper. För att undvika fysisk kontakt mellan eleverna och mellan undervisningspersonalen och den övriga personalen kan undervisningen genomföras exempelvis enligt en modell som kombinerar distansundervisning och närundervisning, så att man växlar mellan undervisning med hjälp av distansförbindelser och närundervisning veckovis eller med någon annan rytm som utbildningsanordnaren bedömer lämplig. Undervisningen ska ordnas så att eleven i regel får närundervisning, och så att de undervisningsperioder som utnyttjar distansförbindelser är så korta som möjligt. Elever i en sårbar ställning som avses i 4 mom. ska dock hela tiden delta i närundervisning. 

Det föreslagna 3 mom. motsvarar 8 a § 3 mom. i den gällande lagen. Enligt förslaget föreskrivs i 3 mom. om skolans skyldighet att ordna sådant effektiviserat stöd för lärandet som avses i 21 § på de sätt som det med tanke på omständigheterna är möjligt att genomföra. Om undervisningen ordnas med hjälp av distansförbindelser ska behovet av stöd för lärandet vid behov bedömas för alla elevers del. En övergång till exceptionella undervisningsarrangemang kan öka behovet av stöd för inlärning och bedömningen av stödbehovet. 

I paragrafen används termen undervisning med hjälp av distansförbindelser. Ordnande av grundläggande utbildning med hjälp av distansförbindelser innebär ett temporärt undervisningsarrangemang i anslutning till exceptionella undervisningsarrangemang enligt den föreslagna paragrafen. I detta undervisningsarrangemang befinner sig eleven och läraren inte fysiskt i samma rum, utan undervisningen och växelverkan mellan eleverna och läraren sker vid olika tidpunkter eller samtidigt till exempel med hjälp av digitala verktyg, såsom distansförbindelser, webbaserade lärandemiljöer, elektroniska plattformar eller digitala kommunikationsmedel. Undervisning med hjälp av distansförbindelser kan utöver exempelvis undervisning som ges under ledning av en lärare också vara flerformsundervisning. I undervisning med hjälp av distansförbindelser iakttas skolornas arbetstider samt utbildningsanordnarens årsplan. 

Enligt förslaget ska undervisning med hjälp av distansförbindelser ordnas enligt elevens ålder och förutsättningar. I fråga om yngre elever och elever som behöver stöd ska man sträva efter att använda självständiga studier i begränsad omfattning. Enligt förslaget har eleven rätt att få undervisning som ges av en lärare under exceptionella undervisningsarrangemang. Enligt förslaget är undervisning med hjälp av distansförbindelser sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning. Även i undervisning med hjälp av distansförbindelser ska utbildningsanordnaren se till att eleven får undervisning enligt läroplanen och elevhandledning samt tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när stödbehovet uppstår. Skolan ska också sörja för elevernas jämlika möjligheter till växelverkan som främjar lärandet samt för att eleverna kan avancera i sina studier. Enligt förslaget är utbildningsanordnaren skyldig att också i undervisning med hjälp av distansförbindelser övervaka elevens frånvaro och underrätta elevens vårdnadshavare om olovlig frånvaro och om hur studierna framskrider. 

Enligt 15 § får avgifter för material och måltider tas ut hos elever i Europeiska skolan i Helsingfors. Eftersom eleverna i skolan inte heller under normala förhållanden har rätt till en avgiftsfri måltid såsom elever i den grundläggande utbildningen, föreslås det inte någon bestämmelse om rätt till en avgiftsfri måltid som motsvarar förslaget i lagen om grundläggande utbildning. 

Undervisning som ordnas i annan form än som närundervisning innebär en risk för tillgodoseendet av rättigheterna hos barn som är mest sårbara. Enligt förslaget föreskrivs i 4 mom. att de exceptionella undervisningsarrangemangen inte gäller de yngsta eleverna eller de elever som är mest sårbara. Således lämnas elever i förskolan, elever i årskurs 1—4 och elever som får effektiviserat stöd för inlärning enligt 21 § utanför tillämpningsområdet. Den föreslagna regleringen motsvarar till denna del 8 a § 4 mom. i den gällande lagen. De yngsta elevernas inlärningsförmåga och förmåga till självstyrning är inte nödvändigtvis ännu tillräckligt utvecklad för självständigt lärande. De yngre eleverna har ett stort behov av närundervisning. Vid bedömningen från fall till fall ska man beakta enskilda elevers utvecklingsnivå och förmåga till självstyrning. I enlighet med det som nämns ovan kan elever som riskerar utslagning från utbildningen delta i närundervisning under de exceptionella undervisningsarrangemangen. I praktiken kan undervisningen från årskurs 5 uppåt ordnas genom exceptionella undervisningsarrangemang, med hjälp av distansförbindelser. Dessa elever har i genomsnitt fyllt 10 år och klarar sig vid behov mer självständigt än yngre elever vid undervisning med hjälp av distansförbindelser under ledning av läraren. I avgränsningen har det beaktats att föräldrarna enligt bestämmelserna om tillfällig vårdledighet i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001) kan stanna hemma för att vårda ett barn under 10 år.