1.1  Bakgrund

1.2  Beredning

Beredningen av EU-rättsakten 

Statsrådet har genom en skrivelse (U 79/2021 rd) den 20 januari 2022 informerat riksdagen om kommissionens förslag. I skrivelsen beskrivs det huvudsakliga innehållet i både kommissionens förslag till förordning och direktivförslaget. Statsrådet har ansett att kommissionens förslag är behövliga och ett steg i rätt riktning. Statsrådet fäste i sin ståndpunkt uppmärksamhet vid de snäva konsekvensbedömningarna och behovet av tillräckligt långa övergångstider med tanke på ett kontrollerat genomförande.  

Beredningen av regeringens proposition 

Regeringens proposition har beretts som tjänsteuppdrag. Under beredningen har det förts diskussioner med bl.a. Finansinspektionen och börsen och man har dragit nytta av deras sakkunskap om handel med finansiella instrument.  

Regeringens proposition sändes den 12 november 2024 på offentlig remiss. Ett sammandrag av remissvaren finns i avsnitt 6 i propositionen. 

2.1  Allmänt

Enligt kommissionen främjar ändringsförslagen i MiFID II-direktivet och MiFIR-förordningen en kapitalmarknadsunion genom att förbättra öppenheten hos och tillgången till marknadsdata, lika spelregler mellan handelsplatser där en order utförts och genom att säkerställa att EU:s marknadsinfrastrukturer kan förbli globalt konkurrenskraftiga. 

Tillgången till handelsinformation anknyter i detta sammanhang till konsoliderad handelsinformation och tillhandahållandet av en sådan tjänst för tillhandahållande av konsoliderad handelsinformation ( CTP, Consolidated tape provider ). Kommissionen har genom sitt förslag strävat efter att det finns en sådan villig tjänsteleverantör på EU-marknaden och att den har realistiska verksamhetsmöjligheter.  

I MiFID II-direktivet föreskrivs det om en uttrycklig skyldighet för reglerade marknader samt för marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral eller organiserad handel att sörja för kvaliteten på den handelsinformation som lämnas till tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation. Direktivet innehåller också sanktioner för att effektivisera genomförandet av bestämmelserna i MiFIR-förordningen. Kommissionens ursprungliga direktivförslag har under förhandlingarnas gång utvidgats något bl.a. i fråga om utsläppsrätter och utsläppsrättsderivat.  

De ändrade bestämmelserna i direktivet gäller skyldigheten för en handelsplats att lämna handelsinformation på rimliga affärsvillkor och de kvalitativa kraven på informationen samt tillfälliga avbrott i handeln och offentliggörande av avbrott i handeln och grunderna för avbrottet samt rapportering av handelsplatsen till kunden genom att skyldigheten att offentliggöra en årlig sammanställning av de använda handelsplatserna slopas. Direktivets bestämmelser om råvaruderivat och utsläppsrättsderivat har preciserats och utsläppsrätterna har strukits ur bestämmelserna. Hänvisningarna i direktivets bestämmelser om sanktioner till artiklarna i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument har uppdaterats och till sanktionerna har fogats några nya sanktionsartiklar och i fråga om de nya artiklar som fogats till förordningen bestämmelser, till de delar det anses vara behövligt.  

Innehållet i direktivet redogörs närmare nedan. Ändringarna i direktivet har ett nära samband med innehållet i och ändringarna av förordningen, så i denna regeringsproposition beskrivs också de viktigaste ändringarna i förordningen, även om de är direkt tillämplig rätt och inte kräver nationella genomförandeåtgärder. 

2.2  MiFID II

Genom ändringsdirektivet upphävs artikel 1.7 i MiFID II-direktivet om kraven för multilaterala handelsplattformar och innehållet i artikel 1.7 om rätten för hybridsystem att utföra multilaterala handelstjänster flyttas till MiFIR-förordningen. (Artikel 1.1) Artikel 2.1 d led ii i MiFID II-direktivet ersätts. I fortsättningen ska det inte krävas auktorisation för värdepappersföretag av specificerade icke-finansiella enheter och av kunder hos tillhandahållare av direkt elektroniskt marknadstillträde. Ändringen görs för att undanröja överlappande krav och främja lika villkor mellan personer som är etablerade i unionen och personer som är etablerade i ett tredjeland och som har tillträde till handelsplatser i unionen genom direkt elektroniskt marknadstillträde och som inte är auktoriserade enligt direktiv 2014/65/EU (artikel 1.2). 

Genom ändringsdirektivet ersätts artikel 4.1.19 och 4.1.20 i MiFID II. Enligt den nya artikeln 4.1.19 definieras ”multilateralt system” i fortsättningen i MiFIR-förordningen. Enligt den nya artikeln 4.1.20 tillämpas i fortsättningen, till följd av den ändrade MiFIR-förordningen, en kvalitativ bedömning av systematiska internhandlare endast vid handel med aktieinstrument (artikel 1.3 a och 1.3 b). 

Genom ändringsdirektivet ändras artikel 27 i MiFID II-direktivet. Informationskravet enligt artikel 27.3 och 27.6 när det gäller rapporter om ”bästa utförande” slopas på grund av ändringen av MiFIR-förordningen. I fortsättningen definieras i MiFIR-förordningen konsoliderad handelsinformation som innehåller informationskravet i fråga. Därför har det till punkt 3 i artikeln fogats en hänvisning till förordningen i fråga om anmälningsskyldigheten (artikel 1.4 b och 1.4 c). Också artikel 27.10 ersätts så att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, nedan Esma , i fortsättningen ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de kriterier som ska beaktas vid fastställandet och bedömningen av effektiviteten i riktlinjerna för utförande av order (artikel 1.4.e).  

Genom ändringsdirektivet fogas det till artikel 31.1 och till det nya led g i artikel 47.1 i MiFID II-direktivet ett villkor enligt vilket medlemsstaterna i fortsättningen ska kräva att de aktörer som anges i punkterna i fortsättningen har arrangemang för att säkerställa att de uppfyller de krav på uppgifternas kvalitet som anges i artikel 22b i MiFIR-förordningen (artikel 1.5 och 1.6). Dessutom fogas det till artikel 47.1 ett nytt led h, så att kravet i MiFID II-direktivet, enligt vilket multilaterala handelsplattformar och organiserade handelsplattformar ska ha åtminstone tre väsentligen aktiva medlemmar eller användare, utvidgas till att omfatta också reglerade marknader (artikel 1.6). 

Genom ändringsdirektivet ändras artikel 48.5 och 48.12 i MiFID II-direktivet och upphävs artikel 48.13 för att genom föreskrivna mekanismer, såsom tillfälligt avbrott för handeln, ingripa mot otillbörlig volatilitet i handeln. I fortsättningen ska medlemsstaterna kräva att en reglerad marknad på sin webbplats offentliggör information om de omständigheter som lett till att handeln stoppats eller begränsats samt om principerna för att fastställa de viktigaste tekniska parametrar som används. Esma ska dessutom genom förslag till tekniska standarder för tillsyn fastställa de principer som ska beaktas vid fastställandet av dessa parametrar. Genom ändringsdirektivet fogas också till artikel 49.2 ett stycke om tillämpning av bestämmelser om prisrestriktioner på vissa villkor också i fråga om värdepapper utanför EES-området. (artikel 1.7 a–c och artikel 1.8). 

Kravet på synkronisering av affärsklockor ingår i fortsättningen i MiFIR-förordningen, och därför upphävs artikel 50 i MiFID II-direktivet (artikel 1.9). 

I ändringsdirektivet har hänvisningen till den upphävda artikel 50 i MiFID delvis ändrats och strukits i artikel 70.3 a i MiFID-direktivet. Dessutom ändras och stryks flera led i artikel 70.3 b för att uppdatera hänvisningarna till förordningen och lägga till nya sanktioner i förordningen. Nya artiklar om sanktioner är bland annat artikel 5 i förordningen, delar av artiklarna 22a, 22b och 22c samt artikel 39a. 

2.3  MiFIR

Tillämpningsområde och definitioner (artiklarna 1 och 2) 

Syftet är att göra bestämmelserna om tillämpningsområdet till en tydligare del av MiFIR-förordningen, för att säkerställa en enhetlig tillämpning samt att komplettera definitionerna. För den konsoliderade handelsinformationens del har man definierat core market data (kärninformation om handel). I fråga om aktierelaterade finansiella instrument ingår i kärninformationen om handel bland annat de bästa köp- och säljbuden (pris och volym), genomförda affärer (pris och volym) och information om dagens interna auktion och dagens slutauktion. 

Krav på öppenhet i handel (artiklarna 4, 5, 8a, 8b, 11 och 13) 

Upprätthållare av en reglerad marknad (börs) och ett multilateralt handelssystem ( MTF ) kan av den behöriga myndigheten beviljas undantag ( waiver ) från att publicera anbudsdata före handel. Handel inom ramen för referensprisundantag ska framöver begränsas så att endast anbud av en viss storlek kan dra nytta av undantaget från att publicera. Mekanismen för begränsning av handel inom ramen för referensprisundantag och avtalsaffärs-waiver. DVC, förenklas genom att man avlägsnar den handelsplatsspecifika maximigränsen på fyra procent och i fortsättningen begränsar handeln i hela unionen till sju procent i stället för åtta procent som tidigare. Beslutet om att avbryta handeln fattas i fortsättningen för tre månader i stället för sex månader. När det gäller kraven på transparens före handel ska kravet på att offentliggöra bindande eller indikativa bud endast tillämpas på centrala orderböcker med limiter och handelssystem med periodiskt återkommande auktioner. Dessutom preciseras kraven på transparens i fråga om derivat. Den behöriga myndighetens rätt att enligt övervägande bevilja uppskov med publiceringen av information om affärsverksamhet ( deferral ) inskränks genom att antalet uppskovsalternativ begränsas. Den europeiska värdepappersmarknadsmyndigheten får befogenheter att genom tekniska standarder närmare definiera hur kravet på ”rimliga affärsvillkor” ( RCB ) tillämpas när information från före och efter en affär görs tillgänglig.  

Striktare krav på systematiska internhandlare (artiklarna 14 och 17a)  

Skyldigheten för systematiska internhandlare att ge bindande bud preciseras så att de offentliggör bud på grundval av en minsta budstorlek som ska fastställas genom tekniska tillsynsstandarder. Reglerna för prissättning av internhandel blir striktare. 

Utsedda publiceringsenheter (artikel 21a)  

För att ett värdepappersföretag ska kunna vara ansvarigt för offentliggörandet av en transaktion genom ett godkänt publiceringsarrangemang utan att behöva ansöka om status som systematisk internhandlare införs status som utsedd publiceringsenhet. Dessutom ska de behöriga myndigheterna bevilja värdepappersföretag status som utsedd publiceringsenhet för särskilda kategorier av finansiella instrument på begäran av dessa värdepappersföretag och vidarebefordra en sådan begäran till Esma. Denna ska offentliggöra ett register över utsedda publiceringsenheter på sin webbplats. 

Handelsplatser och systematiska internhandlare åläggs att lämna ut handelsinformation till tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation och synkronisering av affärsklockor (artiklarna 22a, 22b och 22c)  

Handelsplatserna (börser, marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral eller organiserad handel) är skyldiga att lämna ut kärninformation om handeln till tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation. Skyldigheten omfattar också systematiska internhandlare. Skyldigheten för aktörerna att synkronisera sina affärsklockor överfördes från MiFID II-direktivet till MiFIR-förordningen. Kravet på synkronisering omfattar i fortsättningen också utsedda publiceringsenheter, systematiska internhandlare, godkända publiceringsarrangemang och tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation.  

Handelsskyldighet för listade värdepapper (aktier) (STO) (artikel 23) 

Värdepappersföretagens skyldighet att genomföra aktieaffärer på handelsplatser eller gentemot en systematisk internhandlare preciseras, för att klargöra tillämpningsområdet så att skyldigheten gäller sådana aktier som gjorts till föremål för handel på handelsplatsen och som har en ISIN-kod inom EES-området. Ett undantag till handelsskyldigheten utgörs av situationer där aktierna handlas på en handelsplats i ett tredjeland i den lokala valutan eller där transaktionerna sker mellan godtagbara motparter eller professionella motparter och inte påverkar prisbildningen. Esma för framöver en förteckning på sin webbplats över aktier som omfattas av handelsskyldigheten. 

Val av och skyldigheter för tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (artiklarna 27da och 27ha)  

I regelverket definieras den process som Esma ska följa vid val av tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation och i regelverket finns också bestämmelser om de organisatoriska förutsättningarna för tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation. Tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation åläggs skyldighet att rapportera offentligt. Esma får tillsynsbefogenheter.  

Handelsskyldigheter för derivat (DTO) (artiklarna 28, 32 och 32a)  

Regleringen om handelsskyldigheten för vissa derivat ( derivatives trading obligation, DTO ) anpassas till regleringen om clearingkravet i EMIR-förordningen ( clearing obligation ).  

Icke-diskriminerande tillträde till clearingsystem (artiklarna 35, 36, 38, 38g och 38h) 

Clearingskyldigheten för börshandlade derivat ska inte längre gälla sådana derivat där transaktioner inte har genomförts på en handelsplats som anslutit sig till clearingsystemet. På motsvarande sätt behöver handelsplatsen inte godkänna att alla clearingplatser ansluts till den.  

Förbud för tillhandahållare av investeringstjänster att ta emot betalning för orderflöde (artikel 39a)  

Syftet med artikeln är att förbjuda payment for order flow , det vill säga en praxis där en tillhandahållare av investeringstjänster får betalt av en tredje part för att den styr alla handelsuppdrag som den får till den plats som den tredje parten fastställt. Medlemsstaterna har möjlighet att tillåta fortsatt dirigering av order i den berörda medlemsstaten fram till den 30 juni 2026, om förfarandet var tillåtet i den medlemsstaten när förordningen trädde i kraft. I Finland har ett sådant förfarande inte tillämpats och möjligheten att avvika gäller således inte tillhandahållare av tjänster som är verksamma i Finland.  

3.1  Reglerad handel med finansiella instrument

Börser och andra handelsplatser 

Med handelsplatser avses system och tjänster där köp- och säljbud på flera parters värdepapper och/eller derivat sammanförs. Till handelsplatser räknas reglerade marknader (börsen), multilaterala handelsplattformar ( MTF ) och organiserade handelsplattformar ( OTF ). Det är också annars möjligt att utföra värdepapperstransaktioner, exempelvis med systematiska internhandlare ( SI ) eller utanför en handelsplats ( OTC ).  

I Finland finns för närvarande en reglerad marknad, Helsingforsbörsen, och en multilateral handelsplattform, First North Finland. Båda dessa marknader drivs av Nasdaq Helsinki Oy, som är en del av den internationella Nasdaq-koncernen. 

Börsverksamhet 

På börsen kan handel bedrivas med offentligt noterade bolags aktier, obligationer och flera andra finansiella instrument i börsnoterade bolag. I Finland bedrivs handel med värdepapperiserade derivat på marknadsplatsen First North. Handeln grundar sig på sådana köp- och säljorder av kunders finansiella instrument som tillhandahållare av investeringstjänster eller kunder lämnar in hos dem och som avstäms mot transaktioner vid kontinuerlig handel i enlighet med börsreglerna. Värdepappersföretagen kan lämna bud också i egenskap av marknadsgarant.  

Börsen ska ha icke-diskriminerande regler som garanterar handelsparternas tillträde till marknaden. När det gäller öppenheten i handeln beskrivs i enlighet med den gällande lagen systemen för handelsförfarandet, parternas skyldigheter och handelsförfarandet i börsreglerna i detalj. 

Vid en kontinuerlig auktion sker handeln automatiskt genom bud. Vid automatisk matchning av bud inleds handeln genom en öppen auktion i början av den kontinuerliga handeln. Vid kontinuerlig handel granskas matchningen av varje ny order i orderboken omedelbart tillsammans med övriga order i orderboken. Handeln avslutas också med en öppen auktion i slutet av den kontinuerliga handeln. Utöver det som beskrivs ovan används också andra handelsmodeller där handeln inte inleds eller avslutas med en auktion eller där avstämningen av handeln kan vänta på att marknadsgaranten återgår till orderboken. Avtalsaffärer är ett eget delområde.  

För att styra handeln till en reglerad marknad eller till intern handel omfattas aktierna av skyldigheten att ha en handelsplats ( STO ). I MiFIR-förordningen föreskrivs det om en övre gräns för handel utanför börsen i anslutning till undantagen från skyldigheten att publicera anbudsinformation. Vid beräkningen av taket följde man tidigare två volymvägda värden: en marknad per handelsplats (4%) och en EU-marknad (8%), den så kallade Double Volume cap . Det har konstaterats att det är nödvändigt att förenkla beräkningen av tröskelvärdet. I samband med MiFIR-ändringen övergick man till ett enkelt tröskelvärde (7 procent).  

Avtalsaffärer och systematisk internhandel 

Utöver den automatiska handeln på börsen kan tillhandahållare av investeringstjänster också genomföra transaktioner genom avtalsaffärer. Börsen erbjuder en möjlighet att genomföra avtalsaffärer mellan två parter, men handeln kan också genomföras helt utanför börsen som s.k. OTC-handel. 

Systematisk internhandel är en särskild form av investeringstjänster där en systematisk internhandlare ( systematic internaliser, SI ) handlar för egen räkning vid utförande av kundorder utanför en handelsplats utan att utnyttja ett multilateralt system. En systematisk internhandlare har inte rätt att sammanföra tredje parts köp- och säljintressen funktionellt på samma sätt som på en handelsplats eller rätt att använda ett internt avstämningssystem som utför kundorder multilateralt.  

Närmare bestämmelser om skyldigheten för systematiska internhandlare att offentliggöra bindande köp- eller säljbud som motsvarar marknadsläget i fråga, skyldigheterna för den interna handlaren i samband med utförandet av en kunds order samt den interna handlarens kundrelationer finns i lagen om handel med finansiella instrument. 

Också avtalsaffärer som genomförs på en börs ska rapporteras via ett system som är anslutet till handelssystemet. Avtalsaffärer är möjliga endast med sådana finansiella instrument som har tagits upp till handel på en börs. Vid en avtalsaffär blir förmedlaren part i köpet antingen för egen eller annans räkning. Förmedlaren kan vara utsatt för prisrisk när han eller hon handlar för egen räkning eller om det pris som affären genomförs på inte är känt vid tidpunkten för köpet. Om endast en av parterna i köpet är en förmedlare, ska köpet rapporteras som intern handel.  

Offentliggörande av handelsinformation  

Helsingforsbörsen sprider information i realtid eller fördröjd information om anbuden och slutförda transaktioner också till andra marknadsaktörer och allmänheten via återförsäljare av marknadsinformation eller direkt till exempel på sin webbplats. Avtalsaffärer under kontinuerlig handel ska i regel rapporteras så mycket i realtid som det tekniskt är möjligt. I regel syns både anbud och realiserade transaktioner för börsparterna och information om anbuden och transaktionerna kan köpas, och realiserade affärer syns för alla med 15 minuters fördröjning.  

En börs erbjuder både som en del av den kontinuerliga handeln och utanför den olika möjligheter att lägga bud så att de inte syns i orderboken. Sådana är bland annat stora anbud och systemet med referenspriser. 

När det gäller offentliggörandet av uppgifter om köpesumman för instrument i främmande kapital ( non equity ) har de olika medlemsländernas regler för fördröjning varierat. Det har också funnits olika tolkningar i de nordiska länderna. I Finland har tolkningen varit mer flexibel än i Sverige och Danmark. Genom ändringen av MiFIR-förordningen förenhetligas villkoren för beviljande av dröjsmål i EU.  

Bestämmelserna har redan i nuläget gjort det möjligt att tillhandahålla en tjänst där handelsinformation samlas från flera handelsplatser och offentliggörs för allmänheten ( Consolidated tape provider ). På grund av olika praktiska hinder, såsom utmaningar i fråga om datakompatibilitet och verksamhetens kommersiella lönsamhet, har det inte bildats sådana tjänsteleverantörer i Europa. Situationen väntas förändras i och med ändringarna i förordningen.  

Tillfälligt avbrytande av handeln 

En börs kan med stöd av 3 kap. 11 § i lagen om handel med finansiella instrument besluta avbryta eller avsluta handeln med finansiella instrument om ett finansiellt instrument eller emittenten inte längre uppfyller kraven i börsreglerna eller om det annars är nödvändigt på grund av förfarande som strider mot bestämmelserna eller föreskrifterna om börsens verksamhet, mot börsreglerna eller mot god sed. En börs kan avbryta eller avsluta handel med finansiella instrument under motsvarande förutsättningar också på ansökan av den som emitterat instrumenten.  

I 3 kap. 22 § i lagen om handel med finansiella instrument förutsätts det att en börs ska ha sådana system och interna förfaranden för att undvika betydande handelsstörningar som är tillräckliga bland annat för att kortvarigt avbryta eller begränsa handeln i de situationer som närmare anges i lagen. 

Handel med råvaruderivat och utsläppsrättsderivat 

Bestämmelserna om handel med råvaruderivat och utsläppsrättsderivat har ringa betydelse i Finland, eftersom handeln i praktiken i stor utsträckning sker på handelsplatser utanför Finlands gränser.  

3.2  Börstillstånd

Bestämmelser om beviljande av tillstånd för en reglerad marknad finns i artikel 44 i MiFID II-direktivet. Bestämmelserna i artikeln har genomförts i 2 kap. i lagen om handel med finansiella instrument. Börsverksamheten har varit tillståndpliktig i Finland från och med att värdepappersmarknadslagen (495/1989) stiftades. Därmed har börsverksamheten varit tillståndspliktig redan före Finlands EU-medlemskap. Finansministeriet har alltid varit den myndighet som beviljat verksamhetstillstånd. I praktiken är tillståndsärenden som gäller börsen ytterst sällsynta. I Finland finns för närvarande en börs som drivs av Nasdaq Helsinki Oy. 

Bestämmelser om helt eller delvis återkallande av ett verksamhetstillstånd för en börs finns i 2 kap. 14 § i lagen om handel med finansiella instrument. Dessutom innehåller beredskapslagen (1552/2011) bestämmelser om begränsning av börsverksamheten under undantagsförhållanden i syfte att trygga statens betalningsberedskap, den ekonomiska verksamhet som är nödvändig med tanke på grunderna för landets näringsliv och i syfte att trygga en störningsfri värdepappers- eller försäkringsmarknad. Om statsrådet i samverkan med republikens president konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet kan det enligt beredskapslagen genom förordning av statsrådet föreskrivas om begränsningsåtgärder (ibruktagningsförordning). En sådan förordning kan utfärdas för viss tid, dock högst sex månader. 

Behörig myndighet för börsens ägarkontroll är Finansinspektionen (2 kap. 11 och 12 § i lagen om handel med finansiella instrument). Dessutom föreskrivs det i den lagen om Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av börsens säte samt gränsöverskridande fusion eller delning. 

Ägandet i börsen är en omständighet som också bedöms vid finansministeriets prövning av beviljande och återkallande av verksamhetstillstånd. En förutsättning för det verksamhetstillstånd som finansministeriet beviljar är enligt lagen om handel med finansiella instrument att ägandet i börsen inte äventyrar börsens verksamhet enligt försiktiga och sunda affärsprinciper. Finansinspektionen och finansministeriet har således parallell behörighet i ägarkontrollen till den del ägandet i börsen eller förändringar i det kan inverka på finansministeriets tillståndsprövning. 

3.3  Fastställelse av börsregler

Direktivet om marknader för finansiella instrument innehåller bestämmelser om att medlemsstaterna ska kräva att de reglerade marknaderna har tydliga och transparenta regler för upptagande av finansiella instrument till handel (artikel 51) samt införa, genomföra och upprätthålla transparenta och icke-diskriminerande regler som bygger på objektiva kriterier för tillträde till eller medlemskap i den reglerade marknaden (artikel 53). 

De relevanta bestämmelserna i direktivet om marknader för finansiella instrument har genomförts i 3 kap. i lagen om handel med finansiella instrument. Enligt 3 kap. 1 § 2 mom. i lagen om handel med finansiella instrument ska börsen ha öppna och icke-diskriminerande regler och förfaranden för att trygga en ordnad handel på lika villkor samt för att tillämpa opartiska grunder för effektivt utförande av order. I 3 kap. 6 § i den lagen föreskrivs det vidare om minimiinnehållet i börsreglerna. I kapitlets 7 § föreskrivs om fastställande av börsregler. Enligt paragrafen fastställer finansministeriet på ansökan börsregler och ändringar i dem. Reglerna ska fastställas om de stämmer överens med lagen om handel med finansiella instrument och med bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den, och om det enligt vad som utretts kan anses sannolikt att de tryggar en tillförlitlig och opartisk handel (1 mom.). En ansökan ska avgöras inom tre månader efter att den mottagits eller, om den är bristfällig, efter det att sökanden har lämnat in de handlingar och utredningar som behövs för avgörandet. Beslut ska emellertid alltid fattas inom sex månader från mottagandet av ansökan. Finansministeriet ska be Finansinspektionen om ett yttrande innan det fastställer reglerna. Om beslutet gäller derivat vars underliggande tillgångar utgörs av elektricitet, naturgas eller utsläppsrätter ska också Energimyndighetens yttrande inhämtas (2 mom.) Finansministeriet kan för att trygga handelns tillförlitlighet och opartiskhet förordna om ändringar eller kompletteringar av de fastställda reglerna. Innan finansministeriet ger ett sådant förordnande ska det höra börsen och be Finansinspektionen om ett yttrande (3 mom.). Vad som i 7 § 1 mom. föreskrivs om fastställelse av ändringar i reglerna ska inte tillämpas om ändringarna är av mindre betydelse eller av teknisk karaktär. Börsen ska emellertid innan ändringarna träder i kraft sända dem till finansministeriet och Finansinspektionen för kännedom. Om det uppstår oenighet om huruvida en ändring av börsreglerna är av mindre betydelse eller av teknisk karaktär, ska ärendet avgöras av finansministeriet (4 mom.). 

Bestämmelsen om att en myndighet fastställer de regler som ska iakttas i börsverksamheten har varit i kraft sedan värdepappersmarknadslagen stiftades. Finansministeriet har varit den myndighet som fastställer reglerna. 

I praktiken har Finansinspektionen redan nu en aktiv roll i ärenden som gäller ändringar av reglerna. Orsaken till detta är bland annat att Finansinspektionen i enskilda frågor genom sin tillsynsroll har en aktuell syn på marknadspraxis. Frågan har fått större betydelse till följd av att handeln blivit mångsidigare och mer komplicerad. Detta betonas ytterligare av att Finansinspektionen på Esmas nivå deltar i beredningen av sådan reglering på lägre nivå som gäller EU:s finansmarknad. Regleringen på lägre nivå har ofta ett nära innehållsmässigt samband med börsreglerna. 

3.4  Komplettering av genomförandet av MiFID II

I samband med genomförandet av MiFID II-direktivet har det dessutom upptäckts ett kompletteringsbehov som förutsätter en precisering av lagen om handel med finansiella instrument. MiFID II förutsätter att de positionslimiter som beskrivs i artikel 57 i direktivet inte ska vara tillämpliga på sådana positioner enligt artikel 57.1 andra stycket led a som innehas av en icke-finansiell enhet eller för en icke-finansiell enhets räkning och som på ett objektivt mätbart sätt minskar de risker som står i direkt samband med affärsverksamheten hos den icke-finansiella enheten. Av det nationella genomförandet av artikel 57.1 framgår för närvarande inte något krav på objektiv mätbarhet. Det är därmed nödvändigt att precisera lagen om handel med finansiella instrument som ett krav som grundar sig på direktivet. 

4.1  De viktigaste förslagen

I MiFID II-direktivet föreskrivs det om en uttrycklig skyldighet för reglerade marknader samt för marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral eller organiserad handel att sörja för kvaliteten på den handelsinformation som lämnas till tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation. Kommissionen föreslår också sanktioner för att effektivisera genomförandet av bestämmelserna i MiFIR. Som en ny bestämmelse om sanktioner har till MiFIR fogats en ny artikel 39a, enligt vilken det är förbjudet att mot betalning dirigera order till en viss utförandeplats.  

De övriga ändringsförslagen hänför sig till grunderna för tillfälliga avbrott i handeln och offentliggörandet av dem samt till preciseringar av tillsynen över positioner i råvaruderivat och utsläppsrätter. Tjänsteleverantörernas skyldighet att rapportera till kunden var ordern genomförs har uppdaterats och samtidigt har skyldigheten att årligen offentliggöra handelsplatsspecifik information slopats. Närmare bestämmelser om fördröjning av offentliggörandet av handelsinformation om skuldinstrument finns i MiFIR-förordningen. Genom ändringen förenhetligas praxis för offentliggörande i olika medlemsländer där praxis som avviker från varandra tidigare har tillåtits. I fråga om dröjsmål med offentliggörandet beaktas dessutom marknadsplatsens situation och det aktuella finansiella instrumentets likviditet. När det gäller påföljdsavgifter uppdateras direktivets hänvisningar till förordningen så att de motsvarar ändringarna i förordningen.  

I propositionen föreslås det att förfarandet för beviljande av verksamhetstillstånd för en börs och fastställande av börsreglerna överförs från finansministeriet till Finansinspektionen. Förslaget förenklar förfarandena och minskar finansministeriets och börsens administrativa börda.  

Som grund för att finansministeriet har varit börsens tillståndsmyndighet har vid tidigare lagberedning ansetts vara börsens centrala betydelse för marknadsinfrastrukturen. Tanken har varit att för att uppnå en fungerande marknad och ett investerarskydd som fungerar ska det kunna gå att begränsa antalet börser. Förfarandet med börstillstånd har varit förenat med mer ändamålsenlighetsprövning än för närvarande (RP 157/1988 rd, s. 4–5). I och med Finlands EU-medlemskap och utvecklingen av regleringen av kapitalmarknaden har tillståndsförfarandet blivit en allt viktigare rättslig prövning.  

I nuläget står börsen under Finansinspektionens tillsyn och har bättre insyn i börsens verksamhet än finansministeriet. Betydelsen av detta har ökat till följd av en mångsidigare och mer komplicerad handel. Detta betonas ytterligare av att Finansinspektionen på Esmas nivå deltar i beredningen av sådan reglering på lägre nivå som gäller EU:s finansmarknad. Regleringen på lägre nivå har ofta ett nära innehållsmässigt samband med börsreglerna. 

I lagen om handel med finansiella instrument föreslås det dessutom en precisering i anslutning till genomförandet av MiFID II-direktivet. I propositionen föreslås det att positionslimiter inte ska tillämpas på sådana positioner som innehas av icke-finansiella enheter eller på positioner som innehas för sådana enheters räkning och som på ett objektivt mätbart sätt reducerar de risker som står i direkt samband med denna icke-finansiella enhets kommersiella verksamhet. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Konsekvenserna av lagändringarna i regeringspropositionen kan inte bedömas utan att man beaktar de lagändringar i EU-förordningen och EU-direktivet som inte behöver genomföras nationellt. Många av lagförslagen i regeringspropositionen är en del av den tematiska helheten för EU-lagstiftningen, men endast en del behöver regleras nationellt. För att konsekvenserna ska kunna beskrivas på ett heltäckande och inte splittrat sätt, omfattar konsekvenserna av regeringspropositionen också konsekvenser av EU-lagstiftningen, även om bedömningen i huvudsak fokuserar på konsekvenserna av lagförslagen. 

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Börsens tillståndsmyndighet 

För närvarande är finansministeriet den myndighet som beviljar tillstånd för börsen. Detta har varit fallet sedan börsverksamheten blev tillståndspliktig enligt värdepappersmarknadslagen. Finansministeriet svarar också för fastställandet av börsreglerna och ändringar som gäller reglerna. Finansministeriet ska be Finansinspektionen om ett utlåtande innan ministeriet fastställer reglerna. 

I denna proposition föreslås det att Finansinspektionen i fortsättningen ska vara tillståndsmyndighet för börsen. Finansinspektionen föreslås också vara den myndighet som fastställer börsreglerna och ändringarna i dem. Det kunde dock vara möjligt för finansministeriet att vara börsens tillståndsmyndighet, även om Finansinspektionen svarade för fastställandet av börsens regler. Detta kan förordas av börsens ställning som en central aktör med tanke på marknadsinfrastrukturen. Med stöd av lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) är finansministeriet tillståndsmyndighet också för värdepapperscentralen. 

Det finns dock ett nära samband mellan tillståndsprövningen och fastställandet av reglerna. Enligt 2 kap. 4 § i lagen om handel med finansiella instrument ska till ansökan om verksamhetstillstånd fogas en ansökan om fastställelse av börsens regler enligt 3 kap. 7 § i den lagen. Enligt 2 kap. 5 § i lagen om handel med finansiella instrument är en förutsättning för beviljande av verksamhetstillstånd att sökanden och den planerade verksamheten uppfyller de krav för drivande av en reglerad marknad som föreskrivs i den lagen och i bestämmelser om föreskrifter som utfärdats med stöd av den samt i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. En förutsättning för beviljande av verksamhetstillstånd är därmed att börsen upprättar och ger allmänheten tillgång till reglerna för en reglerad marknad (3 kap. 6 § i lagen om handel med finansiella instrument). Eftersom börsreglerna är en fråga som granskas i samband med beviljande av verksamhetstillstånd, är det motiverat att samma myndighet är behörig myndighet både i tillståndsärenden och vid fastställandet av reglerna. 

Finansministeriets möjlighet att yttra sig i tillståndsärenden som gäller en börs 

Finansministeriet kan genom reglering tryggas möjligheten att yttra sig i ärenden som gäller verksamhetstillstånd för en börs, även om beviljandet av verksamhetstillstånd i enlighet med förslaget överförs till Finansinspektionen. I praktiken lämnar sökanden i samband med ansökan om verksamhetstillstånd in en stor mängd olika typer av information som sökanden eller tillståndsmyndigheten anser vara av betydelse med tanke på tillståndsprövningen. För att finansministeriet ska kunna yttra sig i ärendet ska ministeriet bekanta sig med samma material som lämnas till tillståndsmyndigheten. Detta innebär i praktiken att ansökan om verksamhetstillstånd behandlas både vid Finansinspektionen och vid finansministeriet. Detta kan inte anses motiverat med tanke på att förslagets mål är att minska den administrativa bördan och strömlinjeforma förfarandena. Därför föreslås det inte att finansministeriet ska ha möjlighet att yttra sig i ett ärende som gäller verksamhetstillstånd för en börs. 

Slopande av fastställelse av en myndighet när det gäller börsreglerna 

Kravet på att börsreglerna ska fastställas av en myndighet bygger inte på Europeiska unionens finansmarknadsreglering, utan det är fråga om ett nationellt krav. Kravet har en lång tradition. Bestämmelsen om att börsreglerna ska fastställas av en myndighet har varit i kraft sedan värdepappersmarknadslagen stiftades 1989. Också i internationell jämförelse är det rådande tillvägagångssättet i EU att myndigheterna fastställer börsreglerna.  

Bestämmelserna om att en myndighet ska fastställa börsreglerna ökar de olika marknadsparternas, såsom investerarnas och förmedlarnas, förtroende för handeln på börsen. Det ökar också förutsägbarheten och därmed rättssäkerheten för alla marknadsaktörer som med tanke på reglerna är relevanta. I och med fastställelsen av en myndighet får börsreglerna institutionellt stöd. En fastställelse av en myndighet kan också anses minska risken för plötsliga ändringar i reglerna och samtidigt för att innehållet i reglerna ska orsaka meningsskiljaktigheter. 

I Sverige och Tyskland fastställs reglerna inte av en myndighet. I Tyskland fastställs reglerna av en panel bestående av olika intressentgrupper och i Sverige förutsätter godkännandet av reglerna medverkan av en näringslivsorganisation. Det är oklart hur ett sådant arrangemang skulle fungera i Finland. Det är för det första fråga om vilka aktörer som ska ingå i en sådan intressentpanel eller vem som ska konsulteras när det gäller ändringar av reglerna. Arrangemanget skulle innebära en betydande förändring i den praxis som rått sedan slutet av 1980-talet.  

5.2  Handlingsmodeller som planeras eller används i andra medlemsstater

Ändringsdirektivet till MiFID 

Närmare genomförandesätt i de andra medlemsstaterna är ännu inte känt när regeringspropositionen skrivs. Det nationella genomförandet av direktivet lämnar dock i själva verket inget stort handlingsutrymme för genomförandet, så det kan antas att det inte finns några stora skillnader i genomförandet. 

Börstillstånd och fastställelse av börsreglerna 

Sverige 

Bestämmelser om börstillstånd finns i Sveriges värdepappersmarknadslag ( lag (2007:528) om värdepappersmarknaden ). I Sverige är Finansinspektionen tillståndsmyndighet för börsen. En förutsättning för ett verksamhetstillstånd för en börs är att börsen har regler. Börsreglerna är en omständighet som således bedöms i samband med ansökan om verksamhetstillstånd. I övrigt är det inte en myndighet som fastställer börsreglerna i Sverige. Nasdaq Nordic Main Market Rulebook ställer dock villkor för vissa ändringar av reglerna. Beroende på typen av ändringar som görs i reglerna förutsätter ändringarna i vissa fall att Nasdaq Stockholm konsulterar föreningen Svenskt Näringsliv i fråga om ändringarna, medan ändringar i andra fall förutsätter att man avtalar om dem med föreningen.  

Tyskland 

Enligt den tyska börslagen ( Börsengesetz ) förutsätter börsverksamheten ett tillstånd som beviljats av en myndighet, Börsenaufsichtsbehörde . I Tyskland är tillståndsmyndigheterna regionala. Det finns flera regionala börser i Tyskland. Mätt med marknadsvärde är den viktigaste marknadsplatsen börsen i Frankfurt ( Die Frankfurter Wertpapierbörse ) som drivs av Deutsche Börse . Reglerna för börsen eller ändringar i dem fastställs inte av en myndighet, utan ärenden som gäller reglerna behandlas i börsens fullmäktige ( Börsenrat ). Börsens fullmäktige består av högst 24 medlemmar som företräder emittenter, olika kreditinstitut, försäkringsbolag, investerare och andra marknadsaktörer.  

Frankrike 

I Frankrike beviljas börstillstånd av finansministeriet på förslag av den franska finanstillsynsmyndigheten Autorité des marchés financier (AMF) . I ärenden som gäller tillstånd konsulterar AMF tillsynsmyndigheten Autorité de contrôle prudentiel et de résolutionia . I Frankrike fastställs börsreglerna av AMF.  

Belgien 

I Belgien är finansministeriet tillståndsmyndighet för börsen. Den belgiska finanstillsynsmyndigheten bistår ministeriet vid tillståndsprövningen. I Belgien fastställs börsreglerna av finanstillsynmyndigheten. 

Estland 

I Estland är börsens tillståndsmyndighet finanstillsynsmyndighet. Finanstillsynsmyndigheten är också den myndighet som fastställer börsens regler. 

7.1  Lagen om handel med finansiella instrument

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 

2 §.Definitioner. Definitionen i 1 mom. 4 punkten uppdateras så att den hänvisar till EU:s förordning om marknader för finansiella instrument på motsvarande sätt som artikel 4.19 i direktivet har ändrats. Dessutom har ordalydelsen i definitionen i 1 mom. 16 punkten ändrats så att den motsvarar ordalydelsen i artikel 4.20 i direktivet.  

5 §.Bestämmelser som ska iakttas av operatörer av multilaterala system samt av systematiska internhandlare. Paragrafen upphävs i enlighet med den upphävda artikel 1.7 i direktivet.  

2 kap. Drift av reglerade marknader 

1 §.Tillstånd att driva en reglerad marknad och annan tillåten verksamhet. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Finansinspektionen ska vara tillståndsmyndighet vid drivande av en reglerad marknad.  

4 §.Ansökan om verksamhetstillstånd. Paragrafens 1 mom. ändras så att där föreskrivs om att ansökan om verksamhetstillstånd för en börs ska riktas till Finansinspektionen. Dessutom föreslås det att 4 mom. ändras så att där föreskrivs om sökandens skyldighet att på begäran lämna Finansinspektionen de tilläggsutredningar som behövs för att verksamhetstillstånd ska kunna beviljas.  

5 §.Förutsättningar för beviljande av verksamhetstillstånd. Det föreslås att det inledande stycket i paragrafen ändras så att dess bestämmelser är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet.  

7 §.Tillståndsbeslut och inledande av en börs verksamhet. Paragrafens 1 mom. ändras så att hänvisningen till bestämmelserna om ändringssökande är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet. Hänvisningen till 11 § 1 mom. ändras till en hänvisning till 11 § 2 mom.  

Det föreslås att 2 mom. ska upphävas i den form att Finansinspektionen i egenskap av tillståndsmyndighet ska be Finlands Bank yttra sig om tillståndsansökan. Enligt nuläget begär finansministeriet i egenskap av tillståndsmyndighet utlåtanden av både Finansinspektionen och Finlands Bank. I fortsättningen ska finansministeriet inte längre ha någon lagstadgad roll i förfarandet för ansökan om verksamhetstillstånd.  

Dessutom föreslås det att 3 mom. ändras så att dess bestämmelser är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet.  

8 §.Verksamhetstillstånd för europabolag. Det föreslås att paragrafen ändras så att dess bestämmelser är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet.  

9 §.Registrering av verksamhetstillstånd. Det föreslås att 1 mom. ändras så att dess bestämmelser är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet.  

14 §.Återkallelse av verksamhetstillstånd. Det föreslås att det inledande stycket i 1 mom. och 2–4 mom. ändras så att bestämmelserna är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet. På samma sätt som i fråga om beviljande av verksamhetstillstånd är Finansinspektionen behörig myndighet också i ärenden som gäller återkallelse av verksamhetstillstånd för en börs.  

1 5 §.Finansinspektionens rätt att avbryta en börs verksamhet. Det föreslås att paragrafen och dess rubrik ändras så att dess bestämmelser är i linje med förslaget om att Finansinspektionen ska vara börsens tillståndsmyndighet.  

3 kap. Organisering av verksamheten på en reglerad marknad 

1 §.Krav som gäller organisering av verksamheten på en reglerad marknad. Det föreslås det till 2 mom. fogas en ny mening i slutet av momentet. En ny ytterligare förutsättning är att börsen ska ha minst tre aktiva medlemmar eller användare som var och en har möjlighet att interagera med alla de andra när det gäller prisbildningen. Förutsättningen motsvarar artikel 47.1 h i direktivet. I 3 mom. föreslås språkliga ändringar och också att en ny mening fogas till slutet av momentet. I momentet preciseras kraven på uppgifternas kvalitet genom en hänvisning till kraven i artikel 22b i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument på motsvarande sätt som i artikel 47.1 g i direktivet.  

7 §.Fastställelse av börsregler. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Finansinspektionen på ansökan fastställer börsreglerna och ändringar i dem. Finansministeriet har varit behörig myndighet vid fastställandet av börsreglerna. Det föreslås att detta förfarande ändras. Ändringen förutsätter ändringar också i paragrafens 2–4 mom. 

Ändringen i förfarandet för fastställande av regler är förenlig med att Finansinspektionen också föreslås vara den myndighet som beviljar verksamhetstillstånd för börsen.  

20 §.Tick-size. I det nya 3 mom. föreskrivs det i enlighet med artikel 49.2 i direktivet också om möjligheten för en handelsplats att bestämma tick-size så att det också omfattar sådana värdepapper med EU-identifiering som handlas på en handelsplats i ett tredjeland.  

21 §.Synkronisering av klockor. Paragrafen upphävs i enlighet med den upphävda artikel 50 i direktivet. Bestämmelser om kravet på synkronisering av affärsklockor finns i artikel 22c i förordningen.  

22 §.Kortvariga avbrott i handeln med finansiella instrument. Till 1 mom. fogas en nödsituation som en ny alternativ förutsättning för kortvariga avbrott av handeln. I det nya 5 mom. föreskrivs det om börsens skyldighet att på sin webbplats publicera de omständigheter som leder till avbrott eller begränsning samt principerna för att fastställa de tekniska parametrar som ska användas.  

I det nya 6 mom. föreskrivs det informativt om Finansinspektionens sekundära rätt att tillfälligt avbryta handeln, om inte börsen gör det. Ändringarna i paragrafen baserar sig på ändringarna i artikel 48.5 i direktivet.  

26 §.Kontroller av positionshantering inom råvaruderivat och utsläppsrättsderivat. Till paragrafens rubrik ska också fogas utsläppsrättsderivat. Det föreslås att 1 mom. ändras så att den felaktiga hänvisningen till utsläppsrätter stryks och att det som en teknisk precisering fogas en noggrannare förteckning över de uppgifter som ska lämnas i enlighet med direktivet. Sådana uppgifter är bland annat verkliga eller underliggande ägare, relaterade tillgångar och skulder och eventuellt positioner på andra handelsplatser i utsläppsrättsderivat eller råvaruderivat som baseras på samma underliggande tillgång och i ekonomiskt likvärdiga OTC-kontrakt. Ändringarna i paragrafen bygger på artikel 57 och 57.8 i direktivet. Det föreslås också språkliga ändringar i momentet.  

33 §.Meddelanden till övriga EES-stater och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Det föreslås att paragrafen ändras så att Finansinspektionen, i stället för finansministeriet, i enlighet med direktivet om marknader för finansiella instrument ska föra en förteckning över reglerade marknader för vilka det har fastställts regler i enlighet med lagen om handel med finansiella instrument. Ändringen är i linje med att Finansinspektionen föreslås vara den myndighet som fastställer börsreglerna och ändringar i dem.  

4 kap Utländska börsers verksamhet i Finland 

2 §.Tredjelandsbörser. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i den föreskrivs om rätten för en marknadsoperatör som motsvarar en börs i ett tredjeland att med Finansinspektionens tillstånd erbjuda en tillhandahållare av investeringstjänster eller någon annan person som är etablerad i Finland direkt möjlighet att delta i handel som motsvarar en reglerad marknad. Enligt nuläget beviljar finansministeriet tillståndet i fråga. Ändringen är i linje med att Finansinspektionen enligt förslaget ska vara börsens tillståndsmyndighet.  

4 §.Beviljande av tillstånd för tredjelandsbörser. Det föreslås att 1 mom. ändras så att bestämmelserna i momentet är i linje med att Finansinspektionen föreslås vara tillståndsmyndighet för rätten för en marknadsoperatör som motsvarar en tredjelandsbörs att i Finland erbjuda en tillhandahållare av investeringstjänster eller någon annan person direkt möjlighet att delta i handel som motsvarar en reglerad marknad. Ändringen förutsätter ändringar också i 3 och 4 mom. 

5 §.Återkallelse av tillstånd och avbrytande av verksamhet. Det föreslås att 2 mom. ändras så att bestämmelserna i momentet är i linje med att Finansinspektionen föreslås vara tillståndsmyndighet för rätten för en marknadsoperatör som motsvarar en tredjelandsbörs att i Finland erbjuda en tillhandahållare av investeringstjänster eller någon annan person direkt möjlighet att delta i handel som motsvarar en reglerad marknad.  

5 kap. Krav som tillämpas på multilaterala och organiserade handelsplattformar 

10 §.Kontroller av positionshantering inom råvaruderivat och utsläppsrättsderivat. Paragrafens rubrik ändras på motsvarande sätt som i 3 kap. 26 § och till den fogas nya derivat av utsläppsrätter. I paragrafen hänvisas det fortfarande till 3 kap. 26 §, men också till momentets text fogas utsläppsrättsderivat.  

13 §.Marknadsplatsoperatörens tillsynsuppgifter. I det nya 3 mom. föreskrivs det i enlighet med artikel 31.1 i direktivet om krav för marknadsplatsoperatörer som ordnar multilateral eller organiserad handel på datakvalitet på den nivå som anges i artikel 22b i förordningen. De nuvarande 3 och 4 mom. blir nya 4 och 5 mom.  

16 §.Avbrytande av verksamhet. Paragrafens 1 mom. ändras så att Finansinspektionen i stället för finansministeriet har rätt att bestämma att en marknadsplatsoperatör som ordnar multilateral eller organiserad handel ska avbryta verksamheten för viss tid. Paragrafens 2 mom. ändras så att det motsvarar ändringen av behörig myndighet. I momentet kvarstår fortfarande begäran om yttrande av Finlands Bank i ärendet. Ändringen motsvarar konsekvent överföringen av ärenden som gäller fastställande av verksamhetstillstånd och regler från finansministeriet till Finansinspektionen och Finansinspektionens föreslagna befogenhet att avbryta börsens verksamhet för viss tid.  

7 kap Transparenskrav för handel med finansiella instrument 

5 §.Rapportering av handelsplatsen till kunden. I paragrafen föreskrivs det i enlighet med den ändrade artikel 27.3 i direktivet om skyldigheten för en tillhandahållare av investeringstjänster att efter utförande av en transaktion rapportera på vilken handelsplats ordern utfördes. Den tidigare bestämmelsen som upphävdes 2021 (940/2021), förutsatte en sammanställd årlig anmälan av data till allmänheten utöver att kunden skulle informeras om var uppdraget utfördes. Ovannämnda artikel tillämpades tillfälligt inte under åren 2021 och 2022.  

6 §.Rapportering av råvaruderivat och utsläppsrättsderivat. Paragrafens 1 mom. ändras så att det motsvarar artikel 58.1 led a i direktivet. Rapporteringsskyldigheten ska inte längre gälla utsläppsrätter utan endast råvaruderivat och utsläppsrättsderivat. Paragrafens 3 mom. ändras på motsvarande sätt så att hänvisningen till utsläppsrätter ersätts med enbart en hänvisning till utsläppsrättsderivat. Det föreslås att 5 mom. ändras så att det motsvarar den ändrade artikel 58.2 i direktivet. Till momentet fogas en skyldighet att dagligen till den centrala myndigheten, eller, om en sådan saknas, till den myndighet som övervakar handelsplatsen lämna en specifikation av sina positioner. Den centrala myndigheten är den behöriga myndigheten för den handelsplats där handelsvolymen är som störst. I momentets sista mening görs en språklig justering och slutkunden ersätts med kundens kund. Avsikten med ändringen är att förbättra läsbarheten. Syftet med bestämmelsen ändras inte, dvs. klientkedjans längd inverkar inte heller efter ändringen på skyldighetens omfattning.  

7 §.Klassificering av parter. Det inledande stycket i 1 mom. ändras på motsvarande sätt som direktivets artikel 58.4 i har ändrats. Från klassificeringen stryks innehavarna av utsläppsrätter och till den fogas arten av affärsverksamhet och verksamhetstillstånd. Momentets 5 punkt preciseras på motsvarande sätt som direktivets artikel 58.4 e genom en hänvisning till innehavare av utsläppsrättsderivat. I artikel 58.5 i direktivet konstateras det dessutom informativt att rapporteringen för utsläppsrättsderivatens del inte ska påverka efterlevnadsskyldigheten enligt lagen om utsläppshandel (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG).  

10 kap Tillsyn, tystnadsplikt och särskilda befogenheter 

3 §.Särskilda befogenheter gällande råvaruderivat. Det föreslås att 3 mom. 1 punkten preciseras. Momentet kompletteras så att det motsvarar artikel 57.1 andra stycket led a i MiFID II. Av ordalydelsen i led a ska det i fortsättningen framgå att bestämmelsen tillämpas på sådana positioner som innehas av icke-finansiella enheter eller på positioner som innehas för sådana enheters räkning och som på ett objektivt mätbart sätt reducerar de risker som står i direkt samband med denna icke-finansiella enhets kommersiella verksamhet.  

11 kap. Överklagande 

1 §.Överklagande av finansministeriets beslut. Det föreslås att paragrafen upphävs. Enligt förslaget ska från finansministeriet till Finansinspektionen överföras ärenden som gäller ansökan om verksamhetstillstånd för en börs, inklusive ansökan om tillstånd för tredjelandsbörser, fastställande av börsens regler samt avbrytande av multilateral eller organiserad handel enligt 5 kap. 16 §. I lagen kvarstår således inte längre några sådana beslutsärenden vid finansministeriet som ska kunna överklagas.  

2 §.Överklagande. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras till en kortare form, överklagande, eftersom det inte längre finns behov av att skilja mellan överklagande vid två olika myndigheter. Enligt förslaget fogas till 1 mom. numret för lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Det föreslås att 2 mom. ändras så att till momentets början fogas de beslutsärenden som gäller börsen och i fråga om vilka en börs kan överklaga Finansinspektionens beslut, dvs. beslut om verksamhetstillstånd enligt 2 kap. 4 §, beslut om fastställande av börsregler enligt 3 kap. 7 § 1 mom. och beslut om ändring av börsreglerna enligt 7 § 3 mom. Ändringen är i linje med att Finansinspektionen föreslås vara den myndighet som beviljar börstillstånd och fastställer börsens regler. Momentet begränsar inte den rätt att söka ändring som avses i förvaltningslagen, utan styr informativt rätten att söka ändring i särskilda situationer och situationer där också flera parter samtidigt kan ha intresse av att söka ändring i beslutet. Det föreslås att så kallade dröjsmålsbesvär i 11 kap. 1 § 2 mom. i den gällande lagen flyttas till ett nytt 3 mom. 

12 kap. Administrativa påföljder 

2 §.Påföljdsavgift. Hänvisningarna till paragrafens bestämmelser om sanktioner uppdateras så att de motsvarar ändringarna i artikel 70.3 i direktivet. I förteckningen i 2 mom. 1 punkten har det kompletterats med en hänvisning till de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna i 2 kap. 10 § i lagen om handel med finansiella instrument, ur förteckningen har i 3 punkten strukits hänvisningen till 3 kap. 21 § (synkronisering av klockor) som upphävs och hänvisningen ersätts med en hänvisning till artikel 22c i förordningen, och till förteckningen har fogats hänvisningar till 3 kap. 4 § om utkontraktering av en börs verksamhet samt en hänvisning till 3 kap. 6 § om börsreglernas minimimiinnehåll. I artikel 70.3 a har hänvisningen till artikel 50.1 i direktivet om synkronisering av klockor strukits och ersatts med ett tillägg till artikel 22c i förordningen.  

I 3 mom. 1–4, 6 och 8 punkten har det gjorts ändringar i enlighet med artikel 70.3 b i direktivet.  

Nya artiklar om sanktioner i förordningen är artikel 5 om volymtak för handel, artikel 8a.1 och 8a.2 om krav på transparens före handel på handelsplatser när det gäller derivat och 8b om krav på transparens före handel på handelsplatser när det gäller paketorder, likaså 11a.1 om uppskjutet offentliggörande när det gäller derivat, artikel 22a.1, 22a.5 och 22a.8 om överföring av data till en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation samt artikel 22b.1 om datakvalitet och artikel 22c 1 om synkronisering av affärsklockor.  

Uppdateringar har gjorts i fråga om de nuvarande hänvisningarna till förordningens artiklar 8, 11, 13, 14 och 15 om offentliggörande och uppskjutet offentliggörande av handelsinformation om obligationslån, strukturerade produkter, utsläppsrätter och derivat samt till artiklarna 28 och 31. I 4 punkten har hänvisningarna till den upphävda artikel 18 i MiFIR-förordningen strukits. 

I förordningens nya artikel 39a har förbudet mot att ta emot betalning för orderflöde ( payment for order flow ) även effektiviserats med hot om administrativa sanktioner. I Finland finns bestämmelser om de administrativa påföljder som avses i artikel 70.3 i direktivet i 15 kap. 2 § 6–7 mom. i lagen om investeringstjänster och i 12 kap. 2 § 2 och 3 mom. i lagen om handel med finansiella instrument.  

7.2  Lagen om investeringstjänster

1 kap. Allmänna bestämmelser 

2 §.Undantag från tillämpningsområdet. I 1 mom. 3 b punkten görs i enlighet med direktivets artikel 2.1 d ii en ändring som gäller parter som använder direkt elektroniskt marknadstillträde.  

10 kap. Förfaranden i kundförhållanden 

8 §.Omsorgsfullt utförande av order. Det föreslås att 2 och 6 mom. upphävs på motsvarande sätt som artikel 27.2 och artikel 27.6 i direktivet har upphävts. Till 7 mom. fogas i enlighet med den ändrade artikel 27.7 i direktivet en skyldighet att bedöma ändringsbehovet.  

15 kap. Administrativa påföljder 

2 §.Påföljdsavgift. Hänvisningarna till bestämmelserna om sanktioner uppdateras så att de motsvarar de uppdaterade hänvisningarna i direktivet. I 6 mom. 6 punkten har den felaktiga paragrafhänvisningen till 6 b kap. 12 § 1 mom. korrigerats till en korrekt hänvisning till 6 b kap. 13 § 1 mom. om rapportering av överträdelser. I 7 mom. har det skrivits in de ändringar i artiklarna i förordningen som föreskrivs i artikel 70.3 b.  

I artikel 70.3 a har hänvisningen till artikel 50.1 i direktivet om synkronisering av affärsklockor strukits och ersatts med ett tillägg till artikel 22c i förordningen. 

Nya artiklar om sanktioner i förordningen är artikel 5 om volymtak för handel, artikel 8a.1 och 8a.2 om krav på transparens före handel på handelsplatser när det gäller derivat och 8b om krav på transparens före handel på handelsplatser när det gäller paketorder, likaså 11a.1 om uppskjutet offentliggörande när det gäller derivat, artikel 22a.1, 22a.5 och 22a.8 om överföring av data till en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation samt artikel 22b.1 om datakvalitet och artikel 22c 1 om synkronisering av affärsklockor.  

Uppdateringar har gjorts i fråga om de nuvarande hänvisningarna till förordningens artiklar 8, 11, 13, 14 och 15 om offentliggörande och uppskjutet offentliggörande av handelsinformation om obligationslån, strukturerade produkter, utsläppsrätter och derivat samt till artiklarna 28 och 31. Hänvisningarna till den upphävda artikel 18 i MiFIR-förordningen har strukits. 

I förordningens nya artikel 39a har förbudet mot att ta emot betalning för orderflöde ( payment for order flow ) även effektiviserats med hot om administrativa sanktioner. I Finland finns bestämmelser om de administrativa påföljder som avses i artikel 70.3 i direktivet i 15 kap. 2 § 6–7 mom. i lagen om investeringstjänster och i 12 kap. 2 § 2 och 3 mom. i lagen om handel med finansiella instrument.  

7.3  Lag om Finansinspektionen

50 o §.Verksamhet som behörig myndighet enligt direktivet om marknader för finansiella instrument och EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Finansinspektionen är den behöriga myndighet som avses i artikel 44 i direktivet om marknader för finansiella instrument. Ändringen är i linje med den ändring som föreslås i 2 kap. 4 § i lagen om handel med Finansiella instrument, enligt vilken Finansinspektionen är börsens tillståndsmyndighet.