1
Lagförslag
1 §.Tillämpningsområde. I förteckningen över lagar i 1 mom. föreslås uppdateringar av teknisk natur på grund av ändrad lagstiftning. Ändringarna gäller lagen om småbarnspedagogik (540/2018), familjevårdslagen (263/2015), socialvårdslagen (1301/2014), kemikalielagen (599/2013) och lagen om allmänna bibliotek (1492/2016).
7 §. Sjukfrekvenskoefficient. I paragrafen finns bestämmelser om sjukfrekvenskoefficienten, som beräknas på grundval av delfaktorerna hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. Enligt 5 mom. utfärdas bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter med fem års mellanrum. Den gällande regleringen har varit i kraft från och med finansåret 2015, och i den grundar sig kostnadsviktningarna på en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd som baserar sig på uppgifterna för 2011 ( HYPERLINK "https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/114577/URN_ISBN_978-952-302-075-7.pdf?sequence=1" THL Rapport 24/2013).
Det föreslås att 1—4 mom. ändras så att i dem föreskrivs om viktningen av sjukvårdskoefficientens delfaktorer och om kostnadsfaktorernas viktkoefficienter som ska tillämpas från och med 2020. De nya viktkoefficienterna baserar sig på uppgifter från 2017 som Institutet för hälsa och välfärd uppdaterat (Kuntien peruspalvelujen valtionosuuksissa käytettävien sosiaali- ja terveydenhuollon kustannustekijöiden painokertoimien päivittäminen. Tutkimuksesta tiiviisti 38/2019. THL).
I 1 mom. finns det bestämmelser om viktningen av sjukfrekvenskoefficientens delfaktorer. Delfaktorerna är kostnaderna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården. Delfaktorernas viktning baserar sig på de uppgiftsspecifika kostnaderna i Statistikcentralens statistik om kommunekonomin och på kostnadsfördelningen inom varje uppgift på basis av åldersstrukturen och sjukfrekvensen som utreddes i Institutet för hälsa och välfärds undersökning.
Hälso- och sjukvården omfattar fyra kostnadsposter: specialiserad sjukvård, öppenvård inom primärvården, mun- och tandvård och vårdavdelningsvård inom primärvården. Äldreomsorgen omfattar också fyra kostnadsposter: institutionsvård för äldre, boendeservice inom heldygnsomsorgen för äldre, övrig äldreservice och hemvård för de som fyllt 65 år. Socialvården omfattar nio kostnadsposter: institutions- och familjevård inom barnskydd, öppen vård inom barnskyddet, annan barn- och familjevård, institutionsvård för personer med funktionsnedsättning, boendeservice inom hel-dygnsomsorgen för personer med funktionsnedsättning, övrig service för personer med funktions-nedsättning, sysselsättningsfrämjande service, särskild service inom missbrukarvården och hemvård för de som inte har fyllt 65 år.
Hälso- och sjukvårdens viktning föreslås vara 54,84, äldreomsorgens 28,00 och socialvårdens 17,16.
I 2 mom. finns det bestämmelser om viktkoefficienterna för hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården beaktas som sjukfrekvenskoefficientens kostnadsfaktorer centrala sjukdomar som ger rätt till specialersättning. För var och en av dessa sjukdomar fastställs en egen viktkoefficient på basis av hur allmänt förekommande sjukdomen är och på basis av vårdkostnaderna. Som en kostnadsfaktor för hälso- och sjukvården används dessutom viktkoefficienten för personer under 55 år som får invalidpension.
Inom hälso- och sjukvården är de mest betydande ändringarna att koefficienterna för psykoser och minskar, och att viktkoefficienterna för olika cancerformer blir högre än tidigare.
I 3 mom. finns det bestämmelser om viktkoefficienterna för äldreomsorgen. Inom äldreomsorgen beaktas som sjukfrekvenskoefficientens kostnadsfaktorer sådana sjukdomar som är typiska för åldersgrupperna bland äldre och som ger rätt till specialersättning. För var och en av dessa sjukdomar fastställs en egen viktkoefficient på basis av hur allmänt förekommande sjukdomen är och vårdkostnaderna.
Inom äldreomsorgen är den mest betydande ändringen den att hjärtarytmier och hjärtinsufficiens inte längre på ett entydigt sätt är kopplade till kostnaderna, varmed det föreslås att viktkoefficienten slopas.
I 4 mom. finns det bestämmelser om viktkoefficienten för kostnadsfaktorn inom socialvården. Som kostnadsfaktor för sjukfrekvenskoefficienten inom socialvården beaktas endast viktkoefficienten för personer under 55 år som får invalidpension.
36 §. Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna. I paragrafen finns det bestämmelser om minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna.
I 1 mom. föreslås en bestämmelse om avdrag från statsandelen som anknyter till konkurrenskraftsavtalet, som motsvarar i sak bestämmelsen i gällande 2 mom. År 2020 föreslås avdraget från statsandelen för basservice vara 42,56 euro per invånare.
I 2 mom. föreslås en bestämmelse om avdrag från statsandelen som anknyter till minskning av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa och som motsvarar i sak bestämmelsen i den gällande 3 mom. År 2020 föreslås avdraget från statsandelen för basservice vara 4,12 euro per invånare.
I 3 mom. föreslås en bestämmelse om avdrag från statsandelen som anknyter till finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet, och som motsvarar i sak bestämmelsen i den gällande 5 mom. År 2020 föreslås avdraget vara 4,10 euro per invånare.
I 4 mom. föreslås en bestämmelse om avdrag från statsandelen som anknyter till ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna, som motsvarar i sak bestämmelsen i den gällande 7 mom. År 2020 föreslås avdraget från statsandelen för basservice vara 7,29 euro per invånare.
7 a kap. Beaktande av ändringar i beskattningsgrunderna
Det föreslås att det till lagen fogas ett nytt 7 a kap., med bestämmelser om ersättning till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna.
36 a §. Ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. I paragrafen föreslås bestämmelser som huvudsakligen i sak motsvarar 35 § i den gällande lagen om ersättning till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. Det föreslås att 35 § upphävs. Det föreslås att ersättningen för förlorad skatteinkomst ska separeras från statsandelen för kommunal basservice. I statsbudgeten separeras anslaget från momentet för statsandel för kommunal basservice (28.90.30) till ett eget moment (28.90.35).
Ett belopp som motsvarar de ändringar i kommunalskatteinkomsterna som föranletts av ändringar i beskattningsgrunderna och som genomförts från och med finansåret 1 betalas till kommunerna i samband med statsandelen. Ersättningen ska på motsvarande sätt som enligt den gällande lagen gälla ändringar i beskattningsgrunderna som gjorts från och med finansåret 2010. Från och med år 2101 har ändringar i beskattningsgrunderna beaktats inom statsandelssystemet för basservicen så, att till varje kommun betalas ett eurobelopp som motsvarar minskningen av kommunens skatteinkomster.
Både beloppet av den förlorade skatteinkomsten på riksnivå och beloppet av skatteinkomster som en enskild kommun inte fått beräknas i regel på samma sätt som enligt den gällande lagen. Verkningarna av nya ändringar i beskattningsgrunderna beaktas årligen och fogas till det ersättningsbelopp som samlats de tidigare åren. I 2 mom. föreslås bestämmelser om de uppgifter som används vid beräkningen av ersättningen. Vid beräkningen av förlorade skatteintäkter för finansåret tillämpas kommunens beskattningsuppgifter för året före det föregående året och skatteprocenten för det år som föregått finansåret samt invånarantalet vid utgången av det år som föregått finansåret.
Det föreslås att sättet att reglera ersättningen i 1 och 2 mom. förenklas så, att det inte längre ska utfärdas bestämmelser om det genomsnittliga beloppet per invånare för ersättningen årligen. Ersättningen betalas till respektive kommun i enlighet med de faktiska skatteinkomstförluster som beräknas på det sätt som beskrivs ovan. Ändringen är regleringsteknisk och påverkar inte ersättningens belopp. Årliga bestämmelser om ersättningen per invånare har tidigare varit motiverade då ersättningen har betalats som en del av statsandelen.
I 3 mom. föreslås bestämmelser om de bestämmelser som tillämpas på ersättning för förlorade skatteinkomster. Eftersom ersättningen inte längre ska vara en del av statsandelen är det skäl att förtyd-liga till vilka delar t.ex. lagens bestämmelser om administrativa förfaranden ska tillämpas på ersättning av förlorade skatteinkomster i fortsättningen.
På beviljande och utbetalning av ersättningar för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna tillämpas i enlighet med den gällande lagen 48 § 1 mom., 49 § 1 och 2 mom., 50—53 § och 61—63 § samt på överklagande 12 kap. Enligt 48 § 1 mom. beviljar finansministeriet ersättningen utan ansökan senast före utgången av året före finansåret. Enligt 49 § 1 mom. betalar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ersättningen i samband med statsandelen. Enligt 2 mom. i den paragrafen ger finansministeriet in de uppgifter som behövs för utbetalningen till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. I 50–53 § i lagen finns det bestämmelser om rättelse av räknefel, betalning av utebliven förmån, återbetalning av grundlös förmån och upphörande av betalningsskyldigheten. I 61—63 § finns det bestämmelser om bestämmande av statsandelen i samband med ändringar i kommunindelningen. Regleringen tillämpas också på beräkning av ersättning för förlorad skatteinkomst i dessa situationer. Också bestämmelserna i 12 kap. om överklagande tillämpas på ersättning för förlorade skatteinkomster. Kommunen kan yrka på rättelse av finansministeriets beslut som gäller ersättning för förlorad skatteinkomst. Beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär.
41 a §. Ersättning för ordnande av psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan. Det föreslås att hänvisningen till förvaltningsprocesslagen i 2 mom. ändras till en hänvisning till den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) som träder i kraft vid ingången av 2020. Ändringen är av teknisk natur.
45 §. Tvist om hemkommunsersättningen. Det föreslås att hänvisningen i paragrafen till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Ändringen är av teknisk natur.
48 §. Beslut om beviljande av statsandel och beslut om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. I paragrafen finns det bestämmelser om beviljande av statsandel och om beslut. Det föreslås att paragrafens rubrik och 1 mom. ändras så att de bättre motsvarar den nuvarande strukturen hos statsandelen för basservice och den föreslagna separationen av ersättningen för förlorad skatteinkomst från statsandelen till en egen helhet.
Det föreslås att från ordalydelsen i 1 mom. stryks det separata omnämnandet om beslut om den i 29 § föreskrivna utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Enligt den gällande lagen bestäms statsandelen för kommunal basservice på basis av de kalkylerade kostnaderna för basservicen, kommunvisa tilläggsdelar och utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Därför är det inte motiverat att kräva ett separat administrativt beslut om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna, då utjämningen är en del av statsandelen. Detta har varit motiverat tidigare när statsandelssystemets struktur var annorlunda. Enligt det gällande systemet kan utjämningen av skatteinkomsterna beaktas som en del av kommunens statsandelsbeslut och de beräkningar som ingår i det utan att t.ex. kommunens rättssäkerhet äventyras. Kommunen har samma rätt att yrka på rättelse och rätt till överklagande i beslutet i fråga.
Enligt den gällande lagen är ersättningen för skatteförluster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna en del minskningarna och ökningarna av statsandelen för kommunal basservice, och därför har också den ingått i beslutet om statsandel. I fortsättningen ska ersättningen för förlorade skatteinkomster vara en separat ersättning, och därför bör den nämnas separat i bestämmelsen. I enlighet med 1 mom. beviljar finansministeriet kommunen statsandel och beslutar om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna utan ansökan senast före utgången av året före finansåret.
I 2 mom. finns det bestämmelser om ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning och om beslut om det. Det föreslås inga ändringar i momentet.
49 §. Utbetalning av statsandelar, ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna och av hemkommunsersättningar. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den utöver statsandelar och hemkommunsersättningar också täcker utbetalning av den föreslagna ersättningen för förlorade skatteinkomster.
Det föreslås att det i 1 mom. också ska föreskrivas om utbetalning av ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut ersättningen som en helhet, på det sätt som föreskrivs i paragrafen, tillsammans med statsandelen för kommunal basservice, hemkommunsersättningarna samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kultur-verksamhet och lagen om fritt bildningsarbete.
Enligt 2 mom. ger finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet in de uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning som behövs för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom. Det föreslås att de ändringar som föreslås i denna proposition beaktas i 2 mom. 1 punkten. Således ska ministerierna ge in uppgifter om i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna. Däremot förutsätts det inte längre att beslut om utjämning på basis av skatteinkomsterna ska ges in, eftersom utjämningen i enlighet med den ändring som föreslås i 48 § 1 mom. ingår i beslutet om statsandel för basservice.
55 §. Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att kommunernas statsandelsprocent är 25,46 procent och kommunernas självfinansieringsandel är 74,64 procent 2020. Jämfört med 2019 stiger statsandelsprocenten med 0,09 procentenheter.
Vid fördelningen av statsandelsprocenten och kommunens självfinansieringsandel beaktas som tillägg 0,10 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så, att statsandelsprocenten är 100. Det att tre avdrag av bestående natur har överförts till statsandelsprocenten från de tidsbegränsade avdragen och tilläggen under momentet för statsandelen för basservice, har en nedsättande verkan på 0,01 procent på ändringen av statsandelsprocenten.
64 §. Rättelseförfarande. Det föreslås att i 1 mom. beaktas den föreslagna ändringen av 48 § 1 mom. som gäller beslut om statsandel och ersättning för förlust av skatteinkomst. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande bestämmelsen. Kommunens rätt att yrka på rättelse av finansministeriets beslut ska gälla beviljande av statsandel, ersättning för förlust av skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna och beloppet av hemkommunsersättningens grunddel.
65 §.Överklagande. I 1 mom. finns det bestämmelser om överklagande av finansministeriets beslut med anledning av ett rättelseyrkande. Det föreslås att hänvisningen i momentet till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Ändringen är av teknisk natur.
Finansministeriets beslut med anledning av rättelseyrkande överklagas enligt nämnda lag hos den regionala förvaltningsdomstolen.