1  Bakgrund och beredning

2  EU-förordningens målsättning och huvudsakliga innehåll

EU-förordningen syftar till att göra det europeiska medborgarinitiativet mer tillgängligt, mindre betungande och lättare att använda samt till att stärka dess uppföljning för att uppnå dess fulla potential som ett verktyg för att främja debatt. Genom förordningen försöker man förbättra genomförandet av deltagandedemokrati i EU.  

Liksom i den gamla EU-förordningen fastställs även i den nya förordningen de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett europeiskt medborgarinitiativ. I medborgarinitiativet uppmanas kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, lägga fram ett lämpligt förslag när det gäller frågor där EU-medborgarna anser att en EU-rättsakt krävs för att genomföra fördragen. Ett medborgarinitiativ måste få stöd av minst en miljon EU-medborgare från minst en fjärdedel av medlemsstaterna. Rätt att stödja ett medborgarinitiativ har varje EU-medborgare som har uppnått rösträttsåldern för val till Europaparlamentet. I och med den nya förordningen har medlemsstaterna dock möjlighet att föreskriva att minimiåldern för rätten att stödja ett initiativ är 16 år. Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva sin rätt att stödja initiativ och få tillgång till alla relevanta källor till information om initiativ på lika villkor som andra medborgare. (artiklarna 1-3 i förordningen) 

Ett medborgarinitiativ ska förberedas och ledas av en grupp av organisatörer om minst sju fysiska personer. Medlemmarna i en grupp av organisatörer ska i enlighet med tillämplig nationell rätt vara solidariskt ansvariga för skada som under det att ett initiativ organiseras orsakas av olagliga handlingar som begås uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet. Detta ska ändå inte påverka det ansvar som företrädaren för gruppen av organisatörer har som personuppgiftsansvarig i den mening som avses i artikel 82.2 i allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. Dessutom, utan att det påverkar tillämpningen av sanktioner enligt artikel 84 i den förordningen ska medlemsstaterna, i enlighet med nationell rätt, säkerställa att medlemmarna i en grupp av organisatörer blir föremål för effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelse av förordningen om det europeiska medborgarinitiativet, särskilt för a) oriktiga uppgifter och b) användning av uppgifter i bedrägligt syfte. En rättslig enhet kan inrättas i enlighet med en medlemsstats nationella rätt, särskilt för att administrera ett visst initiativ. (artikel 5 i förordningen) 

I förordningen bestäms också om registrering av ett medborgarinitiativ. Gruppen av organisatörer får samla in stödförklaringar för ett initiativ först efter det att initiativet har registrerats hos kommissionen. Kommissionen ska registrera initiativet om förordningens villkor för registrering är uppfyllda. Om kommissionen emellertid anser att endast villkoret som gäller kommissionens befogenhet inte är uppfyllt, ska kommissionen underrätta gruppen av organisatörer om sin bedömning och skälen till denna. Då får gruppen av organisatörer antingen ändra initiativet så att hänsyn tas till kommissionens bedömning eller behålla eller dra tillbaka initiativet. Då kommissionen får informationen från organisatörerna ska den registrera initiativet helt eller delvis eller neka att registrera initiativet. Stödförklaringarna ska samlas in inom en tidsperiod som inte överskrider tolv månader från och med den dag som gruppen av organisatörer valt. Denna dag får inte vara senare än sex månader efter registreringen av initiativet. (artiklarna 6-8 i förordningen) 

Gruppen av organisatörer får samla in stödförklaringar via internet eller på papper. Via internet får stödförklaringar samlas in genom att använda 1) kommissionens centrala system för insamling via internet eller 2) ett enskilt system för insamling via internet. För att samla in stödförklaringar får endast de stödförklaringsformulär som överensstämmer med förlagorna i bilagan till förordningen användas. Finland har den 28 juni 2019 meddelat kommissionen att man kommer att använda det så kallade A-formuläret enligt förordningen (för de medlemsstater som inte kräver ett personligt id-nummer eller ett nummer på en personlig id-handling). (artikel 9 och bilaga III i förordningen) 

I samband med det centrala systemet för insamling via internet ska medlemsstaterna säkerställa att a) medborgare får stödja initiativen via internet genom stödförklaringar med hjälp av ett anmält medel för elektronisk identifiering eller genom att underteckna en stödförklaring med elektronisk signatur i den mening som avses i eIDAS-förordningen (EU) nr 910/2014 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG och b) kommissionens eIDAS-knutpunkt som utvecklats inom ramen för förordning (EU) nr 910/2014 och genomförandeförordning (EU) 2015/1501 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1501 om interoperabilitetsramverket enligt artikel 12.8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden erkänns. Om medborgarna stöder ett initiativ via internet med användning av det anmälda medlet för elektronisk identifiering, tillämpas inte förordningens bilaga om stödförklaringsformulär. Då är villkoret emellertid att medborgarna anger sin nationalitet och att medlemsstaterna godtar en minimiuppsättning uppgifter om en fysisk person i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2015/1501. (artiklarna 9 och 10 i förordningen) 

Om en grupp av organisatörer ämnar använda ett enskilt system för insamling via internet, ska gruppen begära att den behöriga myndigheten i den medlemsstat där de insamlade uppgifterna lagras genom detta system för insamling intygar att systemet har lämpliga säkerhetsfunktioner och tekniska lösningar. I ett positivt fall utfärdar den behöriga myndigheten ett intyg. Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet. Bestämmelserna om enskilda system för insamling via internet tillämpas dock endast på sådana initiativ som har registrerats senast den 31 december 2022. (artiklarna 11 och 20 i förordningen) 

När de behövliga stödförklaringarna har samlats in, lämnar beroende på fallet kommissionen eller gruppen av organisatörer in dem till den behöriga myndigheten i varje medlemsstat för kontroll och begär att myndigheten intygar att de stödförklaringar som undertecknats av medlemsstatens medborgare följer bestämmelserna i förordningen. I ett positivt fall utfärdar den behöriga myndigheten ett intyg, som också innehåller det giltiga antalet stödförklaringar. Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet. (artiklarna 12 och 20 i förordningen) 

Därefter överlämnar gruppen av organisatörer medborgarinitiativet, som fått behövliga stödförklaringar, till kommissionen, som offentliggör ett meddelande om saken i sitt register. Europaparlamentet anordnar en offentlig utfrågning om saken. Kommissionen hör gruppen av organisatörer, granskar initiativet och utfärdar ett meddelande där den redogör för de åtgärder som den avser att vidta. Europaparlamentet utvärderar de åtgärder som kommissionen har vidtagit med anledning av sitt meddelande. (artiklarna 13-16 i förordningen) 

Förordningen innehåller också bestämmelser om information och stöd från kommissionen och medlemsstaterna. Kommissionen informerar medborgare och grupper av organisatörer om förfarandet med medborgarinitiativ och tillhandahåller dem stöd i anslutning till detta på flera olika sätt, bland annat genom att göra en handledning för medborgarinitiativet allmänt tillgänglig, liksom en offentlig webbplats och en samarbetsplattform, via vilken man får praktisk och juridisk rådgivning. Dessutom ordnar kommissionen olika informationskampanjer och annan kommunikation i anslutning till medborgarinitiativet. Varje medlemsstat ska inrätta en eller flera kontaktpunkter för att ge information och stöd som gäller medborgarinitiativet kostnadsfritt, i enlighet med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. I förordningens ingress preciseras att sådan information och sådant stöd bör gälla särskilt de aspekter av förordningen vars genomförande omfattas av den behörighet som tilldelats de nationella myndigheterna i medlemsstaterna eller de aspekter som avser tillämplig nationell rätt. (artiklarna 4 och 18 i förordningen) 

I förordningen bestäms dessutom om insyn i källorna till finansiering och stöd samt om skydd av personuppgifter. Den innehåller också bestämmelser om delegering av befogenheter att anta akter och genomförandebefogenheter till kommissionen. Med stöd av delegeringen antar kommissionen delegerade akter för att ändra bilagorna till förordningen, bland annat bilagan om stödförklaringsformuläret. Vid genomförandeförfarandet fastställer kommissionen detaljerade tekniska specifikationer för enskilda system för insamling via internet. (artiklarna 11, 17, 19 och 22-24 i förordningen) 

Förordningen har trätt i kraft den 6 juni 2019, och den ska tillämpas i sin helhet från och med den 1 januari 2020. Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2020 underrätta kommissionen om sina bestämmelser som kompletterar förordningen. (artiklarna 21 och 25-28 i förordningen) 

3  Nuläge och bedömning av nuläget

Bestämmelser om medborgarinitiativ på statlig nivå finns i 53 § i grundlagen och i lagen om medborgarinitiativ ( HYPERLINK "https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120012" 12/2012, RP 46/2011 rd). Lagen om medborgarinitiativ har varit i kraft från och med den 1 mars 2012 och den har ändrats genom en lag som trädde i kraft den 1 juni 2019 (lagen om ändring av lagen om medborgarinitiativ, 436/2019, RP 251/2018 rd). Ändringen grundade sig på justitieministeriets bedömningspromemoria om förfarandet med medborgarinitiativ 2012–2017 (Justitieministeriets publikation 45/2017). Promemorian finns tillgänglig (på finska) på adressen HYPERLINK "https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80638/45_17_arviomuistio_kansalaisaloitemenettelyn_toiminnasta__.pdf" https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/80638/45_17_arviomuistio_kansalaisaloitemenettelyn_toiminnasta__.pdf  

I bedömningspromemorian behandlades erfarenheterna av förfarandet med statligt medborgarinitiativ samt förslag till ändringar av förfarandet. Enligt den bedömning som gjordes har införandet av medborgarinitiativ varit en lyckad reform och det fanns inget behov att ändra de centrala principerna för förfarandet. I fråga om detaljerna förslogs dock att förfarandet skulle göras smidigare och tydligare bland annat när det gäller väckandet av initiativ och kontrollen av stödförklaringarna.  

Syftet med den reform av lagen om medborgarinitiativ som genomfördes i juni 2019 var att företa sådana ändringar i lagen som skulle underlätta det statliga medborgarinitiativsförfarandet. Avsikten var att förtydliga processen för att väcka ett medborgarinitiativ, precisera bestämmelserna om behandling av personuppgifter samt minska det problem som uppstår på grund av att initiativen förfaller vid utgången av riksdagsperioden. Processen för att väcka initiativ förtydligades genom att benämningarna på de ansvariga för initiativ förenhetligades och kravet på 50 undertecknare ersattes med ett krav på minst fem ansvariga personer. I syfte att förhindra att initiativen förfaller när en ny riksdag tillträder förlängdes tiden inom vilken de ansvariga för initiativet ska lämna stödförklaringarna till Befolkningsregistercentralen för kontroll till ett år. Dessutom bedömdes förenligheten mellan lagen om medborgarinitiativ och allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679. Till följd av detta företogs ändringar som gäller den personuppgiftsansvarige i lagen så att det föreskrivs att justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som samlas in via justitieministeriets nättjänst. I reformen av lagen om medborgarinitiativ ändrades inte initiativets form eller kravet på att initiativen ska gälla lagstiftningsfrågor. I samband med ändringen bibehölls också de lagstadgade förutsättningarna för insamling av stödförklaringar och stödjande av ett initiativ samt kravet på ett minsta antal stödförklaringar.  

Lagen om medborgarinitiativ gäller i huvudsak statliga medborgarinitiativ, men där ingår också kompletterande bestämmelser som hänför sig till den gamla EU-förordningen om medborgarinitiativet. I 1 § 2 mom. i lagen ingår en hänvisning till förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet, som upphävs.  

I 1 § 2 mom. i lagen om medborgarinitiativ bestäms att på framläggande av ett medborgarinitiativ i Europeiska unionen tillämpas 10 och 15 § i lagen om medborgarinitiativ. I 10 § i lagen definieras å ena sidan den myndighet enligt artikel 15.1 i den gamla förordningen som är behörig att intyga att ett enskilt system för insamling via internet är lämpligt och utfärda ett intyg i saken, och å andra sidan den myndighet enligt artikel 15.2 som är behörig att granska och fastställa de insamlade stödförklaringarna och utfärda ett intyg i saken. Den myndighet som avses i artikel 15.1 i förordningen är i Finland Transport- och kommunikationsverket, och den myndighet som avses i artikel 15.2 är i Finland Befolkningsregistercentralen. I den nya förordningen ingår dessa bestämmelser i olika artiklar. Med stöd av den nya förordningen är Transport- och kommunikationsverkets uppgift att utfärda intyg tidsbegränsad, till skillnad från den gamla förordningen. 

Lagen om medborgarinitiativ har inte för närvarande någon bestämmelse om en sådan nationell kontaktpunkt som avses i artikel 4.6 i EU-förordningen och som ger information och stöd beträffande de aspekter av medborgarinitiativet vars genomförande omfattas av den behörighet som tilldelats de nationella myndigheterna i medlemsstaterna eller de aspekter som avser tillämplig nationell rätt. Sådana uppgifter som avses i den punkten ingår emellertid redan nu i flera myndigheters uppgifter.  

Befolkningsregistercentralen är med stöd av 2 § i lagen om registerförvaltningen (166/1996, upphävd fr.o.m. 1.1.2020 genom lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 304/2019), folkbokföringens centralmyndighet. Befolkningsregistercentralen tillhandahåller dessutom tjänster som gäller för elektroniska identitetskort och certifierad elektronisk kommunikation inom statsförvaltningen. Till Befolkningsregistercentralens uppgifter hör också bland annat uppgifter i anslutning till behandlingen av statliga medborgarinitiativ och verkställandet av val. Dessutom har Befolkningsregistercentralen redan med stöd av de gällande bestämmelserna kontrollerat och fastställt stödförklaringar för europeiska medborgarinitiativ för Finlands del, och den har i praktiken redan nu fått förfrågningar om tillämpningen av förordningen. 

Enligt 1 § i lagen om Transport- och kommunikationsverket (935/2018) hör det till verkets uppgifter att sköta sådana myndighetsuppgifter som avser bland annat elektronisk kommunikation. Transport- och kommunikationsverket främjar informationssamhällets och trafiksystemets utveckling samt fungerande och säkra trafik-, transport- och kommunikationsförbindelser och tjänster som gäller trafik, transport och kommunikation. Verket utgår i sin verksamhet från kundernas behov och utnyttjar sektorsövergripande sakkunskap. 

I statsrådets förordning om justitieministeriet (543/2003) konstateras att det hör till justitieministeriets uppgifter att främja medborgarinflytande. Justitieministeriet har också i lagen om medborgarinitiativ (12/2012) angivna uppgifter i anslutning till medborgarinitiativ på statlig nivå. 

Patent- och registerstyrelsen handlägger bland annat ärenden som gäller grundande av föreningar och tillhandahåller informationstjänster i anslutning till sina uppgifter enligt 2 § 1 mom. i lagen om Patent- och registerstyrelsen (578/2013).  

I 8 § i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs att myndigheterna inom ramen för sin behörighet och enligt behov ska ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Rådgivningen är avgiftsfri.  

Sådan information och sådant stöd som gäller de aspekter av förordningen vars genomförande omfattas av den behörighet som tilldelats de nationella myndigheterna i medlemsstaterna eller de aspekter som avser tillämplig nationell rätt sköts genom myndigheternas lagstadgade uppgiftsfördelning och förvaltningslagens rådgivningsskyldighet.  

För närvarande grundar sig ålderskravet som ska vara uppfyllt för att en EU-medborgare ska kunna stödja ett medborgarinitiativ direkt på förordningen, så att det är bundet till medborgarens rätt att rösta i val till Europaparlamentet. Enligt den nya förordningen kan en medlemsstat behålla situationen oförändrad, men den kan i enlighet med artikel 2 i förordningen också föreskriva att minimiåldern för rätten att stödja ett initiativ är 16 år. 

I artikel 2 i förordningen nämns medlemsstaternas skyldighet att säkerställa att personer med funktionsnedsättning behandlas jämlikt med andra medborgare i medborgarinitiativsförfarandet, vilken fullgörs när tillgänglighetsdirektivet (EU) 2016/2012 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer genomförs. Tillgänglighetsdirektivet och den nationella lagstiftning som antagits för att genomföra det förutsätter att myndigheterna ska göra digitala tjänster tillgängliga. Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) trädde i kraft den 1 april 2019. Tillgänglighetskraven börjar tillämpas stegvis den 23 september 2019. Regionförvaltningsverket i Södra Finland svarar för rådgivning och tillsyn i anslutning till dessa krav. 

I den mån som det i artikel 5 i förordningen bestäms om skadeståndsansvar och sanktioner för organisatörer av medborgarinitiativ i en situation där de lämnar oriktiga uppgifter eller använder uppgifter i bedrägligt syfte uppfyller den nationella lagstiftningen redan kraven tillsammans med allmänna dataskyddsförordningen (EU) 2016/679. Bestämmelser om sådana sanktioner finns i 24 § 3 mom. och 26 § 1 mom. i dataskyddslagen (1050/2018) samt i 16 kap. 5 och 8 § i strafflagen (39/1889). Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).  

Kraven på medel för elektronisk identifiering som avses i artikel 10 i förordningen har nationellt föreskrivits att uppfylla kraven i eIDAS-förordningen (EU) 910/2014 genom lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009, den så kallade autentiseringslagen), så vid behov finns det beredskap att anmäla elektroniska identifieringssystem. Enligt uppgifter från Transport- och kommunikationsverket har Finland ännu inte anmält medel för elektronisk identifiering som avses i artikel 10 till EU i enlighet med eIDAS-förordningen. Gränsöverskridande identifiering med hjälp av anmälda identifieringssystem i enlighet med den förordningen sker via noder enligt genomförandeförordningen (EU) 2015/1501. Finlands nod upprätthålls i enlighet med 42 c § i autentiseringslagen av Befolkningsregistercentralen. I eIDAS-förordningen anges tre olika nivåer av elektronisk underskrift: elektronisk underskrift, avancerad elektronisk underskrift och kvalificerad elektronisk underskrift. Elektronisk underskrift av stödförklaringar i kommissionens webbtjänst görs i enlighet med kommissionens tekniska specifikationer. 

Dessutom överförs uppgifterna för Befolkningsregistercentralen, som nämns i lagen om medborgarinitiativ, till den nya Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) träder i kraft den 1 januari 2020. Lagen om medborgarinitiativ innehåller också en hänvisning till förvaltningsprocesslagen (586/1996), som har upphävts genom lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Även den lagen träder i kraft den 1 januari 2020. 

4  Förslagen och motivering till dem samt förslagens konsekvenser

Till följd av de nya bestämmelserna om det europeiska medborgarinitiativet föreslås i propositionen att 1 § (Syfte och tillämpningsområde) i lagen om medborgarinitiativ ändras. Hänvisningen i 2 mom. ändras till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 om det europeiska medborgarinitiativet. Dessutom föreslås att begreppet EU-medborgarinitiativ i 2 mom. ändras till europeiskt medborgarinitiativ, vilket motsvarar förordningens namn. Motsvarande ändring görs också i 10 §. 

I 10 § (Myndighetsuppgifter som gäller det europeiska medborgarinitiativet) i lagen om medborgarinitiativ föreslås bestämmelser som kompletterar EU-förordningen. På grund av den nya förordningen ändras hänvisningarna i paragrafen till artikel 20.1 och 20.2 i förordning (EU) 2019/788. Den myndighet som avses i artikel 20.1 i förordningen är i Finlands Transport- och kommunikationsverket. Det ska vara behörigt att fastställa att ett enskilt system för insamling via internet uppfyller kraven och utfärda intyg om saken. Den myndighet som avses i artikel 20.2 är i Finland Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Den ska vara behörig att kontrollera och fastställa insamlade stödförklaringar och utfärda intyg om saken. Dessa uppgifter som avsetts tidigare i paragrafen ändras inte. Transport- och kommunikationsverkets uppgift är dock tidsbegränsad (se närmare avsnitt 7).  

I 10 § intas också en bestämmelse om att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är den kontaktpunkt som avses i artikel 4.6 i förordningen inom sitt ansvarsområde. Bestämmelsen förtydligar myndighetens roll som myndighet som avses i förordningen. 

I propositionen föreslås dessutom av nationella orsaker att hänvisningarna till Befolkningsregistercentralen ändras till hänvisningar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i 3, 7, 9–12 och 15 § i lagen om medborgarinitiativ. En teknisk ändring som föreslås är att hänvisningen till lagen om förvaltningsförfarande (586/1996), som har upphävts genom lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), ändras i 15 § i lagen om medborgarinitiativ.  

Propositionen har inga ekonomiska konsekvenser. Propositionen har inga större konsekvenser för myndigheternas verksamhet. Man kan förvänta sig att det måste tillhandahållas något mera rådgivning om medborgarinitiativ än nu, men bedömningen är att uppgifterna kan skötas med nuvarande personresurser. Konsekvenserna som gäller främjande av medborgarinitiativsystemets funktionsduglighet baserar sig på förordningen, som den föreslagna lagen kompletterar. 

5  Alternativa handlingsvägar

Under beredningen av propositionen har också en sänkning av minimiåldern för att stödja ett europeiskt medborgarinitiativ till 16 år diskuterats, något som artikel 2 i EU-förordningen möjliggör för medlemsländerna. Bakom detta ligger diskussionen om ökade rättigheter för unga att delta. 

Det är skäl att överväga minimiåldern för rätten att stödja ett medborgarinitiativ och en eventuell sänkning av den i Finland i förhållande till rösträttsåldern, eftersom åldersgränsen för att stödja ett medborgarinitiativ är kopplad till rösträtten både i EU-förordningen och i den nationella lagstiftningen. Avsikten är att behandla frågorna om åldersgränsen för rätten att stödja initiativ i ett senare skede i den parlamentariska arbetsgrupp som nämns i statsminister Rinnes regeringsprogram, och vars uppgift enligt regeringsprogrammet är att utreda behoven att utveckla partilagen, valfinansieringslagen och vallagen samt att vid behov se över annan lagstiftning som gäller politisk verksamhet. https://valtioneuvosto.fi/sv/rinne/regeringen/regeringsprogrammet/blaga-9.-utvecklande-av-demokratin Eftersom lagen om medborgarinitiativ har ändrats nyligen vad gäller förfarandet för statligt medborgarinitiativ, har detta förfarande inte behandlats desto mera ingående i denna regeringsproposition. 

Enligt förhandsuppgifter från kommissionen överväger en del medlemsstater att sänka minimiåldern för rätten att stödja ett europeiskt medborgarinitiativ till 16 år, men de har ännu inte fattat slutgiltigt beslut om saken. Enligt kommissionen har Luxemburg och Förenade kungariket meddelat preliminärt att de sänker minimiåldern i och med den nya förordningen. Dessutom är minimiåldern utan separat beslut under 18 år i de medlemsstater där rösträttsåldern är lägre än så, dvs. i Österrike, Malta och Grekland. 

6  Remissvar

I yttrandena om utkastet till proposition påpekades att de föreslagna ändringarna i lagen om medborgarinitiativ är i första hand tekniska. De föreslagna ändringarna ansågs ändå värda att understödjas och behövliga. 

I några utlåtanden framfördes särskilt önskemålet att en sänkning av åldersgränsen för rätten att stödja medborgarinitiativ skulle utredas ytterligare (Finlands naturskyddsförbund) eller att åldersgränsen skulle sänkas direkt (Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians rf och Finland i Europa rf). I denna proposition tas ändå inte ställning till frågan om åldersgräns. I Finland i Europa rf:s yttrande fästes dessutom uppmärksamhet vid EU-förordningens eventuella konsekvenser för till exempel myndighetsverksamheten, om det europeiska medborgarinitiativet i och med den nya förordningen blir ett verktyg för deltagande som används betydligt aktivare än nu. 

Det har inte gjorts några ändringar i utkastet till proposition på grund av remissbehandlingen. Under remissbehandlingen har emellertid företagits andra preciseringar i utkastet till proposition. 

7  Ikraftträdande och uppföljning

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. EU-förordningen tillämpas från och med den dagen. Lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) och lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) träder också i kraft samma dag. 

I samband med ikraftträdandebestämmelsen preciseras att Transport- och kommunikationsverket sköter den uppgift som ålagts för verket i lagens 10 § i fråga om begäranden om kontroll som anhängiggjorts senast den 30 juni 2023. Detta baserar sig på artiklarna 8 och 11 i förordningen. Bestämmelserna om enskilda system för insamling via internet tillämpas enligt EU-förordningen endast på initiativ som har registrerats senast den 31 december 2022 (artikel 11.7). Eftersom stödförklaringarna ska samlas in inom en tidsperiod som inte överskrider tolv månader från och med den dag som gruppen av organisatörer valt, som inte får vara senare än sex månader efter registreringen av initiativet, är den uppgift att utfärda intyg som angetts för Transport- och kommunikationsverket i kraft endast en viss tid.  

Enligt den översynsklausul som ingår i artikel 25 i förordningen ska kommissionen regelbundet se över hur det europeiska medborgarinitiativet fungerar och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur förordningen tillämpas senast den 1 januari 2024 och därefter vart fjärde år. Dessa rapporter ska också omfatta minimiåldern för att stödja europeiska medborgarinitiativ i medlemsstaterna. Även i Finland är avsikten att bedöma frågan om åldersgräns senare (se avsnitt 5). 

8  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Enligt 53 § 3 mom. i grundlagen har minst 50 000 röstberättigade finska medborgare enligt vad som bestäms genom lag rätt att lägga fram initiativ för riksdagen om att en lag ska stiftas. I grundlagen föreskrivs endast om de allmänna grunderna för systemet med medborgarinitiativ. Grundlagens bestämmelse innehåller en regleringsreservation, som innebär att det i huvudsak föreskrivs om förfarandet genom vanlig lag. Grundlagen tillåter alltså vida yttre ramar för lagstiftningen om medborgarinitiativ (se GrUB 9/2010 rd, s. 9/II). Grundlagen innehåller inga bestämmelser om det europeiska medborgarinitiativet. 

När det gäller statligt medborgarinitiativ har lagstiftaren prövningsrätt avseende till exempel vilka formkrav som ställs på medborgarinitiativ eller genom vilka förfaranden stöd samlas för ett initiativ. I de ändringar som föreslås i denna proposition är det beträffande statligt medborgarinitiativ fråga om ändringar av teknisk natur. Inte heller när det gäller det europeiska medborgarinitiativet påverkar propositionen tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. 

På de grunder som anges ovan torde lagförslaget kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.