2.1  Lagstiftning

2.2  Bedömning av nuläget

Brottspåföljdsmyndigheten är verksam inom justitieministeriets förvaltningsområde och dess verksamhetsområde omfattar hela landet. Brottspåföljdsmyndigheten har haft sin nuvarande organisationsstruktur sedan ingången av 2010.  

Före 2001 grundade sig organiseringen på direkt styrning av enheterna inom Fångvårdsväsendet. Kriminalvården fungerade på föreningsnivå. År 2001 inrättades det centrala ämbetsverket Brottspåföljdsverket, och landet delades in i tre fångvårdsdistrikt (Södra Finland, Västra Finland samt Östra och Norra Finland) och den offentligrättsliga Kriminalvårdsföreningen blev statlig myndighet. I samband med att den nya fängelselagen trädde i kraft 2006 inrättades fem regionfängelser och en riksomfattande hälsovårdsenhet inom Fångvårdsväsendet. Vid ingången av 2010 slogs Brottspåföljdsverket ihop med Kriminalvårdsväsendet och Fångvårdsväsendet, som styrdes av verket, och tillsammans bildade de Brottspåföljdsmyndigheten. Reformen genomfördes genom att lagen om Brottspåföljdsmyndigheten stiftades. Ett centralt mål för reformen var att starkare integrera fångvårdsarbetet och kriminalvårdsarbetet.  

I samband med att lagutskottet föreslog att lagen om Brottspåföljdsmyndigheten skulle godkännas menade utskottet att det var angeläget att man följer den nya organisationens funktionssätt och verksamhetens effektivitet och i förekommande fall ser över organisationen för att verksamheten ska bli ändamålsenlig (LaUB 13/2009 rd). 

Inga betydande förändringar i organisationen har gjorts under de senaste tio åren, med undantag för att ansvaret för att ordna hälso- och sjukvård för fångar vid ingången av 2016 överfördes till Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som är underställd Institutet för hälsa och välfärd. Genom överföringen av organiseringsansvaret för hälso- och sjukvården för fångar fick hälso- och sjukvården för fångar en starkare ställning och bättre möjligheter att utveckla verksamheten som en del av det övriga hälso- och sjukvårdssystemet. 

Justitieministeriets avdelning för kriminalpolitik och straffrätt svarar för resultatstyrningen av Brottspåföljdsmyndigheten. Resultatavtalet upprättas för fyra år framåt. I avtalet fastställs de mål som är viktigast med tanke på strategin. Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet för årligen resultatförhandlingar med varje enskild brottspåföljdsregion och med verkställighetsenheten och Brottspåföljdsområdets utbildningscentral. Varje brottspåföljdsregion för årligen förhandlingar om verksamhetsplanen med fängelserna och byråerna för samhällspåföljder. Det finns 26 fängelser, varav 15 är slutna fängelser och 11 är öppna fängelser. Administrativt sett finns det 14 byråer för samhällspåföljder, men de har verksamhetsställen på sammanlagt 23 orter. Med tanke på resultatstyrningen är verkställighetskedjan lång. 

År 2019 omfattade antalet anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten sammanlagt 2 534 årsverken, varav 106 vid centralförvaltningsenheten, 774 vid Södra Finlands brottspåföljdsregion, 783 vid Västra Finlands brottspåföljdsregion, 799 vid Östra och Norra Finlands brottspåföljdsregion, 26 vid Brottspåföljdsområdets utbildningscentral och 36 vid verkställighetsenheten. År 2019 placerades 5 934 personer från frihet i fängelse (året innan 5 546). Antalet fångar var i genomsnitt 2 952 varje dag (2 910). Antalet samhällspåföljder som skulle verkställas 2019 var 3 577 (3 712). Antalet fångar och klienter, som länge hade sjunkit, började stiga igen 2019. I ett längre perspektiv har återfallsbrottsligheten minskat. 

Antalet anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten minskades under åren 2005–2016 med mer än 500 årsverken med hänvisning till statens produktivitetsprogram och ekonomiska anpassningsåtgärder. Samtidigt gjordes ett flertal sådana ändringar i påföljdslagstiftningen som har gjort arbetet mer utmanande. Fängelselagen, som trädde i kraft 2006, förutsätter bland annat en mer planmässig och individuell planering och verkställighet av straffet än tidigare. De krav som de grundläggande fri- och rättigheterna ställer har i fängelselagen och i annan lagstiftning som utfärdats samtidigt beaktats i större detalj än i tidigare lagstiftning. Dessutom togs de nya påföljderna övervakningsstraff och kombinationsstraff i bruk på 2010-talet. År 2015 effektiviserades innehållet i samhällstjänst som döms ut till unga personer genom att andelen stöd och handledning utökades. Från och med ingången av 2020 har det varit möjligt att döma även den som hade fyllt 21 år när han eller hon begick brottet till villkorligt fängelse förenat med övervakning. Bland annat dessa ändringar har gjort Brottspåföljdsmyndighetens arbete mer krävande, samtidigt som man har minskat antalet årsverken. 

I ett flertal utvärderings- och utredningsprojekt har det framkommit att Brottspåföljdsmyndighetens nuvarande organisationsstruktur, ledning och styrsystem inte på bästa möjliga sätt stöder ordnandet av kärnverksamheten, förverkligandet av de strategiska mål som justitieministeriet ställt upp och utvecklandet av verksamheten. Den nuvarande organisationen i tre nivåer tenderar att försvåra ledningen och enhetligheten i verksamheten och verksamhetssätten.  

4.1  De viktigaste förslagen

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Enligt projektet för utvärdering av Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet och strukturer gäller de huvudsakliga utmaningarna i Brottspåföljdsmyndighetens nuvarande struktur sådana ärenden som förutsätter att verksamheten är enhetlig på riksnivå. Den regionala organisationen förlänger kedjan för genomförande av målen och försvårar uppföljningen. Dessutom har ansvarsfördelningen mellan centralförvaltningen och regioncentrumen upplevts vara oklar.  

Ett alternativ skulle kunna vara en modell där centralförvaltningsenheten direkt styr de lokala enheterna och där regioncentrumen läggs ned. På grund av det stora antalet enheter är det ändå inte möjligt att styra dem direkt från centralförvaltningen, och det är inte säkert att det skulle främja enhetligheten eller genomförandet av ändringarna. Detta alternativ skulle kräva utökade administrativa resurser vid enheterna, vilket på grund av det stora antalet enheter skulle leda till att behovet av resurser ökar totalt sett. 

Kärnan i den regionala verksamhetens kan anses vara den regionala verkställigheten av styrningen och utvecklingen av servicekedjorna tillsammans med lokala intressentgrupper. Det smidiga samarbetet mellan slutna och öppna fängelser samt byråer för samhällspåföljder har konstaterats fungerande. Det får inte bli svårare att skapa regionala samarbetsmodeller med lokala aktörer. Detta utvecklingsarbete, som baserar sig på den nuvarande regionala närvaron, kan genomföras vid brottspåföljdscentralerna, som kan stödja sig på utvecklingsarbetet och styrningen vid de riksomfattande ansvarsområdena. Det lokala utvecklingsarbetet skulle således genomföras utan någon separat regional förvaltningsnivå.  

Ett annat alternativ skulle vara att fortsätta förtydliga arbetsfördelningen mellan centralförvaltningsenheten och regioncentrumen och att utveckla ledningen i de nuvarande strukturerna. Under de senaste fem åren har man strävat efter att förtydliga arbetsfördelningen mellan centralförvaltningsenheten och regioncentrumen genom flera utvecklingsprojekt och åtgärder och genom att beskriva de viktigaste processerna och resultaten. Reviderade metoder för resultatstyrning inklusive strategikartor har i någon mån förtydligat uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan centralförvaltningsenheten och brottspåföljdsregionerna. Satsningarna på att utveckla styrningen har endast delvis erbjudit en lösning på utmaningarna i den nuvarande organisations- och ledningsmodellen. Genom utvecklingsarbetet har man till exempel inte kunnat lösa de utmaningar i fråga om den rättsliga styrningen, personalens kompetensutveckling och bedömningscentrumens verksamhet som lyfts fram i flera undersökningar och utredningar och i riksdagens biträdande justitieombudsmans ställningstaganden. 

När det gäller juridiska tjänster behöver enheterna stöd, som de för närvarande hämtar hos både regioncentrumen och centralförvaltningen. De juridiska tjänsternas roll bör stärkas jämfört med nuläget för att enheterna ska kunna stödjas i att genomföra anvisningar och praxis i enlighet med lagstiftningen. En starkare riksomfattande centralisering av de juridiska tjänsterna möjliggör ett tillräckligt kompetenskluster och stöder en enhetlig tolkning av lagstiftningen, vilket är viktigt med tanke på rättssäkerheten. 

Utbildningscentralens verksamhet utgör en tydlig egen helhet vars verksamhet avviker från den övriga verksamheten vid Brottspåföljdsmyndigheten. Det är motiverat att utbildningscentralen leds och utvecklas som en egen helhet. Utbildningscentralen bör ändå i högre grad än för närvarande vara föremål för riksomfattande styrning, så att den i framtiden som en del av den övriga utvecklingen och styrningen av Brottspåföljdsmyndigheten kan stödja den strategiska reformen av Brottspåföljdsmyndigheten och det behov av kompetensutveckling den förutsätter. 

En sammanslagning av bedömningscentrumen till en helhet med riksomfattande ledning främjar enhetligheten, som är viktig med tanke på rättssäkerheten, och möjliggör en bättre specialisering och i fråga om vissa uppgifter en övergång till riksomfattande arbetsköer.  

Det föreslagna alternativet är det som bäst uppfyller målen för projektet.  

5.2  Internationell jämförelse

Den internationella jämförelsen har gjorts i förhållande till länder vars påföljdssystemen och kriminalpolitiska tänkesätt kan jämföras med Finlands. Som jämförelseländer valdes Sverige, Danmark, Norge och Nederländerna. I alla jämförelseländer är antalet fångar i relation till folkmängden mycket lågt internationellt sett. De nordiska länderna och Nederländerna delar också samma mål för innehållet i verkställigheten av straff. De nordiska länderna har noga följt utvecklingen av och förändringarna i varandras system. Detta återspeglas också i organisationsmodellerna. I de nordiska länderna har tröskeln att ta i bruk liknande lösningar varit låg. I Sverige, Norge och Finland gör också fängelsernas läge och de långa geografiska avstånden att utgångspunkterna för organisationsstrukturen är liknande.  

I utredningen kartlades hur organisationen i varje land har utvecklats under de senaste 10 åren. Straffpåföljdssystemets administrativa struktur, organiseringssätt och ledningsmodell i jämförelseländerna granskades. Det bedömdes också vilka faktorer som har haft en kritisk inverkan på förändringar i organisationen, hur styrningen och ledningen mellan olika förvaltningsnivåer fungerar och hur förvaltningsmodellen har inverkat på genomförandet av organisationens strategiska mål. Man bedömde särskilt förverkligandet av likabehandlingen av samhällspåföljdsklienterna och fångarna, vilket har konstaterats vara ett problem i Finland. 

Sverige, Norge och Danmark har alla byggt upp sina nuvarande system på regional nivå. Regionerna fungerar som mellanled mellan centralförvaltningsnivån och den lokala nivån (anstalter/byråer). Hur väl regionorganisationen fungerar har bedömts i olika utredningar. I Nederländerna har förvaltningsmodellen ingen regional nivå, utan grundar sig på ledning av olika rättsliga avdelningar.  

De nordiska länderna meddelade att en administrativ organisationsmodell i flera nivåer gör det svårare för informationen från ledningen att nå hela vägen ner. Målen förverkligas inte alltid på bästa möjliga sätt. Ju längre väg det är från beslutsnivån (ministeriet, centralförvaltningen) till den verkställande nivån (fängelserna, byråerna för samhällspåföljder), desto svårare upplever man det vara att verkställa besluten på samma sätt i det praktiska arbetet. I de nordiska länderna upplevde man att långa avstånd mellan de administrativa nivåerna gör organisationen mindre smidig och försämrar förmågan att reagera snabbt och flexibelt.  

Både Sverige och Norge betonar särskilt att förvaltningsmodellen bör möjliggöra och stödja samarbete utanför organisationen. Den bör stödja såväl det interna samarbetet och informationsutbytet som samarbetet med utomstående samarbetspartner. De nordiska länderna delar den gemensamma uppfattningen att man för att effektivt förebygga återfallsbrottslighet behöver en stark insats av det övriga samhällets servicesystem och av andra samarbetspartner.  

Både Norge och Sverige har konstaterat att rollerna och befogenhetsfördelningarna är oklara i deras regionala modeller. Norges lösning skulle vara att avskaffa en administrativ nivå (regionerna) inom organisationen, medan Sverige skulle ändra ledningsmodellen, noggrant definiera befogenhetsfördelningen i arbetsordningen och minska regionernas befogenheter. I den organisationsstruktur och ledningsmodell som föreslås i propositionen har man strävat efter att beakta de fördelar och nackdelar som enligt bedömningen finns i Sveriges, Norges och Nederländernas organisationsmodeller. I propositionen kan Brottspåföljdsmyndighetens riksomfattande ansvarsområden i viss mån jämföras med Sveriges centraliserade ledningsmodell i matrisform, där kärn- och stödfunktionerna har fastställts. Det föreslagna sättet att ordna den operativa verksamheten i brottspåföljdscentralerna överensstämmer i stor utsträckning med Norges planer.  

Sverige 

I Sverige genomfördes 2015 en organisationsreform som baserade sig på observationen att ledningen och styrningen av kriminalvårdssektorn bör förtydligas avsevärt. Det fanns uppenbara brister i verksamhetens enhetlighet i de olika regionerna. Sverige ändrade organisationens ledningsmodell, men behöll de sex regionerna. Sverige har gjort en tydlig indelning av verksamheten i kärn- och stödfunktioner. Den riksomfattande styrningen förenhetligades genom att man inrättade tre avdelningar som går från centralförvaltningen ända till den lokala nivån: anstalts- och häktesavdelningen, frivårdsavdelningen, som svarar för samhällspåföljderna, samt säkerhetsavdelningen. Deras verksamhetsprincip är att förmedla enhetliga beslut till hela organisationen och att säkerställa att utvecklingen går i samma riktning i hela landet. I Sverige har det betonats att signalerna från ledningen ska vara enhetliga inom organisationen, från den högsta ledningen hela vägen ner. Detta har i organisationsstrukturen säkerställts genom en rak styrningslinje inom de tre avdelningar som utgör kärnverksamheten. Myndigheten Kriminalvården genomför också inspektioner vid verksamhetsställena för att säkerställa att praxis som stöder enhetligheten och likabehandlingen följs. Bedömningscentrumsfunktionen inom Kriminalvården är centraliserad. Centraliseringen gör det lättare att kontrollera fängelsernas kapacitet. 

Kriminalvårdens organisationsreform utvärderades 2018. På basis av utvärderingen konstaterades det att organisationens förmåga till långsiktig strategisk planering hade förbättrats. Det konstaterades emellertid även att man bör satsa mer på den interna samordningen inom centralförvaltningen för att garantera att informationen från ledningen till regionerna är enhetlig i alla situationer. På basis av utvärderingen konstaterades det att förmågan att verkställa beslut ytterligare bör effektiviseras inom organisationen, både i fråga om centralförvaltningens beslut som gäller regionerna och i fråga om beslut inom centralförvaltningen. 

Ledningen har hittills varit separat för fängelse och samhällspåföljder, men Kriminalvården inledde våren 2020 en utredning där man bedömer möjligheterna att slå ihop ledningen. I Finland slogs kriminalvården och fångvården ihop redan i samband med organisationsreformen 2010.  

Norge 

I Norge har den nuvarande regionmodellen varit i bruk sedan 2001. Norge är det nordiska land som har haft de största svårigheterna med sin regionmodell. I en utredning 2017 kartlades fördelarna och nackdelarna med regionmodellen. Enligt utredningen fastställdes vid inrättandet av regionsystemet inte en tillräckligt tydlig befogenhetsfördelning mellan den strategiska och operativa verksamheten. Det resulterade i en modell där centralförvaltningens och regionernas roller gick in i varandra.  

I Norge står man inför en organisationsreform, eftersom justitie- och beredskapsdepartementet i början av 2020 lämnade ett förslag till en ny organisationsmodell till Stortinget. Beslut i frågan väntas i början av 2021. Enligt förslaget ska den regionala nivån slopas helt och hållet, och de uppgifter som sköts på regionnivå ska fördelas mellan centralförvaltningen och den lokala nivån (fängelser/byråer). Den lokala nivån består av tolv regionala centraler som administrativt sett ska samlas kring större regionala fängelser. Man vill förenkla och förtydliga samarbetet mellan de olika nivåerna. Skillnaderna mellan de olika regionerna är så stora att de har lett till skillnader i fråga om rättvis behandling, jämlikhet och de tjänster som erbjuds de dömda. I den föreslagna modellen med två nivåer stärks centralförvaltningens roll både i förhållande till departementet (sakkunnigroll) och i förhållande till den lokala nivån (styrande roll). De uppgifter som tidigare skötts på regional nivå ska fördelas mellan centralförvaltningsnivån och den lokala nivån (fängelser och byråer). Reformen anknyter till en större landskapsreform i Norge, som gäller bland annat tingsrättsdistrikten och polisdistrikten, som också de föreslås vara tolv till antalet. 

Ett särskilt mål med reformen är att förbättra samarbetet mellan fängelserna och samhällspåföljdssystemet. I Norge talar man om sömlöshet. Det övergripande målet med reformen är att hela straffprocesskedjan ska fungera bättre och enhetligare. I utredningen betonas det att man strävar efter att utnyttja digitaliseringen för att minska betydelsen av det fysiska läget inom organisationen. Organisationen kan vara centraliserad trots att den fysiskt sett är decentraliserad och exempelvis fungerar på olika verksamhetsställen. I den nya modellen kan arbetstid överföras från förvaltningen till den lokala nivån, där det utförs målinriktat närarbete för att rehabilitera klienterna. I Norge betonar man att det inte räcker att bara ändra organisationsstrukturerna, utan att man samtidigt måste förbättra arbetsprocesserna, styrsystemen och informationssystemen. Styrsignalerna måste förstås och följas på samma sätt i hela organisationen. 

Danmark 

Danmarks nuvarande organisationsmodell är från 2014. Organisationen påminner på många sätt om Brottspåföljdsmyndighetens nuvarande organisation. I samband med planeringen av organisationsreformen bekantade sig danskarna intensivt med Brottspåföljdsmyndighetens organisation. I den danska organisationsmodellen strävar man systematiskt efter att förenhetliga verksamhetssätten i regionerna. Målet är att säkerställa enhetligheten genom att samordna arbetet genom olika samarbetsorgan. Samarbetsorganen fokuserar på olika substansområden (exempelvis unga, rehabilitering, säkerhet och personalförvaltning). Danskarna uppgav att det praktiska genomförandet av målen på anstaltsnivå ibland är problematiskt. Också Danmark har inlett en granskning av verksamheten i sin organisationsstruktur.  

Nederländerna 

I Nederländerna är fängelseförvaltningen en del av en omfattande organisation som lyder under justitieministeriet och som också svarar för ungdomsanstalter, rättspsykiatriska anstalter och centraler för återsändande av migranter. Det nuvarande systemet organiserades 2017. Bakgrunden till detta var att fängelser stängdes och att det gjordes nedskärningarna i budgeten till följd av att antalet fångar minskat avsevärt. Samhällspåföljdsarbetet är en separat funktion som arrangeras på föreningsbasis och som har gamla och starka anor som specialsocialarbete.  

Förvaltningsmodellen består av två nivåer. Centralförvaltningen beslutar om ramarna för verksamheten och principerna för klientarbetet, medan anstalternas direktörer svarar för den praktiska verkställigheten. Personalen vid organisationens olika avdelningar (fängelser, rättspsykiatri, återsändande, unga) används flexibelt i olika uppgifter. På detta sätt drar man största möjliga nytta av olika slags kompetens. Det finns ingen egentlig regionförvaltning inom organisationen. Holländarna sade sig huvudsakligen vara nöjda med sin organisation, men det förekommer ibland spänningar mellan den centraliserade styrningen och den lokala handlingsfrihet som direktörerna för anstalterna vill ha. 

7.1  Lagen om Brottspåföljdsmyndigheten

1 kap. Brottspåföljdsmyndighetens uppgifter och organisation 

1 §.Tillämpningsområde. Den föreslagna lagen innehåller bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens organisation, uppgifter och förvaltning. Bestämmelserna gäller bland annat organisationsstrukturen, de olika verksamhetsenheternas uppgifter samt ledningen och avgörandet av ärenden. Närmare bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens organisation, uppgifter och förvaltning ska utfärdas genom förordning av statsrådet. 

2 §.Brottspåföljdsmyndighetens uppgifter. Brottspåföljdsmyndigheten ska ha till uppgift att övervaka dem som dömts till villkorligt fängelsestraff, att verkställa ungdomsstraff, samhällstjänst, övervakningsstraff, ovillkorligt fängelsestraff, förvandlingsstraff för böter och kombinationsstraff, att övervaka villkorligt frigivna och att verkställa häktning. Dessutom ska Brottspåföljdsmyndigheten sköta de andra uppgifter som enligt lagstiftningen ankommer på den. Bestämmelsen motsvarar 3 § i den gällande lagen. Bestämmelser om verkställigheten av dessa påföljder har utfärdats i följande lagar: lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015), fängelselagen, lagen om övervakad frihet på prov (629/2013) och lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017). Enligt dessa lagar är syftet med verkställighet av straff att öka de brottsmisstänktas och dömdas beredskap för ett liv utan kriminalitet och att främja deras livshantering och anpassning i samhället. Dessa mål eftersträvas bland annat genom tryggandet av en lagenlig, enhetlig och säker verkställighet och genom rehabilitering och stöd under påföljdstiden. Enligt 1 kap. 3 § i häktningslagen (768/2005) är syftet med häktning att säkerställa förundersökningen av ett brott, domstolsbehandlingen och straffverkställigheten samt att förhindra fortsatt brottslig verksamhet. De nämnda lagarna innehåller detaljerade bestämmelser om verkställighet av påföljder och häktning. I den föreslagna 2 § konstateras det att Brottspåföljdsmyndigheten ska sköta de andra uppgifter som enligt lagstiftningen ankommer på myndigheten. Andra uppgifter som enligt gällande lagstiftning ankommer på Brottspåföljdsmyndigheten är sådan sammanställning av påföljdsutredning som avses i lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation (633/2010) samt sådan teknisk övervakning av häktningsarrest som ålagts den dömde i stället för häktning eller hållande i häkte som avses i 2 kap. 12 d § 3 mom. i tvångsmedelslagen (806/2011) och sådan övervakning och verkställighet av häktningsarrest som avses i 2 kap. 12 f § i den lagen. Det är möjligt att nya påföljder införs när påföljdssystemet utvecklas eller att andra nya uppgifter anvisas Brottspåföljdsmyndigheten. 

3 §.Brottspåföljdsmyndighetens organisation. Enligt det föreslagna 3 § 1 mom. hör Brottspåföljdsmyndigheten till justitieministeriets förvaltningsområde och verkar under styrning och övervakning av ministeriet. Bestämmelsen innebär att justitieministeriet fortsättningsvis bland annat svarar för resultatstyrningen av Brottspåföljdsmyndigheten och övervakar lagenligheten i Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet. Vidare enligt det föreslagna 1 mom. är Brottspåföljdsmyndigheten ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Bestämmelserna i momentet motsvarar 1 § i den gällande lagen. 

Enligt det föreslagna 3 § 2 mom. består Brottspåföljdsmyndigheten av ansvarsområden. Ansvarsområdena ersätter de delar i den nuvarande organisationen som utgörs av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet, brottspåföljdsregionerna, bedömningscentrumen och verkställighetsenheten. Brottspåföljdsmyndigheten ska bestå av följande fyra ansvarsområden: 1) utveckling och styrning, 2) klientprocesser, 3) förvaltnings- och stödtjänster och 4) operativ verksamhet. De ska i sin tur vara indelade i enheter. Närmare bestämmelser om ansvarsområdena och deras uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Ansvarsområdet för utveckling och styrning ska bland annat svara för utveckling och styrning av Brottspåföljdsmyndigheten, strategiarbete och resultatstyrning, forskningsverksamhet och statistikproduktion, utveckling av ledarskapet, personalens kompetensutveckling och utbildning, författningsstyrning, rättslig styrning, laglighetskontroll samt uppgifter som personuppgiftsansvarig. Ett centralt mål med reformen är att utveckla Brottspåföljdsmyndighetens interna juridiska verksamhet. Brottspåföljdsmyndighetens enheter behöver juridiska tjänster och stöd, som de för närvarande hämtar hos både regioncentrumen och centralförvaltningen. Genom reformen strävar man efter att stärka de juridiska tjänsternas roll för att den operativa verksamheten ska kunna stödjas i att genomföra anvisningar och praxis i enlighet med lagstiftningen. De juristuppgifter som är avsedda som stöd för den operativa verksamheten kan avskiljas från rättsenhetens övriga uppgifter, så att de jurister som ger juridisk rådgivning inte deltar i regelstyrningen, laglighetskontrollen eller behandlingen av omprövningsbegäranden. Genom detta arrangemang tryggas det oberoende som de sistnämnda uppgifterna kräver. Den föreslagna organiseringen av de juridiska tjänsterna stöder också andra ansvarsområden. En starkare riksomfattande centralisering av de juridiska tjänsterna möjliggör ett tillräckligt kompetenskluster och stöder en enhetlig tolkning av lagstiftningen, vilket är viktigt med tanke på rättssäkerheten. 

Ansvarsområdet för klientprocesser ska svara för styrning, utveckling och uppföljning av Brottspåföljdsmyndighetens klientprocesser, tryggande av ett kvalitativt och säkert genomförande av klientarbetet, klientbedömning samt formell och internationell verkställighet. Ett av målen med reformen är att effektivisera och förenhetliga bedömningsverksamheten i anslutning till åläggande och verkställighet av påföljder. I detta syfte ska det inom ansvarsområdet för klientprocesser i stället för de nuvarande tre separata bedömningscentrumen inrättas en enhet för klientbedömning med riksomfattande ansvar för bedömningen och planeringen av strafftiden. Ansvarsområdet ska också styra civilbedömningsarbetet vid enheterna. Det är viktigt att bedöma för det första vilka åtgärder som behövs för att man ska kunna förbättra de dömdas möjligheter till ett liv utan kriminalitet och upprätthålla anstaltsordningen och för det andra vilka möjligheter som står till buds. Genom att centralisera sakkunskapen i bedömningsarbetet kan man uppnå operativa fördelar och bättre än för närvarande säkerställa en enhetlig behandling av de dömda exempelvis vid placering i fängelse eller i sysselsättning. Inom ansvarsområdet för klientprocesser inrättas en verkställighetsenhet, som svarar för den formella verkställigheten och för både den nationella och den internationella verkställigheten. Uppgifterna i anslutning till den formella verkställigheten omfattar beslut om strafftiden och administrativ verkställighet av häktning. Uppgifterna omfattar även att ta emot domar ur registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem, att utreda om domarna är verkställbara, att sända domarna för verkställighet till bedömningsenheten, som svarar för bedömningen av klienter och fångar och för planeringen av strafftiden, till byråerna för samhällspåföljder och till fängelserna samt att efterlysa personer som flyr från avtjänandet av en påföljd. Den internationella verkställigheten handlar bland annat om att ordna överföring av verkställigheten av påföljder mellan stater. 

Ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster ska bland annat sköta uppgifter inom Brottspåföljdsmyndighetens personalförvaltning, arbetsgivaruppgifter, uppgifter inom ekonomiförvaltning, upphandling, IKT-tjänster, lokaler och säkerhetsteknik, registratorskontor och arkivfunktion samt allmänna sekreterartjänster. 

Ansvarsområdet för operativ verksamhet ska i enlighet med lagstiftningen och Brottspåföljdsmyndighetens strategier svara för verkställigheten av påföljder och häktning. Denna uppgift handlar även om att utveckla och leda samarbetet med intressentgrupper så att Brottspåföljdsmyndigheten blir en del av samhällets servicesystem. Det är viktigt att de klient-, rehabiliterings- och serviceplaner som Brottspåföljdsmyndigheten och andra aktörer utarbetar samordnas.  

Enligt det föreslagna 3 § 3 mom. finns det inom Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet brottspåföljdscentraler för verkställigheten av straff och häktning. Vid brottspåföljdscentralerna finns enheter, som utgörs av byråer för samhällspåföljder, fängelser och andra enheter. Vid dessa enheter genomförs den egentliga operativa verkställigheten av straff och häktning. De andra enheterna vid brottspåföljdscentralerna kan vara till exempel enheter som fokuserar på fångtransporter, elektronisk övervakning eller stödpatrullverksamhet. De anställda vid brottspåföljdscentralerna arbetar vid ett fängelse, en byrå för samhällspåföljder eller någon annan enhet vid brottspåföljdscentralen eller vid flera av enheterna. Vissa sakkunnigtjänster och administrativa uppgifter ska ordnas så att enheterna inom den operativa verksamheten kan koncentrera sig på praktiska verkställighetsuppgifter och så att de tjänster enheterna behöver ordnas av ansvarsområdena. 

I fråga om det förhållande och den arbetsfördelning som föreslås mellan ansvarsområdet för operativ verksamhet, de övriga ansvarsområdena och brottspåföljdscentralerna konstateras följande: Den operativa verksamheten vid Brottspåföljdsmyndigheten ska ledas i form av en linjeorganisation, medan styrningen av utvecklingsuppgifter, regelstyrning, klientprocesser och administrativa uppgifter sker i matrisform. När styrningen av den operativa verksamheten sker i form av en linjeorganisation, fungerar organisationen smidigare och blir verkställighetsförmågan bättre, och genom att den utvecklande styrningen sker i matrisform stöds den riksomfattande enhetligheten och enhetliga funktioner. För närvarande sysselsätts fängelsedirektörerna i stor utsträckning av bland annat lokalfrågor och administrativa frågor. I fortsättningen sköts dessa ärenden centraliserat inom ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster, vilket frigör mer tid för ledningen av verksamhetsområdet och av verksamheten vid brottspåföljdscentralerna. Kring olika kompetenser och funktioner bildas sakkunnig- och kompetensnätverk, vilket stärker en enhetlig ledning, verksamhetsmodeller, genomförande av verksamheten och en smidig utveckling av verksamheten. Sådana nätverk kan bildas exempelvis kring fångarnas studier, fångarbetet och avtjänandet av samhällspåföljder. Brottspåföljdscentralerna ska inte bara få verksamhetsmål, utan också föregripande stöd och styrning vid utvecklingen av kärnverksamheten samt stöd i efterhand bland annat på basis av rapportering, uppföljning av indokatorer, klientrespons och observationer från laglighetskontrollen. I lednings- och chefsuppgifterna framhävs utöver personalledningen också delområden inom kärnverksamheten, såsom säkerhet, rättslighet och samarbete med intressentgrupper. Ledningen av nätverk är en ny uppgift som förutsätter att man kontinuerligt utvecklar och utvecklas. Särskild vikt ska läggas vid personalledningen och chefsarbetet. Inom ansvarsområdet för operativ verksamheten skapas strukturer för utveckling av de olika delområdena av ledarskapet. Ett mål är att man framöver med hjälp av dessa strukturer ska föra en öppen gemensam diskussion om verksamhetens utvecklingsbehov och om lyckade verksamhetsmodeller. 

Enligt det föreslagna 3 § 3 mom. utfärdas närmare bestämmelser om brottspåföljdscentralerna och deras verksamhetsområden genom förordning av statsrådet. I och med reformen inrättas elva brottspåföljdscentraler. Bestämmelser om byråerna för samhällspåföljder, fängelserna och de andra enheterna vid brottspåföljdscentralerna, som utövar betydande offentlig makt, utfärdas genom förordning av justitieministeriet. I den föreslagna lagen används på svenska benämningen byrå för samhällspåföljder i motsats till i den gällande lagen, där benämningen är enhet för samhällspåföljder. Ändringen görs för att förenhetliga terminologin i lagstiftningen. Enligt gällande lagstiftning fattar justitieministeriet beslut om att inrätta och lägga ned ett fängelse och generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten om att inrätta och lägga ned en enhet för samhällspåföljder eller en annan enhet. Eftersom dessa enheter utövar betydande offentlig makt föreslås det att bestämmelser om dem utfärdas genom förordning av justitieministeriet. När organisationsreformen träder i kraft ska också en förordning av justitieministeriet träda i kraft där det anges vilka enheter vid brottspåföljdscentralerna som utövar betydande offentlig makt. När en ny enhet inrättas eller en befintlig enhet läggs ned, ändras förordningen. En enhet ska således inrättas och läggas ned genom förordning av justitieministeriet. 

Säkerhet är en nödvändig förutsättning för verkställighet av straff och häktning. Det gäller hela samhällets, anstaltens och individens säkerhet. Vid Brottspåföljdsmyndigheten utgörs säkerheten av flera olika delområden. Den föreslagna organisationens alla ansvarsområden och enheter ansvarar för säkerheten inom sitt område. Ansvarsområdet för operativ verksamhet ska svara för den övergripande ledningen av den operativa säkerheten. Ansvarsområdet för utveckling och styrning ska svara för utvecklingen av säkerhetsarbetet. Ansvarsområdet för förvaltnings- och stödtjänster ska svara bland annat för att lokalerna är säkra samt för säkerhetsteknik och ansökan om säkerhetsutredningar. Ansvarsområdet för klientprocesser ska svara för säkerheten i de processer som gäller klientbedömningar, planer för strafftiden och placering av fångar. Brottspåföljdscentralerna i sin tur ska svara för att verkställigheten genomförs på ett säkert sätt. 

Ansvarsområdena för utveckling och styrning, klientprocesser och operativ verksamhet har sådan beslutanderätt som gäller brottsmisstänkta och dömda och som påverkar individens rättsliga ställning. Det är fråga om avgörande av ärenden som gäller verkställighet av straff och häktning och som berör individens rättigheter eller skyldigheter. Exempelvis ska det i lagen om verkställighet av samhällspåföljder och i fängelselagen föreskrivas att ansvarsområdet för utveckling och styrning ska ha beslutanderätt i fråga om ändringssökande, ansvarsområdet för klientprocesser i fråga om planen för strafftiden samt ansvarsområdet för operativ verksamhet i stor utsträckning i fråga om de praktiska arrangemangen kring verkställigheten. 

Varje ansvarsområde ska också svara för sina utvecklings- och utbildningsuppgifter. 

Enligt det föreslagna 3 § 4 mom. finns Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, som det föreskrivs om i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, inom Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning. Enligt 4 § 1 mom. i den gällande lagen om Brottspåföljdsmyndigheten finns det vid Brottspåföljdsmyndigheten en utbildningscentral, och enligt 4 mom. i den paragrafen ingår bestämmelser om utbildningscentralen i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral. I och med den föreslagna bestämmelsen placeras utbildningscentralen inom ett av Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden. Enligt 1 § 1 mom. i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral är utbildningscentralen en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten. Utbildningscentralen har till uppgift att ordna utbildning som leder till yrkesinriktad examen inom brottspåföljdsområdet och fortbildning samt bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sitt eget område. Lagen innehåller bestämmelser om utbildningscentralens förvaltning, undervisning och examina samt de studerandes rättigheter och skyldigheter. Till utbildningscentralens förvaltning hör en direktion och en direktör. Enligt 2 § 1 och 2 mom. i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral har utbildningscentralen en direktion som tillsätts av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten för fyra år i sänder. Direktionen har till uppgift att utveckla, följa och stödja utbildningscentralens verksamhet samt avgöra rättelseyrkanden och andra ärenden som hör till dess behörighet. Enligt 4 § i den lagen har utbildningscentralen en direktör som utnämns av generaldirektören Brottspåföljdsmyndigheten. Direktören har till uppgift att leda och utveckla utbildningscentralens verksamhet samt svara för att verksamheten ger resultat och är kvalitativ och för att målen nås. I lagens 5 § föreskrivs det om utbildningscentralens beslutanderätt. Ärendena avgörs av direktören, om inte något annat föreskrivs i lagen eller med stöd av den i förordning av statsrådet. I arbetsordningen kan direktören bestämma att ett ärende som hör till direktörens behörighet ska avgöras av någon annan tjänsteman vid utbildningscentralen, med undantag för ärenden som enligt lag eller förordning av statsrådet ska avgöras av direktören. Statsrådets förordning om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral innehåller bestämmelser om utbildningscentralens uppgifter, förvaltning, yrkesinriktade examensutbildning och personal. Särskilda bestämmelser om utbildningscentralen ska fortfarande finnas i lagen och statsrådets förordning om utbildningscentralen. I den nya organisationen leds utbildningscentralen av en enhetschef. De ändringar i de gällande bestämmelserna som organisationsreformen föranleder beskrivs nedan i specialmotiveringen till ändringen av lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral. 

Enligt det föreslagna 3 § 5 mom. svarar Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som det föreskrivs om i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, för ordnandet av hälso- och sjukvård för fångar. Sedan ingången av 2016 har hälso- och sjukvården för fångar och häktade ordnats av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar, som är underställd Institutet för hälsa och välfärd och vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Enligt 4 § 1 mom. i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar hör den allmänna styrningen, utvecklingen och ledningen av och tillsynen över Enheten för hälso- och sjukvård för fångar till Institutet för hälsa och välfärd. Enligt 8 § i den lagen har social- och hälsovårdsministeriet hand om den allmänna styrningen, planeringen, utvecklingen och tillsynen av hälso- och sjukvården för fångar. Enligt 9 § 1 mom. utövar regionförvaltningsverket tillsyn över lagligheten i den hälso- och sjukvård för fångar som ordnas och produceras av Enheten för hälso- och sjukvård för fångar och utövar styrning med anknytning till vården. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 4 § 2 mom. i den gällande lagen om Brottspåföljdsmyndigheten.  

I det föreslagna 3 § 6 mom. föreskrivs det på motsvarande sätt som i det gällande 4 § 4 mom. att bestämmelser om den avvikande språkliga ställningen för enheter som svarar för verkställighet av fängelsestraff och häktning finns i språklagen. Enligt 17 § 2 mom. i grundlagen ska vars och ens rätt att hos myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt att få expeditioner på detta språk tryggas genom lag. Enligt 6 § 1 mom. 2 punkten i språklagen är statliga centralförvaltningsmyndigheter och andra myndigheter, vilkas ämbetsdistrikt omfattar kommuner som har olika språk eller minst en tvåspråkig kommun, tvåspråkiga. I 40 § i språklagen föreskrivs det dock att de enheter som svarar för verkställighet av fängelsestraff och häktning är enspråkigt finska. Med stöd av ett bemyndigande i språklagen har justitieministeriet utfärdat en förordning, enligt vilken det finns en tvåspråkig avdelning i två fängelser i Södra Finlands brottspåföljdsregion och i tre fängelser i Västra Finlands brottspåföljdsregion. Grunderna för dessa specialarrangemang behandlas ovan i avsnitt 4.2.6, som gäller propositionens språkliga konsekvenser. 

4 §.Brottspåföljdscentralernas uppgifter. Enligt förslaget ska en brottspåföljdscentral inom sitt verksamhetsområde svara för de operativa uppgifterna vid verkställighet av straff och häktning. I samband med reformen inrättas elva brottspåföljdscentraler. Närmare bestämmelser om brottspåföljdscentralerna och deras verksamhetsområden utfärdas genom förordning av statsrådet. I Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning ska det bestämmas närmare om brottspåföljdscentralernas interna organisation, arbetsfördelning, ledning, uppgifter och organisering av uppgifterna. Så som konstateras i motiveringen till 3 § centraliseras sakkunniguppgifter och administrativa uppgifter till Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden så att enheterna inom den operativa verksamheten bättre än för närvarande kan koncentrera sig på de praktiska verkställighetsuppgifterna. 

En brottspåföljdscentral ska svara för lagligheten, enhetligheten och resultaten i sin verksamhet och för utvecklandet av verkställigheten av straff och häktning under styrning av ansvarsområdena. I motiveringen till det föreslagna 3 § 3 mom. behandlas förhållandet och arbetsfördelningen mellan ansvarsområdena och brottspåföljdscentralerna. 

Bestämmelser om uppgifterna för byråer för samhällspåföljder och fängelser finns fortsättningsvis i lagen om verkställighet av samhällspåföljder, fängelselagen, häktningslagen och annan lagstiftning om verkställighet av påföljder. Dessa uppgifter och skyldigheter förändras inte i samband med reformen. Vid verkställigheten ska man således svara för individernas, anstalternas och samhällets säkerhet, sträva efter att öka personernas möjligheter till ett liv utan kriminalitet och även i övrigt handla i enlighet med lagstiftningen och de strategiska målen för brottspåföljdsområdet. Verkställigheten av straff och häktning utgör en kraftig inskränkning i individens, även andra än brottsmisstänktas och dömdas, rättsliga ställning. Verksamheten regleras i detalj i lag. I dessa uppgifter accentueras särskilt lagenligheten i verksamheten samt tryggandet av en enhetlig och jämlik behandling av dem som avtjänar påföljder vid olika brottspåföljdscentraler. Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet ska också ge resultat. Brottspåföljdscentralen ska svara för att dess egen verksamhet ger resultat. Vid årliga resultatförhandlingar med ledningen för ansvarsområdet för operativ verksamhet ska man avtala om brottspåföljdscentralens uppgifter och om de resurser som krävs för att utföra dem. 

I det föreslagna 4 § 1 mom. föreskrivs det vidare att en brottspåföljdscentral inom sitt verksamhetsområde ska samarbeta med andra myndigheter och andra aktörer. Det krävande målet att öka möjligheterna till ett liv utan kriminalitet förutsätter samarbete i synnerhet med aktörer inom missbrukarvård och rehabilitering och andra aktörer inom socialvården. I uppgifter som hänför sig till säkerheten och till ett korrekt genomförande av straffprocessen behövs samarbete i synnerhet med förundersökningsmyndigheterna, Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet. Utöver ovannämnda uppgifter ska en brottspåföljdscentral även utföra de övriga uppgifter som Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden särskilt har påfört brottspåföljdscentralen. 

Enligt det föreslagna 4 § 2 mom. ska en brottspåföljdscentral också sköta andra uppgifter än de i 1 mom. avsedda uppgifter som den har enligt lag eller Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. Andra uppgifter som enligt lag ska skötas av Brottspåföljdsmyndigheten är de i motiveringen till 2 § nämnda uppgifterna att sammanställa påföljdsutredning i anslutning till utredning av unga brottsmisstänktas situation och genomföra teknisk övervakning och verkställighet av häktningsarrest enligt tvångsmedelslagen samt uppgiften att genomföra teknisk övervakning av förstärkt reseförbud. 

Enligt det föreslagna 4 § 2 mom. kan Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden påföra en brottspåföljdscentral en annan brottspåföljdscentrals uppgifter, om det behövs för att målen för verkställigheten av straff eller häktning ska nås, för att jämna ut arbetet, för att utnyttja tillgänglig specialkompetens eller av någon annan särskild orsak. Det kan till exempel vara fråga om att beakta särskilda säkerhetskrav vid placeringen av fångar eller om att genomföra ett särskilt verksamhetsprogram vid bara ett fåtal brottspåföljdscentraler. Direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet ska ha det övergripande ansvaret för att den operativa verksamheten vid verkställigheten av påföljder och häktning är lagenlig och ändamålsenlig, och direktören ska därför utvärdera brottspåföljdscentralernas förutsättningar att sköta sina uppgifter och möjligheter att åta sig en annan brottspåföljdscentrals uppgifter. 

2 kap. Brottspåföljdsmyndighetens ledning och avgörande av ärenden 

5 §. Ledning. Enligt det föreslagna 5 § 1 mom. leds Brottspåföljdsmyndigheten av en generaldirektör. Generaldirektören är en i 26 § 4 punkten i statstjänstemannalagen (750/1994) avsedd chef för ett ämbetsverk som anges genom förordning av statsrådet, vilket innebär att generaldirektören enligt 9 a § 1 mom. i statstjänstemannalagen utnämns för en tid av fem år. Utnämningsbeslutet fattas av statsrådet. 

Enligt det föreslagna 5 § 2 mom. leds ett ansvarsområde inom Brottspåföljdsmyndigheten av en direktör för ansvarsområdet och en enheten inom ett ansvarsområde av en enhetschef. Indelningen i ansvarsområden och uppgiften som direktör för ett ansvarsområde är nya inom Brottspåföljdsmyndigheten. Denna ledningsuppgift omfattar ett ansvar för att ansvarsområdets resurser fördelas så att ansvarsområdet kan sköta sina uppgifter i enlighet med lag och de strategiska målen. Uppgiften omfattar också ansvaret för utvecklingen av ansvarsområdets verksamhet. En enhet inom ett ansvarsområde leds av en enhetschef. Det är fråga om enhetschefer på en annan nivå än enhetscheferna för byråer för samhällspåföljder, fängelser och andra enhet vid brottspåföljdscentralerna. 

Enligt det föreslagna 5 § 3 mom. leds en brottspåföljdscentral av en direktör för brottspåföljdscentralen. Uppgiften som direktör för en brottspåföljdscentral är ny. Den motsvarar delvis uppgiften som regiondirektör för en brottspåföljdsregion enligt den gällande lagen och organisationen, och delvis också centralförvaltningsenhetens utvecklingsuppgifter. Direktören för brottspåföljdscentralen svarar för verkställigheten av de fängelsestraff och samhällspåföljder som föreskrivits för brottspåföljdscentralen eller bestämts i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning och för verkställigheten av häktning. Dessutom leder och utvecklar direktören brottspåföljdscentralens verksamhet och svarar för lagenligheten, enhetligheten och resultaten i brottspåföljdscentralens verksamhet. Enligt den andra meningen i det föreslagna 3 mom. leds enheterna vid brottspåföljdscentralerna, det vill säga byråerna för samhällspåföljder, fängelserna och andra enheter vid brottspåföljdscentralerna, av en enhetschef. I den föreslagna reformen slopas användningen av benämningen direktör i ledningen av byråer för samhällspåföljder och fängelser. Två eller flera enheter vid en brottspåföljdscentral kan också ha en gemensam enhetschef. Denna lösning kan tillämpas på mindre enheter. 

Bestämmelser om uppgifterna för generaldirektören, direktörerna för ansvarsområdena, direktörerna för brottspåföljdscentralerna, enhetscheferna inom ansvarsområdena och enhetscheferna inom brottspåföljdscentralerna ska finnas i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. 

6 §.Avgörande av ärenden. Det föreslagna 6 § 1 mom. innehåller för det första bestämmelser om generaldirektörens beslutanderätt, enligt vilka generaldirektören avgör ärenden som gäller hela Brottspåföljdsmyndigheten, om det inte har föreskrivits eller bestämts i Brottspåföljdsmyndighetens eller brottspåföljdscentralens arbetsordning att någon annan tjänsteman ska avgöra dem. Med stöd av den gällande lagstiftningen har generaldirektören beslutanderätt bara i vissa frågor, exempelvis när det gäller en enskild fånge. Enligt de föreslagna ändrade bestämmelserna om beslutanderätt i fråga om verkställighet av påföljder har generaldirektören ingen annan beslutanderätt i fråga om enskilda brottsmisstänkta och dömda än i fråga om begäran om omprövning av beslut som fattats av direktören för ett ansvarsområde. 

I det föreslagna 6 § 1 mom. finns för det andra bestämmelser om motsvarande beslutanderätt för direktören för ett ansvarsområde, direktören för en brottspåföljdscentral och en enhetschef vid en brottspåföljdscentral i fråga om deras verksamhetsenheter som för generaldirektören i fråga om hela Brottspåföljdsmyndigheten. I synnerhet direktörerna och enhetscheferna vid brottspåföljdscentralerna har i fråga om enskilda häktade, dömda och fångar omfattande beslutanderätt enligt lag, det vill säga lagen om verkställighet av samhällspåföljder, fängelselagen, häktningslagen och annan lagstiftning om verkställighet av påföljder. 

Enligt det föreslagna 6 § 2 mom. kan generaldirektören i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en annan tjänsteman vid myndigheten. Dessutom kan direktören för ett ansvarsområde, direktören för en brottspåföljdscentral och en enhetschef vid en brottspåföljdscentral i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ärenden som enligt bestämmelser någon annanstans än i lag ska avgöras av en tjänsteman som är underställd honom eller henne. Det behöver inte föreskrivas om en möjlighet för enhetscheferna inom ansvarsområdena att förbehålla sig beslutanderätten, eftersom direktören för ansvarsområdet vid behov kan förbehålla sig beslutanderätten. 

7 §.Avgörande av förvaltningsklagan. Med förvaltningsklagan avses en anmälan till en högre eller övervakande myndighet om att den myndighet eller tjänsteman som klagan gäller har handlat felaktigt eller lagstridigt. Klagan kan också gälla en myndighet eller tjänsteman som har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter eller som har försummat sina tjänsteåligganden. Enligt den föreslagna 7 § ska förvaltningsklagan som har anförts hos Brottspåföljdsmyndigheten över myndigheten eller dess tjänstemäns verksamhet avgöras av direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning eller den tjänsteman inom ansvarsområdet som bestämts i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. Klagan som har anförts över ett ansvarsområdes direktörs verksamhet avgörs av generaldirektören. Klagan som har anförts över generaldirektörens verksamhet avgörs av justitieministeriet. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i huvudsak 9 § i den gällande lagen. Enligt förslaget görs dock i två fall överföringar av behörigheten nedåt inom organisationen. För det första ska förvaltningsklagan som har anförts över Brottspåföljdsmyndighetens eller dess tjänstemäns verksamhet inte längre avgöras av generaldirektören. För det andra ska klagan som anförts över generaldirektörens ställföreträdares verksamhet inte längre avgöras av justitieministeriet. Om klagan har anförts över generaldirektörens ställföreträdares verksamhet som denne utövat uttryckligen i egenskap av generaldirektör, avgörs klagan emellertid av justitieministeriet. Dessa ändringar står i samklang med de andra överföringar av befogenheter som föreslås i samband med reformen. Bestämmelsen påverkar inte rätten att anföra klagomål hos de högsta laglighetsövervakarna och inte heller avgörandet av sådana klagomål. 

3 kap. Särskilda bestämmelser 

8 §.Handläggning av skadeståndsärenden som gäller Brottspåföljdsmyndigheten. Enligt den föreslagna 8 § finns bestämmelser om handläggning av de skadeståndsärenden som gäller Brottspåföljdsmyndigheten i lagen om statens skadeståndsverksamhet. Behörig myndighet i skadeståndsärenden som hör till tillämpningsområdet för den lagen är Statskontoret. Innan ett skadeståndsärende avgörs ska Statskontoret ge den myndighet inom vars ansvarsområde skadan har uppkommit tillfälle att bli hörd, om det inte är uppenbart obehövligt. Bestämmelser om företrädande av Brottspåföljdsmyndigheten vid myndigheter utfärdas genom förordning av statsrådet. 

9 §.Avgiftsbelagda prestationer i fångarbete och anstaltsförsäljning. I den föreslagna 9 § föreskrivs det att fångarnas arbetsprestationer är avgiftsbelagda. Utgångspunkten är att priserna ska bestämmas på företagsekonomiska grunder i enlighet med 7 § i lagen om grunderna för avgifter till staten, men på grund av fångarbetets särskilda karaktär kan priserna sänkas så att de motsvarar gängse prisnivå. På motsvarande sätt ska priserna på produkterna i anstaltsbutikerna motsvara gängse prisnivå, men av ovannämnda skäl kan priserna sänkas så att de täcker åtminstone kostnaderna för anskaffning av produkten. De företagsekonomiska grunder för prissättning som anges i 7 § i lagen om grunderna för avgifter till staten lämpar sig inte för prissättningen i fråga om fångarnas arbetsprestationer och anstaltsförsäljningen, eftersom fångarbetet och anstaltsförsäljningen inte ordnas för att generera företagsekonomisk vinst. Eftersom bestämmelserna avviker från de grunder för prissättning av verksamheten som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten, behöver en undantagsbestämmelse utfärdas i lag. Enligt det föreslagna 9 § 3 mom. beslutar fängelset om prissättningen av prestationerna. Vid indrivning av avgifter iakttas vad som föreskrivs om indrivning av privaträttsliga fordringar. Tvister som gäller avgifter för prestationer behandlas som tvistemål vid tingsrätten. Enligt 10 § i den gällande lagen beslutar fängelset om prissättningen. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar gällande lagstiftning. 

10 §.Yttre kännetecken. I det föreslagna 10 § 1 mom. bemyndigas justitieministeriet att genom förordning utfärda bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens emblem, tjänstedräkt och bruket av den samt om skydds- och specialkläder och tjänstetecken. Enligt 2 mom. förutsätts Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemän i tjänst medföra sitt tjänstetecken samt vid behov på begäran visa upp tjänstetecknet när detta är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras. Närmare bestämmelser om användningen av tjänstetecknet utfärdas genom förordning av justitieministeriet. Eftersom Brottspåföljdsmyndighetens emblem, tjänstedräkt och tjänstemärke uttrycker rätten att utöva betydande offentlig makt, ska de grundläggande bestämmelserna om dem finnas i lag. Justitieministeriet har utfärdat en förordning om Brottspåföljdsmyndighetens emblem och tjänstetecken (576/2010) och en förordning om tjänstedräkt samt skydds- och specialkläder för tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten (1126/2016). Utöver att bestämmelser utfärdas genom förordning av justitieministeriet i enlighet med vad som anges ovan, ska Brottspåföljdsmyndigheten få meddela närmare föreskrifter om skyldigheten att använda uniform och skyddskläder, om undantag från denna skyldighet, om användning av uniform och skyddskläder i den utbildning som leder till examen inom brottspåföljdsområdet, om anskaffning och lånande av uniform och skyddskläder samt om förstöring av sådana uniformer och skyddskläder som tas ur bruk. Den föreslagna 10 § motsvarar 11 § i den gällande lagen. 

11 §.Närmare bestämmelser. Den föreslagna 11 § gäller bestämmelser som utfärdas genom förordning av statsrådet. De grundläggande bestämmelserna om Brottspåföljdsmyndighetens organisation, ansvarsområdena, brottspåföljdscentralerna och deras uppgifter samt ledningen och avgörandet av ärenden ska finnas på lagnivå. Enligt det föreslagna 3 § 2 mom. utfärdas närmare bestämmelser om ansvarsområdena och deras uppgifter genom förordning av statsrådet. I det föreslagna 3 § 3 mom. finns ett bemyndigande att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om brottspåföljdscentralerna och deras verksamhetsområden. Utöver dessa bemyndiganden att utfärda förordning föreskrivs det i den föreslagna 11 § om möjligheten att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om behandling och avgörande av ärenden, om företrädande vid domstolar och andra ämbetsverk, om personalen, om särskilda behörighetsvillkor för tjänstemän, om behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper, om utnämnande till tjänst eller tjänsteförhållande, om beviljande av tjänstledighet, om organiseringen av uppgifter verksamhetsenheterna emellan och om identitetskort. 

Organisationsreformen beaktas när det gäller behörigheten att utnämna tjänstemän, men principen för utnämnandet motsvarar det gällande systemet. Bestämmelser om utnämningsbehörigheten utfärdas genom förordning av statsrådet. Statsrådet ska utnämna generaldirektören. Generaldirektören utnämner direktörerna för ansvarsområdena och direktörerna för brottspåföljdscentralerna. Ett ansvarsområdes direktör utnämner tjänstemännen inom ansvarsområdet och anställer personal i arbetsavtalsförhållande, med undantag för personalen vid brottspåföljdscentralerna. En brottspåföljdscentrals direktör utnämner enhetscheferna vid brottspåföljdscentralen. En enhetschef vid en brottspåföljdscentral utnämner i sin tur tjänstemännen vid enheten och anställer personal i arbetsavtalsförhållande. Utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år görs av den myndighet som är behörig att bevilja tjänstledighet. Utnämnande till ett tjänsteförhållande för viss tid på över ett år görs av den myndighet som är behörig att utnämna tjänstemannen till tjänsten i fråga. 

12 §.Brottspåföljdsmyndighetens och brottspåföljdscentralernas arbetsordningar. Inom Brottspåföljdsmyndigheten ska det för det första finnas en arbetsordning som fastställs av generaldirektören och som gäller hela Brottspåföljdsmyndigheten. I Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning bestäms det om organiseringen av arbetet vid Brottspåföljdsmyndigheten. Enligt det föreslagna 12 § 1 mom. ska det i denna arbetsordning, som komplettering av lagen och statsrådets förordning, bestämmas bland annat om ansvarsområdenas och brottspåföljdscentralernas samt deras enheters interna organisation, arbetsfördelning, ledning, uppgifter och organisering av uppgifterna, om beredning och avgörande av ärenden och om tjänstemännens uppgifter, till den del det inte bestäms närmare om dessa frågor i brottspåföljdscentralernas arbetsordningar. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen bestäms det vidare i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning om uppgifterna för generaldirektören, direktörerna för ansvarsområdena, enhetscheferna inom ansvarsområdena, direktörerna för brottspåföljdscentralerna och enhetscheferna inom brottspåföljdscentralerna. De uppgifter för generaldirektören som fastställs i arbetsordningen hänför sig till ledningen av hela Brottspåföljdsmyndigheten. Direktören för ett ansvarsområde ska svara för ansvarsområdets resurser och verksamhet och för utvecklandet av dem. Direktören för en brottspåföljdscentral ska ha uppgifter som gäller skyldigheten att svara för verkställigheten av de fängelsestraff och samhällspåföljder som föreskrivits för brottspåföljdscentralen eller bestämts i arbetsordningen och för verkställigheten av häktning samt att leda och utveckla brottspåföljdscentralens verksamhet och svara för lagenligheten, resultaten och enhetligheten i brottspåföljdscentralens verksamhet. Enhetschefens uppgifter gäller skyldigheten att leda och utveckla enhetens verksamhet, svara för lagenligheten och resultaten i verksamheten och följa upp och övervaka enhetligheten i verksamheten. 

För det andra ska det inom Brottspåföljdsmyndigheten i enlighet med det föreslagna 12 § 2 mom. finnas arbetsordningar för brottspåföljdscentralerna, som fastställs av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet och i vilka det, som komplettering av lagen och statsrådets förordning, bestäms om brottspåföljdscentralens och dess enheters interna uppgifter och organisering av uppgifterna, om tjänstemännens uppgifter, befogenhetsfördelning och ställföreträdare, om beredning och avgörande av ärenden samt om andra sådana frågor som gäller brottspåföljdscentralens interna förvaltning och som behövs för organiseringen av verksamheten. Direktören för brottspåföljdscentralen ska lägga fram ett förslag till arbetsordning för direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet. 

4 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 

13 §.Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft när Brottspåföljdsmyndighetens nya organisation tas i bruk, vid ingången av 2022. Genom lagen upphävs lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009) jämte ändringar. 

14 §.Hänvisningsbestämmelse. I annan lagstiftning, såsom förordningen om statens tjänstekollektivavtal (1203/1987), finns hänvisningar till Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet, brottspåföljdsregioner och bedömningscentrum, som är föremål för den aktuella reformen, och till direktörer för centralförvaltningsenheten, regiondirektörer, direktörer för bedömningscentrum, direktören vid verkställighetsenheten, direktören för Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, direktörer för byråer för samhällspåföljder och fängelsedirektörer. Enligt det föreslagna 14 § 1 mom. ska dessa bestämmelser efter ikraftträdandet av den föreslagna lagen gälla ansvarsområden inom Brottspåföljdsmyndigheten, enheter inom ansvarsområdena och brottspåföljdscentraler samt direktörer för ansvarsområden, direktörer för brottspåföljdscentraler och enhetschefer. Vidare föreskrivs det i det föreslagna 14 § 2 mom. att om det i någon annan lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av någon annan lag hänvisas till den upphävda lagen, ska hänvisningen anses avse en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den föreslagna lagen. 

15 §.Övergångsbestämmelser som gäller uppgifterna. Enligt den föreslagna 15 § överförs vid ikraftträdandet av den nya lagen om Brottspåföljdsmyndigheten de ärenden som är anhängiga vid Brottspåföljdsmyndighetens olika verksamhetsenheter samt de avtal och förbindelser som enheterna ingått, tillsammans med de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalen och förbindelserna, till motsvarande verksamhetsenheter enligt den nya lagen. Det är bland annat fråga om ärenden som för närvarande är anhängiga vid Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet, brottspåföljdsregionerna, bedömningscentrumen och verkställighetsenheten samt om avtal och förbindelser som dessa har ingått. De överförs till Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområden och till brottspåföljdscentralerna i enlighet med uppgiftsfördelningen mellan dem. Även Brottspåföljdsområdets utbildningscentral har uppgifter, avtal och förbindelser i fråga om vilka skötseln och ansvaret överförs till den nya organisationen. Bestämmelser om uppgiftsfördelningen mellan verksamhetsenheterna ska finnas i lag, i förordning av statsrådet och i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. 

16 §.Övergångsbestämmelser som gäller personalen. Enligt det föreslagna 16 § 1 mom. finns bestämmelser om personalens ställning i 2 kap. i statstjänstemannalagen. Med tanke på personalens ställning är det viktigt att den föreslagna reformen genomförs inom ramarna för den befintliga myndigheten. Det är alltså inte fråga om att myndigheten skulle läggas ned, om att det skulle inrättas en ny myndighet eller om att uppgifter skulle överföras från en myndighet till en annan. Vid arrangemang som gäller personalens ställning iakttas bestämmelserna i 2 kap. i statstjänstemannalagen och 2–6 § i statstjänstemannaförordningen (971/1994). På tjänste- och uppgiftsarrangemang tillämpas också punkt 3 i finansministeriets anvisning om de principer som ska iakttas när tjänster tillsätts (VM/2643/00.00.00/2018). Tjänsterna vid Brottspåföljdsmyndigheten är gemensamma för Brottspåföljdsmyndigheten. 

Enligt 4 § i statstjänstemannalagen kan tjänster inrättas med anslag som står till förfogande för avlöningar. Bestämmelser om inrättande, indragning och ändring av tjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt 5 § 1 mom. i statstjänstemannalagen får en tjänst inom ett ämbetsverk överföras till en annan enhet än den enhet som tjänsten har inrättats vid. Om en tjänst inte är vakant kan den överföras endast med tjänstemannens samtycke. I 3 mom. i den paragrafen föreskrivs det bland annat att andra tjänster än sådana som specificeras i statsbudgeten överförs till en annan enhet inom samma ämbetsverk genom beslut av ämbetsverket, om inte något annat bestäms genom förordning. Enligt 3 § 1 mom. i statstjänstemannaförordningen fattar ämbetsverket beslut om inrättande och indragning samt ändring och överföring till en annan enhet inom samma ämbetsverk än den som tjänsten har inrättats vid i fråga om andra tjänster än de som specificeras i statsbudgeten. Enligt 4 § i statstjänstemannaförordningen får benämningen på en tjänst inte ändras så att den tjänsteman som utnämnts till tjänsten inte uppfyller de behörighetsvillkor som föreskrivs för den tjänst vars benämning har ändrats. Enligt 5 § 1 mom. i statstjänstemannaförordningen ska det när en tjänst inrättas bestämmas om tjänstebenämningen och grunden för avlöningen i tjänsten. 

I finansministeriets anvisning om de principer som ska iakttas när tjänster tillsätts konstateras det i punkt 3.1, som gäller ändring av en tjänst, bland annat att ändringar av en tjänstebenämning utan tillämpning av utnämningsförfarandet i regel baserar sig på att de uppgifter som ingår i tjänsten de facto har förändrats. I en situation där det handlar om att höja tjänstens organisatoriska ställning eller om att väsentligt ändra tjänsten till en annan tjänst, kan ändringen emellertid inte genomföras genom att tjänsten ändras, utan då ska det inrättas en ny tjänst som tillsätts genom det normala utnämningsförfarandet. Vid olika omorganiseringar ger ändringar av tjänstebenämningar och uppgifter möjlighet att smidigt flytta anställda till andra uppgifter. Enligt punkt 3.2, som gäller förordnande till en uppgift, är det vid förordnande till en uppgift fråga om en normal organisering av arbete och uppgifter som omfattas av arbetsgivarens direktionsrätt. Förordnandet till en uppgift begränsas bara av tjänstemannens tjänstebenämning och de bestämmelser som gäller tjänsten i fråga samt i praktiken av tjänstemannens kompetens. Med ett förordnande får man dock inte ändra en tjänstemans uppgifter så att tjänsten i sak förändras väsentligt. Arbetsgivaren kan inom ramen för sin direktionsrätt bestämma om förordnandet till en uppgift gäller för viss tid eller tills vidare. Behörighetsvillkoren för en tjänst får inte kringgås med ett förordnande till uppgift. I förfarandet iakttas öppenhet, god förvaltning och i tillämpliga delar principerna i det förfarande som används vid tillsättning av tjänster. Detta kan förverkligas åtminstone så att tjänstemän som är villiga att ta emot uppgiften kan anmäla intresse av den, varefter deras meriter jämförs jämlikt och objektivt. 

Vid ändring av en eller flera tjänster ska man beakta de gränser som statstjänstemannalagen ställer och det faktum att inte alla ändringar kan göras genom ett ensidigt beslut av ämbetsverket och utan tjänstemannens samtycke. Ändringarna förutsätter i princip också att förhandlingar enligt 4 kap. i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar förs innan beslut fattas. Om en organisationsförändring leder till att enheter, uppgifter eller tjänster dras in, ska man också beakta bland annat vad som i statstjänstemannalagen föreskrivs om omplacering och utbildning för nya uppgifter och vad som i 5 kap. i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar föreskrivs om förhandlingsskyldighet. Dessa omställningar behandlas också i finansministeriets beslut och anvisning om omställningsskydd inom statsförvaltningen (VN/25890/2020). 

I den föreslagna reformen placeras tjänsterna vid och överförs personalen till de enheter i den nya organisationen som motsvarar verksamhetsställena vid tidpunkten för ikraftträdandet av lagen. De anställda som sköter tidsbundna uppgifter övergår till motsvarande uppgifter och verksamhetsställen för den tid deras visstidsanställning varar. Den ändring och överföring av tjänster som avses ovan genomförs i enlighet med tjänstemannalagstiftningen. 

Organisationsreformen får direkta konsekvenser främst för de tjänstemän som har centrala ledningsuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. Tjänsterna som direktör för centralförvaltningsenheten, chef för ett uppgiftsområde inom centralförvaltningsenheten, regiondirektör, direktör för ett bedömningscentrum, direktör för verkställighetsenheten, direktör för Brottspåföljdsområdets utbildningscentral, direktör för en byrå för samhällspåföljder och fängelsedirektör dras in, och de tjänstemän som utnämnts till tjänsterna eller tjänsteförhållandena i fråga överförs till chefs- eller sakkunniguppgifter i den nya organisationen. Tjänstebenämningarna kan samtidigt ändras så att de motsvarar de nya uppgifterna. Största delen av tjänstemännen fortsätter i sina nuvarande uppgifter. 

I fråga om tryggandet av tjänstemännens lönenivå vid omställningar tillämpas bestämmelserna i 11 § i och bilaga 1 till underteckningsprotokollet till statens tjänste- och arbetskollektivavtal för avtalsperioden 2020–2022. 

Enligt det föreslagna 16 § 2 mom. ska beslut om ändring av tjänster och placering av personal vid genomförandet av organisationsreformen fattas före lagens ikraftträdande av generaldirektören eller av en annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten som bestäms i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. I Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning kan det till exempel föreskrivas att sådana beslut fattas av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för förvaltnings- och stödtjänster och av enhetscheferna inom ansvarsområdet samt av direktören för en brottspåföljdscentral. 

Antalet anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten ökar inte i samband med reformen, och när en sådan tjänst vid Brottspåföljdsmyndigheten som krävs på grund av organisationsreformen tillsätts för första gången, kan tjänsten därför tillsättas utan att den ledigförklaras, om en tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten utnämns till tjänsten. Avsikten är dock att tjänsterna som direktör för ett ansvarsområde och tjänsterna som direktör för en brottspåföljdscentral ska ledigförklaras. De nya uppgifterna som enhetschef och de andra nya sakkunniguppgifterna kan tillsättas antingen genom ett internt ansökningsförfarande eller genom ett anmälningsförfarande. Om exempelvis en person i ledningsuppgift i den nuvarande organisationen inte blir utnämnd till eller placerad i en sådan tjänst eller uppgift i den nya organisationen som motsvarar personens nuvarande tjänst, ska man förhandla med personen om en övergång till chefs- eller sakkunniguppgifter enligt den nya organisationen. Personens tjänstebenämning kan samtidigt bytas ut mot en benämning som motsvarar den nya uppgiften. 

7.2  Lagen om ändring av fängelselagen

1 kap. Allmänna bestämmelser om verkställighet av fängelse 

4 §.Organisationen för verkställighet av fängelse. Paragrafen ändras genom att bestämmelserna om Brottspåföljdsmyndighetens organisation stryks. Bestämmelser om Brottspåföljdsmyndighetens organisation finns i lagen om Brottspåföljdsmyndigheten.  

8 §.Behörigheten inom Brottspåföljdsmyndigheten. I och med att brottspåföljdsregionerna slopas inom ramen för Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ändras paragrafen så att det i stället för om de tjänstemän inom en brottspåföljdsregion som utövar beslutanderätt enligt fängelselagen föreskrivs om de tjänstemän vid Brottspåföljdsmyndigheten som utövar beslutanderätten. I paragrafen görs motsvarande ändringar i tjänstebenämningarna i enlighet med organisationsreformen. Direktören för en brottspåföljdscentral ges behörighet att överta avgörandet av ett ärende som anförtrotts en tjänsteman som avses i 1 mom. 5–10 punkten. Dessutom ändras numreringen i 1 mom. 

9 §.Behörighet utom tjänstetid. Eftersom brottspåföljdsregionerna försvinner i samband med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ändras paragrafen så att det i stället för den tjänsteman inom brottspåföljdsregionen anges den tjänsteman inom Brottspåföljdsmyndigheten som är behörig att utom tjänstetid fatta beslut i de ärenden som närmare fastställs i paragrafen. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras dessutom till enhetschefen för ett fängelse. Enhetschefen för ett fängelse får vara jourhavande tjänsteman. Enligt den gällande lagen får regiondirektören, direktören för ett bedömningscentrum, fängelsedirektören, tjänstemän som svarar för ordnandet av sysselsättning i fängelset och tjänstemän som svarar för ordningen och säkerheten i fängelset vara jourhavande tjänstemän. Den praxis som etablerats är dock att bara fängelsedirektörerna är jourhavande tjänstemän. Bestämmelsen ändras således för att motsvara praxis. Den mer omfattande regleringen har visat sig vara obehövlig.  

10 §.Ärenden som ska avgöras av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet. Paragrafen och dess rubrik ändras till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. I den gällande paragrafen föreskrivs det om centralförvaltningsenhetens rätt att i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende av säkerhetsskäl. Enligt Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhets arbetsordning fattar enhetschefen för enheten för påföljdernas effektivitet beslut i frågan. Enligt förslaget är det direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet som kan avgöra de ärenden som specificeras i paragrafen. 

2 kap. Inledande av verkställighet 

10 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Ur paragrafen stryks dessutom bestämmelsen om ställföreträdarens beslutanderätt som obehövlig. Ställföreträdaren har beslutanderätt med stöd av bestämmelsen om ställföreträdare.  

Vidare ändras paragrafen så att behörigheten för en annan tjänsteman vid verkställighetsenheten att fatta beslut om efterlysning av den dömde och om återkallande av efterlysning grundar sig på Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning i stället för på förordnande av verkställighetsdirektören. 

12 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

3 kap. Beräkning av strafftid 

8 §.Beslutanderätt. I paragrafen föreslås med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform att tjänstebenämningen verkställighetsdirektören ändras till enhetschefen för verkställighetsenheten. 

9 §.Närmare föreskrifter. Det föreslås att befogenheten enligt paragrafen tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

4 kap. Ankomst till ett fängelse och placering i fängelset 

7 §.Förfarandet vid utarbetandet av planen. Eftersom bedömningscentrumen inte finns i den nya organisationen, föreskrivs det i den föreslagna paragrafen att det är Brottspåföljdsmyndigheten, i stället för bedömningscentrumet eller någon annan enhet som svarar för inledandet av verkställighetsåtgärderna, som ska utarbeta planen för strafftiden. 

11 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Bestämmelserna om ställföreträdarens beslutanderätt upphävs som obehövliga. Ställföreträdaren har beslutanderätt med stöd av bestämmelsen om ställföreträdare. Besluten ska kunna fattas av enhetschefen för enheten för klientbedömning eller av en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid enheten för klientbedömning. Beslutsfattandet centraliseras därmed till enheten för klientbedömning i syfte att säkerställa enhetligheten i verksamheten. I paragrafen kvarstår motsvarande möjlighet som i den gällande lagen att i arbetsordningen överföra beslutanderätten på en enhetschefen för en byrå för samhällspåföljder. Beslut om planen för strafftiden och placeringen av en fånge i fängelse ska dock i regel fattas vid enheten för klientbedömning. Bestämmelserna om beslutanderätt i fråga om ersättning för resekostnader motsvarar den gällande lagen. 

Enligt den gällande bestämmelsen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om de öppna anstalter och öppna avdelningar där fångar övervakas tekniskt med hjälp av anordningar enligt 1 § 2 mom. Beslutet fattas av generaldirektören. Efter organisationsreformen ska Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör inte längre avgöra ärenden som gäller en enskild fånge, med undantag för vissa ärenden som gäller ändringssökande och förvaltningsklagan. Enligt förslaget ändras paragrafen så att det är direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet som har beslutanderätt.  

12 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. På grund av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform slopas befogenheten att utfärda förordning om bedömningscentrumens uppgifter, och befogenheten att meddela föreskrifter ges Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

5 kap. Placering i fängelset 

9 §.Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen fastställs dagordningen på en säkerhetsavdelning av regiondirektören. Bestämmelsen ändras så att dagordningen på en säkerhetsavdelning fastställs av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet, i och med att tjänsten som regiondirektör dras in i samband med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt den gällande lagen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om placering av fångar på säkerhetsavdelningar. Beslutet fattas av generaldirektören. Efter organisationsreformen ska Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör inte längre avgöra ärenden som gäller en enskild fånge, med undantag för vissa ärenden som gäller ändringssökande och förvaltningsklagan. Enligt förslaget ändras paragrafen så att det är direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet som fattar beslut om placering av fångar på säkerhetsavdelningar. I paragrafen föreslås också andra sådana ändringar i fråga om tjänstebenämningar och arbetsordning som beror på Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. 

6 kap. Förflyttning från ett fängelse till ett annat 

2 §.Förflyttning från öppen anstalt till slutet fängelse. Paragrafen ändras så att bedömningscentrumet byts ut mot enheten för klientbedömning i enlighet med organisationsreformen. 

6 §.Beslut om förflyttning. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Ur paragrafen stryks dessutom bestämmelsen om ställföreträdarens beslutanderätt som obehövlig. Ställföreträdaren har beslutanderätt med stöd av bestämmelsen om ställföreträdare. I och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform slopas brottspåföljdsregionerna. Därför stryks bestämmelsen om att förflyttningen av en fånge till en annan brottspåföljdsregion förutsätter samtycke av direktören för bedömningscentrumet i den mottagande brottspåföljdsregionen eller av den tjänsteman som enligt arbetsordningen är ställföreträdare för den direktören.  

Beslut om förflyttning av fångar fattas enligt den föreslagna bestämmelsen av enhetschefen för enheten för klientbedömning. Med anledning av att brottspåföljdsregionerna och Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet försvinner i och med den nya organisationen, upphävs bestämmelsen om att även Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet kan fatta beslut om förflyttning av fångar i syfte att jämna ut beläggningsgraden mellan brottspåföljdsregionerna. 

Enligt den gällande lagen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om placering av fångar på säkerhetsavdelningar. Beslutet fattas av generaldirektören. Det föreslås att 5 kap. 9 § ändras så att det i den nya organisationen är direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet som fattar beslut om placering av fångar på säkerhetsavdelningar. Utöver beslut om placering på en säkerhetsavdelning ska det vid behov också fattas beslut om förflyttning från ett fängelse till ett annat. För tydlighetens skull och för att förenhetliga beslutanderätten föreslås det att det till paragrafen fogas ett nytt moment om beslutanderätt i fråga om förflyttning av en fånge till en säkerhetsavdelning. Båda besluten ska fattas av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet. 

7 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

7 kap. Basvård och boende 

7 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar av benämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt den gällande lagen beslutar regiondirektören om att begränsa en fånges rätt att använda egna kläder enligt 7 kap. 2 § 2 mom. Eftersom tjänsten som regiondirektör dras in i och med organisationsreformen ska direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fatta beslut om saken. Enligt den gällande bestämmelsen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om förbud mot rökning i fängelset. Beslutet fattas av generaldirektören. Efter organisationsreformen ska Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör inte längre avgöra ärenden som gäller en enskild fånge, med undantag för vissa ärenden som gäller ändringssökande och förvaltningsklagan. Enligt förslaget ändras paragrafen så att det i den nya organisationen är direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet som har beslutanderätt.  

8 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

8 kap. Sysselsättning 

14 §.Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om tillstånd till civilt arbete, tillstånd till studier och placering i anstalt utanför fängelset för fångar som avtjänar livstids fängelse samt för fångar som avtjänar kombinationsstraff enligt 2 c kap. 11 § i strafflagen. Enligt Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhets arbetsordning är det säkerhetsdirektören som har beslutanderätt. Det föreslås att paragrafen ändras så att direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet har beslutanderätt i de ovannämnda ärendena. I paragrafen görs även ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Behörigheten för en sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning att fatta beslut i de ärenden som närmare regleras i paragrafen ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen.  

15 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

9 kap. Fångarnas egendom och inkomster 

1 §.Innehav av egendom. Det föreslås att omnämnandet av fångvårdsmyndigheten som behörig myndighet ändras till Brottspåföljdsmyndigheten, som är namnet på myndigheten i den nuvarande och i den föreslagna organisationen. 

9 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt den gällande lagen beslutar regiondirektören om begränsning i slutna fängelser av användning av pengar eller andra betalningsmedel som har sitt ursprung utanför fängelset och som avses i 9 kap. 4 § 3 mom. Eftersom tjänsten som regiondirektör dras in i och med organisationsreformen ska direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fatta beslut om saken. Behörigheten för en säkerhetsansvarig att fatta beslut om sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen. På motsvarande sätt ska beslutanderätten för en sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning i fråga om betalning av brukspenning, sysselsättningspenning, lön och arbetsresekostnader, om att sysselsättningspenning lämnas obetald och om ändring av brukspenning och lön grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen.  

10 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

10 kap. Social- och hälsovård 

10 §. Beslutanderätt. Bestämmelsen om att beslut om medicinering, undersökning och annan hälso- och sjukvård som gäller fångar i fängelser fattas av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar och att en tandläkare fattar beslut om tandvård stryks som obehövlig. Enligt 2 § i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar har Enheten för hälso- och sjukvård för fångar till uppgift att ordna hälso- och sjukvård för fångar och häktade. Bestämmelsen om beslut om innehav av mediciner upphävs däremot inte, eftersom det utan en särskild bestämmelse inte är klart att beslut om innehav av läkemedel i fängelser omfattas av läkarens behörighet. 

Enligt den gällande paragrafen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet på framställning av fängelset och efter att ha hört den läkare som är föreståndare för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar om frigivning från fängelset för vård enligt 10 kap. 3 §. Beslutet fattas av generaldirektören. Efter organisationsreformen ska Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör inte längre avgöra ärenden som gäller en enskild fånge, med undantag för vissa ärenden som gäller ändringssökande och förvaltningsklagan. Enligt förslaget ändras paragrafen så att det i den nya organisationen är direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet som har beslutanderätt.  

11 kap. Fritid 

8 §.Beslutanderätt. I paragrafen ändras enligt förslaget tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. Behörigheten för en sysselsättningsansvarig eller säkerhetsansvarig att bevilja tillstånd till fritidsverksamhet och sammankomster ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen.  

9 §.Närmare föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

12 kap. Brevväxling, telefonsamtal och elektronisk kommunikation 

11 §.Beslutanderätt. I paragrafen föreslås en ändring av tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset samt en precisering enligt vilken beslut om granskning och öppnande av brev och andra postförsändelser fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. 

12 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

13 kap. Besök och andra kontakter utom fängelset 

17 §.Beslutanderätt. I paragrafen ändras enligt förslaget tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. 

19 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

14 kap. Permission 

11 §.Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om permission och betalning av kostnader för resor under permission, om den som avtjänar fängelse på livstid eller ett kombinationsstraff ansöker om permission med stöd av 14 kap. 2–5 § eller om permissionen gäller vistelse i någon annan stat än Finland. Beslutet fattas med stöd av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhets arbetsordning av säkerhetsdirektören. Enligt förslaget ska beslutet fattas av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet. Beslutanderätten omfattar också behörighet att överföra beslutanderätten på enhetschefen för fängelset.  

I paragrafen ändras dessutom tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. Behörigheten för en säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig att fatta beslut om beviljande och återkallande av permission, om tidigareläggning och om betalning av kostnader för resor under permission ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen. 

12 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

15 kap. Ordningen och disciplinen i ett fängelse 

10 §.Behandling av disciplinärenden och verkställighet av disciplinstraff. Ur paragrafen stryks enligt förslaget bestämmelsen om att om en fånge på grund av en ordningsförseelse förflyttas från en öppen anstalt till ett slutet fängelse, kan ordningsförseelsen också behandlas och disciplinstraffet påföras i bedömningscentrumet. Bedömningscentrumen försvinner i samband med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform, och det har inte heller ansetts att överföringen till bedömningscentrumet behövs.  

16 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt den gällande paragrafen fastställs ordningsstadgan av regiondirektören. Eftersom tjänsten som regiondirektör dras in i och med organisationsreformen ska direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fatta beslut om saken. 

I paragrafen ändras dessutom tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. 

18 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

16 kap. Granskning av fängelselokaler och fångar 

9 §.Förfarande och protokoll. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ändras i paragrafen Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet till Brottspåföljdsmyndigheten. 

10 §.Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen har Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet i enskilda fall rätt att besluta om specialgranskning. Beslutet fattas enligt Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhets arbetsordning av säkerhetsdirektören. Eftersom tjänsten som säkerhetsdirektör dras in i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform, föreslås det att bestämmelsen ändras så att direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i arbetsordningen angiven tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet i enskilda fall har rätt att besluta om specialgranskning. 

I paragrafen ändras dessutom tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. Behörigheten för en säkerhetsansvarig att besluta om specialgranskning ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen. 

17 kap. Granskning av andra personer 

8 §.Beslutanderätt. I paragrafen ändras enligt förslaget tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. 

18 kap. Säkerhetsåtgärder och användning av maktmedel 

8 §.Beslutanderätt. I paragrafen ändras enligt förslaget tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. 

9 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten.  

19 kap. Anmälningar och lämnande av upplysningar 

8 §.Lämnande av uppgifter till den enhet som utför sinnesundersökning. Det föreslås att omnämnandet av fångvårdsmyndigheten som behörig myndighet ändras till Brottspåföljdsmyndigheten, som är namnet på myndigheten i den nuvarande och i den föreslagna organisationen. 

11 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. 

Till paragrafen fogas en bestämmelse som möjliggör att inte bara enhetschefen för fängelset eller en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven säkerhetsansvarig eller sysselsättningsansvarig, utan också direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en annan i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet, beslutar om anmälningar och lämnande av upplysningar enligt 19 kap. 1 §. Den nya bestämmelsen möjliggör att ansvarsområdet för operativ verksamhet vid behov centraliserat lämnar anmälningar och upplysningar till polisen och andra myndigheter. 

20 kap. Ändringssökande 

3 §.Beslutanderätten i samband med omprövning och behandling av en omprövningsbegäran. Enligt den gällande paragrafen avgör regiondirektören en begäran om omprövning då det är fråga om ett ärende som avses i 20 kap. 1 §, förutom i fråga om ett sådant strafftidsbeslut som avses i 3 punkten i den paragrafen, då det är verkställighetsdirektören som avgör begäran om omprövning. Tjänsten som regiondirektör dras in i samband med organisationsreformen, och i stället för den riksomfattande verkställighetsenheten inrättas inom ansvarsområdet för klientprocesser en verkställighetsenhet som svarar för den formella verkställigheten och som leds av enhetschefen för verkställighetsenheten. Enligt förslaget avgör direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning begäran om omprövning i alla ärenden som avses i 20 kap. 1 §. Centraliseringen av avgörandet av omprövningsbegärandena är motiverad med anledning av den enhetlighet som eftersträvas genom organisationsreformen. Uppgifterna inom ansvarsområdet för utveckling och styrning omfattar bland annat författningsstyrning, rättslig styrning och laglighetskontroll. Således är det motiverat att också behandlingen av omprövningsbegäranden centraliseras hos ansvarsområdet för utveckling och styrning. 

Enligt den gällande lagen får ändring i Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhets beslut enligt 20 kap. 3 §, i verkställighetsdirektörens beslut om strafftiden och i beslut som fattats med stöd av rätten att överta avgörandet sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Det föreslås att beslutanderätten i ärenden som enligt gällande lag hör till Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhets beslutanderätt ska innehas av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet. Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten ska avgöra begäran om omprövning, om det är fråga om ett beslut som fattats av direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller ett beslut som en direktör för ett ansvarsområde har fattat med stöd av den rätt att överta avgörandet av ett ärende som avses i 1 kap. 8 och 10 §. Avsikten är att omprövning av ett beslut av direktören för ett ansvarsområde inte ska begäras hos direktören för ett annat ansvarsområde, utan att begäran om omprövning då avgörs av generaldirektören. Omprövning av ett beslut som gäller strafftiden och av ett beslut som enhetschefen för verkställighetsenheten har fattat med stöd av sin rätt att överta avgörandet av ett ärende kan begäras hos direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning.  

Enligt den gällande lagen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om frigivning från fängelset för vård enligt 10 kap. 3 §. Beslutet fattas av generaldirektören. Enligt förslaget ändras paragrafen så att det i den nya organisationen är direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet som har beslutanderätt. Det ska finnas möjlighet att söka ändring också i ett sådant beslut, liksom i de andra beslut som nämns i paragrafen. Det föreslås att det i paragrafen görs ett tillägg om detta.  

Bestämmelsen ändras också i fråga om framställandet av begäran om omprövning så att den motsvarar det som föreslås i fråga om beslutanderätten i samband med omprövning och behandling av en omprövningsbegäran och i fråga om tjänstebenämningarna.  

4 §.Besvär hos förvaltningsdomstolen. Enligt den gällande lagen får besvär över de beslut av en regiondirektör eller av verkställighetsdirektören som fattats med anledning av begäran om omprövning samt över de beslut som avses i 20 kap. 3 § 3 mom. anföras hos förvaltningsdomstolen. Besvären ska anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets regiondirektörens beslut har fattats. Besvär över beslut som fattats av Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet eller verkställighetsdirektören ska anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Paragrafen ändras så att endast beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär. I alla ärenden som är föremål för ändringssökande ska ändring alltid i första hand sökas genom begäran om omprövning hos antingen generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten eller direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning. Besvär över beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning får anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Liksom när det gäller centraliseringen av behandlingen omprövningsbegärandena vid Brottspåföljdsmyndigheten strävar man också genom centraliseringen av behandlingen av besvär vid Helsingfors förvaltningsdomstol efter enhetlighet i enlighet med målet med organisationsreformen. Förslaget motsvarar vad som föreslås i 37 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff och i 88 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder.  

7 §.Hur begäran om omprövning och besvär påverkar verkställigheten. Paragrafen ändras enligt förslaget på motsvarande sätt som i fråga om beslutanderätten i samband med omprövning. 

21 kap. Frigivning 

2 §.Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen beslutar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet om uppskov med villkorlig frigivning utan fångens samtycke enligt 2 c kap. 9 § 2 mom. i strafflagen. Beslutet fattas av generaldirektören. Enligt förslaget ska beslutet fattas av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet.  

I paragrafen ändras tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. Ur paragrafen stryks dessutom bestämmelsen om ställföreträdarens beslutanderätt som obehövlig. Ställföreträdaren har beslutanderätt med stöd av bestämmelsen om ställföreträdare.  

3 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

7.3  Lagen om ändring av häktningslagen

1 kap. Allmänna principer för verkställighet av häktning 

7 §.Ärenden som ska avgöras av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet. I paragrafen görs motsvarande ändringar som i 1 kap. 10 § i fängelselagen. 

2 kap. Ankomst till ett fängelse 

4 §.Ankomstgranskning. Det föreslås att omnämnandet av fångvårdsmyndigheten som behörig myndighet ändras till Brottspåföljdsmyndigheten, som är namnet på myndigheten i den nuvarande och i den föreslagna organisationen.  

6 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

3 kap. Placering i fängelset, basvård och förflyttning 

6 §.Förflyttning av häktade. Det föreslås att ur paragrafen stryks den bestämmelse enligt vilken den häktade kan förflyttas till ett bedömningscentrum för att det ska bestämmas i vilket fängelse han eller hon ska placeras, om den häktade ska avtjäna ett fängelsestraff eller ett förvandlingsstraff för böter. Strykningen motiveras av att bedömningscentrumen försvinner i samband med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Häktade förflyttas inte heller till bedömningscentrumen för att det ska bestämmas i vilket fängelse den häktade ska placeras, så saken har ingen praktisk betydelse.  

9 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Behörigheten för en säkerhetsansvarig att fatta beslut om en häktads klädsel och för en sysselsättningsansvarig att fatta beslut om avvikelse från den normala kosten ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen. 

10 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

4 kap. Sysselsättning 

4 §.Beslutanderätt. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset. Behörigheten för en sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning att fatta beslut om en häktads deltagande i sysselsättning och om eget arbete ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen. 

5 kap. De häktades egendom och inkomster 

1 §.Innehav av egendom. Det föreslås att omnämnandet av fångvårdsmyndigheten som behörig myndighet ändras till Brottspåföljdsmyndigheten, som är namnet på myndigheten i den nuvarande och i den föreslagna organisationen. 

8 §.Beslutanderätt. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset. Behörigheten för en säkerhetsansvarig att fatta beslut om begränsning av rätten att använda pengar eller betalningsmedel och om sändande av pengar eller betalningsmedel till någon utanför anstalten eller till en annan fånge ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen. Motsvarande ändring görs i fråga om de beslut om betalning av brukspenning och sysselsättningspenning som fattas av en sysselsättningsansvarig eller en tjänsteman i chefsuppgifter inom styrning eller övervakning.  

9 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

6 kap. Social- och hälsovård 

7 §.Beslutanderätt. Bestämmelsen om att beslut om medicinering, undersökning och annan hälso- och sjukvård som gäller häktade i fängelser fattas av en läkare vid Enheten för hälso- och sjukvård för fångar och att en tandläkare fattar beslut om tandvård stryks som obehövlig. Enligt 2 § i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar har Enheten för hälso- och sjukvård för fångar till uppgift att ordna hälso- och sjukvård för fångar och häktade. Bestämmelsen om beslut om innehav av mediciner upphävs däremot inte, eftersom det utan en särskild bestämmelse inte är klart att beslut om innehav av läkemedel i fängelser omfattas av läkarens behörighet. Ändringen motsvarar den som föreslås i 10 kap. 10 § i fängelselagen. 

Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset.  

7 kap. Fritid 

6 §.Närmare föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

8 kap. Brevväxling, telefonsamtal och elektronisk kommunikation  

9 §.Beslutanderätt. I paragrafen föreslås med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform en ändring av tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset samt en precisering enligt vilken beslut om granskning och öppnande av brev och andra postförsändelser fattas av en i brottspåföljdscentralens arbetsordning angiven tjänsteman som utför styrnings- eller övervakningsuppgifter. 

9 kap. Besök och andra kontakter utom fängelset 

15 §.Beslutanderätt. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset. 

17 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

10 kap. Ordningen och disciplinen i ett fängelse 

16 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar i tjänstebenämningarna till följd av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt den gällande paragrafen fastställs ordningsstadgan av regiondirektören. Eftersom tjänsten som regiondirektör dras in i och med den föreslagna organisationsreformen, ska direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet fatta beslut om saken. 

Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med organisationsreformen till enhetschefen för fängelset.  

18 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

11 kap. Granskning av fängelselokaler och häktade 

10 §. Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen har Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet i enskilda fall rätt att besluta om specialgranskning. Beslutet fattas enligt centralförvaltningsenhetens arbetsordning av säkerhetsdirektören. Eftersom tjänsten som säkerhetsdirektör dras in i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform föreslås det att bestämmelsen ändras så att direktören för ansvarsområdet för operativ verksamhet eller en i arbetsordningen angiven tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet i enskilda fall har rätt att besluta om specialgranskning. Ändringen motsvarar den som föreslås i 1 kap. 10 § i fängelselagen. 

Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med organisationsreformen till enhetschefen för fängelset. Behörigheten för en säkerhetsansvarig och för en tjänsteman inom ansvarsområdet för operativ verksamhet att besluta om specialgranskning ska grunda sig på arbetsordningen i stället för på ett förordnande av chefen.  

12 kap. Granskning av andra personer 

8 §.Beslutanderätt. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset. 

13 kap. Säkerhetsåtgärder och användning av maktmedel 

8 §.Beslutanderätt. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset. 

9 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

7.4  Lagen om ändring av lagen om övervakad frihet på prov

2 kap. Utredning av förutsättningarna för övervakad frihet på prov och beredning 

13 §.Beredning av övervakad frihet på prov för livstidsfångar. Bedömningscentrumen försvinner i samband med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Därför upphävs bestämmelsen om att bedömningscentrumet utan dröjsmål ska sända sitt förslag till plan för strafftiden, de övriga behövliga handlingarna och sitt utlåtande till Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. I paragrafen görs också andra ändringar av benämningarna med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. 

15 §.Fastställande av planen för strafftiden. Enligt den gällande paragrafen fastställer Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet planen för strafftiden för fångar som avtjänar fängelsestraff på livstid. Planen fastställs av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. Enligt förslaget ska direktören för ansvarsområdet för klientprocesser fastställa planen för strafftiden för dem som avtjänar fängelsestraff på livstid. Ansvarsområdets uppgifter omfattar bland annat klientbedömning, och därför är det motiverat att direktören för ansvarsområdet för klientprocesser fastställer planen för strafftiden.  

4 kap. Brottspåföljdsmyndighetens tjänstemans uppgifter, biträdande övervakare samt beslutsprocessen 

32 §.Beslutanderätt. Enligt den gällande paragrafen fattar Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet beslut om placering av en fånge som avtjänar fängelse på livstid i övervakad frihet på prov samt om tillstånd enligt 21 § 1 mom. att tillfälligt låta bli att följa planen för strafftiden, om tillståndet gäller att personen i fråga avlägsnar sig från Finlands territorium. Generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten fattar de ovannämnda besluten. Enligt förslaget ska besluten fattas av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för klientprocesser, eftersom ansvarsområdets uppgifter omfattar klientbedömning och tryggande av en säker verkställighet. I paragrafen föreslås också sådana ändringar i fråga om tjänstebenämningar och arbetsordning som beror på Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. 

5 kap. Särskilda bestämmelser 

40 §.Ändringssökande. Enligt den gällande paragrafen avgör regiondirektören begäran om omprövning. Tjänsten som regiondirektör dras in i samband med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt förslaget avgör direktören för ansvarsområdet för utveckling och styrning begäran om omprövning på de grunder som anges i motiveringen till 20 kap. 3 § i fängelselagen.  

I paragrafen föreslås på motsvarande sätt som i fängelselagen en förtydligande bestämmelse enligt vilken generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten avgör en begäran om omprövning, om det är fråga om ett beslut som direktören för ansvarsområdet för klientprocesser fattat med stöd av 32 § 1 mom. 

41 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

7.5  Lagen om ändring av lagen om verkställighet av samhällspåföljder

6 kap. Befogenheter 

30 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar av benämningarna med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Vidare ändras paragrafen så att behörigheten för en annan tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet att fatta beslut om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt lagens 34 § grundar sig på arbetsordningen i stället för på förordnande av verkställighetsdirektören. 

9 kap. Övervakningsstraff 

58 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

14 kap. Ändringssökande 

87 §.Beslutanderätt och behandling av begäran om omprövning. De ändringsförslag som gäller beslutanderätt och behandling av begäran om omprövning motsvarar förslagen i 20 kap. 3 § i fängelselagen. Enligt den gällande paragrafen får omprövning inte begäras i andra beslut som fattas av Brottspåföljdsmyndighetens verkställighetsenhet än i 86 § 5 punkten avsedda beslut om strafftiden för övervakningsstraff, utan de överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med vad som föreskrivs i 88 §. Det föreslås att bestämmelsen upphävs. I lagens 30 §, som gäller beslutanderätt, föreskrivs det i fråga om verkställighetsenhetens beslutanderätt att en tjänsteman som svarar för verkställigheten svarar för beräknandet av strafftiden för övervakningsstraff och beslutar om villkorlig frigivning från övervakningsstraff. En tjänsteman som svarar för verkställigheten eller en av verkställighetsdirektören förordnad annan tjänsteman vid Brottspåföljdmyndighetens verkställighetsenhet beslutar också om utfärdande och återkallande av en efterlysning enligt 34 §. Det ankommer således inte på verkställighetsenheten att fatta några andra sådana förvaltningsbeslut som inbegriper prövningsrätt och som är förenade med rätt att söka ändring än beslut om strafftiden för övervakningsstraff. 

88 §.Besvär hos förvaltningsdomstolen. Den föreslagna ändringen motsvarar förslagen i 20 kap. 4 § i fängelselagen och i 37 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff.  

91 §.Hur begäran om omprövning och besvär påverkar verkställigheten. I paragrafen görs motsvarande ändringar i tjänstebenämningarna som i paragrafen om beslutanderätt och behandling av begäran om omprövning. 

7.6  Lagen om ändring av lagen om verkställighet av kombinationsstraff

2 kap. Beredning av placering i övervakning 

9 §.Beredning av verkställigheten av en övervakningstid 

4 kap. Bestämmelser om förfarande och tagande i förvar 

28 §.Avtjänande av övervakningstiden efter en dom om förvandling till fängelse 

I stället för de nuvarande tre separata bedömningscentrumen inrättas inom Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för klientprocesser en enhet för klientbedömning. I paragraferna byts därför bedömningscentrumet ut mot enheten för klientbedömning. 

5 kap. Bestämmelser om beslutanderätt 

29 §.Beslutanderätt. I paragrafen görs ändringar av benämningarna med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Enligt den gällande paragrafen beslutar Brottpåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet på framställning av fängelsedirektören om att den dömde ska avtjäna återstoden av övervakningstiden enligt lagens 28 §. Beslutet fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. Efter organisationsreformen ska Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör inte längre avgöra ärenden som gäller en enskild fånge, med undantag för vissa ärenden som gäller ändringssökande och förvaltningsklagan. Enligt förslaget ska beslutet fattas av direktören för Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för operativ verksamhet.  

6 kap. Särskilda bestämmelser 

35 §.Ändringssökande. De föreslagna ändringarna i bestämmelsen om ändringssökande gäller förfarandet för ändringssökande och motsvarar de ändringar som föreslås i fängelselagen, häktningslagen, lagen om övervakad frihet på prov och lagen om verkställighet av kombinationsstraff.  

37 §.Besvär hos förvaltningsdomstolen. Den föreslagna ändringen motsvarar förslagen i 20 kap. 4 § i fängelselagen och i 88 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder.  

38 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ska det föreskrivas att det i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet är Brottspåföljdsmyndigheten som meddelar föreskrifter. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

7.7  Lagen om ändring av 3 och 13 § i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten

3 §.Brottspåföljdsmyndighetens riksomfattande personregister 

13 §.Behörighet att behandla uppgifter 

Uppgifterna som personuppgiftsansvarig ska i Brottspåföljdsmyndighetens föreslagna nya organisation placeras inom ansvarsområdet för utveckling och styrning. Det föreslås därför att 3 och 13 §, som gäller den personuppgiftsansvariges uppgifter, ändras så att Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet i bestämmelserna ändras till Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning. 

7.8  Lagen om ändring av lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningscentral

4 §.Enhetschef  

5 §.Beslutanderätt 

6 §.Utbildning som leder till yrkesinriktad examen  

9 §.Antagningen av studerande till utbildning som leder till yrkesinriktad examen 

10 §.Antagning av studerande 

18 §.Inlärning i arbetet 

21 §.Studietid 

22 §.Förlust av studierätten 

23 §.Avbrott i studierna 

24 §.Anmärkning och varning 

25 §.Avstängning från utbildningen 

27 §.Ordningsstadga 

30 §.Rättelseyrkande 

Tjänstebenämningen utbildningscentralens direktör ändras till enhetschef för att motsvara tjänstebenämningarna för cheferna vid de andra enheterna. På motsvarande sätt föreslås det att Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet på grund av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform ändras till Brottspåföljdsmyndighetens ansvarsområde för utveckling och styrning. 

7.9  Lagen om ändring av 6 och 11 § i lagen om Enheten för hälso- och sjukvård för fångar

6 §.Utlämnande av uppgifter ur patientregistret. I paragrafen ersätts uttrycket intagna i en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten med det tydligare uttrycket häktade. Bestämmelsen ska utöver på häktade också tillämpas på personer som berövats sin frihet med stöd av någon annan lag och som förvaras i ett fängelse, i enlighet med vad som i 1 kap. 1 § 3 mom. i häktningslagen föreskrivs om tillämpningen av den lagen. I paragrafen görs också ändringar av benämningarna med anledning av Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Paragrafen ändras dessutom så att sekretessbelagda uppgifter utöver till de tjänstemän som anges i paragrafen även får lämnas ut till tjänstemän som anges i arbetsordningen. Enligt förslaget slopas förfarandet att en chef utser de tjänstemän som uppgifterna får lämnas ut till.  

11 §.Inspektionsrätt. I paragrafen ersätts på motsvarande sätt som i 6 § uttrycket intagna i en enhet vid Brottspåföljdsmyndigheten med det tydligare uttrycket häktade. 

7.10  Lagen om ändring av 25 kap. 6 § i rättegångsbalken

25 kap. Om fullföljd av talan från tingsrätt till hovrätt 

6 §. I paragrafen ändras enligt förslaget tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset. 

7.11  Lagen om ändring av 2 c kap. 10 § i strafflagen

2 c kap. Om fängelse och kombinationsstraff 

10 §.Villkorlig frigivning från fängelse på livstid. Det föreslås att befogenheten enligt paragrafen tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. I lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar föreslås motsvarande ändring.  

7.12  Lagen om ändring av tvångsmedelslagen

2 kap. Gripande, anhållande, häktning och häktningsarrest 

12 h §.Tillstånd till undantag och ändring av innehållet i en häktningsarrest. Tjänstebenämningarna fängelsedirektören och direktören för byrån för samhällspåföljder ändras i paragrafen till enhetschefen för fängelset och enhetschefen för byrån för samhällspåföljder i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform. Ur paragrafen stryks dessutom bestämmelsen om ställföreträdarens beslutanderätt som obehövlig. Ställföreträdaren har beslutanderätt med stöd av bestämmelsen om ställföreträdare. 

12 i §.Överträdelse av skyldigheter. I paragrafen ändras enligt förslaget tjänstebenämningen direktören för byrån för samhällspåföljder till enhetschefen för byrån för samhällspåföljder. 

12 k §.Efterlysning. Paragrafen ändras så att den gäller en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid verkställighetsenheten i stället för en sådan tjänsteman vid verkställighetsenheten som förordnats av sin chef.  

4 kap. Begränsning av kontakter 

4 §.Beslut om begränsning av kontakter. Beslut om begränsning av kontakter i samband med häktning och om dess fortsatta giltighet ska på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman eller av fängelsedirektören fattas av den domstol som beslutar om häktningen. Före domstolens avgörande kan fängelsedirektören på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman eller, om den häktade har placerats i en förvaringslokal hos polisen, den anhållningsberättigade tjänstemannen temporärt besluta om begränsning av kontakter. Enligt förslaget ändras tjänstebenämningen fängelsedirektören till enhetschefen för fängelset.  

11 kap. Särskilda bestämmelser 

4 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. Det föreslås att befogenheten enligt paragrafen tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. Beslut om meddelande av föreskrifter ska fortsättningsvis fattas av generaldirektören för Brottspåföljdsmyndigheten. 

7.13  Lagen om ändring av 6 § i lagen om stämningsmän

6 §.Andra som har rätt att verkställa delgivning. Enligt 6 § 1 mom. 3 punkten i lagen om stämningsmän är en fängelsedirektör eller en tjänsteman vid ett fängelse som förordnats till det av fängelsedirektören berättigad att så som en stämningsman verkställa stämning och delgivning, när en myndighet begär det och den som ska stämmas eller ta emot delgivningen är en fånge. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att stämning och delgivning kan verkställas av en i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning angiven tjänsteman vid Brottspåföljdsmyndigheten. Kretsen tjänstemän som är berättigade att verkställa stämning och delgivning utvidgas genom möjligheten att utfärda bestämmelser om dem i Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning. Den gällande bestämmelsen har i praktiken visat sig vara för snäv. 

7.14  Lagen om ändring av lagen om förfarandet vid frigivning av livstidsfångar

1 §.Ansökan 

3 §.Behandling av ärendet vid Helsingfors hovrätt 

5 §.Rättshjälp 

9 §.Förbud mot verkställighet av villkorlig frigivning 

Det föreslås att befogenheterna enligt paragraferna i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. I Brottspåföljdsmyndighetens arbetsordning bestäms det om skötseln av uppgifterna.  

7.15  Lagen om ändring av 6 § i lagen om barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd

6 §.Samarbete med Brottspåföljdsmyndigheten. Tjänstebenämningen fängelsedirektören ändras i paragrafen i och med Brottspåföljdsmyndighetens organisationsreform till enhetschefen för fängelset. 

7.16  Lagen om ändring av lagen om samarbete mellan Finland och de övriga nordiska länderna vid verkställighet av domar i brottmål

Verkställighet av frihetsstraff 

5 e §. 

Verkställighet av samhällstjänst  

9 a §.Förutsättningar för överföring av verkställigheten av samhällstjänst från ett annat nordiskt land 

9 b §.Verkställighet i Finland av samhällstjänst som överförts från ett annat nordiskt land 

9 e §.Verkställighet i ett annat nordiskt land av samhällstjänst som dömts ut i Finland 

9 f §.Ändring, förvandling och upphävande av samhällstjänst som dömts ut eller beslutats i ett annat nordiskt land 

Gemensamma stadganden 

24 §.  

26 §.  

27 §. 

28 §. 

Det föreslås att befogenheterna enligt paragraferna tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.  

7.17  Lagen om ändring av 51 och 64 § i lagen om utlämning för brott mellan Finland och de övriga nordiska länderna

51 §.Behöriga myndigheter. Det föreslås att befogenheten enligt paragrafen tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. 

64 §.Avräkning av tiden för frihetsberövande. Det föreslås att befogenheten enligt paragrafen tilldelas en verkställighetsansvarig inom Brottspåföljdsmyndigheten i stället för den verkställighetsansvarige inom brottspåföljdsregionen. 

7.18  Lagen om ändring av 54 och 67 § i lagen om utlämning för brott mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen

54 §.Behöriga myndigheter. Det föreslås att befogenheten enligt paragrafen tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet. 

67 §.Avräkning av tiden för frihetsberövande. Tjänstebenämningen den verkställighetsansvarige vid regionfängelset ändras till en verkställighetsansvarig vid Brottspåföljdsmyndigheten. 

7.19  Lagen om ändring av lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om överföring av dömda personer inom Europeiska unionen och om tillämpning av rambeslutet

3 §.Behörig myndighet 

5 §.Temporärt tagande i förvar 

10 §.Språk och översättningar 

19 §.Ändringssökande 

Det föreslås att befogenheterna enligt paragraferna tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.  

7.20  Lagen om ändring av lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om alternativa påföljder och övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen och om tillämpning av rambeslutet

3 §. Behörig myndighet 

4 §. Förutsättningar för att ta emot en framställning 

6 §. Verkställighet av en framställning om överföring av övervakning 

8 §. Språk och översättningar 

9 §. Förutsättningar för att översända en framställning 

11 §. Språk och översättningar 

13 §. Rätt till biträde och försvarare 

14 §.Ändringssökande 

Det föreslås att befogenheterna enligt paragraferna tilldelas Brottspåföljdsmyndigheten i stället för Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltningsenhet.