7.1
Lag om statens helägda aktiebolag Industristöd Ab
1 §.Bolagetssyfte
. Enligt 1 § i lagförslaget är Industristöd Ab ett bolag som bedriver sådan kapitalinvesteringsverksamhet och finansieringsverksamhet som inbegriper statligt stöd och ansvarar för industripolitiska investeringar som inbegriper statligt stöd. Enligt förslaget är bolagets syfte att främja särskilt finländska små och medelstora företags tillväxt och förnya den finländska industrin och näringsstrukturen. Bolaget föreslås dessutom ha som syfte att påskynda investeringar inom ny teknik och investeringar som bidrar till övergången till en miljöskonsammare, hållbar näringsverksamhet, samt att utveckla riskkapitalmarknaden genom att avhjälpa brister i utbudet av finansiering för företag. Förslaget innebär i praktiken att Business Finland Venture Capital Ab:s statsstödsverksamhet fortsätter med ändrade uppgifter och under det nya namnet Industristöd Ab. Bolagets FO-nummer förblir det samma.
I föreslagna ändrade 1 § beaktas Business Finland Venture Capital Ab:s nya roll som dotterbolag till Finlands Industriinvestering Ab (Industristöd Ab), som övertar all verksamhet som hänför sig till statligt stöd av de aktiebolag som deltar i fusionen baserad på regeringsprogrammet. Föreslagna Industristöd Ab fattar endast beslut om investeringar och finansiering som inbegriper statligt stöd. Bolaget avses inrikta sitt statliga stöd på de nuvarande verksamhetsområdena för Finlands Industriinvestering Ab, Business Finland Venture Capital Ab och Klimatfonden Ab. Lagförslagets 1 § motsvarar de allmänna mål i regeringsprogrammet som gäller att främja ny teknik och påskynda investeringar som bidrar till övergången till en miljöskonsammare, hållbar näringsverksamhet. Ett av Industristöd Ab:s syften avses fortsättningsvis vara att möjliggöra och påskynda uppskalningar till industriell skala i den tidiga fasen, med målet att det ska uppstå teknikbaserad och industriell verksamhet med högt förädlingsvärde i Finland.
2 §
.
Bolagets uppgifter
. I paragrafens
1 mom.
föreslås fem punkter med uppgifter för att bolagets syfte ska fullföljas. Enligt
1 punkten
ska bolaget bevilja finansiering i form av eget och främmande kapital samt mezzaninfinansiering; enligt
2 punkten
kan bolaget inrätta samt investera i fonder.
Enligt 1 mom.
3 punkten
ska bolaget för att uppnå det syfte som anges i 1 § bevilja borgen till enskilda som investerar i kapitalfonder. Bestämmelsen i fråga finns för närvarande i 2 § 1 mom. i lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital Ab. Enligt lagförslaget tas den in i verktygslådan som en av Industristöd Ab:s uppgifter enligt 2 § när lagen om Business Finland Venture Capital Ab upphävs. Ur operativ synvinkel ska Industristöd Ab fortsättningsvis ha ett allsidigt urval investerings- och finansieringsinstrument för att uppnå det syfte som anges i 1 §. Detta möjliggör en verksamhet som i olika situationer är operativt flexibel, men ändå alltid bunden till villkoren för statligt stöd i enlighet med bolagets syfte.
Enligt
4 punkten
ska bolaget delta i Europeiska unionens finansieringsinstrument. Det är fråga om att delta i finansieringsinstrument med belopp som inbegriper statligt stöd, med syftet att unionens finansiering ska allokeras till förmån för Finland eller finländska aktörer. Bolaget avses kunna agera verktyg för kanalisering eller förvaltning av EU-finansiering eller delta som medinvesterare. Deltagandet i Europeiska unionens finansieringsinstrument omfattar också att tillhandahålla finansieringsinstrumenten motfinansiering som inbegriper statligt stöd.
Enligt 1 mom.
5 punkten
kan bolaget köpa, sälja, äga och inneha aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar samt värdepapper och fast egendom. Bestämmelsen motsvaras av en likalydande bestämmelse i moderbolagslagen och behövs för olika arrangemang med anknytning till den praktiska verksamheten. Åtgärderna genomförs i enlighet med de anvisningar som Finlands Industriinvestering ger i form av ägarstyrning.
Med stöd av
2 mom.
ska Industristöd Ab utöver vad som anges i 1 mom. producera tjänster för Finlands Industriinvestering Ab. För tjänster som tillhandahålls Finlands Industriinvestering Ab tar bolaget ut det pris som betraktas som marknadsmässigt. Industristöd Ab avses fortsätta som dotterbolag till Finlands Industriinvestering Ab och bevilja finansiering som inbegriper statligt stöd. Att den verksamhet som hänför sig till statligt stöd bryts ut och ombildas till ett eget dotterbolag är motiverat både ur grundlagssynvinkel och med hänsyn till EU:s regler om statligt stöd. Industristöd Ab:s verksamhet som hänför sig till statligt stöd utgör skötsel av offentlig förvaltningsuppgift enligt vad som avses i 124 § i Finlands grundlag. Ett moderbolag som drivs på marknadsvillkor får inte ingripa i eller styra sådan verksamhet i ett dotterbolag som utgör skötsel av offentlig förvaltningsuppgift. Samtidigt är det med hänsyn till synergifördelarna och effektiviteten lämpligt att säkerställa att dotterbolagets personal så långt möjligt är tillgänglig för moderbolagets verksamhet på ett flexibelt sätt. Detta är behövlig personalpolitik, i synnerhet med tanke på att de årliga investeringarna som inbegriper statligt stöd är så få till antalet. EU:s regler om statligt stöd förutsätter marknadsvillkor också i transaktioner mellan bolag som hör till samma koncern, som ett sätt att effektivt utesluta korssubventionering. På denna grund föreslås det att Industristöd Ab ska ta ut det pris som betraktas som marknadsmässigt för de tjänster som bolaget producerar för Finlands Industriinvestering Ab.
Till exempel i Europeiska kommissionens beslut SA.36061 avseende bildandet av specialfinansieringskoncernen British Business Bank i Förenade kungariket, ansåg kommissionen att ett arrangemang där kostnaderna för verksamheter som är gemensamma för de olika bolagen fördelas mellan dem i proportion till användningen av personalresurser är lämpligt (punkt 2.1.4 i beslutet). Ett motsvarande arrangemang är lämpligt för Industristöd Ab, så att Finlands Industriinvestering Ab betalar en andel av kostnaderna för arbetstagarresursen i proportion till dess användning av resursen. Med andra ord delar bolagen på kostnaderna för de personalresurser som använts för att producera tjänsterna i proportion till användningen. Ett marknadsmässigt pris är då att betala den proportionella andel av kostnaderna för arbetstagarresursen som motsvarar användningen.
3 §
.
Ägarstyrning
. Enligt föreslagna
1 mom.
ägs bolaget i sin helhet av Finlands Industriinvestering Ab och hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Finlands Industriinvestering-koncernen hör till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Enligt förslaget ansvarar Finlands Industriinvestering Ab för ägarstyrningen av Industristöd Ab och kan ge bolaget uppdrag som är förenliga med bolagets syfte.
Enligt föreslagna
2 mom.
ansvarar arbets- och näringsministeriet för styrningen av bolaget i fråga om i 4 § 2–4 mom. och 5–7 § avsedda offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till beviljande och återkrav av statligt stöd samt sökande av ändring.
När skrivningen i regeringsprogrammet har genomförts äger Finlands Industriinvestering Ab Industristöd Ab:s aktiestock och utövar på basis av aktieinnehavet bestämmande inflytande i sitt dotterbolag. Att i lag ge en myndighet ansvaret för styrningen av funktioner som omfattas av en offentlig förvaltningsuppgift är nödvändigt för att det inte ska uppstå en situation där ett moderbolag på grundval av bestämmande inflytande enligt aktiebolagsrätten kan styra och meddela sitt dotterbolag bestämmelser om hur det ska sköta sina offentliga förvaltningsuppgifter, trots att moderbolaget inte omfattas av de allmänna förvaltningslagarna. Med hänsyn till detta föreslås det en uttrycklig bestämmelse i vilken arbets- och näringsministeriet ges ansvaret för styrningen av Industristöd Ab. Genom detta säkerställs det också att en aktieägare inte kan fatta t.ex. ett sådant aktieägarbeslut som avses i 5 kap. 1 § 2 mom. och 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen i ett ärende som gäller fullgörande av Industristöd Ab:s offentliga förvaltningsuppgift. Med hänsyn till grundlagens krav måste alltså Industristöd Ab ges tillräckligt stor självständighet i förhållande till moderbolaget när det sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I annat fall kunde också moderbolagets ägarstyrning anses utgöra en offentlig förvaltningsuppgift, eftersom det genom ägarstyrning kan påverka skötseln av dotterbolagets offentliga förvaltningsuppgifter både formellt och materiellt.
Med stöd av
3 mom.
kan arbets- och näringsministeriet ge bolaget uppdrag. Uppdragen kan gälla i 2, 4 § 2–4 mom. och 5–7 § avsedda uppgifter som anknyter till beviljande och återkrav av statligt stöd samt sökande av ändring.
Eftersom arbets- och näringsministeriets styrning av Industristöd Ab inte grundar sig på aktieinnehav och därmed inte omfattas av lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007) enligt tillämpningsområdet så som det anges i 1 § i den lagen, är det nödvändigt att foga en bestämmelse till lagförslaget som ger arbets- och näringsministeriet, som har styrningsansvar över den verksamhet som hänför sig till statligt stöd, behörighet att ge bolaget anvisningar avseende skötseln av dess offentliga förvaltningsuppgift. Med stöd av den föreslagna bestämmelsen kan arbets- och näringsministeriet i egenskap av ägare med styrningsansvar ge Industristöd Ab anvisningar som bolaget bör följa när det gäller den offentliga förvaltningsuppgiften att bevilja statligt stöd, utöva tillsyn över det statliga stödet och sköta stödåtgärder som hänför sig till beslut om avbrytande av utbetalning eller återkrav. Finlands Industriinvestering Ab äger Industristöd Ab:s aktiestock. Därför föreslås det att arbets- och näringsministeriets behörighet att meddela anvisningar begränsas till den offentliga förvaltningsuppgift som hänför sig till statligt stöd.
Enligt föreslagna
4 mom.
får högst en tredjedel av bolagets styrelse bestå av Finlands Industriinvestering Ab:s verkställande direktör, styrelseledamöter eller arbetstagare. Bolagets styrelse ska ha en tillräcklig tjänstemannarepresentation, minst en tredjedel av bolagets styrelse, så att bolagets administration och skötseln av bolagets uppgifter i sin helhet är ordnade på behörigt sätt för skötseln av uppgifterna enligt lagförslaget. Syftet är att säkerställa en tillräcklig sakkunskap om statligt stöd i styrelsen.
Den föreslagna bestämmelsen om att begränsa Finlands Industriinvestering Ab:s roll i bolagets styrelse bidrar till att säkerställa att Industristöd Ab är tillräckligt självständigt i förhållande till moderbolaget. Arrangemanget innebär att Finlands Industriinvestering Ab:s representanter i styrelsen inte kan bilda majoritet i bolagets beslutsprocesser. Genom bestämmelsen åläggs moderbolaget att utöva sin behörighet att välja styrelseledamöter så att minst två tredjedelar av styrelseledamöterna är självständiga från moderbolaget, dvs. inte är ledamöter i moderbolagets styrelse och inte hör till bolagets verkställande ledning eller arbetstagare. Genom en tillräcklig myndighetsrepresentation i Industristöd Ab:s styrelse i form av arbets- och näringsministeriets tjänstemän och genom de förslag som avser 3 § 2 och 3 mom. säkerställs det att bolagets uppgifter som hänför sig till statligt stöd lyder under myndighetsstyrning. Genom bestämmelsen säkerställs dessutom myndighetsrepresentationen i bolagets styrelse. Enligt bestämmelsen kan inte arbets- och näringsministeriet välja styrelseledamöter på basis av innehav, utan det är Finlands Industriinvestering Ab som avses ha den rätten.
4 §. Ekonomiska verksamhetsprinciper och beviljande av statligt stöd
. Enligt
1 mom.
drivs bolaget utan vinstsyfte. Bolaget föreslås kunna göra investeringar i eller bevilja finansiering till objekt som bedöms ha förutsättningar att driva en lönsam affärsverksamhet.
Paragrafens 1 mom. beaktar att bolaget framöver avses syssla enbart med investerings- och finansieringsverksamhet som inbegriper statligt stöd. Med hänsyn till att statsstödsverksamhet i regel är mer riskfylld och mindre lönsam än verksamhet på marknadsvillkor är det inte lämpligt att ett bolag av detta slag ska ha ett lagstadgat syfte att ge aktieägarna vinst enligt 1 kap. 5 § i aktiebolagslagen. Därmed förväntas inte heller alla investeringar som bolaget gör vara ekonomiskt lönsamma. Bolaget avses operera i situationer där man identifierat marknadsmisslyckanden på vilka finansiering som inbegriper statligt stöd kan ha en positiv inverkan i den mening som avses i bestämmelserna om statligt stöd. Det är fråga om situationer där det finns ett konstaterat industripolitiskt intresse för ett statligt bolag med specialuppgifter att agera.
För att undvika korssubventionering mellan moder- och dotterbolag, vilket förbjuds av EU:s regler om statligt stöd, föreslås det att moderbolagets bolagsordning ska innehålla en bestämmelse om att dotterbolaget inte ska återföra kapital eller eventuell avkastning på investeringar eller överföra vederlagsfria finansieringsbelopp av något annat slag till moderbolaget. Kapital som återvänder i form av avkastning på investeringar (inkl. intäkter) ska användas för nya finansieringsbeslut som följer EU:s bestämmelser om statligt stöd. Enligt samma princip är det också förbjudet att betala vinstutdelning till moderbolaget. Eventuella kapitalåterbetalningar görs direkt till statsbudgeten.
Även om bolaget bedriver endast sådan investerings- och finansieringsverksamhet som inbegriper statligt stöd, förutsätts det att bolaget investerar i bolag som bedöms ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet. I investerings- och finansieringsverksamhet ingår risk, och trots noggrann förhandsbedömning leder inte alla investeringar till ett positivt resultat för bolaget. I fråga om aktsamhetsplikt och ansvar med avseende på bolagets förvaltning tillämpas därför aktiebolagslagen (624/2006). Utgångspunkten är att bolaget endast investerar i företag som utifrån ekonomiska förhandsbedömningar har förutsättningar att bedriva en lönsam affärsverksamhet. Bolaget kan inte helt och hållet avstå från avkastningen av ett enskilt investerings- och finansieringsbeslut, men det får begära mindre avkastning än privata investerare. Exempelvis kan bolaget begära att grunden för bestämmande av avkastningen på bolagets investering eller tidpunkten för utbetalning av avkastningen är en annan än motsvarande villkor för privata investerare. Bolaget får inte bevilja helt vederlagsfri finansiering i form av bidrag, utan instrumenten består av finansiella produkter i form av eget och främmande kapital i vilka stödet är en av beståndsdelarna, t.ex. en lägre ränta än vad som bestäms på marknadsvillkor. Stöd i form av bidrag är bättre lämpade att beviljas direkt av en myndighet. Elementet av statligt stöd i bolagets investeringar ska bestå av en risk- eller avkastningsnivå som avviker från marknadsvillkoren på det sätt som föreskrivs i 4 § 2 mom.
Enligt 2 mom.
beviljar bolaget genom eget beslut i lagförslaget avsedd finansiering som inbegriper statligt stöd. Inom ramen för bestämmelserna och föreskrifterna om statligt stöd föreslås det att bolaget i sin investeringsverksamhet och övriga finansieringsverksamhet ska få ta större risker eller nöja sig med mindre avkastning än vad privata investerare är eller skulle vara beredda att godkänna i motsvarande situation. Bolaget kan enligt förslaget bevilja statligt stöd både som enskilt stöd och genom en statlig stödordning som införts genom beslut av bolaget.
Enligt propositionen beviljar bolaget i lagförslaget avsedd finansiering som inbegriper statligt stöd. Genom den föreslagna ändringen slopas möjligheten för bolaget att välja om det beviljar finansiering på marknadsvillkor eller finansiering som inbegriper statligt stöd. I det fortsatta ska all finansieringsverksamhet på marknadsvillkor inom Finlands Industriinvestering-koncernen skötas av Finlands Industriinvestering Ab. På motsvarande sätt föreslås det att koncernens statsstödsverksamhet koncentreras hos Industristöd Ab, som är helägt dotterbolag till Finlands Industriinvestering Ab.
Enligt föreslagna
3 mom.
kan arbets- och näringsministeriet efter förordande av statsrådets finanspolitiska ministerutskott besluta att ge bolaget också sådana enskilda industri- eller näringspolitiska uppdrag som gäller investeringar i form av eget eller främmande kapital som inbegriper statligt stöd, i syfte att trygga verksamhetsförutsättningarna för finländska företag.
Det föreslagna momentet motsvarar nuvarande 2 § 2 mom. i lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital Ab (967/2013). Vid beredningen har det bedömts vara lämpligt att statens urval av metoder fortsättningsvis ska omfatta ett statligt stödinstrument, som föreslås grunda sig på ovannämnda bestämmelse, avsett för situationer som är industri- eller näringspolitiskt exceptionella. Det föreslås dock att ordalydelsen preciseras så att de investeringar som avses i momentet och som inbegriper statligt stöd kan vara antingen i form av eget eller främmande kapital och inte endast i form av eget kapital. Tillägget bedöms förbättra statsstödsinstrumentets användbarhet i de olika tillämpningssituationer som kan uppkomma.
Enligt den nya statsstödsuppgiften ska bolaget under ovannämnda förutsättningar och när lagens övriga krav uppfylls kunna göra direkta kapitalinvesteringar i närings- eller industripolitiskt betydelsefulla situationer där det är fråga om livskraften hos en företagsgrupp eller sektor som är större än ett enskilt företag. Åtgärderna kan vara avsedda att utveckla sådan kompetens eller teknik eller därpå baserad affärsverksamhet som är strategiskt viktiga för en viss sektor, eller bidra till att de stannar kvar i Finland. Det kan även handla om åtgärder avsedda att trygga livskraften för ett kluster eller en sektor, teknikprojekt med särskilt betydande genomslag, genomförande i Finland av utländska placeringar med särskilt betydande genomslag eller andra motsvarande projekt. Dessutom kan sådana projekt och bedömningar vara förenade med försvarspolitiska aspekter eller aspekter som hänför sig till försörjningsberedskapen. Ovan finns en exempelförteckning över närings- och industripolitiska intressen, men i sista hand ska det bedömas från fall till fall om ett sådant intresse föreligger. Intresset kan också omfattande riskfyllda investeringar i anläggningar för ren omställning.
Projekten är i regel mycket exceptionella. Således är det inte fråga om något nytt standardfinansieringsinstrument, och det kommer inte nödvändigtvis att förekomma fall ens varje år. Placeringar som görs på särskilda närings- eller industripolitiska grunder riktas huvudsakligen till sektorer som genomgår eller förutses genomgå en omfattande strukturomvandling, men som tillfälligt har drabbats av betydande utomstående faktorer. Avsikten med sådana placeringar är uttryckligen att främja den finländska industrins livskraft och förnyelse. Det är således uppenbart att det inte på förhand är möjligt att på ett heltäckande sätt identifiera sådana sällsynta situationer där starka industripolitiska samt eventuella försörjningsberedskaps- eller försvarspolitiska aspekter talar för en placering eller ett aktieförvärv. I sista hand görs bedömningen i statsrådets finanspolitiska ministerutskott på framställning av arbets- och näringsministeriet.
Enligt
4 mom
. kan sådan finansiering eller sådana investeringar som avses i 2 och 3 mom. genomföras först efter att Europeiska kommissionen har godkänt beslutet om statligt stöd, om Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd förutsätter detta. Genom den föreslagna bestämmelsen utökas paragrafen för tydlighetens skull med kravet i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan
FEUF
). Enligt den bestämmelsen ska Europeiska kommissionen underrättas om planer på att vidta eller ändra stödåtgärder i så god tid att den kan yttra sig. Medlemsstaten i fråga får inte genomföra den föreslagna åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.
5 §.Beslut om återkrav.
Arbets- och näringsministeriet beslutar om avbrytande och återkrav av statligt stöd beviljat av Industristöd Ab.
Enligt föreslagna
2 mom.
ska Industristöd Ab göra en anmälan till arbets- och näringsministeriet för avbrytande och återkrav av ett stöd, om bolaget får kännedom om en grund för avbrytande eller återkrav. Industristöd Ab och det bolag som förvaltar dess mottagarfond ska genom sin verksamhet bidra till verkställigheten av beslut om avbrytande av stöd och beslut om återkrav av stöd.
Enligt
3 mom.
ska ett beslut om avbrytande eller återkrav fattas, om det statliga stöd som beviljats av Industristöd Ab inte har visats vara förenligt med den inre marknaden.
I föreslagna
4 mom.
föreskrivs att om det statliga stöd som ingår i en investering gjord av Industristöd Ab grundar sig på något annat än kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (
gruppundantagsförordningen
) eller på ett enskilt stöd som godkänts av Europeiska kommissionen, ska beslut om avbrytande eller återkrav fattas om stödtagaren har förfarit på det sätt som beskrivs i 21 eller 22 § i statsunderstödslagen (688/2001).
6 §. Ändringssökande.
Enligt förslaget får omprövning begäras av ett beslut som arbets- och näringsministeriet fattat med stöd av den föreslagna lagen. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
7 §.Återkrav och dröjsmålsränta.
Paragrafens 3 mom. ändras. Om ett belopp som återkrävs inte betalas senast på den förfallodag som arbets- och näringsministeriet bestämt, ska det enligt förslaget betalas en årlig dröjsmålsränta på beloppet enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
8 §. Ansvar.
Bolagets verkställande direktör, styrelseledamöter och personal omfattas enligt förslaget av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de behandlar åtgärder som avses i 4 § 2–4 mom. samt 5–7 §. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
9 §.Ikraftträdande
. Enligt förslaget träder lagen i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. På grund av företagsomstruktureringens komplexitet, de tidsfrister som ska iakttas, eventuella dröjsmål och behandlingen i Europeiska kommissionen föreslås det ingen viss tidpunkt för lagens ikraftträdande. Propositionens är av sådan natur att det är svårt att förutse någon sådan tidpunkt. Lagen föreslås därför träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet när det råder säkerhet om saken. Målet är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt utan obefogat dröjsmål.
Genom denna lag upphävs enligt förslaget lagen om statens helägda aktiebolag Klimatfonden Ab (173/2023), lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital Ab (967/2013) och 1 § 4 mom. i lagen om Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland (1146/2017).
7.2
Lag om ändring av lagen om statsbolaget Finlands Industriinvestering Ab
1 §
.
Bolagets syfte och uppgifter
. Till paragrafen fogas enligt förslaget en
rubrik
. Paragrafen föreslås bli ändrad i överensstämmelse med de föresatser i regeringsprogrammet som gäller en mer omfattande industripolitisk uppgift för Finlands Industriinvestering Ab.
Enligt föreslagna
1 mom.
är Finlands Industriinvestering Ab ett bolag som bedriver kapitalinvesteringsverksamhet och svarar för statens industripolitiska investeringar. Bolagets syfte är att främja särskilt finländska små och medelstora företags tillväxt och förnya den finländska industrin och näringsstrukturen. Verksamheten har dessutom som syfte att påskynda investeringar inom ny teknik och investeringar som bidrar till övergången till en miljöskonsammare, hållbar näringsverksamhet i Finland, samt att utveckla riskkapitalmarknaden och åtgärda brister i utbudet av finansiering för företag.
De föreslagna ändringarna i 1 mom. medför att Finlands Industriinvestering Ab i enlighet med regeringsprogrammet ges en mer omfattande industripolitisk uppgift som gäller ekonomisk tillväxt, förnyelse och främjande av investeringar. Den industripolitiska uppgiften avser inte bara enskilda specialuppdrag av statsrådet, utan är också i övrigt central i koncernens normala fond- och direktinvesteringsverksamhet, tillsammans med uppgiften att utveckla riskkapitalmarknaden. Genom ändringarna beaktas bland annat föresatsen i regeringsprogrammet att få fart på investeringar som hänför sig till möjligheterna med ny teknik och den rena omställningen. En förnyelse av den finländska industrin och näringsstrukturen kan bl.a. vara inriktad på uppskalning av innovationer till industriell skala. Syftet att påskynda investeringar som hänför sig till övergången till en miljöskonsammare, hållbar näringsverksamhet avser enligt propositionen investeringar inom den rena omställningen. Det kan vara fråga om lösningar som minskar koldioxidfotavtrycket eller ökar koldioxidhandavtrycket samt innovativa lösningar som syftar till att minska växthusgasutsläppen, öka kolsänkorna och effektivisera användningen av naturresurser. Kärnfokus i koncernens industripolitiska uppgift kan således ligga på t.ex. värdekedjor och kompetenskluster, nationella strategier och prioriteringar samt specialuppdrag i stor skala givna av statsrådet.
Bestämmelsen i 1 § 2 mom. i den gällande lagen ("Bolagets kapitalinvesteringsverksamhet ska inriktas på att korrigera brister som förekommer i utbudet av finansiering inom kapitalinvesteringsbranschen") tas in i föreslagna nya 1 mom. i omarbetad lydelse. Den nya lydelsen ger avhjälpandet av brister i utbudet av finansiering till företag större vidd jämfört med den gällande bestämmelsen i 1 § 2 mom.
Enligt föreslagna nya
2 mom.
ska bolaget för att uppnå det syfte som anges i 1 mom. bevilja finansiering i form av eget och främmande kapital samt mezzaninfinansiering, inrätta samt investera i fonder, delta i Europeiska unionens finansieringsinstrument samt köpa, sälja, äga och inneha aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar samt värdepapper och fast egendom. De föreslagna ändringarna medför att Finlands Industriinvestering Ab kommer att ha tillgång till ett större urval av investerings- och finansieringsinstrument. Genom ändringen beaktas den skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken beredningen ska omfatta en bedömning av både de marknadsmässiga och de statsstödsbaserade instrumenten i det nya bolagets urval av stöd- och finansieringsinstrument, så att industripolitikens genomslag säkerställs. Genom ändringen ges Finlands Industriinvestering Ab ett brett urval av möjliga investerings- och finansieringsinstrument för att uppnå det syfte som anges i 1 mom. Ett bredare urval av instrument ger större möjligheter både till samarbete med andra offentliga specialfinansiärer och till att agera hävstång för privat finansiering i investeringsprojekt.
Med stöd av föreslagna
2 mom. 1 punkten
kan bolaget bevilja finansiering i form av både eget och främmande kapital. Bolagets direktinvesteringar avses dock i första hand vara investeringar i form av eget kapital. Eventuella investeringar i form av främmande kapital utgör undantag till huvudregeln och bör motiveras separat. Det kan t.ex. vara fråga om kapitallån eller juniorlån som hänför sig till övergången till miljöskonsammare, hållbar näringsverksamhet. Den nya koncernens bredare urval av instrument påverkar dock inte de övriga statliga specialfinansieringsinstitutens uppgiftsområde eller finansieringsbeslut. När det är fråga om finansiering i form av främmande kapital ska man alltid noggrant bedöma andra möjligheter, bl.a. huruvida Finnvera kan finansiera projektet.
Med stöd av föreslagna
2 mom. 2 punkten
ska bolaget för att uppnå det syfte som anges i 1 mom. inrätta samt investera i fonder. Utöver Finlands Industriinvestering Ab:s etablerade fondplaceringsverksamhet avses denna uppgift omfatta även att främja affärsverksamhet i startfasen genom att inrätta nya fonder samt göra fondplaceringar i form av eget kapital och främmande kapital. Därmed övergår nuvarande Business Finland Venture Capital Ab:s verksamhet inom marknadsmässig finansiering av företag i startfasen till moderbolaget Finlands Industriinvestering Ab. Business Finland Venture Capital Ab:s fondplaceringar som inbegriper statligt stöd avses övergå till att göras av dotterbolaget Industristöd Ab, om vilket en egen lag föreslås bli stiftad. Denna nya lag föreslås dock i stor utsträckning motsvara den gällande lagen om statens helägda aktiebolag Business Finland Venture Capital (967/2013).
Enligt föreslagna
2 mom. 3 punkten
ska bolaget delta i Europeiska unionens finansieringsinstrument. Det är fråga om ett marknadsmässigt deltagande i finansieringsinstrumenten, med syftet att unionens finansiering ska allokeras till förmån för Finland eller finländska aktörer. Deltagandet i Europeiska unionens finansieringsinstrument omfattar också att tillhandahålla finansieringsinstrumenten motfinansiering på marknadsvillkor. I begreppet Europeiska unionens finansieringsinstrument ingår också finansiering som tillhandahålls eller förmedlas av Europeiska investeringsbanksgruppen. Genom ändringen beaktas skrivningen i regeringsprogrammet om att bolaget också har till uppgift att för sin del säkerställa att Finland drar nytta av Europeiska unionens finansiering. Enligt EU:s regler om statligt stöd kan alla investeringar som bolaget gör och den finansiering som bolaget beviljar klassificeras som marknadsmässiga. Business Finland Venture Capital Ab avses enligt propositionen fortsätta under nytt namn (Industristöd Ab) som helägt dotterbolag till Finlands Industriinvestering Ab och med uppgift att göra sådana investeringar och bevilja sådan finansiering som inbegriper statligt stöd. Om lagarna träder i kraft svarar Finlands Industriinvestering Ab för koncernens industripolitiska investeringar och finansiering på marknadsvillkor, medan dotterbolaget Industristöd Ab svarar för koncernens industripolitiska investeringar och finansiering som inbegriper statligt stöd, inklusive deltagande som inbegriper statligt stöd i Europeiska unionens finansieringsinstrument.
Enligt föreslagna
2 mom. 4 punkten
kan bolaget köpa, sälja, äga och inneha aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar samt värdepapper och fast egendom. Bestämmelsen underlättar olika rutinmässiga arrangemang som behövs i bolagets praktiska verksamhet. Verksamheten ska följa de anvisningar som arbets- och näringsministeriet ger via ägarstyrning.
Med stöd av föreslagna nya
3 mom.
kan bolaget för att fullfölja sitt syfte äga andra bolag med statliga specialuppgifter som bedriver kapitalinvesteringsverksamhet. Förslaget medför att bolaget ansvarar för ägarstyrningen av dessa bolag med undantag för investeringar som inbegriper statligt stöd. De offentliga förvaltningsuppgifter som bolagen har i samband med sådana investeringar omfattas av arbets- och näringsministeriets styrningsansvar. Genom momentet möjliggörs den föreslagna omstruktureringen där det nuvarande bolaget Business Finland Venture Capital Ab övergår till att vara ett helägt dotterbolag till Finlands Industriinvestering Ab med ansvar för all sådan investerings- och finansieringsverksamhet i koncernen som inbegriper statligt stöd. Det föreslås att arbets- och näringsministeriet enligt lag ska ansvara för styrningen av dotterbolagets offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till beviljande och tillsyn över statligt stöd. Enligt förslaget är det fortsättningsvis en myndighet, arbets- och näringsministeriet, som ansvarar för styrningen av de offentliga förvaltningsuppgifterna, medan Finlands Industriinvestering Ab på basis av sitt aktieinnehav ansvarar för all annan ägarstyrning av dotterbolaget. Genom detta undviks en företagsstruktur där ett bolag (Industristöd Ab) som sköter offentliga förvaltningsuppgifter, och därmed omfattas av de allmänna förvaltningslagarna och bestämmelserna om tjänsteansvar, lyder under styrning utövad av ett moderbolag som inte omfattas av nämnda regler. Ett sådant upplägg är inte önskvärt, eftersom moderbolaget via ägarstyrningen i så fall skulle kunna påverka t.ex. fastställandet av vem som kan få statligt stöd och fördelningen av stödmedel, varvid också moderbolagets ägarstyrning skulle kunna anses utgöra en offentlig förvaltningsuppgift. För att undanröja ett eventuellt grundlagsproblem föreslås det att arbets- och näringsministeriet ska ansvara för styrningen av dotterbolagens statsstödsverksamhet.
Bestämmelsen i gällande 1 § 3 mom. föreslås bli
4 mom
.
2 §
.
Marknadsvillkor
. Till paragrafen fogas enligt förslaget en
rubrik
. Enligt föreslagna nya
2 §1 mom.
ska bolaget drivas marknadsmässigt. Kravet på marknadsmässighet uppfylls bäst när investeringar görs tillsammans med en privat investerare på samma villkor. Saminvesteringar tillsammans med privata investerare avses vara en grundregel för verksamheten i både fondplaceringar och direktinvesteringar. Om en investering i en exceptionell situation görs utan en privat utomstående medinvesterare, ska det läggas särskild fokus på att investeringen prissätts i överensstämmelse med rådande marknadsvillkor. Principen om marknadsvillkor omfattar i princip också industripolitiska specialuppdrag givna av statsrådet och förordade av finanspolitiska ministerutskottet.
Marknadsmässigheten ska påvisas dokumenterat på förhand, innan varje transaktion genomförs. I praktiken innebär detta att bolaget i sin investerings- och finansieringsverksamhet ska iaktta den marknadsekonomiska investerarprincipen enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd. Enligt den marknadsekonomiska investerarprincipen ger inte ekonomiska transaktioner som genomförs av offentliga företag deras motparter någon fördel och utgör därför inte stöd, om de genomförs enligt normala marknadsvillkor. Kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 262/01,
Europeiska unionens officiella tidning
C 262, 19.7.2016, s. 1–50) innehåller ett s.k. test, en serie kriterier för att fastställa om marknadsekonomiska villkor, nedan
marknadsekonomiska investerarprincipen
, uppfylls. En allmän metod att uppfylla kriterierna för marknadsekonomiska villkor är att transaktionen utförs på lika villkor (
pari passu
) med privata aktörer. Huruvida en transaktion har utförts på marknadsmässiga villkor kan dock också påvisas t.ex. på grundval av en jämförande analys eller andra bedömningsmetoder. De olika varianterna av testet för att fastställa huruvida marknadsekonomiska investerarprincipen uppfylls har följts har alla samma syfte, nämligen att visa att en privat aktör av jämförbar storlek som bedriver verksamhet under normala förhållanden i en marknadsekonomi skulle ha utfört den aktuella transaktionen under samma omständigheter. Om en medlemsstat gör gällande att den agerat som en marknadsekonomisk aktör måste den, om det råder tvivel, lägga fram bevis som visar att beslutet att genomföra transaktionen fattades på grundval av ekonomiska bedömningar som är jämförbara med de som en rationell marknadsekonomisk aktör (med liknande egenskaper som det berörda offentliga organet) under liknande förhållanden skulle ha utfört för att fastställa transaktionens lönsamhet eller ekonomiska fördelar. Rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (kodifiering) (
Europeiska unionens officiella tidning
248, 24.9.2015, s. 9) gäller förfaranden för statligt stöd. Enligt artikel 17.1 ska en preskriptionstid på tio år gälla för kommissionens befogenheter att återkräva stöd. Enligt artikel 17.2 ska preskriptionstiden börja den dag då det olagliga stödet beviljas mottagaren antingen som individuellt stöd eller på grundval av en stödordning. När det är fråga om en stödordning, löper preskriptionstiden inte från datumet för antagandet av dess rättsliga grund utan från den tidpunkt då det individuella stödet beviljades enligt ordningen. Av detta följer att den avsedda nya koncernen för varje genomförd transaktion bör bevara förhandsuppgifter och på förhand gjorda beräkningar som visar att marknadsekonomiska investerarprincipen uppfylls, i minst tio år räknat från den tidpunkt då transaktionen genomfördes.
Bolaget eftersträvar dessutom avkastning på sina investeringar. Investeringarna inbegriper en plan för hur bolaget senare lösgör sig från dem, en faktor som bidrar till deras karaktär av verksamhet på marknadsmässiga villkor. Verksamheten ska enligt lagförslaget vara företagsekonomiskt lönsam på lång sikt.
Gällande
2 § 2 mom.
föreslås inte ingå i nya 2 §. Enligt bestämmelsen kan den närings- och industripolitiska uppgiften i enskilda fall fullgöras genom att godkänna investeringsbeslut med större risk eller lägre avkastningsmål än vad som är normalt, vilket kan jämställas med statligt stöd enligt den nuvarande tolkningen av artikel 107.1 i FEUF. Dessutom har bolaget än så länge inte fattat några investeringsbeslut med stöd av momentet i fråga. Syftet med momentet har varit att skilja åt bolagets normala kapitalinvestering i fonder och företag, vilken är inriktad på skalbar tillväxt, från eventuella enskilda direktinvesteringar med låg avkastning och hög risk. En hög risknivå har exempelvis syftat på en situation där bolaget gör en stor enskild investering som kan bedömas vara förenad med en exceptionellt hög risk som en privat investerare skulle ha svårt att acceptera.
Om det i framtiden uppkommer behov att bevilja finansiering i den gällande paragrafens anda, t.ex. genom separat uppdrag av statsrådet, kan Finlands Industriinvestering Ab fatta investeringsbeslut på marknadsvillkor och med stöd av ägarstyrningen i enlighet med de normala investeringsprinciperna, eller alternativt kan dotterbolaget Industristöd Ab göra det som en investering som inbegriper statligt stöd, i enlighet med förfarandena i EU:s regler om statligt stöd. Bestämmelser om förfarandena i fråga finns i 4 § 3 mom. i lagen om dotterbolaget.
Kapitalsituationen och kapitalbehovet i det nya investeringsbolag som bildas i enlighet med regeringsprogrammet och den lagstiftning som gäller bolaget bedöms som en helhet i syfte att skapa ett effektivt instrument med en tydlig uppgift och ett tydligt mål: att hjälpa företag växa snabbare. Bolagets nuvarande kapitalstruktur bygger i sin helhet på bolagets investeringstillgångar och avkastningen på dem, på likvida medel samt på statlig ägarfinansiering i form av eget kapital. Som ett led i beredningen har man också bedömt Finlands Industriinvestering Ab:s möjligheter att skaffa främmande kapital för sin finansieringsverksamhet. I ett sådant alternativ skulle bolaget kunna öka sitt disponibla kapital till exempel med hjälp av masskuldebrevslån eller annan upplåning. Utsikterna för de kommande tre åren i fråga om ett eventuellt behov av främmande kapital blev bättre efter ramförhandlingarna, vilka omfattade ett beslut om ytterligare kapitalisering av koncernen med 300 miljoner euro.
3 §
.
Ägare av aktiestocken
. Till paragrafen fogas enligt förslaget en
rubrik
.
4 §
.
Administrativa bestämmelser
. Till paragrafen fogas enligt förslaget en
rubrik
. Enligt förslaget ändras
2 mom.
så att bolaget på begäran av arbets- och näringsministeriet ska lämna ministeriet de upplysningar som behövs för styrning av och tillsyn över bolagets verksamhet eller verksamheten inom bolagets koncern. Enligt förslaget ska informationsskyldigheten utvidgas till att inte bara gälla Finlands Industriinvestering Ab utan hela Finlands Industriinvestering-koncernen. Koncernen omfattar Finlands Industriinvestering Ab och de bolag i vilka bolaget ensam eller tillsammans med andra bolag som hör till samma koncern har bestämmande inflytande.
5 §
.
Bemyndigande att utfärda förordning.
Genom förordning av statsrådet får det enligt förslaget utfärdas närmare bestämmelser om de principer som ska följas i bolagets verksamhet i fråga om inriktningen av och målen för bolagets investeringsverksamhet samt hanteringen av investeringarna (
1 punkten
), bolagets riskhantering, tillvägagångssätt och rapportering (
2 punkten
) och övriga allmänna riktlinjer som hänför sig till bolagets verksamhet (
3 punkten
). De föreslagna punkterna motsvarar 3–5 punkten i den gällande lagen.
Lagen föreslås träda i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. På grund av företagsomstruktureringens komplexitet, de tidsfrister som ska iakttas, eventuella dröjsmål och behandlingen i Europeiska kommissionen (förhandsanmälan enligt artikel 108.3 i FEUF) föreslås det ingen viss tidpunkt för lagens ikraftträdande. Propositionen är av sådan natur att det är svårt att förutse någon sådan tidpunkt. Lagen föreslås därför träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet när det råder säkerhet om saken. Målet är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt utan obefogat dröjsmål.
6 §.
Till paragrafen fogas en rubrik (
Ikraftträdande
).