Senast publicerat 31-07-2025 17:19

Regeringens proposition RP 9/2025 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion samt med förslag till lag om ändring av havsskyddslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner det i New York den 19 juni 2023 ingångna avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion till den del avtalet omfattas av Finlands behörighet. I propositionen föreslås det också att havsskyddslagen ändras. 

Avtalet tillämpas på det fria havet och havsbottenområdet så som de definieras i havsrättskonventionen. I havsrättskonventionen avses med havsbottenområdet, i konventionstexten ’området’, djuphavsbottnen utanför de till den nationella jurisdiktionen hörande ekonomiska zonen och kontinentalsockeln.  

I avtalet finns bestämmelser om partskonferensens behörighet att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg, såsom marina skyddade områden, och om ett förfarande för bedömning av miljökonsekvenserna i fråga om projekt som genomförs inom avtalets geografiska tillämpningsområde. Avtalet innehåller också bestämmelser om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och om fördelningen av nyttan från dem. Genomförandet av avtalet stöds genom bestämmelser som gäller uppbyggnad av utvecklingsländernas kapacitet och överföring av marin teknologi.  

Genom avtalet inrättas ett sekretariat och vid sitt första möte fattar partskonferensen beslut om sekretariatets verksamhet och säte. Dessutom inrättas ett flertal underordnade organ som stöder konferensen. Organen finansieras genom fastställda bidrag av parterna. I avtalet finns också bestämmelser om en finansieringsmekanism med syftet att stödja de utvecklingsstater som är parter i avtalet i genomförandet av avtalet bland annat genom finansiering för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Finansieringsmekanismen består bland annat av en särskild fond till vilken de utvecklade parterna betalar årliga bidrag fram till dess att partskonferensen beslutar något annat, och av en global miljöfond ( Global Environment Facility ).  

En förutsättning för att avtalet ska träda i kraft är att 60 parter förbinder sig till avtalet. Avtalet har ännu inte trätt i kraft internationellt. I propositionen ingår ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen samt ett förslag till lag om ändring av havsskyddslagen med de ändringar som följer av avtalet. Lagarna avses träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Förenta Nationernas havsrättskonvention (FördrS 49 och 50/1996, nedan FN:s havsrättskonvention ) som trädde i kraft 1994 reglerar användningen av världshaven samt staternas rättig-heter och skyldigheter i fråga om bevarande av deras biologiska mångfald och marina miljö, och den anses allmänt utgöra ett rättsligt ramverk för all marin verksamhet. Sammanlagt har tre avtal ingåtts för att genomföra havsrättskonventionen. Tidigare genomförandeavtal gäller utnyttjandet av djuphavsbottnens naturresurser (Avtal om genomförande av del XI i Förenta Nationernas havsrättskonvention den 10 december 1982, FördrS 49 och 50/1996) och bevarande och förvaltning av spridda fiskbestånd och långvandrande fiskbestånd (Avtal om genomförande av de bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd, FördrS 80–84/2003). Det tredje genomförandeavtalet ingicks 2023 och gäller bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (Avtal inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, nedan BBNJ-avtalet ).  

1.2  Beredning

Beredningen av avtalet

Den öppna, inofficiella samrådsprocess som inrättades genom FN:s generalförsamlings reso-lution 54/33 för att behandla världshavsfrågor behandlade frågor som gäller skyddet av den marina miljön vid sitt tredje möte 2002 (A/57/80). På grundval av samrådsprocessmötet och rekommendationerna från toppmötet om hållbar utveckling samma år uppmanade FN:s gene-ralförsamling i sin resolution 57/141 berörda internationella och regionala organisationer att inom ramen för FN:s havsrättskonvention snabbt granska metoder för att förbättra hanteringen av riskerna för den biologiska mångfalden i undervattensberg och andra undervattensförekomster. Nederländerna föreslog 2003 en mer omfattande diskussion om skyddet av ekosystemet i områden utanför nationell jurisdiktion som helhet och inte bara för dess enskilda delar (A/AC.259/8). Samrådsprocessens fjärde möte 2003 behandlade bland annat skyddet av sårbara marina ekosystem (A/58/95) och det femte mötet 2004 behandlade skyddet och utnyttjandet av den biologiska mångfalden i havsbottnen utanför nationell jurisdiktion (A/59/122). 

Genom FN:s generalförsamlings resolution A/RES/59/24, som antogs i november 2004, inrät-tades en öppen inofficiell ad hoc-arbetsgrupp för att granska frågor som rör skydd och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Som parter i havsrättskonventionen deltog EU och dess medlemsstater i arbetet i ad hoc-arbetsgruppen som sammanträdde åren 2006–2015. Redan 2011 godkände arbetsgruppen med konsensus en rekommendation om att man i det fortsatta arbetet skulle behandla fyra tematiska helheter, nämligen havets genetiska resurser, inklusive frågor som gäller fördelningen av nyttan av deras användning, områdesbaserade förvaltningsverktyg, såsom marina skyddsområden, miljökonsekvensbedömning samt kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. EU och dess medlemsstater betonade i denna helhet särskilt betydelsen av områdesbaserade förvaltningsverktyg och bedömning av miljökonsekvenser. 

År 2015 rekommenderade ad hoc-arbetsgruppen att en ny konvention utarbetas för genomfö-rande av FN:s havsrättskonvention och att en beredningskommitté inrättas innan en mellan-statlig konferens anordnas. Samma år inrättades en beredningskommitté genom FN:s general-församlings resolution A/RES/69/292, och kommitténs uppgift var att utarbeta innehållsmäss-iga rekommendationer till FN:s generalförsamling om elementen i konventionsutkastet. 

Europeiska rådet befullmäktigade den 22 mars 2016 kommissionen att förhandla för unionens räkning vid beredningskommitténs möten när det gäller frågor som hör till unionens behörig-het och för vilka unionen hade antagit regler. Utöver unionen deltog även EU:s medlemsstater i beredningskommitténs fyra möten som ordnades under 2016 och 2017. Beredningskommittén rekommenderade FN:s generalförsamling att sammankalla en mellanstatlig konferens och generalförsamlingen antog resolution A/RES/72/249 i december 2017.  

EU-rådet bemyndigade den 19 mars 2018 kommissionen att på unionens vägnar inleda för-handlingar om ett internationellt och rättsligt bindande avtal om genomförande av Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, till den del det gällde frågor som hör till unionens behörighet och för vilka unionen hade antagit regler. Liksom beredningskommittén deltog EU:s medlemsstater i förhandlingarna även i den mellanstatliga konferensens möten. EU:s och medlemsstaternas gemensamma ståndpunkter bereddes i EU:s arbetsgrupp för sjörätt (COMAR) och uppdaterades vid de samordningsmöten som ordnades under sammanträdena. 

Den mellanstatliga konferensen som förhandlar om BBNJ-avtalet inledde sitt arbete med ett konstituerande sammanträde den 16–18 april 2018 i New York. Ambassadör Rena Lee (Singapore) valdes till ordförande. Avsikten var att konferensen dessutom skulle sammanträda under fyra tvåveckorsförhandlingar 2018–2020. På grund av covid-19-pandemin kunde den fjärde förhandlingen emellertid inte ordnas 2020 och inte heller följande år. Den fjärde förhandlingen ordnades slutligen våren 2022. Dessutom behövdes en extra tvåveckorsförhandling i augusti 2022 samt en förlängning av den med en tvåveckors förhandling i februari–mars 2023 innan konventionen kunde godkännas genom konsensus i New York den 19 juni 2023. I samband med godkännandet gav Ryssland en grundförklaring, enligt vilken det frigjorde sig från konsensusen.  

Avtalet är öppet för undertecknande 20 september 2023–20 september 2025. Avtalet under-tecknades för EU:s räkning den 20 september 2023 (rådets beslut (EU) 2023/1974, EUT L 235, 25.9.2023, s. 1). De flesta EU-medlemsstaterna, inklusive Finland, undertecknade också avtalet samma dag. Sedan dess har alla EU:s medlemsstater undertecknat avtalet. BBNJ-avtalet har per den 14 februari 2025 undertecknats av sammanlagt 107 stater och EU. 

Kommissionen antog den 12 oktober 2023 ett förslag till rådets beslut om ingående, på Euro-peiska unionens vägnar, av avtalet (COM(2023) 580 final). Rådet antog den 17 juni 2024 ett beslut om att ingå avtalet på Europeiska unionens vägnar (rådets beslut (EU) 2024/1830, EUT L 2024/1830, 19.7.2024). Enligt beslutet strävar EU och dess medlemsstater efter att ratificera BBNJ-avtalet före FN:s havskonferens i juni 2025. Avsikten är att åtagandeinstrument från EU och så många medlemsstater som möjligt samtidigt ska deponeras hos FN:s generalsekreterare som är depositarie för avtalet. Eventuella förslag till genomförandelagstiftning på EU-nivå ges av kommissionen som tillsattes efter Europaparlamentsvalet i juni 2024. 

Beredningen på nationell nivå

Finland deltog både i den mellanstatliga konferensen som förhandlade om BBNJ-avtalet och i de förberedande skedena före det. En delegation tillsattes för konferensen vid statsrådets all-männa sammanträde den 5 april 2018. Finland representerades av utrikesministeriets och mil-jöministeriets tjänstemän. 

Riksdagens rätt att delta och få information har tryggats under avtalsförhandlingarna i enlighet med 96 och 97 § i grundlagen genom följande utredningar: E 6/2016 rd, EK 3/2018 rd, EK 8/2020 rd, U 104/2022 rd och UK 42/2023 rd. Det stora utskottet har inte haft några anmärkningar om statsrådets verksamhetslinje. 

Utrikesministeriet begärde den 28 juli 2023 utlåtanden av statsrådets kansli, justitieministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, kommunikationsministeriet, Traficom, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet och Finlands miljöcentral samt Ålands landskapsregering angående om det finns hinder för att underteckna avtalet så snart som möjligt. I de inkomna utlåtandena förordades undertecknande av avtalet. Underskriftsbefogenheterna beviljades genom föredragningen för republikens president den 1 september 2023. Finland undertecknade avtalet den 20 september 2023.  

Utrikesministeriet tillsatte den 22 januari 2024 en arbetsgrupp för att bereda ett utkast till re-geringens förslag om godkännande och ikraftsättande av avtalet. Arbetsgruppen beredde också ett förslag till ändring av havsskyddslagen (1415/1994) som ingår i regeringens proposition. Arbetsgruppen bestod förutom av utrikesministeriet även av representanter för justitieministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Naturresursinstitutet, miljöministeriet och Finlands miljöcentral. 

Arbetsgruppen färdigställde sitt förslag till regeringens proposition den 30 september 2024. Utkastet till proposition var ute på remiss via tjänsten Utlåtande.fi under tiden 18.10–22.11.2024 och utlåtanden begärdes av flera ministerier och andra statliga myndigheter samt av Ålands landskapsregering och Sametinget. Begäran om utlåtande, remissvaren och sammanfattningen av remissvaren finns tillsammans med det övriga bakgrundsmaterialet till regeringens proposition på statsrådets projektsida valtioneuvosto.fi/sv/projekt med koden UM009:00/2024 . Propositionen har färdigställts som tjänsteuppdrag i utrikesministeriet.  

Rådet för bedömning av lagstiftningen har den 31 januari 2025 gett sitt utlåtande om utkastet till proposition. 

Innehållet i remissvaren redogörs närmare i avsnitt 5. 

Avtalets målsättning

FN:s havsrättskonvention utgör ett rättsligt ramverk för all verksamhet som gäller haven och är en central del av ett regelbaserat internationellt system. För att stärka detta har BBNJ-avtalet som mål att säkerställa skyddet och en hållbar användning av den marina biologiska mångfalden genom ett effektivt genomförande av relevanta bestämmelser i FN:s havsrättskonvention samt genom att fortsätta samarbetet och samordningen på internationell nivå. Målet stöds av bestämmelserna i avtalet om ökat internationellt samarbete och främjande av en övergripande och inkluderande havsförvaltning. 

Avtalet tillämpas på områden utanför nationell jurisdiktion. Dessa är det fria havet och havsbottenområdet så som dessa definieras i FN:s havsrättskonvention. Med havsbottenområdet avses i konventionen djuphavsbottnen utanför kontinentalsockeln och den ekonomiska zonen vilka hör till den nationella jurisdiktionen. I Östersjön finns inget område utanför nationell jurisdiktion. Det tillämpningsområde som ligger geografiskt närmast Finland ligger till exempel i Ishavet och i nordöstra Atlanten. 

Avtalets bestämmelser om marina genetiska resurser, inklusive rättvis och jämlik fördelning av nyttan, främjar deltagande i forskning om genetiska resurser och utnyttjande av forskningsdata. Bestämmelserna om delning av nyttan av verksamhet som gäller marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser bidrar också till att uppnå målen för den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald och ökad delning av nyttan av dessa inom ramen för konventionen om biologisk mångfald (FördrS 78/1994, nedan CBD-konventionen ) som överenskommits i december 2022 (CBD/COP/DEC/15/4, Goal C och Target 13).  

De negativa effekterna för den marina miljön ska förebyggas och minskas genom miljökon-sekvensbedömningar och områdesbaserade förvaltningsverktyg, inklusive inrättandet av ma-rina skyddsområden. 

Ungefär två tredjedelar av jordens havsyta ligger utanför nationell jurisdiktion. Inom ramen för den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald kom man också överens om ett mål om att skydda 30 procent av världens hav senast 2030 (CBD/COP/DEC/15/4, Target 3). Eftersom möjligheterna att inrätta marina skyddsområden utanför nationell jurisdiktion för närvarande är begränsade, är det inte möjligt att uppnå målet utan att BBNJ-avtalet träder i kraft och genomförs effektivt.  

Parternas förutsättningar för ett effektivt genomförande av avtalet stöds genom bestämmelser om kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi samt genom en finansieringsmekanism som inrättas genom avtalet. 

De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner BBNJ-avtalet. Propositionen innehåller också ett förslag till en så kallad blankettlag, genom vilken bestämmelser som hör till avtalets lagstiftningsområde träder i kraft, samt ett förslag till ändring av havsskyddslagen. Enligt förslaget ska det införas bestämmelser i havsskyddslagen om den miljökonsekvensbedömning som BBNJ-avtalet förutsätter samt om anmälningsskyldigheter och andra skyldigheter som gäller forskning om marina genetiska resurser och genetiska resurser samt bevarande av forskningsdata som gäller dem. 

Enligt artikel 10.1 i avtalet ska bestämmelserna i avtalet tillämpas på användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlats in eller tagits fram före ikraftträdandet, såvida inte parten skriftligen gör ett undantag enligt artikel 70 när den undertecknar, ratificerar, godkänner, godtar eller ansluter sig till detta avtal. Under avtalsförhandlingarna framhöll EU och dess medlemsstater som sin ståndpunkt att BBNJ-avtalet inte till någon del bör tillämpas retroaktivt, och denna uppfattning stöddes också i de utlåtanden som utrikesministeriet begärde hösten 2023 om undertecknandet av avtalet.  

Den 17 juni 2024 – i samband med beslutet om att ingå ett avtal på Europeiska unionens vägnar – godkände Europeiska rådet även en text genom vilken Europeiska unionen meddelar ett undantag från de retroaktiva effekter som avses i andra meningen i artikel 10.1 i avtalet (EUT L, 2024/1833, 19.7.2024). Avsikten är att anmälan ska deponeras hos FN:s generalsekreterare i samband med deponeringen av EU:s åtagandeinstrument. I propositionen föreslås att Finland ska lämna en nationellt motsvarande anmälan i samband med deponeringen av sitt godkännandeinstrument. 

Propositionens konsekvenser

Miljökonsekvenser 

Avtalet uppfyller Finlands förhandlingsmål. Det primära målet var att skapa ett ramverk för inrättandet av ett effektivt förvaltat nätverk av marina skyddsområden i marina områden utan-för nationell jurisdiktion. Endast cirka en procent av detta havsområde är för närvarande skyddat. I dag kan man fatta beslut om att vidta havsskyddsåtgärder endast inom ett visst geografiskt område eller en viss verksamhet enligt ramen för exempelvis konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (FördrS 51/1998, nedan Ospar-konventionen ) eller Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Då kan åtgärderna endast gälla tillämpningsområdet för den aktuella konventionen eller verksamhetsområdet för den aktuella organisationen. BBNJ-avtalet fastställer procedurer för att genomföra skyddsåtgärder med full hänsyn till konsekvenserna av de olika åtgärderna. Därtill förbinder sig parterna att bidra till avtalets mål också i de organisationer där de är delaktiga. En annan prioritet för Finland gällde kravet på miljökonsekvensbedömning av projekt i marina områden utanför nationell jurisdiktion. BBNJ-avtalet preciserar avsevärt den bedömningsskyldighet som ingår i artikel 206 i FN:s havsrättskonvention.  

Den rättsliga reglering som gäller dessa mål och ett så omfattande geografiskt genomförande av den som möjligt bedöms avsevärt öka verktygen för att skydda den biologiska mångfalden i havsområden utanför nationell jurisdiktion. Detta kan anses vara den viktigaste miljöfördelen med avtalet. Med tanke på miljön är det också viktigt att BBNJ-avtalet främjar samarbete och samordning som sker tvärsektoriellt mellan relevanta globala och regionala organisationer liksom genom andra samarbetsarrangemang.  

Ekonomiska konsekvenser 

Godkännandet av BBNJ-avtalet medför en betalningsskyldighet för Finland i och med att av-talet träder i kraft. Enligt artikel 52.2 i avtalet ska de institutioner som inrättats enligt detta avtal finansieras genom fastställda bidrag från parterna. Dessutom ska de utvecklade parterna betala årliga bidrag i enlighet med artikel 14.6 till den särskilda fond som avses i artikel 52. Denna finansiering ska uppgå till 50 procent av den berörda partens uppskattade andel av budgeten för kostnaderna för de institutioner som inrättats enligt avtalet.  

När det gäller fördrag som antagits inom ramen för FN finns det en etablerad praxis enligt vilken varje parts betalningsandel bestäms utifrån tabellen över betalningsandelar i FN:s ordinarie budget så att hänsyn tas till vilka andra stater som har förbundit sig till avtalet i fråga. Finlands andel enligt FN:s tabell över betalningsandelar är 0,417 procent år 2024. Ikraftträdandet av BBNJ-avtalet förutsätter 60 staters åtagande, varför det är sannolikt att Finlands procentuella betalningsandel av BBNJ-budgeten kommer att vara högre än för FN:s del. En enskild parts procentuella betalningsandel minskar emellertid i takt med att antalet parter ökar. 

Eftersom BBNJ-budgeten godkänns först vid det första mötet under parternas konferens som hålls efter avtalets ikraftträdande är det svårt att bedöma dess storlek i detta skede. I förhand-lingsskedet gjordes en inofficiell och preliminär bedömning om att BBNJ-budgeten kan ligga mellan den årliga budgeten (cirka 11 miljoner USD) för Internationella havsbottenmyndighet-en ( International Seabed Authority, ISA ), som grundades genom FN:s havsrättskonvention, och den årliga budget som antogs av CBD-konferensen (cirka 19 miljoner USD). År 2024 var Finlands betalningsandel av Internationella havsbottenmyndighetens årliga budget 0,5697 procent, dvs. cirka 50 000 USD och 0,521 procent av CBD-budgeten, dvs. cirka 74 500 USD. Det bör dock beaktas att de aktuella konventionerna har ratificerats i ganska stor utsträckning: när betalningsandelarna år 2024 fastställdes fanns det 168 parter i havsrättskonventionen och 196 i CBD-konventionen. Förenta staterna är den största finansiären av FN:s ordinarie budget och deltar inte i något av avtalen och därmed inte heller i finansieringen av dem.  

Om Finland i enlighet med EU:s gemensamma mål är bland de 60 stater vars åtagande gör att BBNJ-avtalet träder i kraft internationellt kan man förvänta sig att Finlands procentuella betalningsandel av BBNJ-budgeten som ska godkännas vid partskonferensens första möte blir högre än i ovan nämnda avtal. I detta skede finns det dock inga tillförlitliga förutsättningar för att uppskatta Finlands procentuella betalningsandel, eftersom endast 17 stater har förbundit sig till BBNJ-avtalet. Att det inte ännu finns något utkast till BBNJ-budget gör det svårare att ens lägga fram ett variationsintervall i euro (eller dollar) för betalningsandelen. Vid senare förhandlingar om budgeten anser Finland det vara viktigt att BBNJ-budgeten följer principerna för god ekonomiförvaltning och disciplinerad budgetering.  

I praktiken blir betalningsandelen 1,5-faldig enligt det ovan konstaterade åtminstone i början, eftersom avtalet förutsätter att Finland som utvecklad part också betalar en årlig finansieringsandel till den särskilda fond som inrättats genom avtalet och att finansieringsandelen i fråga är 50 procent av den andel som Finland betalar av BBNJ-budgeten. Kostnaderna för Finlands betalnings- och finansieringsandel tas från moment 24.90.66 (vissa medlemsavgifter och finansieringsandelar) inom ramen för utrikesministeriets förvaltningsområde.  

Andra konsekvenser för människor och samhälle 

Ändringarna i havsskyddslagen till följd av genomförandet av BBNJ-avtalet ålägger en skyldighet att anmäla verksamhet som gäller marina genetiska resurser härrörande från områden utanför nationell jurisdiktion och digital sekvensinformation om dem till clearing house-mekanismen enligt BBNJ-avtalet och att lagra insamlade marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem i offentligt tillgängliga dataregister eller databaser. Därtill ska ursprunget för marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem som lagras i arkiv och databaser anges, och huvudmannen för arkivet eller databasen ska vartannat år utarbeta en sammanfattande rapport om tillgången till de marina genetiska resurserna och den digitala sekvensinformationen om dem. Skyldigheterna baserar sig på bestämmelserna i BBNJ-avtalet och det görs ingen skillnad mellan vetenskaplig forskning eller annan forskning. De ska också beaktas i företag och forskningsinstitut som bedriver marin forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.  

Fördelningen av den monetära nytta som uppkommer som ett resultat av verksamhet i anslutning till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem ska enligt avtalet ske med bidrag, som avtalets utvecklade parter betalar till den särskilda fond som inrättas genom avtalet, tills partskonferensen fattar ett annat beslut om formen för fördelningen av den monetära nyttan. Möjliga former för nyttofördelningen kan enligt BBNJ-avtalet i detta skede bland annat omfatta delmålsbetalningar, betalningar eller bidrag i samband med kommersialiseringen av produkter, inbegripet betalning av en procentandel av intäkterna från försäljning av produkter, en differentierad avgift som betalas på regelbunden basis på grundval av en diversifierad uppsättning av indikatorer för att mäta en parts sammanlagda verksamhetsnivå. 

De beslut om havsskyddsområden och andra områdesbaserade förvaltningsverktyg som partskonferensen fattar med stöd av BBNJ-avtalet har betydelse också ur finländska aktörers synvinkel. De mer detaljerade praktiska effekterna beror på innehållet i besluten. De ändringar som föreslås i havsskyddslagen ålägger vidare finländska aktörer att också sörja för bedömningen av miljökonsekvenserna av sådan planerad verksamhet i ett havsområde utanför den nationella jurisdiktionen för vilken havsskyddslagen förutsätter tillstånd av Finlands miljöcentral.  

Finlands miljöcentral avses sköta de myndighetsuppgifter som följer av den miljökonsekvensbedömning som förutsätts i BBNJ-avtalet. Finlands miljöcentral fungerar redan i nuläget som tillståndsmyndighet i enlighet med havsskyddslagen när det gäller finska medborgares eller finländska organisationers verksamhet på områden utanför nationell jurisdiktion. Uppgiften gällande miljökonsekvensbedömning är ändamålsenlig att samordna med denna befintliga tillståndsuppgift.  

Hittills har inte ett enda tillstånd enligt den havsskyddslag som stiftades 1994 ansökts hos Finlands miljöcentral. När lagen stiftades hade Östersjön fortfarande ett fritt hav, men bland annat i och med att Finlands ekonomiska zon grundades tillämpas lagens tillståndsbestämmelser numera endast på verksamhet utanför Östersjön. Även den nya tillståndsbestämmelsen och de föreslagna ändringarna i de tillståndsbestämmelser som redan ingår i lagen bedöms bli tillämpade förhållandevis sällan. Tillståndsuppgifterna som följer av dessa liksom myndighetskonsekvenserna av de tilläggsuppgifter som gäller miljökonsekvensbedömningen av finländska projekt kan således antas vara mycket små åtminstone inom den närmaste framtiden. De första småskaliga myndighetskonsekvenserna kan därför bedömas uppkomma på grund av ett eventuellt deltagande i förfaranden för miljökonsekvensbedömning som är relevanta ur Finlands perspektiv och som genomförs av andra parter i BBNJ-avtalet, vilket grovt sett kan uppskattas ske tidigast 2027 om avtalet träder i kraft på internationell nivå redan 2025. På längre sikt är det omöjligt att exakt bedöma omfattningen av myndighetskonsekvenserna, men i ljuset av den nuvarande informationen bedöms konsekvenserna vara ganska små. 

Övriga myndighetskonsekvenser består av deltagande i parternas konferensarbete efter avtalets internationella ikraftträdande samt av sammanträden i den kommitté som tillsatts på grundval av FN:s generalförsamlings resolution 78/272 som förbereder BBNJ-avtalets ikraftträdande och det första mötet för parternas konferens, som hålls två gånger 2025 och vid behov ytterligare en gång 2026. I samband med dessa är det viktigt att även kunna utnyttja Finlands miljöcentrals expertis. Finlands miljöcentral har deltagit i den arbetsgrupp som beredde regeringens proposition och känner även till BBNJ-avtalets kopplingar till CBD-konventionshelheten.  

I propositionen föreslås också att Finlands miljöcentral ska fungera som den nationella kon-taktpunkt som avses i artikel 15 i avtalet, vars kontaktuppgifter ska lämnas till den kommitté som behandlar tillgänglighet och nytta som avses i avtalet om blott kommittén har inrättats. 

De nya uppgifter som genomförandet av avtalet medför för Finlands miljöcentral och den interna organisering, utbildning och koordination som dessa förutsätter kan kräva ytterligare resurser för Finlands miljöcentral, vars belopp dock kan preciseras först i ett senare skede när de frågor som gäller genomförandet av avtalet har gått vidare även på internationell nivå. 

Deltagande i och förberedelse inför partskonferensens möten samt fullgörandet av rapporteringsskyldigheterna i avtalet förutsätter resurser från alla de myndigheter som sköter uppgifter i anknytning till avtalet, men utgångspunkten i detta avseende är att uppgifterna kan skötas med nuvarande resurser och vid behov med eventuella uppgiftsarrangemang. Rapporteringsskyldigheterna beskrivs närmare i kapitel 11 i propositionen, där det även konstateras att när det gäller rapporteringsskyldigheterna i avtalet granskas det i sinom tid från fall till fall om det är lämpligt att lämna in en gemensam rapport för unionen och dess medlemsstater eller om medlemsstaten och unionen lämnar in separata rapporter. Även förberedelserna inför partskonferensens möten kommer att behandlas i EU-rådets behöriga arbetsgrupp. 

Remissvar

5.1  Remissbehandling

Utkastet till regeringsproposition var ute på remiss via tjänsten Utlåtande.fi under tiden 18.10–22.11.2024 och utlåtanden begärdes av flera ministerier och andra statliga myndigheter samt av Ålands landskapsregering och Sametinget. Remissvar inkom förutom av myndigheterna även av WWF Finland, och sammanlagt inkom 11 remissvar. En del av remissinstanserna hade inga anmärkningar i fråga om propositionsutkastet. En sammanfattning av remissvaren har upprättats den 18 december 2024 och den finns tillgänglig tillsammans med remissvaren på statsrådets projektsida valtioneuvosto.fi/sv/projekt med koden UM009:00/2024 .  

I stället för allmänna kommentarer fokuserade remissvaren mer på detaljerna i propositionsutkastet och man yttrade sig inte så mycket om att binda sig till avtalet. I de remissvar som tog upp åtagandet lyfte man fram de möjligheter som BBNJ-avtalet medför för skyddet av den marina naturen i internationella havsområden och man stödde uttryckligen godkännandet av avtalet.  

I detta avsnitt beskrivs de förslag till ändring av propositionsutkastet som ingår i remissvaren och hur propositionsutkastet har ändrats till följd av dem.  

Finansministeriet konstaterade i sitt yttrande att det i regeringens proposition bör preciseras avtalets ekonomiska konsekvenser, till exempel genom att föreslå ett variationsintervall i euro för den betalningsandel som Finland som avtalspart är skyldig att betala och som å ena sidan kan bestå av en andel i budgeten för de organ som grundas genom avtalet och å andra sidan av en andel i den särskilda fond som grundas genom avtalet. Enligt yttrandet bör det också konstateras i propositionen att dessa kostnader täcks inom ramen för utrikesministeriets förvaltningsområde och att propositionen därmed inte har någon inverkan på budgeten.  

I utkastet till regeringens proposition som var ute på remiss redogjordes det för etablerad praxis för konventioner som godkänts inom ramen för FN, utifrån vilken partens betalningsandel fastställs, och det presenterades aktuella uppgifter om Finlands betalningsandel i dollar för två sådana institutioner som inrättats genom ett internationellt avtal och som inofficiellt och preliminärt användes som referens i det skede när förhandlingar fördes om BBNJ-avtalet. I fråga om dessa beaktades det dock att konventionerna i fråga har ratificerats i ganska stor utsträckning. För tydlighetens skull har avsnittet i fråga kompletterats efter remissbehandlingen med Finlands procentuella betalningsandelar för dessa avtal. Avsnittet har även kompletterats med en förklaring till varför det inte går att närmare ange betalningsandelen för BBNJ-avtalet i detta skede, och det har förtydligats att betalningsandelen i praktiken blir 1,5-faldig enligt det ovan konstaterade åtminstone i början, eftersom BBNJ-avtalet förutsätter att Finland som utvecklad part också betalar en årlig finansieringsandel till den särskilda fond som inrättats genom avtalet och att finansieringsandelen i fråga är 50 procent av den andel som Finland betalar av BBNJ-budgeten. Till avsnittet har även fogats ett omnämnande om från vilket moment Finlands betalnings- och finansieringsandel ska betalas inom utrikesministeriets förvaltningsområdes gällande ramar.  

Finlands miljöcentral påpekade i sitt remissvar att man i utkastet till proposition som var ute på remiss beskrev konsekvenserna för myndighetsverksamheten som ringa och att de delvis endast gäller tiden efter 2026. Konsekvenserna för myndigheterna av de tilläggsuppgifter som gäller miljökonsekvensbedömningen av finländska projekt bedömdes i propositionsutkastet vara mycket små åtminstone i den närmaste framtiden, eftersom Finlands miljöcentral hittills inte har ansökt om något tillstånd med stöd av havsskyddslagen från 1994, för vilket förfarandet i och med godkännandet av BBNJ-avtalet i fortsättningen förutsätter miljökonsekvensbedömning i enlighet med avtalet, och när lagen numera endast tillämpas på verksamhet som sker i havsområdet utanför Östersjön. Även WWF Finland hänvisade i sitt remissvar till konstaterandet i propositionsutkastet att det på längre sikt är omöjligt att exakt bedöma omfattningen av myndighetskonsekvenserna och konstaterade att Finland emellertid måste förbereda sig på att Finlands miljöcentrals resurser ska upprätthållas eller vid behov ökas.  

Efter remissbehandlingen har kapitel 4 om förslagets konsekvenser kompletterats även med avseende på myndighetskonsekvenserna. Med anledning av Finlands miljöcentrals remissvar har kapitel 4 även preciserats med avseende på skrivningen som ingick i propositionsutkastet som var ute på remiss om att Finlands miljöcentral ska fungera som den myndighet som ansvarar för den miljökonsekvensbedömning som förutsätts i BBNJ-avtalet. Enligt 8 a och 8 b § som föreslås i havsskyddslagen ska den projektansvarige lämna in till Finlands miljöcentral en miljökonsekvensbedömning och material som gäller bedömningen. 

Miljöministeriet konstaterade i sitt remissvar att man hade märkt efter att det enhälliga slutresultatet av arbetsgruppens arbete var klart att de föreslagna ändringarna i havsskyddslagen enligt propositionsutkastet som var ute på remiss krävde komplettering. Utan de nämnda kompletteringarna är det nationella genomförandet av BBNJ-avtalet bristfälligt enligt miljöministeriets uppfattning. Dessutom konstaterade miljöministeriet i sitt remissvar att man i miljöministeriets interna granskning har hittat tre föråldrade moment i havsskyddslagen.  

Enligt miljöministeriets uppfattning är det först och främst nödvändigt att foga till en ny paragraf om allmän tillståndsplikt i havsskyddslagen, så att lagen beaktar den tekniska utvecklingen i fråga om verksamhet till havs och lagens tillämpningsbehov i framtiden. Det är samtidigt nödvändigt att precisera 7 § i lagen så att förbudet mot dumpning i havet och dess tolkning är förenliga med motsvarande reglering i 18 § i miljöskyddslagen (527/2014). Det är med andra ord ändamålsenligt att förbjuda dumpning av ett ämne i havet endast i bortskaffningssyfte. De nuvarande tillståndsparagraferna 9, 10 och 11 i lagen behöver också harmoniseras så att de aktörer som är föremål för tillståndskraven är enhetliga i alla paragrafer, och denna utgångspunkt bör också beaktas i den nya paragrafen om allmän tillståndsplikt. Enligt miljöministeriets uppfattning är det samtidigt nödvändigt att ta bort ett föråldrat moment från var och en av de nuvarande tillståndsparagraferna i lagen. Lagen om ändring av havsskyddslagen som ingår i förslaget och dess motiveringar i kapitel 7.2 har ändrats efter remissbehandlingen på det sätt som miljöministeriet föreslagit. 

Finlands miljöcentral konstaterade i sitt remissvar att motiveringsavsnittet i propositionsutkastet som var ute på remiss beskrev avtalets innehåll och innehöll ganska få sådana utkast eller exempel som kan användas som stöd för myndighetsarbetet eller andra uppgifter, och föreslog mer detaljerade anmärkningar om några av de nya bestämmelser som föreslås i havsskyddslagen. Enligt remissvaret bör det i den fortsatta bearbetningen av propositionsutkastet separat anges, antingen direkt i författningstexten eller åtminstone i förarbetena, eventuella faktorer som preciserar kriterierna eller faktorer som ska beaktas i granskningen av gränsvärdena för miljökonsekvensbedömningen. Enligt remissvaret är det också viktigt att ange om det till någon del avses att de rekommendationer eller anvisningar som i fortsättningen ska bearbetas av partskonferensen eller dess underordnade organ enligt avtalet kan eller ska påverka genomförandet av avtalsförpliktelserna eller om det finns utsikter om att man i fortsättningen eventuellt kommer att utfärda bestämmelser som preciserar den nationella lagen på grundval av dem.  

Vid utarbetandet av regeringens proposition har det ansetts ändamålsenligt att i princip hålla sig till avtalstexten och undvika att göra mer detaljerade nationella tolkningar av sådana frågor som det ännu inte finns något bredare internationellt samförstånd om. BBNJ-avtalet har ännu inte trätt i kraft internationellt och det finns således ingen tillämpningspraxis som man kan förlita sig på i tolkningarna.  

Kommittén som förbereder ikraftträdandet av BBNJ-avtalet och partskonferensens första möte är också bara i början av sitt innehållsarbete. Detaljerna om genomförandet av avtalsbestämmelserna förväntas också klargöras i den mellanstatliga diskussionen i kommittén och senare i partskonferensen. De beslut som fattas inom dessa ramar kommer också att styra det nationella genomförandet och tillämpningen, vid behov även beredningen av lagstiftning. 

Finlands miljöcentral framförde i sitt remissvar även anmärkningar och förslag rörande vissa bestämmelser som i propositionsutkastet föreslås i havsskyddslagen (8 a, 8 d, 8 g (nu 8 h), 8 h (nu 8 i) och 11 d §). Efter remissbehandlingen har man försökt klargöra ordalydelsen och motiveringen till den 8 a § som nu föreslås i havsskyddslagen. Även ordalydelsen och motiveringen till 8 h och 8  § som föreslås i havsskyddslagen har ändrats efter remissbehandlingen på grund av Finlands miljöcentrals kommentarer. 

Efter remissbehandlingen har även kapitel 13.2 om behandlingsordningen kompletterats med en bedömning av de föreslagna ändringarna i havsskyddslagen i förhållande till grundlagen. 

5.2  Utlåtande av rådet för bedömning av lagstiftningen

Rådet för bedömning av lagstiftningen har i sitt utlåtande av den 31 januari 2025 konstaterat att regeringens propositionsutkast väl fyller kraven i anvisningarna om konsekvensbedömning vid lagberedning. Rådet rekommenderar att regeringens propositionsutkast kompletteras i enlighet med rådets utlåtande innan propositionen lämnas till riksdagen.  

Rådet anser att fördelarna med BBNJ-avtalet för Finlands del bör preciseras i propositionen. Till avsnitt 4 om propositionens konsekvenser har fogats en redogörelse för i vilka situationer avtalet kan komma att tillämpas och vilken betydelse avtalet har för Finland.  

Rådet uppmanar att det i propositionen redogörs för huruvida BBNJ-avtalets ikraftsättande kan ha konsekvenser för den marina forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten vid företag eller forskningsinstitut. Konsekvenserna har preciserats i avsnitt 4. 

Rådet uppmanar också att man samlat beskriver avtalets viktigaste fördelar med tanke på miljön för att klarlägga vilken betydelse avtalet har för havsskyddet. Miljökonsekvenserna av avtalet i avsnitt 4 har kompletterats. 

Utöver kompletteringarna har avsnitt 4 om propositionens konsekvenser också förtydligats med mellanrubriker.  

Rådet anser i sitt utlåtande vidare att det vore bra att i propositionen kort beskriva de viktigaste orsakerna till beredningen av fördraget och att propositionen bättre bör beskriva EU:s roll och befogenheter i BBNJ-avtalet. Bakgrunden till beredningen av avtalet beskrivs i avsnitt 1.2. I samma avsnitt redogörs för EU:s roll i avtalsförhandlingarna. I avsnitt 13.1 redogörs för den anmälan om EU:s befogenheter som godkänts av EU-rådet och i avsnitt 6 mer ingående för befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna i fråga om del II–V i BBNJ-avtalet. Avsnitt 13.1 om behovet av riksdagens samtycke har kompletterats med ett omnämnande av ett lagstiftningsförslag om genomförandet av BBNJ-avtalet på EU-nivå som kommissionen förväntas ge under 2025. 

Bestämmelserna i avtalet och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

Inledning. I inledningen till BBNJ-avtalet påminner parterna om bestämmelserna i FN:s havsrättskonvention, inklusive skyldigheten att skydda och bevara den marina miljön och ansvaret för att fullgöra skyldigheten, och betonar balansen mellan rättigheter, skyldigheter och intressen som fastställs i konventionen. Vissa allmänna bestämmelser i konventionen genomförs genom bestämmelser som specificeras i BBNJ-avtalet för att på ett bättre sätt hantera bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Samtidigt erkänner man att stöd till konventionsslutande utvecklingsländer genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi är avgörande för att uppnå målen enligt konventionen. I inledningen bekräftas det vidare att inget i detta avtal ska uppfattas som att det förminskar eller utplånar befintliga rättigheter för urfolk eller för lokala samhällen i förekommande fall. Framtagningen av, tillgången till och användningen av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, bidrar till forskning och innovation och till det allmänna målet för BBNJ-avtalet. Bakgrunden utgörs av formuleringen av beslutet (CBD/COP/DEC/15/9) som antogs vid CBD-konventionsparternas möte i december 2022. I inledningen erinrar man också om att den rättsliga ställningen för parter som inte tillträtt konventionen eller andra tillhörande avtal regleras av fördragsregler. Målet är ett universellt deltagande i BBNJ-avtalet, och därför kan även stater som inte är parter i FN:s havsrättskonvention förbinda sig till avtalet.  

Del I.Allmänna bestämmelser 

Artikel 1.Definitioner. Artikeln innehåller de definitioner som används i avtalet. Definitionerna av bioteknik och användning av marina genetiska resurser i 3 och 14 punkten överensstämmer med definitionerna i artikel 2 i konventionen om biologisk mångfald och artikel 2 c i Nagoya-protokollet. Punkt 9 som gäller marin teknologi bygger på de anvisningar om överföring av marin teknologi ( 2003 IOC Criteria and guidelines on the transfer of marine technology ) som utarbetades 2003 av Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission (IOC).  

Definitioner som gäller frågor som hör till lagstiftningsområdet påverkar indirekt innehållet i och tillämpningen av dessa materiella bestämmelser som hör till lagstiftningsområdet och hör därför också själva till lagstiftningsområdet. 

Artikel 2.Allmänt mål. Målet med avtalet är att säkerställa bevarandet och den hållbara an-vändningen av marin biologisk mångfald inom avtalets geografiska tillämpningsområde både idag och på lång sikt. Detta eftersträvas genom ett effektivt genomförande av de ifrågavarande bestämmelserna i FN:s havsrättskonvention och genom fortsatt samarbete och samordning på internationell nivå.  

Artikel 3.Tillämpningsområde. Avtalet är tillämpligt på områden utanför nationell jurisdiktion. Enligt definitionen i artikel 1.2 ovan avses med områden utanför nationell jurisdiktion det fria havet och havsbottenområdet. Havsbottenområdet definieras i artikel 1.1.1 i FN:s havsrättskonvention och det fria havet i artikel 86.  

Eftersom bestämmelserna om avtalets tillämpningsområde gäller frågor som hör till området för lagstiftningen påverkas innehållet i och tillämpningen av dessa materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen indirekt av bestämmelserna om tillämpningsområdet och hör därför också själva till området för lagstiftningen. 

Artikel 4.Undantag. Avtalet är inte tillämpligt på örlogsfartyg, militära luftfartyg eller stöd-fartyg. Definitionen av örlogsfartyg ingår i artikel 29 i FN:s havsrättskonvention. Bortsett från del II är detta avtal inte tillämpligt på andra fartyg eller luftfartyg som ägs eller drivs av en part och som för tillfället endast används i statlig icke-kommersiell tjänst. Varje part ska emellertid säkerställa att sådana fartyg eller luftfartyg, så långt det är skäligt och möjligt, uppträder i överensstämmelse med avtalet. Undantaget enligt vilket del II i avtalet ändå tillämpas på sådana andra fartyg och luftfartyg som ägs eller drivs av en part och som för tillfället endast används i statlig icke-kommersiell tjänst beror på att forskning som rör marina genetiska resurser i praktiken utförs i stor utsträckning på forskningsfartyg som ägs eller drivs av staten.  

Artikeln fastställer avtalets tillämpningsområde och påverkar indirekt innehållet i och tillämpningen av materiella bestämmelser som hör till lagstiftningsområdet, varför den också hör till området för lagstiftningen. 

Artikel 5.Förhållandet mellan detta avtal och konventionen, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. Punkt 1 i artikeln förutsätter att BBNJ-avtalet ska tolkas och tillämpas inom ramen för FN:s havsrättskonvention och i en anda som är förenlig med denna. Dessutom preciseras att bestämmelserna i BBNJ-konventionen inte ska påverka rättigheterna, jurisdiktionen och skyldigheterna för de stater som tillträtt konventionen, inbegripet med avseende på den exklusiva ekonomiska zonen och kontinentalsockeln. Enligt artikel 57 i FN:s havsrättskonvention får den ekonomiska zonen inte sträcka sig längre än 200 sjömil från de baslinjer från vilka territorialhavets bredd mäts. Enligt artikel 76.5 i konventionen kan kontinentalsockeln under vissa geologiska förhållanden sträcka sig 200 sjömil längre än de nämnda baslinjerna.  

Punkt 2 i artikeln innehåller en central bestämmelse, enligt vilken BBNJ-avtalet ska tolkas och tillämpas på ett sätt som inte undergräver relevanta avtal och organ eller som främjar samstämmigheten och samordningen med dessa. 

I punkt 3 konstateras det att BBNJ-avtalet inte ska påverka den rättsliga ställningen i fråga om FN:s havsrättskonvention eller andra tillhörande avtal för stater som inte har anslutit sig till dessa avtal. 

Artikel 6.Undantag från tillämpningen. I enlighet med BBNJ-avtalet kan beslut fattas om åtgärder som gäller ett område utanför nationell jurisdiktion och som eventuellt kan anses på-verka en kuststats suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion. I artikeln fastställs det därför att detta avtal, inbegripet eventuella beslut eller rekommendationer av partskonferensen eller något av dess underordnade organ och eventuella handlingar, åtgärder eller verksamheter som utförts på grundval därav, inte ska påverka tillämpningen av, och inte ska åberopas som grund för att hävda eller förneka anspråk på, suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion, inbegripet i fråga om eventuella tvister.  

Artikel 7.Allmänna principer och strategier. I artikeln anges allmänna principer och strategier som parterna ska iaktta för att uppfylla målen i avtalet.  

Artikel 8.Internationellt samarbete. Punkt 1 förpliktar parterna att inom ramen för BBNJ-avtalet samarbeta för att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald inom avtalets geografiska tillämpningsområde, däribland genom att förstärka, utöka och främja samarbetet mellan och med relevanta avtal och organ.  

Enligt punkt 2 ska parterna i tillämpliga fall sträva efter att främja målen i BBNJ-avtalet även när de deltar i beslutsprocesser inom ramen för andra relevanta avtal eller organ. Enligt punkt 3 ska parterna främja internationellt samarbete inom den marinvetenskapliga forskningen och inom utvecklingen och överföringen av marin teknologi i enlighet med FN:s havsrättskonvention till stöd för målen i BBNJ-avtalet. Bestämmelser om marinvetenskaplig forskning finns i del XIII i FN:s havsrättskonvention och bestämmelser om utveckling och överföring av marin teknologi i del XIV i konventionen. 

Del II.Marina genetiska resurser, inbegripet en rimlig och rättvis fördelning av nyttan 

Delen innehåller bestämmelser om marina genetiska resurser, inbegripet en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser. Om tillgången till globala genetiska resur-ser och fördelningen av nyttan av deras användning föreskrivs också i Nagoyaprotokollet i anknytning till CBD-konventionen (FördrS 45–47/2016), som både Europeiska unionen och dess medlemsstater har förbundit sig till och vars bestämmelser delvis har genomförts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) Nr 511/2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad av Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen. Nagoyaprotokollet gäller dock inte marina genetiska resurser i internationella områden.  

Enligt rådets beslut om EU:s åtagande till BBNJ-avtalet påverkar bestämmelserna i del II inte unionens gemensamma regler eller ändrar deras omfattning på det sätt som avses i artikel 3.2 EUF-fördraget och hör till den nationella behörigheten.  

Artikel 9.Mål. Enligt artikeln är syftet med denna del att utveckla parternas kapacitet att be-driva verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser samt att på ett rimligt och rättvist sätt fördela den nytta som uppstår för att bevara och hållbart använda den marina biologiska mångfalden inom avtalets geografiska tillämpningsområde. Målet är också att främja genomförandet av avtalet med hjälp av marinvetenskaplig forskning samt utveckling och överföring av marin teknologi i enlighet med avtalet.  

Artikel 10.Tillämpning. Enligt punkt 1 i artikeln ska bestämmelserna i avtalet tillämpas på verksamhet som gäller genetiska resurser och digital sekvensinformation om dessa, om genetiska resurser har samlats in och informationen har tagits fram efter att avtalet har trätt i kraft för respektive part. Avtalet tillämpas emellertid retroaktivt även på användning av genetiska resurser och tillhörande digital sekvensinformation som samlats in eller tagits fram före avtalets ikraftträdande, såvida inte en part gör ett undantag enligt artikel 70 i avtalet när den undertecknar avtalet eller ansluter sig till det.  

Under förhandlingarna framhöll EU och dess medlemsstater att bestämmelserna i avtalet inte bör tillämpas retroaktivt. Som en preliminär kompromiss framfördes att en enskild part ska ha möjlighet att anmäla retroaktiv tillämpning i fråga om användningen av genetiska resurser om den så önskar, men i slutskedet av förhandlingarna ändrades avtalspunkten i fråga till sin nuvarande form, som även gäller digital sekvensinformation och där retroaktiv tillämpning är utgångspunkten. Retroaktiv tillämpning förutsätter att ursprunget till de marina genetiska resurserna som används och tillhörande digitala sekvensinformation i ett marint område utanför nationell jurisdiktion och tidpunkten för insamlingen eller framtagandet av dem kan påvisas, vilket är utmanande i praktiken. Avsikten är att EU i samband med sitt åtagande ska göra ett undantag i enlighet med artikel 70 och artikel 10.1 från den retroaktiva tillämpningen av bestämmelserna i del II i avtalet.  

Enligt punkt 2 i artikeln ska bestämmelserna inte gälla fiskeriverksamhet som regleras enligt folkrätten och fiskerelaterade verksamheter, eller fiskar eller andra levande marina resurser som bevisligen har fångats i samband med fiske eller fiskerelaterad verksamhet. Undantag utgörs av fisk som fångats på detta sätt och andra levande marina resurser då det är fråga om användning enligt denna del. 

Enligt artikel 4 i avtalet tillämpas avtalet inte på örlogsfartyg, militära luftfartyg eller stödfar-tyg. Bortsett från del II är detta avtal inte tillämpligt på andra fartyg eller luftfartyg som ägs eller drivs av en part och som för tillfället endast används i statlig icke-kommersiell tjänst. Artikel 10.3 preciserar att skyldigheterna i del II dock inte ska tillämpas på en parts militära verksamheter, inbegripet dess militära verksamheter med statsfartyg och -luftfartyg som används i icke-kommersiell tjänst. 

Artikelns bestämmelser om tillämpningen av avtalet gäller frågor som hör till lagstiftningens område och påverkar indirekt innehållet och tillämpningen av dessa materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. De hör därför också till området för lagstiftningen. 

Artikel 11.Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Enligt punkt 1 i artikeln ska verksamhet som rör marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och digital sekvensinformation om dem bedrivas i enlighet med detta avtal. Den kan bedrivas av alla parter, oavsett deras geografiska hemvist, och av fysiska eller juridiska personer under parternas jurisdiktion. Artikelns punkt 2 förpliktar parterna att också främja samarbetet i denna verksamhet.  

I punkt 3 uppmärksammas kuststaternas rättigheter och berättigade intressen i områden inom deras nationella jurisdiktion. Hänvisningen gäller kuststaternas egna ekonomiska zoner och kontinentalsockeln inom avtalets geografiska tillämpningsområde. I marina områden utanför nationell jurisdiktion ska även andra staters intressen beaktas på lämpligt sätt i enlighet med FN:s havsrättskonvention. För detta ändamål ska parterna sträva efter att samarbeta för att genomföra avtalet. 

Enligt punkt 4 får ingen stat göra anspråk på eller utöva suveränitet eller suveräna rättigheter över marina genetiska resurser inom avtalets geografiska tillämpningsområde. Inget sådant åberopande eller utövande av suveränitet eller suveräna rättigheter ska erkännas. En motsvarande bestämmelse ingår i artikel 137.1 i FN:s havsrättskonvention i fråga om rättigheter som gäller mineraler som utvunnits från ett havsbottenområde utanför nationell jurisdiktion. Artikel 10.5 motsvarar i sin tur artikel 241 i FN:s havsrättskonvention om utövande av marinvetenskaplig forskning. Enligt denna punkt ska insamling av marina genetiska resurser på plats inte utgöra rättslig grund för anspråk på någon del av havet eller dess tillgångar. 

Enligt punkt 6 i artikeln är verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och di-gital sekvensinformation om marina genetiska resurser av intresse för alla stater och till nytta för hela mänskligheten, och enligt punkt 7 ska dessa endast bedrivas för fredliga ändamål. 

Artikel 12.Anmälan om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Bestämmelserna i artikeln om anmälningsskyldighet för verksamheter med avseende på genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem skapar en grund för öppenhet och transparens i verksamheten samt för en rimlig och rättvis fördelning av nyttan av dem. Enligt punkt 1 i artikeln ska parterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att information enligt artikeln anmäls till clearing house-mekanismen i enlighet med artikel 51 i avtalet.  

I punkt 2 anges de uppgifter som ska lämnas in sex månader eller så tidigt som möjligt före insamlingen på plats av marina genetiska resurser. Bestämmelsen har många likheter med ar-tikel 248 i FN:s havsrättskonvention om utövande av marinvetenskaplig forskning i kuststatens ekonomiska zon eller på kontinentalsockeln. Dessutom gäller punkterna h) och i) redan fördelningen av nyttan av verksamheten, förutsatt att anmälan inkluderar en möjlighet för alla statliga forskare, särskilt forskare från utvecklingsländer, att delta i eller ansluta sig till projektet, samt information om i vilken utsträckning stater som kan behöva och begära tekniskt stöd, i synnerhet utvecklingsländer, anses ha möjlighet att delta i eller vara företrädda i projektet. Den clearing house-mekanism som inrättas genom avtalet skapar en anmälan som innehåller informationen efter att det fått den automatiskt genererade BBNJ-standardiserade identifieringskoden (punkt 3). Det handlar om en kod som kopplas till alla prover och all information som avses i anmälan och som ska vara tillgänglig med befintliga databaser. Enligt punkt 4 ska informationen uppdateras inom en rimlig tid och inte senare än den tidpunkt då insamlingen på plats inleds, om det är praktiskt genomförbart, om det sker en väsentlig förändring av informationen. 

Punkt 5 gäller information som tillsammans med den standardiserade identifieringskoden BBNJ ska anmälas till clearing house-mekanismen så snart den blir tillgänglig, men inte senare än ett år efter insamlingen på plats av marina genetiska resurser. Den information som anmäls ska baseras på bästa vetenskapliga praxis och gäller till exempel var de insamlade genetiska resurserna eller den framtagna digitala sekvensinformationen har lagrats eller lagras. 

Enligt punkt 6 ska parterna säkerställa att prover av genetiska resurser som lagras i dataregis-ter eller databaser inom deras jurisdiktion och digital sekvensinformation om sådana genetiska resurser kan identifieras som härrörande från områden utanför nationell jurisdiktion. Till exempel använder Ocean Biodiversity Information System , ett globalt informationsöverföringssystem baserat på öppen tillgång, redan en märkning som anger att provet eller informationen kommer från ett område utanför nationell jurisdiktion. Enligt punkt 7 ska parterna säkerställa att databaser och, i den mån det är praktiskt möjligt, även dataregister vartannat år genererar en sammanfattande rapport om tillgången till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation som kopplas till deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ”. Sammanfattningsrapporten ska göras tillgänglig för den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15.  

Naturhistoriska centralmuseets samlingar kan också innehålla prover från marina områden utanför nationell jurisdiktion. I den mån proverna har samlats in innan BBNJ-avtalet träder i kraft för Finlands del, faller de utanför avtalets tillämpningsområde på grundval av en anmälan som lämnas i enlighet med artiklarna 70 och 10 i avtalet. Merparten av den DNA-baserade informationen publiceras numera i internationella sekvensdatabaser (till exempel NCBI GenBank , European Nucleotide Archive ). Det finns ännu inga nationella sekvensdatabaser i Finland, men det är möjligt att upprätta en sådan i framtiden.  

Den anmälningsskyldighet som avses i artikeln gäller alla, även privata aktörer, och hör till området för lagstiftningen.  

Artikel 13.Traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Enligt artikeln ska parterna vidta åtgärder i syfte att säkerställa att traditionell kunskap med anknytning till marina genetiska resurser som innehas av urfolk och lokala samhällen endast ska vara tillgänglig efter frivilligt och informerat samtycke eller godkännande och deltagande av dessa urfolk och lokala samhällen. Tillgången till sådan information kan underlättas genom en clearing house-mekanism enligt artikel 51 i avtalet. Tillgången till och användningen av denna traditionella kunskap ska bygga på gemensamt överenskomna villkor. För Finlands del gäller avtalsbestämmelsen traditionell kunskap som samerna eventuellt innehar om marina genetiska resurser i områden utanför den nationella jurisdiktionen.  

En motsvarande bestämmelse om urfolks traditionella kunskap ingår i artikel 7 i Nagoyapro-tokollet. Nagoyaprotokollet tillämpas i enlighet med artikel 3 i protokollet på genetiska resur-ser som omfattas av artikel 15 i CBD-konventionen och nyttan av deras användning, liksom på traditionell kunskap om genetiska resurser som omfattas av konventionen och nyttan med att använda sådan information. I 6 § i lagen om genomförande av Nagoyaprotokollet (FördrS 47/2016) föreskrivs om en databas som Sametinget förvaltar och där samernas traditionella kunskap som rör genetiska resurser kan lagras för forsknings- och utvecklingsändamål. Enligt 4 § 2 punkten i lagen avses med samernas traditionella kunskap som rör genetiska resurser sådana kunskaper, färdigheter och sådant kunnande om användningen av genetiska resurser som beskrivs i ömsesidigt överenskomna villkor och som har utvecklats och som upprätthålls endast inom samekulturen och som har överförts enligt traditionen från generation till generation.  

Enligt regeringspropositionen om lagen innebär Sametingets beslut att införa traditionell kun-skap i databasen innebär samtidigt ett i artikel 7 i Nagoyaprotokollet avsett förhandsgodkän-nande från ett urfolk om att den information som databasen innehåller i princip finns tillgäng-lig för användning inom forskning och utveckling och får utnyttjas ekonomiskt om möjligt (RP 126/2015 rd, s. 36). Enligt 6 § 2 mom. i lagen ska Sametinget underrätta den behöriga myndigheten om vilka genetiska resurser som kunskapen i databasen gäller. På så sätt bevaras själva den traditionella kunskapen under Sametingets kontroll samtidigt som den behöriga myndigheten har möjlighet att anmäla de genetiska resurser vars användning är förknippad med sådan information till det internationella systemet för tillgång och fördelar enligt protokollet. I 7 § i lagen föreskrivs det om hur man kan få tillträde till samernas traditionella kunskap som rör genetiska resurser. Enligt 8 § i lagen får utnyttjande av traditionell kunskap som ingår i databasen inte i större än ringa grad försvaga samernas möjligheter att använda de rättigheter att upprätthålla och utveckla sin kultur och att idka sina traditionella näringar som tillkommer dem såsom urfolk. 

Samernas traditionella kunskap om genetiska resurser utreddes i ett projekt som inleddes 2022 (miljöministeriets meddelande av den 14 juli 2022 ”Utredning av samernas traditionella kunskap om genetiska resurser”). Den opublicerade utredningen innehåller ett icke-offentligt utkast till en sådan databas som avses i 6 § i lagen om genomförande av Nagoyaprotokollet. Enligt information från projektansvarige Klemetti Näkkäläjärvi ingår inga havsväxter eller havsdjur i utkastet förutom vandringsfisk.  

Före gränsstängningarna bodde samerna i Sameland enligt årscykeln: på vintern i inlandet och på sommaren vid Ishavets kust för renskötsel och fiske. Båtarna som användes för fiske var små, vilket begränsade rörligheten i insjöar och fjordar. I och med gränsstängningarna mellan Finland och Norge år 1852 och mellan Finland och Sverige år 1889 upphörde den traditionella vandringslivsstilen och Ishavsområdet har sedan dess inte längre nyttjats av finska samer. Detta har också påverkat kunskapen om kust- och havsområdet i den finska samiska kulturen, eftersom kunskapen inte har kunnat användas eller överföras från generation till generation efter att gränserna drogs. Den återstående traditionella kunskapen är begränsad till vandringsfisk inom Finlands område och omfattas därmed av Nagoyaprotokollets tillämpningsområde. 

Bestämmelsen i artikel 13 i avtalet anknyter till 17 § 3 mom. i grundlagen, där det föreskrivs om samernas rätt att såsom urfolk bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Samernas traditionella kunskap anses höra till samernas kultur. Bestämmelsen gäller utövandet av den grundläggande rättighet som tryggas i grundlagen och hör därmed till området för lagstiftningen.  

Artikel 14.Rimlig och rättvis fördelning av nyttan. I punkt 1 i artikeln utgår man från att den nytta som uppstår i samband med verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser ska fördelas på ett rimligt och rättvist sätt och bidra till bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i ett område som omfattas av avtalets geografiska tillämpningsområde. Den nytta som avses i avtalet kan vara en monetär eller icke-monetär nytta. I artikel 2 ges exempel på icke-monetär nytta. En icke-monetär nytta omfattas också av artikel 12.1 h och i.  

Enligt punkt 3 ska parterna säkerställa att genetiska resurser och digital sekvensinformation om genetiska resurser, tillsammans med deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ”, som är föremål för användning av fysiska eller juridiska personer under parternas jurisdiktion överlämnas till offentligt tillgängliga dataregister och databaser senast tre år efter att användningen inleddes eller så snart de blir tillgängliga. Genomförandet av lagringsskyldigheten hör till området för lagstiftningen.  

Enligt punkt 4 i artikeln kan tillgången till genetiska resurser och digital sekvensinformation om dessa i dataregister och databaser under en parts jurisdiktion omfattas av sådana rimliga villkor som anges i punkten i fråga. Forskare och forskningsinstitut i utvecklingsländer kan ges tillgång till rättvisa och så rimliga villkor som möjligt, även utan full ersättning och med förtur. I Finland finns för närvarande inga sådana arkiv eller databaser. I Finlands miljöcentrals register över införsel av genetiska resurser för forsknings- och utvecklingsändamål (registret över genetiska resurser) anmäls införsel av genetiska resurser som omfattas av Nagoyaprotokollet och EU:s förordning om genetiska resurser och den relaterade traditionella kunskapen.  

I punkterna 5–10 i artikeln föreskrivs om fördelning av den monetära nyttan av användningen av genetiska resurser och den digitala sekvensinformationen om dem. Sådan nytta ska fördelas rimligt och rättvist genom den finansiella mekanism som inrättats på grundval av artikel 52 i avtalet. Genom nyttan främjas bevarandet och den hållbara användningen av den marina biologiska mångfalden i områden utanför nationell jurisdiktion. Den finansiella mekanismen omfattar en särskild fond, om vars finansiering det ingår närmare bestämmelser såväl i artikel 52.4 b som i artiklarna 14.6 och 7. Det handlar om en kompromisslösning som uppnåtts i förhandlingarna. Utvecklingsländernas grupp krävde ursprungligen att systemet för fördelning av monetär nytta skulle grundas på ekonomiska ersättningar som betalas för försäljningsintäkter från användning av produkter baserade på genetiska resurser, vilket bland annat skulle förutsätta att sambandet mellan användningen av genetiska resurser och produkterna kan spåras på ett tillförlitligt sätt och att privata aktörers betalningsskyldighet skulle regleras nationellt. För att åstadkomma ett avtal föreslog de utvecklade länderna en modell med en särskild fond, som man beslutade sig för som en lösning i det inledande skedet.  

Enligt punkt 6 ska varje utvecklad part betala ett årligt bidrag till den särskilda fonden som motsvarar 50 procent av partens bedömda bidrag till den budget som avses i artikel 47.6 e och som ska täcka verksamheten hos de organ som inrättas genom avtalet. Avtalsbestämmelsen medför således sådana återkommande och fortlöpande utgifter som omfattas av riksdagens budgetbefogenheter och som kräver riksdagens godkännande. 

Den årliga finansieringsandelen till den särskilda fonden ska fortsätta tills partskonferensen fattar ett sådant beslut om fördelningen av den monetära nyttan som avses i punkt 7, med be-aktande av rekommendationerna från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som in-rättats på grundval av artikel 15 i avtalet. Dessa betalningar görs också genom den särskilda fonden. Nyttofördelningen kan bland annat omfatta delmålsbetalningar, betalningar eller bi-drag i samband med kommersialiseringen av produkter, inbegripet betalning av en procentandel av intäkterna från försäljning av produkter, en differentierad avgift som betalas på regelbunden basis på grundval av en diversifierad uppsättning av indikatorer för att mäta en parts sammanlagda verksamhetsnivå. 

Beslutsfattandet i partskonferensen regleras i artikel 47, men på beslutsfattandet om fördel-ningen av den monetära nyttan tillämpas kravet på kvalificerad majoritet som fastställs i denna artikel. I punkt 7 i artikeln utgår man från att partskonferensen strävar efter samförstånd i frågan, men om alla ansträngningar har gjorts för att nå samförstånd ska ett beslut antas med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter. Enligt punkt 8 kan en part avge en förklaring om att dessa villkor inte ska träda i kraft för den parten under en period på upp till fyra år för att avsätta tid till det nödvändiga genomförandet. En part som avger en sådan förklaring ska fortsätta att erlägga den betalning som fastställs i punkt 6 ovan fram till dess att de nya villkoren träder i kraft. 

Partskonferensens beslut enligt artiklarna 7 och 8 om att ändra nyttofördelningen enligt punkt 6 påverkar de betalningar som en part gör enligt avtalet. På grundval av punkt 11 påverkar beslutet även individens rättigheter och skyldigheter. Det kan förutses att Finland i samband med beslutsfattandet i partskonferensen bör se till att beslutets ikraftträdande för Finlands del skjuts upp på det sätt som avtalet möjliggör, så att det finns tid för nödvändigt genomförande. Avtalsbestämmelserna förutsätter riksdagens samtycke.  

Punkt 9 i artikeln innehåller en särskild precisering om villkoren för fördelningen av den mo-netära nyttan av användningen av digital sekvensinformation. Utöver att partskonferensen i sitt beslutsfattande beaktar rekommendationerna från kommittén för tillgång och nyttofördelning erkänner den att villkoren för nyttofördelningen ska stödja andra instrument för tillgång och nyttofördelning och vara anpassningsbara till dessa. Bakgrunden till förordningen är beslutet (CBD/COP/DEC/15/9), som antogs vid den 15:e konferensen mellan parterna i CBD-konventionen i december 2022, om att inrätta en multilateral mekanism för delning av nyttan med användningen av digital sekvensinformation om genetiska resurser, inklusive den globala fonden, inom ramen för den globala Kunming-Montreal-ramen för biologisk mångfald. Effekten av denna multilaterala mekanism kommer att utvärderas vid det 18:e mötet mellan parterna i CBD-konventionen som torde hållas år 2028. Kommittén för tillgång och nyttofördelning får, bland annat med tanke på fortsatta diskussioner i detta avseende, höra andra berörda institutioner i enlighet med artikel 15.5.  

Punkt 10 förpliktar partskonferensen inom BBNJ-avtalet att vartannat år granska och bedöma den monetära nyttan av användningen av genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem, med beaktande av kommitténs rekommendationer. Den första granskningen ska äga rum senast fem år efter ikraftträdandet av avtalet och ska även omfatta en prövning av de årliga bidrag som avses i punkt 6.  

Punkt 11 förutsätter att parterna säkerställer att den nytta som uppstår i samband med verk-samheter med avseende på genetiska resurser och digital sekvensinformation om dessa som bedrivs av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion fördelas i enlighet med BBNJ-avtalet. 

Artikel 15.Kommittén för tillgång och nyttofördelning. Genom artikeln inrättas en kommitté för tillgång och nyttofördelning till hjälp för partskonferensen. Enligt punkt 1 i artikeln ska kommittén bland annat fungera som en grund för fastställande av riktlinjer för nyttofördelning i enlighet med artikel 14. I punkt 3 i artikeln ges exempel på andra frågor som kommittén kan ge rekommendationer om till partskonferensen. Enligt punkt 2 ska partskonferensen utse 15 ledamöter med lämpliga kvalifikationer av de kandidater som parterna i kommittén nominerar. Vid valet beaktas en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Partskonferensen ska besluta om kommitténs uppgiftsbeskrivning och förfaranden för dess verksamhet. Enligt punkt 4 i artikeln ska varje part ska se till att kommittén genom clearing house-mekanismen enligt artikel 51 i avtalet har tillgång till den information som krävs enligt detta avtal, däribland om åtgärder för tillträde och fördelning av nytta samt sina nationella kontaktpunkter. Avtalet innehåller inga detaljer om de nationella kontaktpunkternas roll, utan den preciseras först när avtalet träder i kraft i kommittén som förbereder det första mötet i partskonferensen och senare i diskussionerna under partskonferensen. För Finlands del fungerar Finlands miljöcentral som nationell kontaktpunkt, och den är även nationell kontaktpunkt i fråga om Nagoyaprotokollet i enlighet med 10 § i lagen om genomförande av Nagoyaprotokollet. Punkt 5 gäller kommitténs samarbete med andra berörda organ och enligt punkt 6 kan kommittén ge rekommendationer till partskonferensen med avseende på den information som erhållits inom ramen för detta samarbete.  

Artikel 16.Övervakning och öppenhet. Enligt punkt 1 i artikeln ska användningen av den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ” enligt artikel 12.3 tillsammans med de förfaranden som antagits av partskonferensen på rekommendation av kommittén för tillgång och nyttofördelning säkerställa övervakningen och öppenheten i fråga om genetiska resurser och den digitala sekvensinformation som gäller dem. I punkt 2 åläggs parterna att lämna in regelbundna rapporter till kommittén för tillgång och nyttofördelning om genomförandet av bestämmelserna i denna del om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dessa och fördelningen av nyttan av dessa verksamheter. Enligt punkt 3 ska kommittén för tillgänglighet och nyttofördelning utarbeta en rapport på grundval av den information som tagits emot från clearing house-mekanismen enligt artikel 51 och göra rapporten tillgänglig för parterna. Dessa kan lämna synpunkter på den. Rapporten och synpunkterna till den ska överlämnas till partskonferensen för behandling. Partskonferensen får fastställa lämpliga riktlinjer för genomförandet av denna artikel med beaktande av rekommendationen från kommittén för tillgång och nyttofördelning.  

Del III.Områdesbaserade förvaltningsverktyg och andra åtgärder, däribland marina skyddsområden 

Delen innehåller bestämmelser om partskonferensens befogenheter och förfaranden, särskilt i fråga om områdesbaserade förvaltningsverktyg, såsom marina skyddsområden. Ett centralt förhandlingsmål för EU och dess medlemsstater var partskonferensens befogenhet att fatta beslut om inrättande av marina skyddsområden och andra områdesbaserade förvaltningsverktyg. Utgångspunkten för beslutsfattandet är samförstånd, men bestämmelserna i denna del möjliggör även beslut med kvalificerad majoritet.  

EU-domstolen bedömde behörigheten i fråga om inrättande av marina skyddsområden i rätts-fall rörande marina skyddsområden i Antarktis (dom av den 20 november 2018, kommission-en vs rådet, C-626/15 och C-659/16, EU:C:2018:925). Fallen gällde diskussionsunderlaget och förslagen om inrättande av marina skyddsområden som överlämnades till kommittén som behandlade bevarande av Antarktiska oceanens levande naturresurser. Eftersom diskussionsunderlagets och förslagens huvudsakliga syfte och faktor var miljöskydd ansåg domstolen att de inte omfattades av unionens exklusiva befogenheter enligt artikel 3.1 d i EUF-fördraget (bevarande av marina levande resurser som en del av den gemensamma fiskeripolitiken), såsom kommissionen hade framfört till domstolen, utan att de med stöd av artikel 4.2 e omfattas av en behörighet som i princip är delad mellan unionen och medlemsstaterna (miljö). Beroende på innehållet i de beslut som fattas av partskonferensen är det emellertid möjligt att bestämmelserna om beslutsfattandet hör till unionens exklusiva befogenheter. En sådan situation kan till exempel uppstå om beslutet påverkar unionens gemensamma regler eller ändrar deras omfattning. I annat fall hör beslutsfattandet och bestämmelserna om det till Finlands nationella behörighet. 

Artikel 17.Mål. I artikeln listas målen för delen. Man strävar efter att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av områden som kräver skydd bland annat genom att inrätta ett omfattande system av områdesbaserade förvaltningsverktyg med ekologiskt representativa och väl utbyggda nätverk av marina skyddade områden. Målen betonar också utökande av samarbetet och samordningen mellan andra aktörer i frågan samt skyddet, bevarandet, återställandet och upprätthållandet av den biologiska mångfalden och ekosystemen samt stödet för livsmedelssäkerheten och andra socioekonomiska mål. I målen beaktas även utvecklingen av utvecklingsländernas kapacitet.  

Artikel 18.Geografiskt tillämpningsområde. Med tanke på situationer där det kan råda me-ningsskiljaktigheter om huruvida det område som är föremål för havsförvaltningsåtgärder om-fattas av konventionens geografiska tillämpningsområde preciseras det i artikeln att inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg inte ska omfatta några områden inom nationell jurisdiktion och att inrättandet av dem inte ska åberopas som grund för att hävda eller förneka anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion. Partskonferensen ska inte fatta beslut om förslag angående inrättandet av sådana områdesbaserade förvaltningsverktyg. Enligt det samförstånd som skrivits in i slutrapporten från den mellanstatliga konferensen (A/CONF.232/2023/5, 19 (b)) avser detta att partskonferensen kan granska ett sådant besluts-förslag men inte fatta något beslut om det. I artikeln konstateras vidare att beslutsförslag inte ska tolkas som erkännande eller icke-erkännande av anspråk på suveränitet, suveräna rättig-heter eller jurisdiktion.  

Artikel 19.Förslag. I artikeln beskrivs förfarandet för att lägga fram förslag om områdesba-serade förvaltningsverktyg. Enligt punkt 1 i artikeln kan förslag lämnas av avtalsparterna, en-skilt eller gemensamt, till sekretariatet. Avsikten är att kommissionen och/eller en medlemsstat internt inom EU underrättar varandra och rådet om förslaget innan det överlämnas till sekretariatet, så att kommissionen och medlemsstaterna har tillräckligt med tid att överväga förslaget innan det ska beslutas vid partskonferensen. I punkt 2 i artikeln förutsätts att parterna vid behov samarbetar och redan i detta skede samråder med relevanta berörda aktörer för utveckling av förslagen. De berörda aktörerna omfattar till exempel stater och internationella aktörer samt civilsamhället, det vetenskapliga samfundet, den privata sektorn, urfolk och lokala samhällen. Enligt punkt 3 ska förslagen utarbetas på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi. I punkt 4 anges de huvudsakliga delar som ska ingå i förslaget. Dessa inkluderar fastställande av området och de grunder som använts för det, information om nuvarande användning, beskrivning av miljöns och den biologiska mångfaldens tillstånd samt mål för bevarande, utkast till förvaltningsplan, förslag till varaktigheten av förvaltningsåtgärderna, information om samråd och områdesbaserade förvaltningsverktyg som genomförts av andra aktörer samt det material som ligger till grund för förslaget. I punkt 5 anges att vägledande kriterier för identifieringen av områden ingår i bilaga I till avtalet. Partskonferensen kan granska dem på förslag av det vetenskapliga och tekniska organet. Enligt punkt 6 ska partskonferensen också godkänna de förfaranden som gäller tillämpningen av dessa vägledande kriterier och de riktlinjer som gäller dem samt övriga krav på innehållet i förslag på framställan av det vetenskapliga och tekniska organet.  

Artikel 20.Offentlighet och preliminär granskning av förslagen. Sekretariatet ska göra det skriftliga förslaget tillgängligt offentligt och överlämna det till det vetenskapliga och tekniska organ som avses i artikel 49, som ska säkerställa att förslaget innehåller den information som krävs i artikel 19. Resultaten av denna preliminära granskning ska också göras offentligt till-gängliga och sekretariatet vidarebefordrar dem till projektets initiativtagare. Initiativtagaren ska skicka tillbaka förslaget till sekretariatet efter att ha beaktat den preliminära granskningen. Sekretariatet ska i detta skede underrätta parterna och göra det reviderade förslaget tillgängligt för allmänheten samt underlätta samråd i enlighet med artikel 21.  

Artikel 21.Samråd om och bedömning av förslag. I artikeln föreskrivs om samrådsförfarandet och bedömningen av förslagen. Enligt punkt 1 i artikeln ska samråd vara inkluderande, öppna och tillgängliga för alla berörda aktörer. Sekretariatet ska underlätta samråd och samla in synpunkter från stater, i synnerhet angränsande kuststater, från relevanta internationella aktörer och bland annat från urfolk och lokala samhällen med relevanta traditionella kunskaper, från det vetenskapliga samfundet och civilsamhället i enlighet med punkt 2 i artikeln. Internt inom EU är avsikten att de medlemsländer som deltar i samråd enligt artikel 21 i avtalet ska informera varandra, rådet och kommissionen om sina bidrag till dessa samråd på ett konfidentiellt sätt innan de överlämnas till sekretariatet. Enligt punkt 3 ska bidragen göras tillgängliga för allmänheten. I punkt 4 föreskrivs om fall då den föreslagna åtgärden påverkar områden som är helt omgivna av andra staters ekonomiska exklusiva zoner. I en sådan situation ska initiativtagarna genomföra riktade och förebyggande samråd, inbegripet en förhandsanmälan, med dessa stater samt ta hänsyn till staternas åsikter och synpunkter på den föreslagna åtgärden och lämna skriftliga svar. Vid behov ska den föreslagna åtgärden revideras. I punkt 5 förutsätts att initiativtagaren ska ta hänsyn till de bidrag som tagits emot under samrådsperioden och de synpunkter och den information som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet. Vid behov ska initiativtagaren omarbeta förslaget i enlighet med detta eller svara på väsentliga bidrag som inte återspeglas i förslaget. Enligt punkt 7 ska det omarbetade förslaget lämnas till det vetenskapliga och tekniska organet, som därefter ska bedöma förslaget och lämna rekommendationer till partskonferensen. I punkt 6 preciseras att samrådsperioden är tidsbegränsad. Enligt punkt 8 ska villkoren för samråds- och bedömningsprocessen, inbegripet dess varaktighet, vid behov utarbetas ytterligare av det vetenskapliga och tekniska organet vid dess första möte, för övervägande och antagande av partskonferensen.  

Artikel 22.Inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden. I artikeln föreskrivs om partskonferensens befogenheter att inrätta områdesbaserade förvaltningsverktyg, såsom marina skyddade områden. Enligt punkt 1 i artikeln ska partskon-ferensen fatta beslut om områdesbaserade förvaltningsverktyg och tillhörande åtgärder. Den kan också i samarbete med och samordnat med internationella aktörer fatta beslut om åtgärder som är förenliga med de som antagits av dessa. Dessutom kan partskonferensen ge rekommendationer till parterna i detta avtal och till internationella aktörer för att främja antagandet av relevanta åtgärder i enlighet med deras respektive mandat. Besluten fattas på grundval av det slutgiltiga förslaget om ett områdesbaserat förvaltningsverktyg och utkastet till förvaltningsplan med beaktande av de ställningstaganden och det vetenskapliga material som inkommit under samrådsförfarandet samt de vetenskapliga utlåtanden och rekommendationer som inkommit från det vetenskapliga och tekniska organet. I punkt 2 betonas att partskonferensen, när den fattar beslut, ska respektera andra organs befogenheter i ärendet och att konferensen inte får undergräva dessa genom sina beslut. Enligt punkt 3 ordnar partskonferensen regelbundna samråd för att förbättra samarbetet och samordningen med och mellan internationella aktörer med avseende på områdesbaserade förvaltningsverktyg.  

Enligt punkt 4 kan partskonferensen besluta om utveckling av en mekanism för befintliga områdesbaserade förvaltningsverktyg som antagits av relevanta internationella aktörer. Det är fråga om en kompromisslösning som man i förhandlingarna kom fram till i stället för att partskonferensen under vissa förutsättningar skulle ges befogenhet att erkänna områdesbaserade förvaltningsverktyg som godkänts av andra internationella aktörer och därmed göra dem bindande även för de parter i BBNJ-konventionen som inte var i färd med att besluta om dessa havsvårdsåtgärder inom ramen för de berörda internationella aktörerna. 

I punkterna 5 och 6 föreskrivs om förhållandet mellan beslut och rekommendationer som an-tagits av partskonferensen, å ena sidan beträffande alla staters rättigheter och skyldigheter och å andra sidan beträffande frågor som hör till nationell jurisdiktion. Eftersom alla stater i princip har lika rättigheter och skyldigheter i marina områden utanför nationell jurisdiktion ska partskonferensen ta vederbörlig hänsyn till dessa. De beslut och rekommendationer som antagits av partskonferensen får inte heller undergräva effektiviteten hos de åtgärder som antagits med avseende på områden inom nationell jurisdiktion. Om åtgärder som föreslagits enligt avtalet skulle påverka eller rimligen skulle kunna förväntas påverka det överliggande vattnet ovanför havsbottnen inom nationell jurisdiktion, som emellertid omfattas av avtalets geografiska tillämpningsområde, ska dessa åtgärder utarbetas med vederbörlig hänsyn till kuststatens suveräna rättigheter. För detta ändamål ska samråd genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna del. Internt inom EU är avsikten att de medlemsländer som deltar i samråd enligt punkt 5 ska informera varandra, rådet och kommissionen om sina bidrag till dessa samråd på ett konfidentiellt sätt innan de överlämnas till sekretariatet. Om ett områdesbaserat förvaltningsverktyg som inrättats enligt avtalet, antingen helt eller delvis, senare faller inom en kuststats nationella jurisdiktion, ska den del som ligger inom nationell jurisdiktion omedelbart upphöra att gälla. Den del som återstår ska granskas av partskonferensen vid dess efterföljande möte, då det vid behov beslutas huruvida det områdesbaserade förvaltningsverktyget ska ändras eller upphävas. 

Punkt 7 gäller en situation där en ny internationell aktör inrättas eller en befintlig aktörs befo-genheter ändras och där de områdesbaserade förvaltningsverktyg och tillhörande åtgärder som antagits av partskonferensen senare helt eller delvis hör till en sådan aktörs befogenheter. Det aktuella områdesbaserade förvaltningsverktyget ska fortsätta gälla i enlighet med bestämmelserna tills partskonferensen granskar det på nytt och i nära samarbete och samordning med det berörda organet beslutar om förvaltningsverktyget ska upprätthållas, ändras eller upphävas. 

Artikel 23.Beslutsfattande. Beslutsfattandet i partskonferensen regleras i artikel 47, men på beslutsfattandet om områdesbaserade förvaltningsverktyg tillämpas bestämmelserna i denna artikel. Enligt punkt 1 är samförstånd en allmän regel. För att beslutsfattandet inte ska hindras på grund av detta krav kan beslut och rekommendationer också fattas med kvalificerad majoritet enligt punkt 2. En förutsättning för detta är att partskonferensen har beslutat, med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter, att alla ansträngningar för att uppnå samförstånd har uttömts. Därefter antas beslutet eller rekommendationen med tre fjärdedels majoritet av de närvarande och röstande parterna. Enligt punkt 3 ska beslut som har fattats träda i kraft 120 dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket de fattades och vara bindande för alla parter.  

I punkt 4–9 i artikeln föreskrivs om ett så kallat opt-out -förfarande. Enligt punkt 4 i artikeln får alla parter under den period på 120 dagar som föreskrivs i punkt 3 ovan, genom en skriftlig anmälan till sekretariatet, göra en invändning med avseende på ett beslut som antagits, varvid det beslutet inte ska vara bindande för den parten. En invändning mot ett beslut kan när som helst dras tillbaka genom en skriftlig anmälan till sekretariatet. I så fall är beslutet bindande för parten i fråga 90 dagar efter det datum då anmälan om att invändningen har dragits tillbaka lämnades in. I punkt 5 förutsätts att en part som gör en invändning ska lämna in en skriftlig förklaring till sekretariatet angående skälen till invändningen, vilken ska bygga på en eller flera av skälen som anges i punkt 5. Enligt punkt 6 ska part som gör en invändning så långt det är praktiskt möjligt anta alternativa åtgärder eller förfaranden som är likvärdiga med det beslut som parten har invänt mot och får endast i undantagsfall anta eller vidta åtgärder som skulle undergräva effektiviteten i det beslut som den har invänt mot. Enligt punkt 7 ska den invändande parten lämna in en rapport till partskonferensens nästa ordinarie möte efter sin anmälan, och regelbundet därefter. Enligt punkt 8 kan en invändning vid behov förnyas vart tredje år efter beslutets ikraftträdande genom en skriftlig anmälan till sekretariatet. Denna skriftliga anmälan ska innehålla en förklaring av skälen till den ursprungliga invändningen. Om ingen anmälan om förnyelse har tagits emot ska invändningen automatiskt betraktas som upphävd enligt punkt 9, varefter beslutet ska vara bindande för den parten 120 dagar efter att invändningen upphävdes automatiskt. Sekretariatet ska underrätta parten 60 dagar före det datum då invändningen kommer att upphävas automatiskt.  

Enligt punkt 10 åläggs sekretariatet att göra partskonferensens beslut tillgängliga för allmän-heten och vidarebefordra dem till alla stater och till alla relevanta internationella aktörer. 

Bestämmelserna i artikeln om den bindande kraften och ikraftträdandet av de beslut som fattas av partskonferensen om områdesbaserade förvaltningsverktyg innebär att beslutet i princip ska presenteras nationellt för republikens president för godkännande innan opt-out -tiden enligt punkt 3 löper ut. Om beslutet innehåller frågor som hör till riksdagens behörighet, ska Finland i praktiken framföra den ovan beskrivna invändningen för att de nationella förfarandena för beslutets bindande kraft ska kunna genomföras i enlighet med grundlagen innan beslutet träder i kraft för Finlands del.  

Besluten träder i kraft i enlighet med 95 § i grundlagen och publiceras i avtalsserien i Finlands författningssamling på samma sätt som andra internationella åtaganden. Om beslutet anses ha ringa allmän betydelse eller om det inte är nödvändigt att utfärda en separat bestämmelse för att det ska träda i kraft, ska det inte offentliggöras i avtalsserien i Finlands författningssamling. I dessa fall ska i samband med en förordning om ikraftträdande som offentliggörs i avtalsserien eller, i de fall där en förordning om ikraftträdande inte är nödvändig, miljöministeriets meddelande om beslutets ikraftträdande lämnas den information som avses i 9 § 2 mom. i lagen om Finlands författningssamling (188/2000) om publicering av beslutet i ett allmänt datanät och om den myndighet som tillhandahåller kopior av fördraget och som ger upplysningar om fördraget på finska och svenska. Genomförandet av de områdesbaserade förvaltningsverktyg som avses i beslutet och de tillhörande åtgärderna ska rapporteras i enlighet med artikel 26. 

Artikel 24.Nödåtgärder. Till skillnad från det förfarande som avses i de föregående fördragsbestämmelserna om förvaltningsverktyg för bevarande och hållbar användning av områden som definierats på vissa grunder gäller artikel 24 partskonferensens beslut om åtgärder som vid behov ska vidtas i nödsituationer om ett naturfenomen eller en av människan förorsakad katastrof har orsakat, eller sannolikt kommer att orsaka, allvarlig eller oåterkallelig skada på marin biologisk mångfald i områden som omfattas av avtalets geografiska tillämpningsområde. Enligt punkt 1 är målet att säkerställa att den allvarliga eller oåterkalleliga skadan inte förvärras. Enligt punkt 2 i artikeln är förutsättningen att den allvarliga eller oåterkalleliga skadan inte kan hanteras på ett skyndsamt sätt genom tillämpningen av andra artiklar i detta avtal eller av relevanta internationella aktörer. Enligt punkt 3 ska nödåtgärder bygga på den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och utformas med beaktande av försiktighetsansatsen. Dessa åtgärder kan föreslås av parterna eller rekommenderas av det vetenskapliga och tekniska organet, och de kan antas mellan partskonferensens sammanträden. Åtgärderna ska vara tillfälliga och måste omprövas för ett nytt beslut vid partskonferensens nästa möte efter deras antagande. I punkt 4 föreskrivs att åtgärderna ska upphöra att gälla två år efter deras ikraftträdande eller upphävas tidigare av partskonferensen i vissa situationer. Enligt punkt 5 ska förfaranden och riktlinjer för inrättandet av nödåtgärder vid behov utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen så snart som möjligt. Dessa förfaranden ska vara inkluderande och transparenta.  

Artikel 25.Genomförande. Enligt punkt 1 i artikeln ska parterna säkerställa att verksamheter inom deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum inom avtalets geografiska tillämpningsområde bedrivs enligt de områdesbaserade förvaltningsverktyg som inrättats i enlighet med avtalet. Enligt punkt 2 ska inget i avtalet hindra en part från att anta strängare åtgärder med avseende på sina medborgare eller fartyg eller med avseende på verksamheter inom sin jurisdiktion eller kontroll utöver de som antagits enligt denna del, i enlighet med folkrätten och till stöd för målen i avtalet. I punkt 3 beaktas det att genomförandet av de åtgärder som antagits enligt denna del inte bör medföra en oproportionerlig börda på små östater under utveckling eller de minst utvecklade länderna.  

Enligt punkt 4 åläggs parterna att vid behov främja antagandet av åtgärder inom ramen för sådana relevanta globala organ i vilka de ingår som medlemmar, för att stödja genomförandet av de beslut och rekommendationer som antagits av partskonferensen enligt denna del. För Finlands del kan detta avse till exempel Internationella sjöfartsorganisationen eller Internationella havsbottenmyndigheten eller, beroende på situationen, ett regionalt organ som verkställer Ospar-konventionen. När det gäller regionala fiskeriförvaltningsorganisationer avses skyldigheten gälla Europeiska kommissionen då den gemensamma fiskeripolitiken hör till unionens exklusiva befogenhet med stöd av artikel 3.1 d EUF-fördraget. 

Enligt punkt 5 ska parterna även uppmana de stater som inte har anslutit sig till avtalet att anta åtgärder som stöder partskonferensens beslut och rekommendationer enligt denna del. I punkt 6 påminner man om att en part som inte är skyldig att tillämpa de åtgärder som fastställts av en internationell aktör i någon fråga och som inte på annat sätt samtycker till att tillämpa dessa åtgärder ändå inte befrias från skyldigheten att, i enlighet med FN:s havsrättskonvention och detta avtal, samarbeta för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

Artikel 26.Övervakning och översyn. Enligt punkt 1 i artikeln ska parterna, enskilt eller ge-mensamt, rapportera till partskonferensen om genomförandet av områdesbaserade förvalt-ningsverktyg som inrättats enligt avtalet och tillhörande åtgärder. Sekretariatet gör rapporterna offentligt tillgängliga. Enligt punkt 2 ska relevanta internationella aktörer tillhandahålla in-formation till partskonferensen om genomförandet av de åtgärder som de har antagit för att uppnå målen med områdesbaserade förvaltningsverktyg i enlighet med avtalet. Enligt punkt 3 ska områdesbaserade förvaltningsverktyg som inrättats enligt avtalet, inbegripet tillhörande åtgärder, övervakas och regelbundet ses över av det vetenskapliga och tekniska organet, med beaktande av de rapporter som parterna gett och den information som inkommit från internat-ionella aktörer. Sekretariatet gör även dessa uppgifter och granskningen offentligt tillgänglig. Enligt punkt 4 ska det vetenskapliga och tekniska organet bedöma ändamålsenligheten hos områdesbaserade förvaltningsverktyg som inrättats enligt avtalet, inbegripet tillhörande åtgärder, och de framsteg som har gjorts för att uppnå deras mål, och ge råd och rekommendationer till partskonferensen. Efter översynen som utförts av det vetenskapliga och tekniska organet ska partskonferensen vid behov anta beslut eller rekommendationer om ändring, utvidgning eller upphävande av sina beslut om områdesbaserade förvaltningsverktyg samt de tillhörande åtgärderna. I punkt 5 preciseras dessutom att detta ska göras på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi.  

Del IV.Miljökonsekvensbedömningar 

Delen gäller miljökonsekvensbedömningar i områden utanför nationell jurisdiktion. Bedömningen gäller projekt som planeras och som kan orsaka betydande föroreningar i den marina miljön eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön. Avtalsparten ansvarar för skyldigheten att göra en miljökonsekvensbedömning. För att öka transparensen kan andra parter uttrycka sina åsikter om det planerade projektets konsekvenser och det vetenskapliga och tekniska organet kan ge icke-bindande rekommendationer till den part vars jurisdiktion eller övervakning projektet omfattas av. Det är dock avtalsparten i fråga som ska fatta beslut om huruvida projektet kan få tillstånd. Syftet med avtalet är dessutom att möjliggöra strategiska miljöbedömningar av planer och program inom projektet. 

I EU syftar det så kallade MKB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt) till att säkerställa att miljöaspekter beaktas vid beredning och godkännande av projekt. För att uppnå detta mål genomförs en miljökonsekvensbedömning för vissa offentliga och privata projekt som anges i bilagorna I och II till direktivet (till exempel flygplatser, kärnkraftverk, avfallsbehandlingsanläggningar, avloppsreningsverk, geologisk lagring av koldioxid, rör för överföring av gas, olja och kemikalier samt rör för överföring av koldioxidflöden för geologisk lagring). Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017, nedan MKB-lagen ) grundar sig på EU-lagstiftning och konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (FördrS 67/1997). I förhållande till Estland preciseras bestämmelserna i konventionen i ett bilateralt avtal om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (FördrS 51/2002). MKB-lagen tillämpas inte bara på statens territorium utan även på Finlands ekonomiska zon, men inte på marina områden utanför nationell jurisdiktion.  

Enligt det meddelande om EU:s behörighet i ärenden som omfattas av BBNJ-avtalet, som ministerrådet antog den 25 mars 2024, har unionen delad behörighet med medlemsstaterna vad gäller miljösektorn. Med stöd av artikel 3.2 i EUF-fördraget behåller medlemsländerna sin behörighet inom områden med delad behörighet i den mån avtalet inte påverkar gemensamma regler eller deras tillämpningsområde, inklusive deras förutsebara framtida utveckling. Meddelandet utgår från att MKB-bestämmelserna i BBNJ-avtalet hör till medlemsstaternas behörighet. Det är möjligt att kommissionen som tillsattes efter Europaparlamentsvalet i juni 2024 ger ett lagstiftningsförslag om genomförandet av MKB-bestämmelserna i BBNJ-avtalet. 

Artikel 27.Mål. I artikeln fastställs målen med del IV i avtalet. Med bestämmelserna i en del preciseras bestämmelserna i FN:s havsrättskonvention så att det skapas ett enhetligt ramverk för miljökonsekvensbedömning av projekt som genomförs i marina områden utanför nationell jurisdiktion. Målet är att säkerställa att projekt som omfattas av denna dels tillämpningsområde genomförs på ett sådant sätt att väsentliga negativa effekter förebyggs, lindras och hanteras i syfte att skydda och bevara den marina miljön. Målet är också att stödja bedömningen av kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion och att möjliggöra strategiska miljöbedömningar. Enligt definitionen i artikel 1.6 i avtalet avses med kumulativa effekter de kombinerade och stegvis ökande effekter som följer av olika verksamheter, inbegripet tidigare kända, nuvarande och rimligen förutsebara verksamheter, eller av upprepandet av liknande verksamheter över tid, samt konsekvenserna av klimatförändringar, havsförsurning och relaterade effekter. Precis som för de övriga delarna är målet också att bygga upp och förstärka kapaciteten hos parterna att uppfylla förpliktelserna i delen för att stödja BBNJ-avtalet som helhet.  

Artikel 28.Skyldigheten att utföra miljökonsekvensbedömningar. Enligt punkt 1 ska parterna säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter som omfattas av avtalets geografiska tillämpningsområde bedöms i enlighet med del IV i avtalet innan de godkänns. Skyldigheten gäller, i enlighet med artikel 206 i FN:s havsrättskonvention, den part vars jurisdiktion eller bestämmanderätt det planerade projektet tillhör. Internt inom EU är avsikten att medlemsstaterna konfidentiellt ska lämna information till kommissionen och rådet om planerade projekt som faller under deras jurisdiktion eller kontroll, om de ännu inte har offentliggjorts via clearing house-mekanismen.  

Punkterna 2 och 3 i artikeln utvidgar med begränsade förutsättningar tillämpningen av bestämmelserna i del IV att även gälla områden inom nationell jurisdiktion. I punkt 2 i artikeln preciseras att en miljökonsekvensbedömning i enlighet med konventionen också krävs om en part konstaterar att ett projekt som genomförs i marina områden kan orsaka betydande föroreningar eller omfattande och skadliga förändringar av den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion. Miljökonsekvenserna ska då bedömas antingen i enlighet med del IV i avtalet eller i enlighet med partens nationella förfarande. Om en part genomför bedömningen i enlighet med sitt nationella förfarande ska den göra relevant information tillgänglig via clearing house-mekanismen i god tid under det nationella förfarandet. När det vetenskapliga och tekniska organet har tagit emot informationen kan den enligt punkt 3 lämna synpunkter till parten med jurisdiktion eller kontroll över den planerade verksamheten. Enligt punkt 2 ska parten dessutom säkerställa att projektet följs upp i enlighet med kraven i dess nationella förfarande och att rapporter om miljökonsekvensbedömningar och alla relevanta övervakningsrapporter finns tillgängliga genom clearing house-mekanismen i enlighet med BBNJ-avtalet.  

Skyldigheten att genomföra en miljökonsekvensbedömning föreskrivs nationellt i MKB-lagen. Bestämmelsen gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter och hör således till området för lagstiftningen. 

Artikel 29.Förhållandet mellan detta avtal och förfarandena för miljökonsekvensbedömning inom ramen för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. I artikeln preciseras vad bestämmelsen i artikel 5.2 i BBNJ-avtalet innebär när det gäller bestämmelserna i del IV i att tolka och tillämpa BBNJ-avtalet på ett sätt som inte undergräver andra relevanta avtal eller organ. Enligt punkt 1 ska parterna främja användningen av miljökonsekvensbedömningar och antagandet och genomförandet av de standarder och/eller riktlinjer som utarbetats enligt artikel 38 för relevanta internationella avtal, ramar och organ i vilka de ingår som medlemmar.  

Enligt punkt 2 ska partskonferensen utveckla mekanismer som det vetenskapliga och tekniska organet kan använda för att samarbeta med andra relevanta internationella avtal och organ som reglerar verksamheterna i områden utanför nationell jurisdiktion eller skyddar den marina miljön. Enligt punkt 3 ska det vetenskapliga och tekniska organet vid behov samarbeta med relevanta internationella avtal och organ när det utarbetar eller uppdaterar de standarder eller riktlinjer som avses i artikel 38, som gäller miljökonsekvensbedömningar av projekt som planeras i områden utanför nationell jurisdiktion av parter i BBNJ-avtalet.  

I punkt 4 i artikeln fastställs villkoren för att ett projekt som genomförs på ett område utanför nationell jurisdiktion inte ska behöva genomgå en förhandskontroll av det planerade projektet, dvs. fastställa behovet av att tillämpa förfarandet för miljökonsekvensbedömning eller utföra en miljökonsekvensbedömning. Bedömningen av huruvida villkoren uppfylls hör till den part vars jurisdiktion eller kontroll projektet hör till. Internt inom EU är avsikten att kommissionen och medlemsstaterna så snart som möjligt informerar varandra och rådet om alla fastställanden som de avser att göra enligt punkt 4, så att kommissionen och medlemsstaterna har tillräckligt med tid att överväga om en gemensam syn bör bekräftas i ärendet.  

För att ingen förhandskontroll eller miljökonsekvensbedömning ska behöva genomföras ska punkt 4 a och b vara uppfyllda. Punkt 4 a förutsätter att de möjliga effekterna av den planerade verksamheten eller kategorin av verksamhet har bedömts i enlighet med kraven i andra relevanta internationella avtal eller av relevanta internationella organ. Under punkt 4 b beskrivs två alternativa scenarier, varav det ena ska vara uppfyllt. Enligt det första alternativet att den bedömning som redan utförts av den planerade verksamheten är likvärdig med den som krävs enligt del IV, och att resultaten av bedömningen beaktas. Syftet är att undvika skyldigheten till dubbel miljökonsekvensbedömning. I det andra scenariot beaktas möjligheten att de föreskrifter eller standarder för relevanta internationella avtal eller organ som härrör från bedömningen är utformade för att förebygga, lindra eller hantera möjliga effekter under tröskelvärdet för miljökonsekvensbedömningar enligt del IV, och att de har uppfyllts. Tröskelvärdena anges i artikel 30.1. Syftet med avtalsbestämmelsen är att utesluta verksamhet som regleras på ett adekvat sätt inom andra internationella ramar och som bedrivs inom ramen för sådan reglering från MKB-kravet i BBNJ-avtalet. I avtalsförhandlingarna användes som exempel fiske inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas reglering och sjöfart inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationens reglering. 

Om en miljökonsekvensbedömning av en planerad verksamhet har utförts inom ramen för ett relevant internationellt avtal eller av ett annat internationellt organ ska den berörda parten enligt punkt 5 säkerställa att rapporten om bedömningen av miljökonsekvenserna offentliggörs genom clearing house-mekanismen. Om de planerade verksamheterna som bedömts inte är föremål för övervakning och granskning inom ramen för ett relevant internationellt avtal eller ett relevant organ ska parterna enligt punkt 6 övervaka och granska verksamheterna och säkerställa att övervaknings- och granskningsrapporterna offentliggörs genom clearing house-mekanismen.  

Även denna artikel gäller skyldigheten att genomföra en miljökonsekvensbedömning och därmed grunderna för individens rättigheter och skyldigheter. Den hör till området för lagstiftningen. 

Artikel 30.Tröskelvärden och faktorer för utförande av miljökonsekvensbedömningar. I ar-tikeln fastställs separata gränsvärden för förhandskontroll och miljökonsekvensbedömning och listas de faktorer som parterna ska tillämpa när de avgör om miljökonsekvensbedömningen ska genomföras i enlighet med BBNJ-avtalet. Enligt inledningen till punkt 1 ska en förhandskontroll av verksamheten utföras enligt artikel 31, med användning av de faktorer som anges i artikel 30.2, om en planerad verksamhet kan ha mer än en mindre eller övergående effekt på den marina miljön, eller om effekterna av verksamheten är okända eller oklara. Enligt punkt 1 a ska förhandskontrollen vara tillräckligt ingående för att parten ska kunna bedöma huruvida den har rimliga skäl att tro att den planerade verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön. Granskningen ska omfatta en beskrivning av den planerade verksamheten, inbegripet dess syfte, plats, varaktighet och intensitet samt en inledande analys av de möjliga effekterna, inbegripet med hänsyn till kumulativa effekter och, i förekommande fall, alternativ till den planerade verksamheten. Om det fastställs på grundval av förhandskontrollen att parten har rimliga skäl att tro att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön krävs det enligt punkt 1 b att en miljökonsekvensbedömning utförs i enlighet med bestämmelserna i del IV. Det tröskelvärde som anges för miljökonsekvensbedömningen motsvarar bestämmelsen i artikel 206 i FN:s havsrättskonvention. Om detta tröskelvärde inte uppfylls krävs det inga andra åtgärder av parten enligt BBNJ-avtalet än att denne gör den relevanta informationen tillgänglig för allmänheten via clearing house-mekanismen i enlighet med artikel 51 (artikel 31.1 a i). Detta gör det möjligt för andra parter att i enlighet med förfarandet i artikel 31.1 a uttrycka sina åsikter om projektets konsekvenser för den beslutsfattande parten och det vetenskapliga och tekniska organet (artikel 31.1 a).  

I punkt 2 i artikeln finns en exempelförteckning över faktorer som parterna ska beakta när de avgör om den planerade verksamheten uppfyller de tröskelvärden som fastställts i punkt 1.  

Enligt 3 § 1 mom. i MKB-lagen tillämpas förfarandet för miljökonsekvensbedömning på pro-jekt och ändring av ett redan genomfört projekt som kan antas medföra betydande miljökon-sekvenser. Projekt och ändringar av projekt som alltid omfattas av ett miljökonsekvensbedömningsförfarande anges i bilaga 1. Bedömningsförfarandet tillämpas dessutom i enskilda fall på projekt och ändringar av projekt som kan antas medföra betydande miljökonsekvenser i enlighet med 3 § 1 mom., och som sannolikt orsakar betydande miljökonsekvenser som, även med de sammantagna konsekvenserna av olika projekt, till sin natur och omfattning kan jämföras med konsekvenserna av projekt enligt 1 mom. Vid beslut om tillämpning av bedömningsförfarandet i enskilda fall ska dessutom projektets egenskaper och lokalisering samt konsekvensernas typ beaktas. Bestämmelser om de faktorer som ligger till grund för beslutsfattandet finns i bilaga 2. De tröskelvärden och faktorer som gäller miljökonsekvensbedömningar och som används vid beslut om tillämpning av förfarandet för miljökonsekvensbedömning hör således till området för lagstiftningen.  

Artikel 31.Förfarande för miljökonsekvensbedömningar. I punkt 1 föreskrivs om stegen i förfarandet för miljökonsekvensbedömning. Punkt 1 a avser den förhandskontroll som en part ska göra för att fastställa huruvida en miljökonsekvensbedömning krävs på grundval av de tröskelvärden och faktorer som anges i artikel 30. Om en part fastställer att en miljökonsekvensbedömning inte krävs ska parten göra relevant information enligt punkt 1 a i tillgänglig för allmänheten genom clearing house-mekanismen. Detta gör det möjligt för andra parter att uttrycka sina åsikter för den beslutsfattande parten och det vetenskapliga och tekniska organet enligt punkt 1 a ii–vi. Tidsfristen för att registrera synpunkter är 40 dagar från det att beslutet fattats och synpunkterna ska baseras på den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen. Avsikten är att kommissionen och/eller en medlemsstat internt inom EU konfidentiellt underrättar rådet om åsikter, farhågor eller synpunkter som den anser vara befogade i enlighet med punkt 1 a ii, så att kommissionen och medlemsstaterna har tillräckligt med tid att överväga om sådana åsikter, farhågor eller synpunkter kan framföras gemensamt till den beslutsfattande parten och till det vetenskapliga och tekniska organet.  

Om den part som lämnade sina synpunkter har uttryckt farhågor kring de möjliga effekterna av en planerad verksamhet för vilket beslutet fattades ska den part som fattade beslutet ta hänsyn till dessa farhågor och eventuellt ompröva sitt beslut i enlighet med punkt 1 a iii. Enligt punkt 1 a iv ska det vetenskapliga och tekniska organet överväga och eventuellt utvärdera de möjliga effekterna av den planerade verksamheten och, där så är lämpligt, ge rekommendationer till den part som fattade beslutet efter att ha gett den parten möjlighet att bemöta de farhågor som registrerats och tagit svaren i beaktande. Enligt punkt 1 a v ska den part som fattade beslutet ta hänsyn till varje rekommendation från det vetenskapliga och tekniska organet. Led a vi kräver att de noterade synpunkterna och rekommendationerna från det vetenskapliga och tekniska organet ska göras tillgängliga för allmänheten, även via clearing house-mekanismen. 

Förfarandet med förhandskontroll i enlighet med BBNJ-avtalet skiljer sig från det nationella förfarandet i enlighet med MKB-lagen särskilt vad gäller att de andra avtalsparterna kan ange sina synpunkter på beslutet om att en miljökonsekvensbedömning inte behöver göras, och att det vetenskapliga och tekniska organet deltar i utvärderingen av de farhågor som uttrycks på detta sätt och vid behov ger rekommendationer till den part som fattat beslutet som denne ska ta hänsyn till. Avtalet förpliktar dock inte till ändring av beslutet. Enligt det nationella förfa-randet får den som har rätt att söka ändring i ett tillståndsbeslut i enlighet med 37 § 2 mom. i MKB-lagen i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över tillståndsbeslutet söka ändring i ett beslut genom vilket det konstateras att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte är behövligt. BBNJ-avtalet innehåller inga bestämmelser om överklagande. 

Punkt 1 b–f omfattar de steg i det egentliga förfarandet för miljökonsekvensbedömning som parten ska säkerställa om den på grundval av granskningen konstaterar att en miljökonsekvensbedömning ska göras. Punkt 1 b gäller fastställande av bedömningens omfattning och anger de överväganden som parterna ska säkerställa att identifiera. Denna underpunkt omfattar en bedömning av de viktigaste miljökonsekvenserna och eventuella medföljande effekter, inklusive eventuella kumulativa effekter och effekter på områden som omfattas av nationell jurisdiktion, samt eventuella alternativ till det planerade projektet. Omfattningen fastställs med hjälp av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen samt eventuell tillgänglig traditionell kunskap i frågan hos urfolk och lokala samhällen.  

Även i det nationella förfarandet enligt MKB-lagen är steget som gäller fastställande av be-dömningens omfattning obligatoriskt. Bestämmelser om fastställande av bedömningens om-fattning finns i 16 § i MKB-lagen om programmet för miljökonsekvensbedömning. Närmare bestämmelser om bedömningsprogrammets innehåll finns i 3 § i MKB-förordningen. BBNJ-avtalet innehåller ingen definition av miljökonsekvenser och en del av de eventuella medföl-jande effekterna av miljökonsekvenserna som avses i avtalet, såsom hälsorelaterade effekter, omfattas av definitionen av miljökonsekvenser enligt 2 § 1 punkten i MKB-lagen. Samtidigt inkluderar de medföljande effekterna enligt avtalet även ekonomiska effekter som inte bedöms i ett förfarande enligt MKB-lagen. Trots dessa skillnader ingår de centrala faktorerna för fastställandet av bedömningens omfattning i MKB-lagen och avtalsbestämmelsen som gäller dem ska således anses höra till området för lagstiftningen.  

Led c föreskriver utredning och konsekvensbedömning och led d förebyggande, lindring och hantering av möjliga negativa effekter. Sådana åtgärder kan omfatta övervägande av alternativ till det planerade projektet. Vid behov kan en miljöförvaltningsplan utarbetas för projektet. Punkterna 1 e och f kräver att parterna säkerställer kungörelse och offentligt samråd i enlighet med artikel 32 och utarbetande och offentliggörande av en rapport om miljökonsekvensbedömning i enlighet med artikel 33. 

I MKB-lagen föreskrivs om innehållet i utredningen och bedömningen av konsekvenserna i 19 § som gäller miljökonsekvensbeskrivning, varför utredningen och bedömningen av konsekvenserna hör till området för lagstiftningen. I 4 § i MKB-förordningen föreskrivs närmare om innehållet i konsekvensbeskrivningen. Enligt 4 § 1 mom. 10 punkten i MKB-förordningen ska konsekvensbeskrivningen innehålla förslag till åtgärder för att undvika, förebygga, begränsa eller motverka identifierade betydande negativa miljökonsekvenser. Den nationella lagstiftningen känner dock inte till någon separat miljöförvaltningsplan. 

Punkterna 2 och 3 i artikeln gäller kapacitetsuppbyggnad. Enligt punkt 2 i artikeln kan parter-na göra gemensamma miljökonsekvensbedömningar, i synnerhet av planerade verksamheter under jurisdiktion eller kontroll av små östater under utveckling. Punkt 3 förutsätter att en för-teckning över experter ska skapas inom ramen för det vetenskapliga och tekniska organet. Parter med begränsad kapacitet får begära råd och stöd från dessa experter när de utför och utvärderar förhandskontroller och miljökonsekvensbedömningar. Experterna får inte utses till en annan part i förfarandet för miljökonsekvensbedömning av samma verksamhet. Den part som begärde råd och stöd ska säkerställa att miljökonsekvensbedömningen lämnas tillbaka för att kunna granska och fatta beslut om den. 

Artikel 32.Kungörelser och samråd. Enligt punkt 1 i artikeln ska parterna säkerställa att en planerad verksamhet kungörs i god tid, däribland genom offentliggörande via clearing house-mekanismen och BBNJ-sekretariatet, och att planerade och effektiva tidsbundna möjligheter till deltagande, så långt det är praktiskt möjligt, erbjuds till alla stater samt till berörda parter i miljökonsekvensbedömningen. Kungörelsen och möjligheterna till deltagande, inbegripet ge-nom inlämning av synpunkter, ska, i tillämpliga fall, äga rum under hela miljökonsekvensbe-dömningen, inbegripet när omfattningen av en miljökonsekvensbedömning fastställs och när ett utkast till rapport om miljökonsekvensbedömningen utarbetas, innan ett beslut fattas om huruvida verksamheten ska godkännas. Avsikten är att kommissionen och/eller en medlems-stat internt inom EU konfidentiellt underrättar rådet om åsikter, farhågor eller synpunkter som den anser vara befogade i enlighet med denna artikel, så att kommissionen och medlemssta-terna har tillräckligt med tid att överväga om sådana åsikter, farhågor eller synpunkter kan framföras gemensamt.  

I punkt 1 nämns i synnerhet angränsande kuststater och andra närliggande stater som kan bli särskilt berörda av konsekvenserna. Dessa stater definieras i punkt 2. Det är fråga om kust-stater vars utövande av suveräna rättigheter rimligen kan förväntas bli påverkat av verksam-heten liksom stater som i området för den planerade verksamheten bedriver mänskliga verk-samheter, inbegripet ekonomiska verksamheter, som rimligen kan förväntas bli påverkade. I punkt 3 anges de parter som berörs som avses i punkt 1. 

I MKB-lagen föreskrivs i 17 § om hörande om programmet för miljökonsekvensbedömning och i 20 § om hörande om miljökonsekvensbeskrivningen. Förfarandena är desamma. I MKB-förfarandet begär kontaktmyndigheten ett utlåtande om bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen av kommunerna inom projektets influensområde samt av andra myndigheter som sannolikt berörs av ärendet. 

När det är fråga om projekt som genomförs på ett område under Finlands jurisdiktion och som orsakar gränsöverskridande konsekvenser, ska myndigheterna i en annan stat som är part i ett internationellt avtal som är förpliktande för Finland samt de myndigheter vars förhållanden eller intressen kan påverkas av projektet enligt 28 § i MKB-lagen ges möjlighet att ta del i förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Finlands miljöcentral ska underrätta myndigheterna i den andra staten om ett sådant projekt samt tillställa staten bedömningsprogrammet och översättningar av de väsentliga delarna av bedömningsprogrammet. 

Även om de aktörer som ska höras i förfarandet enligt BBNJ-avtalet skiljer sig från vad som föreskrivs i MKB-lagen, ska avtalsbestämmelsen om samrådsskyldigheten anses höra till om-rådet för lagstiftningen. 

Enligt punkt 4 ska kungörelser och samråd, i enlighet med artikel 48.3, vara inkluderande och transparenta, utföras på ett skyndsamt sätt och vara riktade och förebyggande om de inbegriper små östater under utveckling. 

Enligt 17 § 2 mom. i MKB-lagen ska kontaktmyndigheten utan dröjsmål delge programmet för miljökonsekvensbedömning genom offentlig kungörelse. Motsvarande gäller hörande om miljökonsekvensbeskrivningen enligt 20 § 1 mom. 

I 2 kap. i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om grunderna för god förvaltning, vilka en-ligt 7 § omfattar serviceprincipen och adekvat service. Enligt 1 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen ) är myndighetshandlingar offentliga, om inte något annat föreskrivs. Dessutom har myndigheterna enligt 20 § i offentlighetslagen skyldighet att producera och sprida information.  

Bestämmelserna i punkt 4 ska anses höra till området för lagstiftningen. 

Enligt punkt 5 ska parterna beakta och besvara eller bemöta väsentliga synpunkter som inkommit under samrådsförfarandet. Parterna ska särskilt beakta synpunkter angående de möjliga effekterna i områden inom nationell jurisdiktion och i tillämpliga fall lämna skriftliga svar på dessa synpunkter, däribland beträffande ytterligare åtgärder som är avsedda att hantera dessa möjliga effekter. Parterna ska offentliggöra de synpunkter som tagits emot tillsammans med svaren eller beskrivningarna av det sätt som de har hanterats på. 

I det nationella förfarandet ska kontaktmyndigheten i sitt utlåtande om bedömningsprogram-met och i sin motiverade slutsats som ges om miljökonsekvensbeskrivningen beakta de utlå-tanden och åsikter som getts om dem och presentera en sammanfattning av dem. Bestämmel-serna i punkt 5 ska således också anses höra till området för lagstiftningen. 

Punkt 6 innehåller en särskild bestämmelse om planerad verksamhet som påverkar områden i det fria havet som är helt omgivna av andra staters exklusiva ekonomiska zoner. Parterna ska genomföra riktade och förebyggande samråd, inbegripet en förhandsanmälan, med dessa stater samt ta hänsyn till staternas åsikter och synpunkter på den föreslagna åtgärden och lämna skriftliga svar. Vid behov ska det planerade projektet granskas i enlighet med dessa. 

Punkt 7 förpliktar parterna att säkerställa tillgången till information om förfarandet för miljö-konsekvensbedömning. Skyldigheten omfattar dock inte konfidentiell information eller in-formation som skyddas genom äganderätt. Om sådana uppgifter raderas ska detta anges i de offentliga handlingarna. 

I enlighet med 1 § i offentlighetslagen är handlingarna i det nationella MKB-förfarandet of-fentliga, om inte något annat föreskrivs i lag. Handlingar som kungjorts enligt 23 § 3 mom. i MKB-lagen ska hållas allmänt tillgängliga på myndighetens webbplats i 30 dagar. Namnet på den projektansvarige och uppgifterna om projektets lokalisering som publicerats i kungörelsen och de offentliggjorda handlingarna och som betraktas som personuppgifter ska emellertid tas bort från myndighetens webbplats efter att anslagstiden för den motiverade slutsatsen gått ut. Enligt 24 § i offentlighetslagen är myndighetshandlingar som innehåller uppgifter om privata företagshemligheter samt myndighetshandlingar som innehåller vissa personuppgifter sekretessbelagda. Bestämmelserna i punkt 7 hör också till området för lagstiftningen. 

Artikel 33.Rapporter om miljökonsekvensbedömning. Upprättandet av en rapport om miljö-konsekvensbedömning är det sista steget i miljökonsekvensbedömningen och gäller både ut-kastet och den slutliga rapporten om miljökonsekvensbedömning. Enligt punkt 1 ska parterna säkerställa att en rapport om miljökonsekvensbedömning utarbetas för varje miljökonsekvensbedömning som omfattas av bestämmelserna om minimiinnehållet i punkt 2.  

Nationella bestämmelser om skyldigheten att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning utgå-ende från programmet för miljökonsekvensbedömning och det utlåtande som kontaktmyndig-heten har avgett om det ingår i 19 § 1 mom. i MKB-lagen, enligt vilken miljökonsekvensbe-skrivningen sammanställs av den projektansvarige. Bestämmelser om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen finns i 19 § 2 mom. i MKB-lagen och 4 § i MKB-förordningen. I en miljökonsekvensbeskrivning enligt MKB-lagen ingår inte uppgifter om samrådsförfarande som förutsätts i artikel 33.2 i BBNJ-avtalet, utan resultaten av hörandet inkluderas i den motiverade slutsatsen och kontaktmyndighetens utlåtande om bedömningsprogrammet. Trots denna skillnad ska bestämmelserna i punkterna 1 och 2 anses höra till området för lagstiftningen. 

Enligt punkt 3 ska en part göra ett utkast till rapport om miljökonsekvensbedömning tillgäng-ligt genom clearing house-mekanismen under det offentliga samrådet för att ge det vetenskapliga och tekniska organet möjlighet att granska och utvärdera rapporten. Enligt punkt 4 får organet vid behov i god tid till parten lämna synpunkter på utkastet som parten ska ta hänsyn till. 

Det nationella MKB-förfarandet skiljer sig från BBNJ-avtalet vad gäller hörandet om miljö-konsekvensbeskrivningen, så att hörandet i det nationella förfarandet inriktas på själva miljö-konsekvensbeskrivningen i stället för på utkastet till beskrivningen, om vilken myndigheten ger en motiverad slutsats. I den motiverade slutsatsen beaktas övriga utlåtanden och åsikter om miljökonsekvensbeskrivningen. Avsikten enligt det nationella förfarandet är inte att göra en ny slutlig version av miljökonsekvensbeskrivningen efter hörandet. 

Punkt 5 gäller den slutliga rapporten om miljökonsekvensbedömning, som parten ska offent-liggöra bland annat via clearing house-mekanismen. Sekretariatet ska säkerställa att alla parter underrättas i god tid när rapporterna offentliggörs genom clearing house-mekanismen. 

I det nationella MKB-förfarandet delges den motiverande slutsatsen genom offentlig kungö-relse enligt 23 § i MKB-lagen. Miljökonsekvensbeskrivningen korrigeras inte längre efter hö-randet, såvida den inte är bristfällig så att kontaktmyndigheten inte kan dra en motiverad slut-sats. Det nationella hörandeförfarandet enligt MKB-lagen avviker således från bestämmelserna i BBNJ-avtalet. 

Enligt punkterna 6 och 7 ska det vetenskapliga och tekniska organet granska den slutgiltiga rapporten om miljökonsekvensbedömning samt ett urval av den offentliggjorda information som används i processen för förhandskontroll för utarbetandet av riktlinjer, däribland för att fastställa bästa praxis. 

Artikel 34.Beslutsfattande. Enligt punkt 1 ansvarar den part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller för att fastställa om den ska fortsätta. På begäran av en part kan partskonferensen emellertid i enlighet med punkt 4 ge råd och hjälp till den berörda parten i beslutet om huruvida projektet kan tillåtas.  

I punkt 2 fastställs förutsättningar för beslutsfattande. För det första ska parten ta full hänsyn till en miljökonsekvensbedömning som utförts i enlighet med del IV i BBNJ-avtalet. För det andra ska ett beslut om att godkänna den planerade verksamheten under jurisdiktion eller kontroll av en part endast fattas om parten, med beaktande av skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder, har fastställt att den har gjort alla rimliga ansträngningar för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som är förenligt med förebyggandet av väsentliga negativa effekter på den marina miljön. Enligt punkt 3 ska beslutshandlingarna innehålla en tydlig beskrivning av eventuella villkor för godkännande med avseende på skadelindrande åtgärder och uppföljningskrav. Beslutshandlingarna ska offentliggöras, däribland genom clearing house-mekanismen. Enligt punkt 4 i artikeln kan partskonferensen ge råd och stöd till den parten när den ska fastställa huruvida en planerad verksamhet under dess jurisdiktion eller kontroll kan fortsätta.  

Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 gäller förutsättningarna för beviljande av myndighetstill-stånd och hör därför till området för lagstiftningen. I det nationella förfarandet föreskrivs till-ståndsvillkoren i tillståndslagar, till exempel i miljöskyddslagen, och inte i MKB-lagen. 

I 25 § i MKB-lagen föreskrivs däremot om beaktande av miljökonsekvensbedömningen i till-ståndsförfarande. Till en tillståndsansökan som gäller ett i MKB-lagen avsett projekt ska det före beslutsfattandet fogas en miljökonsekvensbeskrivning och en motiverad slutsats. Tillstånd för genomförande av ett projekt får inte beviljas förrän myndigheten har fått handlingarna för internationellt hörande i fråga om projektets gränsöverskridande konsekvenser.  

Enligt 26 § i MKB-lagen ska resultaten av hörandet om miljökonsekvensbeskrivningen beak-tas vid miljökonsekvensbedömningen. Ett tillståndsbeslut ska innehålla en motiverad slutsats och av beslutet ska framgå hur miljökonsekvensbeskrivningen, den motiverade slutsatsen och eventuella handlingar om internationellt hörande har beaktats.  

Artikel 35.Övervakning av effekterna av godkända verksamheter. I enlighet med artikel 204.2 i FN:s havsrättskonvention åläggs parterna enligt artikel 35 i BBNJ-avtalet att genom användning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och information och, i förekommande fall, den relevanta traditionella kunskapen hos urfolk och lokala samhällen, övervaka effekterna av de verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion som de tillåter eller i vilka de deltar, för att fastställa huruvida dessa verksamheter sannolikt kommer att medföra föroreningar eller få negativa effekter på den marina miljön. I synnerhet ska varje part övervaka de miljömässiga effekterna och eventuella därmed förknippade effekter, däribland ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, av en godkänd verksamhet i enlighet med de villkor som har fastställts för godkännandet av verksamheten.  

Bestämmelser om skyldigheter som gäller uppföljning av projekt som varit föremål för det nationella MKB-förfarandet finns i tillståndslagarna, till exempel i 62 § i miljöskyddslagen. Bestämmelserna i artikeln hör således till området för lagstiftningen.  

Artikel 36.Rapportering om effekter av godkända verksamheter. Bestämmelserna i artikeln grundar sig på artikel 205 i FN:s havsrättskonvention. Enligt artikel 36.1 i BBNJ-avtalet ska parterna, enskilt eller gemensamt, regelbundet rapportera om effekterna av den godkända verksamheten och resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 35. I punkt 2 förutsätts att övervakningsrapporterna offentliggörs bland annat via clearing house-mekanismen. Det vetenskapliga och tekniska organet får granska och utvärdera övervakningsrapporterna. Enligt punkt 3 ska det vetenskapliga och tekniska organet granska övervakningsrapporterna för att utarbeta riktlinjer, inklusive fastställande av bästa praxis.  

Artikel 37.Granskning av godkända verksamheter och deras effekter. I punkt 1 i artikeln åläggs parterna att säkerställa att effekterna av de godkända verksamheter som övervakas i enlighet med artikel 35 granskas.  

Punkterna 2–4 gäller situationer där ett projekt identifieras eller anses ha väsentliga negativa effekter, vars karaktär eller allvarlighet inte förutses i miljökonsekvensbedömningen eller som är en följd av att tillståndsvillkoren för projektet har överträtts. Enligt punkt 2 ska parten då se över sitt beslut om att godkänna verksamheten, underrätta partskonferensen, övriga parter och allmänheten, inbegripet genom clearing house-mekanismen. Dessutom ska en part enligt punkt 2 a kräva att åtgärder föreslås och genomförs för att förebygga, lindra och/eller hantera dessa effekter eller vidta andra nödvändiga åtgärder och/eller avbryta verksamheten, där då är lämpligt. Dessa åtgärder ska utvärderas i god tid enligt punkt 2 b. Enligt punkt 3 i artikeln får det vetenskapliga och tekniska organet underrätta den part som godkände verksamheten på grundval av de rapporter som tagits emot enligt artikel 36 och, där så är lämpligt, ge rekommendationer till parten.  

Punkt 4 gäller andra parter som på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, får framföra sina farhågor till den part som godkänt verksamheten och till det vetenskapliga och tekniska organet. Avsikten är att kommissionen och/eller en medlemsstat internt inom EU konfidentiellt underrättar rådet om åsikter, farhågor eller synpunkter som den anser vara befogade i enlighet med denna artikel, så att kommissionen och medlemsstaterna har tillräckligt med tid att överväga om sådana åsikter, farhågor eller synpunkter kan framföras gemensamt. 

Punkt 4 b kräver att den part som godkände verksamheten ska ta hänsyn till sådana farhågor. Även det vetenskapliga och tekniska organet ska granska ärendet i enlighet med led c. Om det vetenskapliga och tekniska organet anser att verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten underrättar den parten som godkände verksamheten, efter att ha gett den parten möjlighet att bemöta de farhågor som framförts och tagit svaren i beaktande, och där så är lämpligt, ger rekommendationer till den part som godkände verksamheten. De farhågor som tas upp i enlighet med led d samt eventuella underrättelser och rekommendationer från det vetenskapliga och tekniska organet ska göras tillgängliga för allmänheten, även via clearing house-mekanismen. Punkt 4 e förutsätter att den part som godkänt verksamheten beaktar alla eventuella underrättelser som utfärdats och eventuella rekommendationer som gjorts av det vetenskapliga och tekniska organet. 

Enligt punkt 5 ska alla stater och alla berörda parter hållas informerade genom clearing house-mekanismen och kan rådfrågas i samband med övervaknings-, rapporterings- och granskningsprocesserna med avseende på verksamheter som godkänts. Enligt uppförandekoden ska även synpunkter som framförs med stöd av denna punkt lämnas konfidentiellt på förhand till andra via rådet. I punkt 6 föreskrivs att parterna inbegripet genom clearing house-mekanismen ska offentliggöra rapporter om granskningen av den godkända verksamhetens effekter, beslutshandlingar, inbegripet en redogörelse av skälen till det beslut som fattats av parten, om en part har ändrat sitt beslut om godkännande av verksamheten. 

I Finland ingår bestämmelser om skyldigheter som gäller uppföljning av godkända verksam-heter och granskning av deras konsekvenser i tillståndslagar, till exempel i 62 § i miljöskyddslagen. Bestämmelserna i artikel 37 i BBNJ hör således till området för lagstiftningen. 

Artikel 38.Standarder och/eller riktlinjer som ska utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet med avseende på miljökonsekvensbedömningar. Artikeln innehåller bestämmelser om standarder och/eller riktlinjer som det vetenskapliga och tekniska organet ska eller får utarbeta för övervägande och godkännande av partskonferensen. Punkt 1 innehåller en bindande förteckning och punkt 2 en valfri förteckning över innehållet i standarderna och/eller riktlinjerna. Enligt punkt 3 ska eventuella standarder anges i en bilaga till avtalet som ska godkännas i enlighet med artikel 74.  

Artikel 39.Strategiska miljöbedömningar. Artikeln gäller strategiska miljöbedömningar och innehåller bestämmelser för två olika typer av bedömningar. Enligt punkt 1 ska parterna, en-skilt eller i samarbete med andra parter, överväga att utföra strategiska miljöbedömningar av planer och program för verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som ska bedrivas inom det geografiska tillämpningsområdet för att bedöma de möjliga effekterna av sådana planer eller program, såväl som av eventuella alternativ, på den marina miljön. Internt inom EU är avsikten att medlemsstaterna konfidentiellt ska lämna information till kommissionen och rådet om planerade projekt som faller under deras jurisdiktion eller kontroll, om de ännu inte har offentliggjorts via clearing house-mekanismen. Enligt punkt 2 får partskonferensen utföra en strategisk miljöbedömning av ett område eller en region för att sammanställa den bästa tillgängliga informationen om området eller regionen, bedöma befintliga och möjliga framtida effekter samt identifiera uppgiftsluckor och forskningsprioriteringar. En sådan bedömning liknar en ”regional miljökonsekvensbedömning”. Enligt punkt 3 ska parterna ta hänsyn till resultaten av relevanta strategiska miljöbedömningar som utförts enligt punkterna 1 och 2 ovan när de utför miljökonsekvensbedömningar enligt denna del. Enligt punkt 4 ska partskonferensen utarbeta riktlinjer för utförandet av varje kategori av strategisk miljöbedömning.  

Även om punkt 1 punkten inte förpliktar till att göra en strategisk miljöbedömning, kan punkten i fråga anses höra till området för lagstiftningen, eftersom det finns gällande bestämmelser i lagen om det som avses i bestämmelsen. Enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005, nedan SMB-lagen ) ska den myndighet som ansvarar för en plan eller ett program se till att miljökonsekvenserna av planen eller programmet utreds och bedöms i tillräcklig utsträckning under beredningen, om genomförandet av planen eller programmet kan ha betydande miljökonsekvenser. Regleringen är baserad på Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (2001/42/EG, nedan SMB-direktivet ) och protokollet om strategiska miljöbedömningar till FN:s ekonomiska kommissions konvention om bedömningen av gränsöverskridande miljökonsekvenser (s.k. SMB-protokollet , FördrS 68 och 69/2010). Miljöbedömningen enligt SMB-lagen gäller vissa myndighetsplaner och -program.  

Del V.Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi 

Delen behandlar kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Bestämmelserna verkställer bestämmelserna i del XIV i FN:s havsrättskonvention om utveckling och överföring av marin teknologi för att uppnå målen i BBNJ-avtalet. Genom BBNJ-avtalet skapas i synnerhet strukturer för att regelbundet övervaka och granska kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi. Dessutom kan projekt för kapacitetsuppbyggnad enligt avtalet finansieras av den särskilda fond som inrättas genom avtalet liksom av Globala miljöfonden.  

Med avseende på EU:s befogenheter hör kapacitetsuppbyggnad till det område för utvecklingssamarbete som avses i artikel 4.4 i EUF-fördraget och överföring av marin teknologi till de områden för forskning och teknisk utveckling som avses i artikel 4.3 i EUF-fördraget. Utövandet av unionens befogenheter inom dessa områden hindrar inte medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter.  

Artikel 40.Mål. I artikeln preciseras målen för del V som gäller kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Målen är att ge stöd till parterna, särskilt konventionsslutande utvecklingsländer, i genomförandet av bestämmelserna i detta avtal, för att uppnå dess mål samt möjliggöra ett inkluderande, rättvist och effektivt samarbete och deltagande i de verksamheter som bedrivs enligt avtalet. Målet är att vidareutveckla parternas, särskilt de konventionsslutande utvecklingsländernas, marinvetenskapliga och tekniska kapacitet samt öka, sprida och dela kunskap om bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Dessutom är målet att specifikt ge stöd till konventionsslutande utvecklingsländer för att uppnå målen enligt de andra delarna i avtalet.  

Artikel 41.Samarbete vid kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Enligt punkt 1 ska parterna direkt eller genom olika kanaler samarbeta för att hjälpa andra parter, särskilt konventionsslutande utvecklingsländer, att uppnå målen med avtalet genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av havsforskning och marin teknologi. Enligt punkt 2 ska parterna samarbeta i olika former, däribland genom partnerskap med medverkan av alla berörda aktörer eller genom förstärkt samarbete och samordning mellan relevanta organ. Enligt punkt 3 ska parterna till fullo erkänna de särskilda behoven för konventionsslutande utvecklingsländer i genomförandet av denna del. Parterna ska säkerställa att tillhandahållandet av kapacitetsuppbyggnad och överföringen av marin teknologi inte omfattas av betungande rapporteringskrav.  

Artikel 42.Villkor för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Enligt punkt 1 ska parterna efter bästa förmåga, säkerställa kapacitetsuppbyggnad för konventionsslutande utvecklingsländer och samarbeta för att möjliggöra överföring av marin teknologi, särskilt till konventionsslutande utvecklingsländer som behöver och begär detta. Enligt punkt 2 ska parterna efter bästa förmåga, tillhandahålla resurser för att ge stöd till kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi och för att underlätta tillgången till andra källor till stöd, med beaktande av sina nationella strategier, prioriteringar, planer och program.  

I punkt 3 anges som utgångspunkt att kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi bör vara en landsstyrd ( country-driven ), öppen, effektiv och iterativ process som bygger på sektorsövergripande delaktighet och jämställdhet. Processen ska, där så är lämpligt, bygga på och inte överlappa befintliga program och vägledas av tidigare lärdomar. Så långt det är möjligt ska processen utgå från uppbyggnad av kapaciteten hos internationella organ och överföring av marin teknologi verksamheter för att maximera effektiviteten och resultaten. Enligt punkt 4 ska kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi bygga på och anpassas till behoven och prioriteringarna för konventionsslutande utvecklingsländer, vilka ska fastställas från fall till fall genom behovsbedömningar på enskild, subregional eller regional nivå. Dessa behov och prioriteringar kan utvärderas på egen grund eller underlättas genom kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi enligt artikel 46 och clearing house-mekanismen enligt artikel 51.  

Artikel 43.Ytterligare villkor för överföring av marin teknologi. Artikeln ställer ytterligare villkor för överföringen av marin teknologi. I punkt 1 konstateras det att parterna delar en långsiktig vision om vikten av att fullt ut förverkliga utveckling och överföring av teknik för ett inkluderande, rättvist och effektivt samarbete och deltagande i de verksamheter som bedrivs enligt detta avtal och för att fullt ut uppnå dess mål. Enligt punkt 2 sker överföringen av marin teknologi enligt rättvisa och mest gynnsamma villkor, inbegripet koncessions- och förmånsvillkor, och i enlighet med såväl de gemensamt överenskomna villkoren som målen i avtalet.  

Enligt punkt 3 ska parterna främja och uppmuntra ekonomiska och rättsliga villkor för överfö-ringen av marin teknologi till konventionsslutande utvecklingsländer. Detta kan omfatta sär-skilda incitament för företag och institutioner. Enligt punkt 4 ska överföringen av marin tek-nologi ta hänsyn till alla rättigheter till sådan teknik och utföras med vederbörlig hänsyn till alla berättigade intressen, däribland rättigheterna och skyldigheterna för innehavare, leverantörer och mottagare av marin teknologi och med särskilt beaktande av utvecklingsländernas intressen och behov för att uppnå målen i avtalet. Beaktande av berättigade intressen föreskrivs också i artikel 267 i FN:s havsrättskonvention. I artikel 43.5 i BBNJ-avtalet betonas det att marin teknologi som överförs ska vara lämplig, relevant och, så långt det är möjligt, tillförlitlig, överkomlig, uppdaterad, miljövänlig och tillgänglig i ett lättåtkomligt format för konventionsslutande utvecklingsländer. 

Artikel 44.Typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. I punkt 1 i artikeln anges exempel på olika typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Ytterligare information om dem finns enligt punkt 2 även i bilaga II till avtalet. Enligt punkt 3 ska partskonferensen med beaktande av rekommendationerna från kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi enligt artikel 46, regelbundet och vid behov granska, bedöma och ytterligare utveckla och ge vägledning om den vägledande och icke-uttömmande förteckningen i bilaga II.  

Artikel 45.Övervakning och översyn. I artikeln ingår bestämmelser om regelbunden övervakning och översyn av kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi i enlighet med bestämmelserna. Uppgiften hör till den kommitté för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som avses i artikel 46. I punkt 2 i artikeln fastställs syftet med övervakningen och översynen. Enligt den ska kommittén bedöma och se över de konventionsslutande utvecklingsländernas behov och prioriteringar, stöd som begärts, tillhandahållits och mobiliserats samt brister i uppfyllandet av behoven. Övervakningen och översynen syftar även till att identifiera och mobilisera medel inom ramen för den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52 för att utveckla och genomföra kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, däribland för utförandet av behovsbedömningar. Syftet är också att mäta resultaten på grundval av överenskomna indikatorer och resultatbaserade analyser. Kommittén ska ge rekommendationer om uppföljande insatser för att ge konventionsslutande utvecklingsländer möjlighet att förstärka sitt genomförande av avtalet för att uppnå dess mål.  

Punkt 3 förpliktar parterna att rapportera till kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överfö-ring av marin teknologi. Parternas konferenser ger mer detaljerade rapporteringskrav som inte får vara betungande i synnerhet för konventionsslutande utvecklingsländer, däribland vad gäl-ler kostnader och tidsåtgång. När parterna lämnar in sina rapporter ska de ta hänsyn till syn-punkter från regionala och subregionala organ avseende kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Synpunkterna och rapporterna bör göras tillgängliga för allmänheten. 

Artikel 46.Kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Enligt artikeln inrättas en kommitté för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som enligt punkt 3 lämnar in rapporter och rekommendationer till partskonferensen. Enligt punkt 2 består kommittén av ledamöter som nominerats av parterna och valts av partskonferensen. Dessa ska ha lämpliga kvalifikationer och kunskaper och på ett objektivt sätt kunna tjänstgöra i enlighet med avtalets bestämmelser. I fråga om kommitténs sammansättning beaktas bland annat en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Direktiven och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen vid dess första möte.  

Del VI.Institutionella åtgärder 

Artikel 47.Partskonferensen. Enligt punkt 1 inrättas en partskonferens, vars första möte enligt punkt 2 sammankallas av FN:s generalsekreterare senast ett år efter ikraftträdandet av avtalet enligt artikel 68. Därefter ska partskonferensen hålla ordinarie möten med jämna mellanrum som ska fastställas av partskonferensen. Extraordinarie möten inom partskonferensen får hållas vid andra tidpunkter i enlighet med arbetsordningen. Enligt punkt 3 ska partskonferensens ordinarie möten äga rum på sekretariatets säte eller i Förenta nationernas högkvarter i New York.  

Enligt punkt 4 ska partskonferensen vid sitt första möte anta en arbetsordning för sig själv och sina underordnande organ, samt finansiella bestämmelser för sin finansiering. Fram till dess tillämpas arbetsordningen för den mellanstatliga konferens som förhandlat fram BBNJ-avtalet. I enlighet med FN:s generalförsamlings resolution A/RES/72/249 tillämpades FN:s generalförsamlings arbetsordning och etablerade praxis på den mellanstatliga konferensen i den mån inget annat anges i resolutionen eller överenskommits på konferensen. 

I punkt 5 ingår bestämmelserna för beslutsfattande i partskonferensen. Samförstånd är utgångspunkten. Om alla ansträngningar för att nå samförstånd har uttömts, och om inte annat föreskrivs i detta avtal, ska partskonferensens beslut och rekommendationer i sakfrågor antas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter. Ett högre krav på kvalificerad majoritet har fastställts för beslut och rekommendationer enligt artikel 23.2 i del III och för antagande av budgeten enligt artikel 46.6 e. Beslut i frågor om arbetsordningen ska antas av en majoritet av närvarande och röstande parter. Enligt punkt 6 ska partskonferensen fortlöpande se över och utvärdera genomförandet av detta avtal, och för detta ändamål utföra de uppgifter som anges i punkten i fråga och andra eventuella uppgifter som kan behövas. 

Punkt 7 gäller begäran om ett rådgivande yttrande från Internationella havsrättsdomstolen. Partskonferensen kan, med vissa begränsningar, besluta att be om ett rådgivande yttrande i en rättslig fråga angående överensstämmelsen mellan detta avtal och ett förslag som lagts fram för partskonferensen i en fråga som faller inom dess behörighetsområde. Begäran ska innehålla en beskrivning av omfattningen av den rättsliga fråga i vilken det rådgivande yttrandet begärs, och konferensen får begära att ett sådant yttrande avges som ett brådskande ärende. 

Enligt punkt 8 ska partskonferensen senast fem år efter ikraftträdandet av detta avtal och där-efter med tidsintervall som den själv har fastställer bedöma och se över tillräckligheten och effektiviteten hos bestämmelserna i avtalet. Vid behov ska partskonferensen föreslå metoder för att stärka genomförandet av dessa bestämmelser. 

Artikel 48.Öppenhet och insyn. Enligt punkt 1 ska partskonferensen främja öppenhet och insyn i beslutsprocesserna och andra verksamheter som bedrivs enligt avtalet. I punkt 2 ingår bestämmelser om att partskonferensen offentliggör och upprätthåller ett offentligt register över sina beslut. Enligt punkt 2 ska alla möten inom partskonferensen och dess underordnade organ vara öppna för observatörer som deltar i enlighet med arbetsordningen, såvida inte annat har beslutats av partskonferensen. I punkt 4 föreskrivs ytterligare om rätten att delta som observatör. Partskonferensens arbetsordning ska omfatta villkoren för sådant deltagande och ska inte vara orimligt restriktiv i detta avseende. Arbetsordningen ska också ge utrymme för att sådana företrädare i god tid får tillträde till all relevant information. Enligt punkt 3 ska partskonferensen främja öppenhet och insyn i genomförandet av avtalet, däribland genom att sprida information till allmänheten och underlätta deltagande av, och samråd med, relevanta globala organ och andra relevanta aktörer, där så är lämpligt och i enlighet med bestämmelserna i avtalet.  

Artikel 49.Det vetenskapliga och tekniska organet. Enligt artikeln inrättas ett vetenskapligt och tekniskt organ. Enligt punkt 2 består organet av ledamöter som nominerats av parterna och valts av partskonferensen och som tjänstgör i egenskap av experter och enligt de intressen som ska tillgodoses genom avtalet. Vid val beaktas behovet av tvärvetenskaplig expertkunskap, en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Direktiven och villkoren för organets verksamhet ska fastställas av partskonferensen vid dess första möte. Enligt punkt 3 i artikeln får det vetenskapliga och tekniska organet vid behov stödja sig på lämpliga råd från relevanta globala organ samt från andra vetenskapliga medarbetare och experter. Under överinseende och vägledning av partskonferensen ska det vetenskapliga och tekniska organet tillhandahålla vetenskaplig och teknisk rådgivning, utföra de arbetsuppgifter som det har tilldelats samt lämna rapporter till partskonferensen om sitt arbete.  

Artikel 50.Sekretariat. För BBNJ-avtalet inrättas ett separat sekretariat, vars funktion och säte partskonferensen beslutar om vid sitt första möte. Fram till dess utförs sekretariatets uppgifter av Förenta nationernas generalsekreterare, genom avdelningen för havsärenden och havsrätt inom avdelningen för rättsliga frågor hos Förenta nationernas sekretariat. Punkt 3 reglerar förhållandet mellan sekretariatet och värdstaten. Sekretariatet och värdstaten kan ingå en överenskommelse om säte. Sekretariatet ska åtnjuta rättskapacitet på värdstatens territorium, och värdstaten ska bevilja de privilegier och den immunitet som krävs för utövandet av dess funktioner. Avtalet förpliktar inte de andra parterna att erkänna sekretariatets rättskapacitet eller bevilja det privilegier och immunitet. I punkt 4 anges sekretariatets uppgifter.  

Artikel 51.Clearing house-mekanism. Clearing house-mekanismen enligt artikel 51 i avtalet ska huvudsakligen bestå av en plattform med öppen åtkomst och de särskilda villkoren för driften av clearing house-mekanismen ska fastställas av partskonferensen. Syftet med clearing house-mekanismen anges i punkt 3. Systemet fungerar bland annat som central plattform där parterna kan komma åt, tillhandahålla och sprida information om verksamheter som äger rum i enlighet med bestämmelserna i avtalet och underlättar anpassningen av behoven av kapacitetsuppbyggnad till det stöd som finns tillgängligt och till de leverantörer som står för överföringen av marin teknologi. Dessutom tillhandahåller den kopplingar till relevanta clearing house-mekanismer och andra genbanker, arkiv och databaser. Enligt punkt 4 förvaltar sekretariatet clearing house-mekanismen. Enligt punkt 5 ska förvaltningen av clearing house-mekanismen ta full hänsyn till de särskilda kraven för konventionsslutande utvecklingsländer och de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling, och deras åtkomst till mekanismen ska underlättas genom att ge dessa stater möjlighet att använda den utan onödiga hinder eller administrativa bördor. Enligt punkt 6 ska konfidentialiteten hos den information som tillhandahålls enligt avtalet och de rättigheter som följer därav respekteras. Det krävs inte att uppgifter som skyddas enligt lag delas.  

Del VII.Finansiella resurser och den finansiella mekanismen 

Artikel 52.Finansiering. Enligt punkt 1 är utgångspunkten att varje part efter bästa förmåga ska tillhandahålla resurser till de verksamheter som syftar till att uppnå målen med avtalet, med beaktande av sina nationella politiska riktlinjer, prioriteringar, planer och program.  

Enligt punkt 2 ska de institutioner som inrättats enligt detta avtal finansieras genom fastställda bidrag från parterna. Bestämmelser om godkännande av budgeten ingår i artikel 47.6 e. 

Enligt artikeln inrättas också en finansiell mekanism, vars syfte enligt punkt 3 är att ge stöd till konventionsslutande utvecklingsländer när de genomför avtalet. Mekanismen består av de tre fonder som avses i punkt 4. Den första av dessa är en frivillig förvaltningsfond som inrättats av partskonferensen för att ge företrädare för konventionsslutande utvecklingsländer möjlighet att delta i mötena inom de organ som inrättats enligt avtalet. Dessutom ingår en särskild fond och den globala miljöfonden i den finansiella mekanismen. I det första skedet ska de utvecklade parterna finansiera den särskilda fonden genom årliga bidrag i enlighet med artikel 14.6 tills partskonferensen beslutar om en övergång till andra betalningar i enlighet med artikel 14.7. Parterna kan också lämna ytterligare frivilliga bidrag till den särskilda fonden, och fonden kan också ta emot finansiering från privata aktörer. Enligt punkt 5 kan partskonferensen överväga möjligheten att inrätta ytterligare fonder som en del av den finansiella mekanismen. Syftet med dessa kan också vara att finansiera återställande och ekologisk återuppbyggnad av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. I punkt 6 föreskrivs användningsändamålen för den särskilda fonden och den globala miljöfonden. Enligt punkt 7 bör syftet med den finansiella mekanismen vara att säkerställa att dubbelfinansiering undviks, och att komplementaritet och samstämmighet främjas vid användning av fonderna inom mekanismen. Artikel 8 gör det möjligt att stödja genomförandet av avtalet med finansiering från olika källor. 

Enligt punkt 9 verkar den finansiella mekanismen under överinseende av, där så är lämpligt, och vägledning av partskonferensen. Partskonferensen ska ge vägledning om övergripande strategier, policyer, programprioriteringar och krav för rätt till tillgång till och användning av finansiella medel. Enligt punkt 10 ska partskonferensen och den globala miljöfonden ingå överenskommelser för att verkställa ovanstående punkter vid partskonferensens första möte. Enligt punkt 11 ska partskonferensen fastställa ett inledande mål för resursmobilisering fram till 2030 för den särskilda fonden. 

Tillgången till finansiering enligt avtalet grundar sig enligt punkt 12 på de konventionsslutande utvecklingsländernas behov. Dessutom ska medel från den särskilda fonden tilldelas enligt kriterier för rimlig och rättvis fördelning, med beaktande av behovet av bistånd till parter med särskilda krav, och med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna. Syftet med den särskilda fonden ska vara att säkerställa effektiv tillgång till medel genom förenklade förfaranden för ansökning och godkännande och förbättrad tillgång till stöd för konventionsslutande utvecklingsländer. Enligt punkt 13 ska parterna uppmuntra internationella organisationer att ge förmånlig behandling till konventionsslutande utvecklingsländer och att ta hänsyn till deras särskilda behov och önskemål när de tilldelar lämpliga medel och tekniskt stöd och använder sina specialiserade tjänster.  

Enligt punkt 14 ska partskonferensen inrätta en finanskommitté med ansvar för finansiella resurser och besluta om dess sammansättning och uppgifter. Partskonferensen ska besluta om kommitténs arbetsordning och villkoren för kommitténs verksamhet. Enligt punkt 15 ska partskonferensen ta hänsyn till finanskommitténs rapporter och rekommendationer och vidta lämpliga åtgärder. Enligt punkt 16 ska partskonferensen utföra en periodisk översyn av den finansiella mekanismen för att bedöma de finansiella resursernas tillräcklighet, effektivitet och tillgänglighet. 

Enligt 94 § i grundlagen godkänner riksdagen avtalen även när de av ”någon annan anledning” kräver riksdagens godkännande. Sådana är bland annat internationella förpliktelser som medför större än ringa kostnader för staten. Frågan om i hur betydande omfattning skyldigheten binder riksdagen när den beslutar om statsbudgeten bör lämpligen tas som utgångspunkt för bedömningen av om kostnaderna är betydande enligt grundlagsutskottet. Om utgiften för en skyldighet blir så liten att den täcks av ett anslag i budgeten utan att anslaget behöver ökas eller ett nytt anslag tas in i budgeten, är skyldigheten inte sådan som av "annan anledning" kräver riksdagens godkännande på det sätt som avses i 94 § 1 mom., inte ens om den är återkommande (GrUU 29/2012 rd). 

Såsom anges i motiveringen till artikel 52 baseras finansieringen av de organ som inrättas genom BBNJ-avtalet på parternas bidrag. Dessutom ska de utvecklade parterna betala årliga bidrag i enlighet med artikel 14.6 till den särskilda fond som avses i artikel 52. Beslut om budget och betalningsandelar fattas vid partskonferensens första möte som hålls efter avtalets internationella ikraftträdande. Godkännande av BBNJ-avtalet medför sådana återkommande och fortlöpande utgifter för staten som omfattas av riksdagens budgetbefogenhet. Godkännandet av BBNJ-avtalet kräver därför också riksdagens godkännande. 

Globala miljöfonden fungerar som finansieringsmekanism för flera internationella miljöavtal. Finland har varit en av miljöfondens finansiärer sedan fonden grundades. Finansieringen av fonden avtalas mellan finansiärerna i tilläggsfinansieringsförhandlingar vart fjärde år och se-parata beslut fattas nationellt. Den åttonde tilläggsfinansieringsperioden omfattar åren 2022–2026 och i den deltar Finland med 48 miljoner euro. 

Del VIII.Genomförande och efterlevnad 

Artikel 53.Genomförande. Artikeln förpliktar parterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa genomförandet av avtalet.  

Artikel 54.Övervakning av genomförandet. Varje part ska övervaka genomförandet av sina skyldigheter enligt avtalet. Dessutom ska parterna rapportera till partskonferensen om vilka åtgärder den har vidtagit för att genomföra avtalet.  

Artikel 55.Genomförande- och efterlevnadskommittén. Enligt artikeln inrättas en genomfö-rande- och efterlevnadskommitté för att underlätta och granska genomförandet av avtalet och främja efterlevnaden av dess bestämmelser. Enligt punkt 1 ska kommittén vara stödjande och fungera på ett öppet, icke-motstridande och icke-bestraffande sätt. Enligt punkt 2 består kommittén av ledamöter som nominerats av parterna och valts av partskonferensen. Av dessa krävs lämpliga kvalifikationer och erfarenhet. I fråga om kommitténs sammansättning beaktas på adekvat sätt en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Enligt punkt 3 överlåts fastställandet av direktiven och villkoren för kommitténs verksamhet till partskonferensen vid dess första möte. Kommittén granskar frågor kring genomförandet och efterlevnaden på individuell och systematisk nivå och lämnar regelbundna rapporter och rekommendationer till partskonferensen när så är lämpligt med hänsyn till de respektive nationella förhållandena. Enligt punkt 4 får kommittén under arbetets gång vid behov stödja sig på lämplig information från organ som inrättats enligt avtalet och andra relevanta globala organ.  

Del IX.Tvistlösning 

Artikel 56.Förebyggande av tvister. Artikeln förpliktar parterna att samarbeta för att före-bygga tvister.  

Artikel 57.Skyldighet att lösa tvister med fredliga medel. I artikeln betonas parternas skyl-dighet att lösa sina tvister med fredliga medel genom de metoder som nämns i artikel 33.1 i FN:s stadga. Motsvarande bestämmelse ingår långt i artikel 279 i FN:s havsrättskonvention.  

Artikel 58.Biläggande av tvister med fredliga medel som valts av parterna. I artikeln bekräftas att bestämmelserna i avtalet inte inskränker avtalsparternas rättighet att enas om att bilägga en tvist dem emellan med fredliga medel efter eget val. Motsvarande bestämmelse ingår i artikel 280 i FN:s havsrättskonvention.  

Artikel 59.Tvister av teknisk art. Enligt artikeln kan parterna hänvisa en tvist som avser ett tekniskt ärende för avgörande av en tillfällig expertpanel. Panelen ska samråda med de berörda parterna och sträva efter att lösa tvisten skyndsamt utan att tillgripa bindande förfaranden för lösningen av tvister enligt artikel 60 i avtalet.  

Artikel 60.Tvistlösningsförfarande. Enligt punkt 1 ska tvister angående tolkningen eller tillämpningen av avtalet ska lösas i enlighet med bestämmelserna om tvistlösning i del XV i FN:s havsrättskonvention, och i punkt 2 preciseras det hur bestämmelserna i konventionen tillämpas på tvister som gäller BBNJ-avtalet. Enligt detta ska bestämmelserna i del XV i och bilagorna V, VI, VII och VIII till konventionen anses vara tillämpliga på motsvarande sätt vid lösning av tvister som inbegriper en part i avtalet som inte är part i FN:s havsrättskonvention. Enligt punkterna 3 och 4 ska de tvistlösningsförfaranden som godkänts i enlighet med FN:s havsrättskonvention av en stat som är part i konventionen och anmälningar om undantag från dem också tillämpas på tvistlösning i enlighet med BBNJ-avtalet, om inte den berörda parten har godkänt ett annat förfarande eller lämnat en annan anmälan för detta ändamål. Finland har vid ratificeringen av FN:s havsrättskonvention godkänt Internationella havsrättsdomstolen och Internationella domstolen som tvistlösningsförfarande enligt konventionen och har inte gett någon anmälan enligt artikel 298 i konventionen om att avvika från de valda tvistlösningsförfarandena i fråga om vissa tvister enligt artikeln (FördrS 50/1996).  

En part som inte är part i FN:s havsrättskonvention kan genom skriftlig uppgift till deposita-rien välja ett tvistlösningsförfarande i enlighet med punkt 5. Bestämmelserna i artiklarna 287.6–8 i FN:s havsrättskonvention tillämpas på återkallande av anmälan, ny anmälan och utgången av anmälans giltighetstid. I artikel 60.6 i BBNJ-avtalet föreskrivs att staten i fråga anses ha godtagit skiljedomstolen som inrättats enligt bilaga VII till FN:s havsrättskonvention som tvistlösningsförfarande om inte annat har anmälts. Om parterna i en tvist har godtagit samma förfarande för biläggande av tvisten, kan denna endast hänskjutas till sådant förfarande, såvida inte parterna kommer överens om annat. Om parterna i en tvist inte har godtagit samma förfarande för biläggande av tvisten, kan denna endast hänskjutas till skiljeförfarande enligt bilaga VII till konventionen, såvida inte parterna kommer överens om annat. Enligt punkt 7 får en part i detta avtal som inte är part i konventionen även göra sådana undantag i fråga om val av tvistlösningsförfarande som avses i artikel 298 i FN:s havsrättskonvention.  

Enligt punkt 8 ska bestämmelserna om tvistlösningsförfaranden inte begränsa de tvistlösningsförfaranden som parterna har kommit överens om avseende tolkningen eller tillämpningen av ett annat avtal. Punkt 9 grundar sig delvis på artikel 298.1 a i FN:s havsrättskonvention, enligt vilken tvister som gäller suveräna rättigheter eller andra rättigheter som rör territorier på fastland eller öar utesluts från sådant hänskjutande enligt FN:s havsrättskonvention. Enligt punkt 9 har domstolen inte heller behörighet att behandla en tvist som gäller eller nödvändigtvis inbegriper ett samtidigt beaktande av den rättsliga ställningen för ett område inom nationell jurisdiktion. Detta grundar sig på att partskonferensen, när den fattar beslut om områdesbaserade förvaltningsverktyg, i praktiken kan dra gränser mellan det fria havet och ett område som hör till nationell jurisdiktion. I punkt 10 upprepas ännu en gång att inget i detta avtal ska användas som grund för att hävda eller förneka anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion över land- eller havsområden, inbegripet i fråga om eventuella tvister.  

Bestämmelsen om tvistlösning hör till området för lagstiftningen om det i avtalet finns bestämmelser som hör till området för lagstiftningen samt bestämmelser om ett obligatoriskt och för parterna bindande förfarande för att lösa tvister om tolkningen av avtalet eller dess tillämpning mellan parterna, eftersom lösningen av tvisten kan påverka hur en bestämmelse som regleras på lagnivå i Finland ska tillämpas. Om behandlingen av en tvist har hänvisats till en sådan permanent internationell domstol eller skiljedomstol, vars jurisdiktion Finland tidigare har erkänt, hör en sådan avtalsbestämmelse emellertid inte till området för lagstiftningen. Finland har erkänt Internationella havsrättsdomstolens och Internationella domstolens jurisdiktion och har vid ratificeringen av FN:s havsrättskonvention även godkänt skiljeförfarandet enligt bilaga VII till konventionen. 

Artikel 61.Tillfälliga arrangemang. Enligt artikeln ska parterna i tvisten i avvaktan på lösning av en tvist enligt del IX göra sitt bästa att ingå tillfälliga arrangemang av praktisk art.  

Del X.Icke-parter i detta avtal 

Artikel 62.Icke-parter i detta avtal. Enligt artikeln ska parterna uppmuntra icke-parter i av-talet att ansluta sig till avtalet och att anta lagar och förordningar som stämmer överens med dess bestämmelser.  

Del XI.God tro och missbruk av rättigheter 

Artikel 63.God tro och missbruk av rättigheter. I artikeln konstateras den allmänna principen om traktaträtt, enligt vilken parterna med gott uppsåt ska fullgöra skyldigheterna enligt avtalet på ett sätt som inte utgör missbruk av rättigheter.  

Del XII.Slutbestämmelser 

Artikel 64.Rösträtt. Enligt punkt 1 har varje part en röst, om inte annat följer av punkt 2. Punkt 2 innehåller ett undantag som gäller EU. EU har rätt att i ärenden som hör till dess behörighet använda ett röstetal som motsvarar antalet medlemsstater som är parter i EU. EU utövar inte sin rösträtt om någon av dess medlemsstater utövar sin egen rösträtt, och tvärtom.  

Artiklarna 65–76 i avtalet innehåller sedvanliga slutbestämmelser om undertecknande (arti-kel 65), ratifikation, godkännande, godtagande och anslutning (artikel 66), ikraftträdande (artikel 68), provisorisk tillämpning (artikel 69), uppsägning (artikel 73), depositarie (artikel 75) och giltiga texter (artikel 76).  

Artikel 67.De regionala organisationerna för ekonomisk integration och deras medlemssta-ters befogenheter i ärenden som omfattas av detta avtals tillämpningsområde. Enligt punkt 1 i artikeln ska en regional organisation för ekonomisk integration som blir part i avtalet, såsom EU, vara bunden av alla skyldigheter enligt avtalet om ingen av organisationens medlemssta-ter är part i avtalet. Om även en eller flera medlemsstater är part i avtalet ska organisationen och dess medlemsländer komma överens om fördelningen av de uppgifter som följer av skyldigheterna enligt avtalet. Organisationen och dess medlemsländer kan inte utöva rättigheterna samtidigt. Punkt 2 i artikeln förutsätter att organisationen vid anslutning till avtalet anger omfattningen av sin behörighet i frågor som regleras av detta avtal och även underrättar depositarien, som i sin tur ska informera parterna, om relevanta förändringar av behörighetens omfattning.  

Europeiska rådet godkände den 17 juni 2024 en förklaring om Europeiska unionens behörighet enligt artikel 69.2 i fördraget (EUT L, 2024/1832, 19.7.2024), som deponeras hos FN:s generalsekreterare, som är fördragets depositarie, tillsammans med unionens åtagandeinstrument. 

Artikel 70.Förbehåll och undantag. Enligt artikeln får inga förbehåll eller undantag göras från detta avtal, såvida inte detta uttryckligen tillåts genom andra artiklar i detta avtal.  

Artikel 71.Förklaringar och uttalanden. Enligt artikeln är det möjligt att avge en förklaring eller göra ett uttalande i syfte att bland annat harmonisera sina lagar och föreskrifter med be-stämmelserna i detta avtal senast i samband med anslutningen till detta avtal, förutsatt att en sådan förklaring eller ett sådant uttalande inte syftar till att undanta eller ändra de rättsliga ef-fekterna av bestämmelserna i detta avtal när de tillämpas på den staten eller regionala organi-sationen för ekonomisk integration.  

Artikel 72.Ändring. I artikeln föreskrivs om förfarandet för ändring av avtalet. Enligt punkt 1 får en part föreslå ändringar av detta avtal genom ett skriftligt meddelande till sekretariatet. Sekretariatet ska vidarebefordra ett sådant meddelande till alla parter. Om inte mindre än hälften av parterna inom sex månader efter att meddelandet vidarebefordrades ställer sig positiva till denna begäran ska den föreslagna ändringen behandlas vid partskonferensens följande möte. Enligt punkt 2 i artikeln ska en ändring av detta avtal som antas i enlighet med artikel 47 delges av depositarien till alla parter för ratifikation, godkännande eller godtagande. Ändringarnas ikraftträdande förutsätter enligt punkt 3 att två tredjedelar av avtalsparterna vid tidpunkten för godkännandet av ändringen har deponerat sitt instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande som gäller ändringen, varvid ändringen träder i kraft den trettionde dagen därefter för de parter som har ratificerat eller godkänt ändringen. Enligt punkt 4 är det möjligt att vid tidpunkten för ändringens godkännande omfatta föreskrifter om ett mindre eller större antal ratificeringar eller godkännanden än vad som avses i punkt 3. Punkt 5 innehåller en påminnelse om att, i analogi med artikel 68.3, ett instrument som har deponerats av en regional organisation för ekonomisk integration inte räknas som ytterligare ett instrument i förhållande till dem som har deponerats av organisationens medlemsstater. Enligt punkt 6 ska en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som blir part i detta avtal efter att ändringar har trätt i kraft anses vara part i detta avtal såsom det är ändrat och anses vara part i avtalet före ändringen i förhållande till varje part som inte är bunden av ändringen, såvida inte en annan avsikt har uttryckts av den staten eller den regionala organisationen för ekonomisk integration.  

Artikel 74.Bilagor. Enligt punkt 1 utgör bilagorna en integrerad del av avtalet. Enligt punkt 2 ska bestämmelserna i artikel 72 avseende ändringen av detta avtal även tillämpas på förslag till, antagande och ikraftträdande av en ny bilaga till avtalet. I punkt 3 föreskrivs om ändring av en bilaga. Varje part får föreslå en ändring av en bilaga till detta avtal för övervägande av partskonferensen vid dess följande möte. Enligt underpunkt a ska texten till ändringsförslaget vara inkommen till sekretariatet senast 150 dagar före mötet. Sekretariatet delger ändringsförslaget till alla parter. Sekretariatet ska dessutom vid behov rådgöra med relevanta underordnade organ och delge eventuella svar till alla parter senast 30 dagar före mötet. Enligt underpunkt b träder ändringar som antagits vid ett möte i kraft 180 dagar efter att mötet avslutades för alla parter utom för dem som gjort en invändning i enlighet med punkt 4. Punkt 4 innehåller en precisering om att varje part, genom en skriftlig anmälan till depositarien, får göra en invändning med avseende på ändringen under den period på 180 dagar som föreskrivs i punkt 3 b. En sådan invändning får när som helst återkallas genom en skriftlig anmälan till depositarien, varefter ändringen av bilagan träder i kraft för parten i fråga den trettionde dagen efter den dag då invändningen återtogs.  

Bilaga I.Vägledande kriterier för identifiering av områden. Bilagan innehåller vägledande kriterier för identifiering av områden som är föremål för förslag om områdesbaserade förvalt-ningsverktyg.  

Bilaga II.Typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. I bilagan anges ytterligare typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, vilka också ingår i artikel 1.10 och artikel 44.1. Förteckningen i bilagan är också vägledande.  

Specialmotivering till lagförslagen

7.1  Lagen om avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion

1 §. Paragrafen innehåller en bestämmelse genom vilken de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen ska gälla som lag. En mer detaljerad redogörelse för de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen finns nedan i avsnittet om behovet av riksdagens samtycke.  

2 §. Paragrafen innehåller en bestämmelse enligt vilken bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet.  

3 §. Paragrafen innehåller en bestämmelse om ikraftträdandet av lagen, enligt vilken bestämmelser om ikraftträdandet utfärdas genom förordning av statsrådet. Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft för Finlands del.  

7.2  Havsskyddslagen

2 §.Tillämpningsområde. Enligt förslaget ersätts hänvisningen i 3 mom. till lagen om bekämpning av oljeskador (1673/2009) som upphävts genom lagen om upphävande av lagen om bekämpning av oljeskador (1358/2018) med en hänvisning till räddningslagen (379/2011).  

4 §. Definitioner. Från det begrepp som definieras i 3 punkten slopas enligt förslaget i den finska språkversionen omnämnandet av dumpning, som inte används i den finska språkversionen av lagen i övrigt.  

Det föreslås dessutom att 13 nya punkter fogas till paragrafen. De nya definitionerna gäller 8 a–8 k § och 11 c–11 g § som enligt förslaget ska fogas till lagen. Tilläggen föreslås för att genomföra BBNJ-avtalet. 

I den nya 5 punkten fastställs vad som avses i denna lag med ett område utanför nationell jurisdiktion. Med detta avses ett havsområde som inte hör till sådant inre vatten som avses i artikel 8 i FN:s havsrättskonvention, sådant arkipelagvatten som avses i artikel 49, sådant territorialhav som avses i artikel 3, en sådan ekonomisk zon som avses i artikel 57 eller en sådan kontinentalsockel som avses i artikel 76.  

Med bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet avses i 6 punkten ett förfarande enligt 8 a–8 e § i lagen. Den miljökonsekvensbedömning som avses i BBNJ-avtalet definieras i artikel 1.7 i avtalet. 

Bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet avses gälla verksamhet inom ett område utanför nationell jurisdiktion enligt definitionen i punkt 5, dvs. såväl verksamhet i ett område i det fria havet enligt artikel 86 i FN:s havsrättskonvention som verksamhet i ett havsbottenområde som avses i artikel 1 i havsrättskonventionen. Med verksamhet avses verksamhet som är föremål för tillståndsförfarande enligt havsskyddslagen. Verksamhet som omfattas av lagen om skydd för miljön i Antarktis (28/1998) faller utanför tillämpningsområdet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Lagen i fråga innehåller ett förfarande för miljökonsekvensbedömning. 

Syftet med bedömningen avses vara att identifiera miljökonsekvenserna av den planerade verksamheten, deras medföljande effekter samt alternativen för den planerade verksamheten. BBNJ-avtalet innehåller ingen definition av miljökonsekvenser. Artikel 206 i del XII i FN:s havsrättskonvention om skydd och bevarande av den marina miljön, som behandlar bedömning av möjliga verkningar till följd av vissa verksamheter, definierar inte heller de konsekvenser som ska bedömas. I 8 a–8 j § i havsskyddslagen avses med miljökonsekvenser i stor utsträckning de konsekvenser som verksamheten har för miljön. Medföljande effekter omfattar åtminstone ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, inklusive eventuella kumulativa effekter och effekter på områden inom nationell jurisdiktion. Till skillnad från definitionen av miljökonsekvenser i MKB-lagen avses en ekonomisk effekt som hör till de medföljande effekterna också omfattar konsekvenserna för värdet i pengar.  

Kumulativa effekter som räknas till medföljande effekter är i enlighet med artikel 1.6 i BBNJ-avtalet de kombinerade och stegvis ökande effekter som följer av olika verksamheter eller av att liknande verksamheter upprepas över tid. Med verksamheter avses förutom den verksamhet som är föremål för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet även kända tidigare och nuvarande verksamheter samt verksamheter som rimligen kan förutses. Kumulativa effekter är dessutom konsekvenserna av klimatförändringen, försurningen av haven eller effekter i anslutning till dem. 

Med en projektansvarige avses i 7 punkten verksamhetsutövaren eller den som i övrigt ansvarar för beredningen eller genomförandet av verksamhet som avses i 8 a–8 i § i denna lag. En statlig eller kommunal myndighet kan också vara projektansvarig. 

I 8 punkten preciseras att med BBNJ-avtalet avses avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, och med clearing house-mekanismen, det vetenskapliga och tekniska organet och sekretariatet enligt 9–11 punkten avses organ som inrättas enligt BBNJ-avtalet.  

Med program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet avses enligt punkt 12 en plan som utarbetas av den projektansvarige för att fastställa innehållet i rapporten om bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet. Definitionen baserar sig på bestämmelserna i BBNJ-avtalet och inte på definitionen av bedömningsprogrammet i 2 § i MKB-lagen. Artikel 31.1 b i BBNJ-avtalet innehåller en bestämmelse om fastställande av bedömningens omfattning. 

I enlighet med punkt 13 i paragrafen ska rapporten om bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet vara en handling om verksamhetens konsekvenser som utarbetats av den projektansvarige. Den ska grunda sig på det som presenteras i bedömningsprogrammet och i den ska beaktas de utlåtanden och åsikter som erhållits om utkastet i samrådsförfarandet enligt 8 f §. Artikel 33 i BBNJ-avtalet innehåller bestämmelser om rapporter om miljökonsekvensbedömning. 

Definitionen av marina genetiska resurser i 14 punkten liksom definitionen av användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem i 15 punkten grundar sig på artiklarna 1.8 och 1.14 i BBNJ-avtalet. Med användning avses forskning om och utveckling av den genetiska och biokemiska sammansättningen hos marina genetiska resurser också med sådan teknisk tillämpning som använder biologiska system, levande organismer eller derivat därav för att skapa eller modifiera produkter eller processer för en specifik användning. Med en BBNJ-standardiserad identifieringskod avses enligt 16 punkten en identifieringskod som clearing house-mekanismen genererar till följd av en anmälan om insamling av marina genetiska resurser. I punkt 17 förtydligas dessutom att med kommittén för tillgång och nyttofördelning avses det organ som ska inrättas enligt BBNJ-avtalet. 

7 §.Dumpningsförbud . I paragrafen förbjuds för närvarande dumpning av alla former av material i havet (dumpningsförbud), med undantag för deponering av muddermassa och geologisk lagring av koldioxid. För Finlands havszoner ingår motsvarande förbud i miljöskyddslagen.  

Tolkningen av dumpningsförbudet enligt 18 § i miljöskyddslagen har under de senaste åren väckt frågor särskilt i samband med tillstånd för projekt av försökskaraktär som syftar till att binda näringsämnen till havsbotten. Motiveringen till paragrafen har därför förtydligats i regeringens proposition om förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen och till lagar som har samband med den som lämnades till riksdagen den 14 november 2024 (RP 189/2024 rd). I nämnda proposition är utgångspunkten för tolkningen huruvida ämnet dumpas i havet i förstöringssyfte eller bortskaffningssyfte eller inte. Ett absolut dumpningsförbud anses vara lämpligt för dumpning av ett ämne till havs när det sker i förstöringssyfte eller bortskaffningssyfte, men förbudet anses i princip inte vara lämpligt när syftet med dumpningen av ämnet till havs är att förbättra miljöns tillstånd. Dumpning av ett ämne i havet som syftar till att förbättra miljöns tillstånd och tillståndsplikten för ett sådant projekt bör i stället granskas utifrån miljöskyddslagens allmänna tillståndsbestämmelser. 

Det är ändamålsenligt att tillämpa dumpningsförbudet enhetligt oavsett var ett ämne dumpas i havet. Således bör man i princip inte heller i havsskyddslagen betrakta verksamhet som syftar till att förbättra miljöns tillstånd som dumpning. Med sådan verksamhet kan man till exempel sträva efter att binda koldioxid eller näringsämnen till havsbotten, vanligen genom att sänka ned ett för detta ändamål lämpligt ämne på havsbotten. Det är därför nödvändigt att precisera dumpningsförbudet i havsskyddslagen så att det är i linje med motsvarande reglering i miljöskyddslagen. Det föreslås att detta genomförs genom att i 7 § 1 mom. nämna syftet att bli kvitt eller överge avfallet. Enligt den bestämmelse om allmän tillståndsplikt som föreslås i 11 a § i lagen ska tillståndsmyndigheten från fall till fall bedöma om ett ämne släpps ut i havet i något annat syfte än för att bli kvitt eller överge det. 

8 a §. Tillämpningsområde för bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet. Enligt 1 mom. ska bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet tillämpas på verksamhet som kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön. I 1 § i havsskyddslagen föreskrivs ett allmänt förbud mot förorening. Genom en miljökonsekvensbedömning av det fria havet kan man bland annat fastställa sådana metoder för att lindra effekterna som kan påverka beviljandet av tillstånd för sådan verksamhet som i annat fall kan medföra förorening av havet i enlighet med 1 § i havsskyddslagen.  

I 2 mom. föreskrivs om undantag från bedömningsskyldigheten. För det första avses förfarandet i enlighet med artikel 29.4 b i i BBNJ-avtalet inte omfatta verksamhet som redan har genomgått en miljökonsekvensbedömning på grundval av en annan rättslig skyldighet än den som följer av BBNJ-avtalet, om miljökonsekvensbedömningen uppfyller de innehållsmässiga kraven i 8 a, 8 b, 8 d och 8 e § i lagen och om resultaten av bedömningen beaktas i beslut om tillstånd enligt 9–11 och 11 a §. Enligt förslaget ska det inte finnas någon skyldighet att uppfylla de förfarandemässiga kraven för miljökonsekvensbedömning av det fria havet. Uppgifter som gäller bedömningen, såsom miljökonsekvensbeskrivningen eller andra motsvarande utredningar, ska enligt 3 mom. offentliggöras i clearing house-mekanismen även om bedömningen har genomförts på grundval av en annan skyldighet än enligt 8 a–8 h § i denna lag. Syftet är att undvika skyldigheten till dubbel miljökonsekvensbedömning. Eventuella andra internationella skyldigheter när det gäller bedömning av miljökonsekvenser enligt detta moment kan uppstå till exempel genom Internationella havsbottenmyndighetens regler, föreskrifter och förfaranden som avses i artikel 162.2 o ii i FN:s havsrättskonvention (s.k. gruvstadgan). 

I enlighet med artikel 29.4 b ii i BBNJ-avtalet ska ytterligare verksamheter vars konsekvenser redan har bedömts av internationella organ inte omfattas av bedömningsskyldigheten, om dessa föreskrifter eller standarder som härrör från bedömningen var utformade för att förebygga, lindra eller hantera möjliga effekter så att konsekvenserna underskrider tröskelvärdet för miljökonsekvensbedömningar enligt del IV i BBNJ-avtalet, och om dessa föreskrifter eller standarder uppfylls. Syftet med avtalsbestämmelsen är att utesluta verksamhet som regleras på ett adekvat sätt inom andra internationella ramar och som bedrivs inom ramen för sådan reglering från MKB-kravet i BBNJ-avtalet. I avtalsförhandlingarna användes som exempel fiske inom ramen för de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas reglering och sjöfart inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationens reglering. Rådets förordning (EG) nr 734/2008 om skydd av känsliga marina ekosystem mot de negativa verkningarna av fiske med bottenredskap på öppet hav kräver därför en bedömning av de potentiella verkningarna av fartygets planerade fiskeverksamhet om fiske med bottenredskap bedrivs i ett öppet havsområde som inte lyder under någon sådan regional fiskeriförvaltningsorganisation eller regional överenskommelse som har befogenhet att reglera sådan fiskeverksamhet (artikel 4.2 tillsammans med artikel 1 i förordningen). Den internationella sjöfartsorganisationen har i uppgift bland annat att främja och underlätta ett allmänt godkännande av så höga standarder som möjligt för förebyggande och övervakning av föroreningar i havet orsakade av fartyg. En bedömning av miljökonsekvenserna förutsätts således inte för verksamhet i enlighet med sjöfartsorganisationens reglering. Vad gäller sjöfartsorganisationens reglering kan det emellertid konstateras att protokollet från 1996 till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material (FördrS 87–88/2017) förutsätter en konsekvensbedömning i de undantagsfall där dumpning av ett ämne i havet är tillåtet. 

Genom paragrafen verkställs bestämmelserna i artikel 28 i BBNJ-avtalet om skyldigheten att utföra miljökonsekvensbedömningen, bestämmelserna i artikel 29.4–29.6 om förhållandet mellan en miljökonsekvensbedömning enligt BBNJ-avtalet och andra bedömningar som förutsätts på grundval av internationella skyldigheter samt bestämmelserna i artikel 30.1 vad gäller tröskelvärdet för tillämpning av miljökonsekvensbedömning. 

8 b §.Beslut om tillämpning av bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. I paragrafen föreskrivs om beslut om tillämpning av bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet som tas som ett resultat av en förhandskontroll. Ansvaret för förhandskontrollen ligger hos Finlands miljöcentral, men skyldigheten att skaffa de uppgifter som används för förhandskontrollen och lämna dem till myndigheten ligger hos den projektansvarige.  

Enligt 1 mom. ska Finlands miljöcentral identifiera sådan verksamhet som kan ha mer än ringa eller mer än tillfälliga konsekvenser för den marina miljön eller där verksamhetens konsekvenser inte är kända. Finlands miljöcentral beslutar om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet ska tillämpas på sådan verksamhet.  

Enligt 2 mom. är den som ansvarar för projektet skyldig att föra ärendet till Finlands miljöcentral för beslut i ett tidigt skede av planeringen. Genom regleringen verkställs skyldigheten att inleda förhandskontroll i god tid enligt artikel 31.1 i BBNJ-avtalet. Med förhandskontroll avses i artikel 30 i BBNJ-avtalet ett förfarande där man beslutar om förfarandet för miljökonsekvensbedömning ska tillämpas på verksamheten. Skyldigheten att föra ärendet till beslutsfattande kan uppstå på initiativ av den som ansvarar för projektet, men vid behov även på begäran av Finlands miljöcentral. 

I 2 mom. i paragrafen anges de faktorer som den projektansvarige ska lämna uppgifter om till Finlands miljöcentral. Innehållet i förteckningen grundar sig på artikel 30.1 och 30.2 i BBNJ-avtalet samt de allmänna principerna i BBNJ-avtalet som fastställs i artikel 7. Punkt 4 i den förteckning som ingår i paragrafen ska enligt förslaget gälla platsens egenskaper och ekosystem. Hit hör bland annat uppgifter om områden av särskild ekologisk eller biologisk betydelse eller sårbarhet. Därtill ska den projektansvarige tillställa uppgifter om andra ekologiska och biologiska faktorer som är av betydelse för fastställandet av konsekvenserna. Till de möjliga effekterna av verksamheten i 6 punkten räknas också eventuella kumulativa effekter och eventuella effekter på områden som omfattas av nationell jurisdiktion. 

Finlands miljöcentrals beslut bör grunda sig på de faktorer som nämns i 2 mom. Enligt 3 mom. ska beslutet innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten, inklusive dess syfte, läge, varaktighet och verksamhetens karaktär. Med verksamhetens karaktär avses verksamhetens och dess effekters intensitet, upprepningsfrekvens och verkningstid. Av beskrivningen ska det till exempel framgå om verksamheten är av engångskaraktär och kortvarig eller om dess effekter är fördelade på lång sikt men tillfälliga. Detta baserar sig på bestämmelsen i artikel 30.1 i BBNJ-avtalet, vilken bland annat omfattar skyldigheten att i beskrivningen av det planerade projektet inkludera en beskrivning av verksamhetens intensitet. 

Dessutom föreslås det att beslutet ska innehålla en slutsats om eventuella effekter, inklusive kumulativa effekter, baserat på tillgängliga data. Alternativen för verksamheten beaktas i beslutsfattandet, om sådana har framställts.  

Enligt 4 mom. ska Finlands miljöcentral delge den projektansvarige beslutet samt delge beslutet genom en offentlig kungörelse. 

Genom paragrafen verkställs artikel 30 i BBNJ-avtalet om tröskelvärden och faktorer för utförande av miljökonsekvensbedömningar samt artikel 31.1 a om genomförande av förhandskontroll, med undantag av bestämmelserna om BBNJ-avtalets övriga parters rätt att uttrycka farhågor över ett sådant beslut enligt vilket det inte krävs någon miljökonsekvensbedömning av det fria havet.  

8 c §.Samråd med parterna i BBNJ-avtalet om utkast till beslut. Paragrafen behandlar samråd i en situation där Finlands miljöcentral ska fatta ett beslut enligt vilket förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet inte ska tillämpas på verksamheten. Finlands miljöcentral ska enligt förslaget kunna fatta ett sådant beslut om den anser att verksamheten inte kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön. Genom paragrafen verkställs bestämmelserna om ett sådant beslut enligt artikel 31.1 a i BBNJ-avtalet som innebär att det inte förutsätts någon bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Enligt artikel 32.6 i BBNJ-avtalet ska särskild uppmärksamhet fästas vid samråd i fall då den föreslagna åtgärden påverkar områden i det fria havet som är helt omgivna av andra staters ekonomiska exklusiva zoner.  

Det utkast till beslut som avses i paragrafen ska offentliggöras genom clearing house-mekanismen. De övriga parterna i BBNJ-avtalet ska få tillfälle att yttra sig om utkastet under minst 40 dagar från det att utkastet offentliggjorts genom clearing house-mekanismen. Tidsfristen grundar sig på artikel 31.1 i BBNJ-avtalet. Enligt 62 § i förvaltningslagen anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter publiceringstidpunkten i fråga. Det vetenskapliga och tekniska organet ska enligt förslaget kunna ge rekommendationer om utkastet. Organet ska också ha tillgång till yttrandena från de övriga parterna. 

Enligt BBNJ-avtalet gäller samrådet beslut som redan tagits. Enligt artikel 31.1 i avtalet ska yttranden och rekommendationer om beslutet från det vetenskapliga och tekniska organet granskas och beslutet bör kunna omprövas. Tröskeln för ändring av ett beslut som redan tagits enligt Finlands förvaltningslag är emellertid hög, varför yttranden i det nationella förfarandet enligt paragrafen gäller utkastet till beslut och inte det slutliga beslutet. 

Genom att beslutsutkastet offentliggörs genom clearing house-mekanismen är det möjligt för de övriga parterna i BBNJ-avtalet att faktiskt delta i och kunna påverka innehållet i beslutet. Yttranden om ett utkast kan beaktas bättre i beslutsfattandet än yttranden om ett slutligt beslut. På samma sätt har det vetenskapliga och tekniska organets rekommendationer större betydelse för slutresultatet av beslutet, då de granskas av Finlands miljöcentral redan då beslutet är i utkastskedet. 

Den projektansvarige föreslås ha normal rätt enligt 34 § i förvaltningslagen att bli hörd om de frågor som lyfts fram i yttranden och rekommendationer. 

Yttranden från andra parter i BBNJ-avtalet och rekommendationer från det vetenskapliga och tekniska organet bör delges genom offentlig kungörelse och offentliggöras genom clearing house-mekanismen. Bestämmelser om kungörelse av beslutet finns i 8 b §. 

8 d §.Program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Enligt 1 mom. ska den projektansvarige lämna in till Finlands miljöcentral ett program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Skyldigheten gäller verksamhet för vilken man genom ett beslut enligt 8 b § har beslutat att tillämpa förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Syftet med programmet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet är att säkerställa identifieringen av de väsentliga miljökonsekvenserna och deras medföljande effekter av verksamheten i fråga och fastställa innehållet i rapporten om bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet. Genom paragrafen verkställs bestämmelserna i artikel 31.1 b i BBNJ-avtalet om fastställande av bedömningens omfattning.  

Enligt 2 mom. ska Finlands miljöcentral delge programmet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet genom en offentlig kungörelse. Dessutom ska bedömningsprogrammet offentliggöras genom clearing house-mekanismen och lämnas till BBNJ-avtalets sekretariat. Artikel 32.1 i BBNJ-avtalet förpliktar till att i god tid lämna information om det planerade projektet till avtalets sekretariat. Tidpunkten specificeras dock inte närmare i avtalet. Enligt paragrafen ska information om verksamheten lämnas till sekretariatet under miljökonsekvensbedömningen, då verksamheten ännu befinner sig i ett inledande skede, men dess genomförande är säkrare än i förfarandets föregående fas, där tillämpningen av bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet granskas. Ett beslut om tillämpning av förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet kan också fattas om verksamhet som kanske slutligen inte genomförs. 

Enligt 3 mom. ska Finlands miljöcentral ge allmänheten möjlighet att framföra åsikter om bedömningsprogrammet samt begära utlåtande av de myndigheter som ärendet sannolikt berör. Tidsfristen för inlämnande av åsikter och eventuella utlåtanden ska vara minst 60 dagar och föreslås gälla både samråd inom landet och internationellt samråd via clearing house-mekanismen. Finlands miljöcentral föreslås kunna bestämma längden på samrådet beroende på projektet, dess läge och verkningsområde. Samrådet kan dock inte vara kortare än 60 dagar på grund av avtalets omfattande samrådsarrangemang.  

Enligt 4 mom. ger Finlands miljöcentral ett utlåtande om bedömningsprogrammet som beaktas när rapporten om bedömningen utarbetas enligt 8 e §. I 18 § i MKB-lagen föreskrivs om motsvarande myndighets utlåtandeskyldighet enligt det nationella MKB-förfarandet. Det föreslås dock ingen tidsfrist för att ge ett utlåtande om ett program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet, eftersom det kan finnas mycket samrådsrespons och behandlingen av den kan ta tid. Enligt 23 § i förvaltningslagen ska myndigheten dock behandla ärendet utan ogrundat dröjsmål. I utlåtandet ska man granska de väsentliga åsikter, utlåtanden och yttranden som kommit in om bedömningsprogrammet under samrådsförfarandet och antingen besvara dem eller beakta dem i utlåtandet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas utlåtanden och yttranden som rör eventuella konsekvenser för områden som omfattas av nationell jurisdiktion. BBNJ-avtalet förutsätter vid behov skriftliga svar, särskilt angående eventuella ytterligare åtgärder som syftar till att ingripa i dessa eventuella konsekvenser. Avtalsskyldigheten kan fullgöras genom att svaren anges i ett utlåtande om bedömningsprogrammet. Åsikter, utlåtanden och yttranden samt Finlands miljöcentrals utlåtande ska publiceras genom clearing house-mekanismen. Genom momentet verkställs bestämmelserna i artikel 32.1 och 32.5 i BBNJ-avtalet. 

8 e §.Rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. I paragrafen föreskrivs om skyldigheten för den projektansvarige att utarbeta en rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Genom paragrafen verkställs bestämmelserna i artikel 33 i BBNJ-avtalet. Bedömningsrapportens omfattning grundar sig på programmet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet och på ett utlåtande från Finlands miljöcentral om detta, om vilket det föreskrivs i 8 d §.  

Enligt förslaget ska paragrafen innehålla en förteckning över kraven på innehållet i rapporten om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. De grundar sig i hög grad på artikel 33.2 i BBNJ-avtalet. Enligt artikel 31.1 b i BBNJ-avtalet ska bedömningen baseras på bästa tillgängliga information och, i förekommande fall, på tillgänglig relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.  

Bedömningsrapporten ska bland annat beskriva möjliga miljökonsekvenser och medföljande effekter, inklusive möjliga kumulativa effekter och möjliga effekter på områden inom nationell jurisdiktion. 

Dessutom ska bedömningsrapporten innehålla en miljöförvaltningsplan. Med en miljöförvaltningsplan enligt 11 punkten i förteckningen avses en plan över de åtgärder som ska vidtas för att förebygga, lindra och hantera negativa effekter av verksamheten. Sådana åtgärder kan omfatta bland annat övervägande av alternativ till den planerade verksamheten. Enligt förslaget genomförs bestämmelserna i artikel 31.1 d i BBNJ-avtalet genom detta. 

8 f §. Samråd om utkastet till rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Enligt 1 mom. ska den projektansvarige lämna in till Finlands miljöcentral ett utkast till rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet och Finlands miljöcentral ska delge utkastet till rapport genom en offentlig kungörelse. Dessutom ska Finlands miljöcentral höra övriga parter i BBNJ-avtalet via clearing house-mekanismen. Det vetenskapliga och tekniska organet kan också framföra synpunkter som ska granskas. Enligt förslaget omfattas utkastet till rapport således av ett samrådsförfarande innan den slutliga rapporten om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet lämnas.  

Enligt 2 mom. ska Finlands miljöcentral ge allmänheten möjlighet att framföra åsikter om utkastet samt begära utlåtande av de myndigheter som ärendet sannolikt berör. Tidsfristen för inlämnande av åsikter och utlåtanden nationellt och via clearing house-mekanismen ska vara minst 60 dagar.  

I 3 mom. föreskrivs det om Finlands miljöcentrals skyldighet att ge ett utlåtande om utkastet till rapport. Vid beredningen av utlåtandet ska de åsikter, utlåtanden och yttranden som erhållits under samrådsförfarandet granskas och beaktas, inklusive eventuella synpunkter från det vetenskapliga och tekniska organet. De ska också bifogas till Finlands miljöcentrals utlåtande. 

I 4 mom. föreskrivs om den projektansvariges skyldighet att granska Finlands miljöcentrals utlåtande, de åsikter, utlåtanden och yttranden som erhållits samt i den slutliga bedömningsrapporten inkludera en beskrivning av hur de har beaktats i bedömningen.  

Enligt 5 mom. ska Finlands miljöcentral genom en offentlig kungörelse delge sitt utlåtande om den slutliga rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet som utarbetats av den projektansvarige. Den slutliga bedömningsrapporten ska också offentliggöras genom clearing house-mekanismen. 

8 g §.Beaktande av bedömningen i tillståndsförfarandet . Enligt paragrafen ska det till en sådan tillståndsansökan som gäller verksamhet enligt 9–11 och 11 a § som genom ett beslut enligt 8 b § har ansetts förutsätta tillämpning av förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet före beslutsfattandet fogas en rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet och Finlands miljöcentrals utlåtande om utkastet till rapport.  

8 h §.Beaktande av bedömningen i tillståndet och offentliggörande av tillståndet . Enligt paragrafen ska bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet beaktas i tillståndsbeslutet. Om verksamheten har varit föremål för en bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet ska bedömningsrapporten samt de åsikter, utlåtanden och yttranden som getts om utkastet till bedömningsrapporten enligt 1 mom. beaktas i beslutsfattandet. Genom bestämmelsen verkställs bestämmelserna i artikel 34.2 i BBNJ-avtalet.  

Eftersom den nationella regleringen av verksamhet utanför nationell jurisdiktion utgår från ett förbud mot förorening enligt 1 § i havsskyddslagen, behöver skyldigheten enligt artikel 34.2 och 34.3 i BBNJ-avtalet att, med beaktande av skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder, säkerställa att projektet kan genomföras på ett sätt som är förenligt med förebyggandet av väsentliga negativa effekter på den marina miljön inte införlivas i den nationella lagstiftningen. På grund av det omfattande förbudet mot förorening enligt 1 § i havsskyddslagen kan Finlands miljöcentral inte bevilja tillstånd för verksamhet som kan ha väsentliga negativa effekter på den marina miljön, och med tanke på sådana effekter behöver det därför inte heller fastställas några skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder. I stället föreslås det i 2 mom. att tillståndsbeslutet ska åtföljas av behövliga villkor för förebyggande av negativa effekter på den marina miljön. 

Enligt artikel 35 i BBNJ-avtalet ska den stat som beviljat ett tillstånd övervaka effekterna av verksamheten baserat på bästa tillgängliga information och, i förekommande fall, på relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen. Syftet med uppföljningen är att säkerställa att verksamheten inte orsakar föroreningar i den marina miljön eller negativa förändringar i den marina miljön. Utöver direkta miljökonsekvenser är avsikten att följa upp effekter relaterade till miljökonsekvenser, såsom ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter. För genomförandet av skyldigheten enligt 2 mom. förutsätts det också att till tillståndsbeslutet fogas nödvändiga bestämmelser för att följa upp miljökonsekvenserna av det projekt som fått tillstånd och deras medföljande effekter. 

Finlands miljöcentral ska dessutom enligt 2 mom. offentliggöra beslutshandlingarna genom clearing house-mekanismen i enlighet med bestämmelserna i artikel 34.2 i BBNJ-avtalet. 

8 i §.Uppföljning av verksamhet som beviljats tillstånd och ändring av tillståndsbeslutet. Det föreslås att det till lagen fogas en paragraf om uppföljning av miljökonsekvenserna av sådan verksamhet på områden utanför nationell jurisdiktion som Finlands miljöcentral har beviljat tillstånd. I 1 mom. föreslås också att Finlands miljöcentral åläggs att följa upp detta. Den projektansvarige ska lämna in till Finlands miljöcentral de uppgifter som behövs för uppföljningen i enlighet med villkoren i tillståndet.  

I 2 mom. ges Finlands miljöcentral rätt att ändra det beviljade tillståndet för att förebygga, lindra eller hantera miljökonsekvenser om verksamheten i samband med uppföljningen konstateras ha sådana negativa miljökonsekvenser vars karaktär eller allvarlighet inte har förutsetts i miljökonsekvensbedömningen. Genom paragrafen kompletteras bestämmelserna i 9, 10 och 11 § i lagen, genom vilka tillståndsmyndigheten ges möjlighet att ändra eller återkalla tillståndet efter att omständigheterna har förändrats väsentligt. 

Enligt 3 mom. kan Finlands miljöcentral förbjuda den som bryter mot tillståndsvillkoren att fortsätta eller upprepa det förfarande som strider mot tillståndet. 

8 j §.Deltagande i bedömningen av miljökonsekvenser . I paragrafen föreskrivs om möjligheten att delta i bedömningen av miljökonsekvenserna i fråga om verksamhet som genomförs i ett område utanför nationell jurisdiktion och som hör till jurisdiktionen eller kontrollen hos en annan stat. Finlands miljöcentral avses ha prövningsrätt i fråga om deltagandet. Finlands miljöcentral föreslås ha möjlighet att fullt ut på behövligt sätt delta i förfarandet enligt BBNJ-avtalet i fråga om verksamhet som genomförs i ett område utanför nationell jurisdiktion och som hör till jurisdiktionen eller kontrollen hos en annan stat.  

Enligt förslaget behöver Finlands miljöcentral inte ordna nationellt samråd om den miljökonsekvensbedömning som avses i paragrafen, eftersom allmänheten kan framföra synpunkter direkt via clearing house-mekanismen. 

8 k §.Deltagande i strategisk miljöbedömning . I paragrafen föreskrivs om möjligheten att delta i en strategisk miljöbedömning som genomförs av en annan stat i ett område utanför nationell jurisdiktion. Sådana strategiska miljöbedömningar som avses är till exempel miljöbedömningen av planer och program i enlighet med SMB-lagen samt eventuella andra strategiska miljöbedömningar, till exempel sådana som baserar sig på områdesplanering.  

I artikel 39 i BBNJ-avtalet föreskrivs att parterna ska överväga att utföra strategiska miljöbedömningar av planer och program för verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som ska bedrivas i områden utanför nationell jurisdiktion. Syftet med paragrafen är att ge Finlands miljöcentral behörighet att delta i och vid behov framföra synpunkter på en annan stats strategiska miljöbedömningar enligt denna paragraf. 

9 §.Tillstånd till deponering av muddermassa. Enligt paragrafens gällande 1 mom. får muddermassa inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral deponeras i havet utanför Finlands ekonomiska zon från finländska fartyg eller havstekniska enheter eller från fartyg lastade i Finland, om inte något annat följer av 4 mom. Bestämmelserna i 4 mom. gäller deponering av muddermassa inom ett område som enligt internationell rätt står under ifrågavarande stats jurisdiktion. Eftersom en kuststats suveränitet i enlighet med artikel 2 i FN:s havsrättskonvention omfattar territorialhavet och kuststaten i enlighet med artikel 56. 1 b iii i havsrättskonventionen har jurisdiktion i fråga om skydd och bevarande av den marina miljön i sin ekonomiska zon kan Finlands miljöcentral med stöd av 1 mom. bevilja tillstånd endast för havsområden utanför den nationell jurisdiktion. Enligt 8 a § 2 mom. och 8 h § ska den genomförda miljökonsekvensbedömningen beaktas i tillståndsbeslutet för att uppfylla de krav som ställs i BBNJ-avtalet.  

Förbudet enligt 1 mom. mot att deponera muddermassa i havet utanför Finlands ekonomiska zon utan tillstånd från Finlands miljöcentral föreslås utvidgas även i övrigt till att omfatta finska medborgare och finska sammanslutningar, så att reglering av verksamhet som äger rum i havsområden utanför nationell jurisdiktion omfattar de aktörer som hör till Finlands jurisdiktion i så stor utsträckning som möjligt. Artikel 28.1 i BBNJ-avtalet kräver att parterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms så som fastställs i del IV i BBNJ-avtalet innan de godkänns. Enligt artikel 34.1 i BBNJ-avtalet ansvarar den part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller för att fastställa om den ska fortsätta.  

Det föreslås dessutom att 5 mom. i paragrafen stryks som onödigt. Bestämmelsen innehåller ett antagande om att deponering av muddermassa som fått tillstånd av Finlands miljöcentral i ett område utanför Finlands jurisdiktion, eller verkningarna av den, också kan sträcka sig till Finlands egna havszoner. För en sådan situation har det föreskrivits om ett gemensamt tillståndsförfarande för hela projektet samt om den myndighet som ansvarar för förfarandet, till vilket man utsett regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

Bestämmelsen har formulerats under en tid då Östersjön ännu hade havsområden utanför nationell jurisdiktion. Sedan dess har alla Östersjöstater som en förlängning av sitt territorialhav inrättat ekonomiska zoner som gränsar till varandra. Eftersom Östersjön därmed inte längre har något område utanför nationell jurisdiktion och det inte längre kan förväntas att Östersjöns kuststater ska avstå från sina ekonomiska zoner, kan Finlands miljöcentral bevilja tillstånd enligt 1 mom. endast för havsområdet utanför Östersjön. Av geografiska skäl kan deponering av muddermassa eller verkningarna av detta då inte utvidgas till Finlands egna havszoner. Deponering av muddermassa i havet i ett område där en annan stat enligt internationell rätt utövar jurisdiktion sker i enlighet med 4 mom. på grundval av tillstånd som beviljats av den ifrågavarande statens myndighet.  

10 §.Konstruktioner i havet . Enligt paragrafens gällande 1 mom. får finska medborgare eller finska sammanslutningar inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral bygga konstruktioner i fria havet utanför Finlands ekonomiska zon. Finlands miljöcentral kan således bevilja tillstånd endast för havsområden utanför nationell jurisdiktion. Enligt 8 a § 2 mom. och 8 h § ska den genomförda miljökonsekvensbedömningen beaktas i tillståndsbeslutet för att uppfylla de krav som ställs i BBNJ-avtalet.  

Det föreslås att tillståndskravet enligt 1 mom. även ska omfatta byggande av konstruktioner från finländska fartyg i det fria havet utanför Finlands ekonomiska zon, så att reglering av verksamhet som äger rum i havsområden utanför nationell jurisdiktion omfattar de aktörer som hör till Finlands jurisdiktion i så stor utsträckning som möjligt. Artikel 28.1 i BBNJ-avtalet kräver att parterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms så som fastställs i del IV i BBNJ-avtalet innan de godkänns. Enligt artikel 34.1 i BBNJ-avtalet ansvarar den part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller för att fastställa om den ska fortsätta. 

Det föreslås dessutom att 3 mom. i paragrafen stryks som onödigt. Bestämmelsen innehåller ett antagande om att den konstruktion som avses i 1 mom. även kan omfatta Finlands egna havszoner. För en sådan situation har det föreskrivits om ett gemensamt tillståndsförfarande för hela projektet samt om den myndighet som ansvarar för förfarandet, till vilket man utsett regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

Bestämmelsen har formulerats under en tid då Östersjön ännu hade havsområden utanför nationell jurisdiktion. Sedan dess har alla Östersjöstater som en förlängning av sitt territorialhav inrättat ekonomiska zoner som gränsar till varandra. Eftersom Östersjön därmed inte längre har något område utanför nationell jurisdiktion och det inte längre kan förväntas att Östersjöns kuststater ska avstå från sina ekonomiska zoner, kan Finlands miljöcentral bevilja tillstånd enligt 1 mom. endast för havsområdet utanför Östersjön. Av geografiska skäl kan den konstruktion som avses i 1 mom. då inte omfatta Finlands egna havszoner.  

11 §.Tillstånd till utforskning och nyttjande av havsbottnen och dess inre. Enligt paragrafens gällande 1 mom. ska för finländska fartyg eller havstekniska enheter tillstånd inhämtas av Finlands miljöcentral för prospektering efter och utvinning av olja eller gas och därmed förbundna aktiviteter och för annat nyttjande av havsbottnen utanför Finlands ekonomiska zon. Tillstånd behövs dock inte, om en myndighet i en annan stat har gett behörigt tillstånd för verksamheten inom ett område som enligt internationell rätt står under denna stats jurisdiktion. Eftersom en kuststats suveränitet i enlighet med artikel 2 i FN:s havsrättskonvention omfattar territorialhavet och kuststaten i enlighet med artikel 56.1 a i havsrättskonventionen har suveräna rättigheter i syfte att utforska och utnyttja, bevara och förvalta naturtillgångarna, vare sig dessa är levande eller icke levande, på havsbottnen och i dess underlag kan Finlands miljöcentral med stöd av bestämmelsen bevilja tillstånd endast för havsområden utanför nationell jurisdiktion. Enligt 8 a § 2 mom. och 8 h § ska den genomförda miljökonsekvensbedömningen beaktas i tillståndsbeslutet för att uppfylla de krav som ställs i BBNJ-avtalet.  

Det föreslås att tillståndskravet enligt 1 mom. även ska omfatta finska medborgare och finska sammanslutningar, så att reglering av verksamhet som äger rum i havsområden utanför nationell jurisdiktion omfattar de aktörer som hör till Finlands jurisdiktion i så stor utsträckning som möjligt. Artikel 28.1 i BBNJ-avtalet kräver att parterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms så som fastställs i del IV i BBNJ-avtalet innan de godkänns. Enligt artikel 34.1 i BBNJ-avtalet ansvarar den part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller för att fastställa om den ska fortsätta. 

Från 1 mom. slopas enligt förslaget hänvisningen till 2 § 3 mom., som är en bestämmelse om tillämpningsområde. Det föreslås dessutom att 4 mom. i paragrafen stryks som onödigt. Bestämmelsen innehåller ett antagande om att den verksamhet som avses i 1 mom. även kan omfatta Finlands egna havszoner. För en sådan situation har det föreskrivits om ett gemensamt tillståndsförfarande för hela projektet samt om den myndighet som ansvarar för förfarandet, till vilket man utsett regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

Bestämmelsen har formulerats under en tid då Östersjön ännu hade havsområden utanför nationell jurisdiktion. Sedan dess har alla Östersjöstater som en förlängning av sitt territorialhav inrättat ekonomiska zoner som gränsar till varandra. Eftersom Östersjön därmed inte längre har något område utanför nationell jurisdiktion och det inte längre kan förväntas att Östersjöns kuststater ska avstå från sina ekonomiska zoner, kan Finlands miljöcentral bevilja tillstånd enligt 1 mom. endast för havsområdet utanför Östersjön. Av geografiska skäl kan den verksamhet som avses i 1 mom. då inte omfatta Finlands egna havszoner. Beviljande av tillstånd för ett område där en annan stat enligt internationell rätt utövar jurisdiktion sker i enlighet med 1 mom. på grundval av tillstånd som beviljats av den ifrågavarande statens myndighet.  

11 a §.Allmän tillståndsplikt . Det föreslås att 11 a § i den gällande lagen om beaktande av havsförvaltningsplan ersätts med en ny paragraf om allmän tillståndsplikt, varvid bestämmelserna om beaktande av havsförvaltningsplan ska ingå i en ny 11 b §.  

I denna paragraf föreskrivs om allmän tillståndsplikt för sådana åtgärder i det fria havet utanför Finlands ekonomiska zon, dvs. i havsområden utanför nationell jurisdiktion, som kan medföra risk för förorening av havet. Med stöd av denna paragraf förutsätts inte tillstånd för verksamheter om vars tillståndsplikt det föreskrivs i 9, 10 eller 11 § i lagen. Precis som i 9, 10 och 11 § som gäller särskild tillståndsplikt beviljar Finlands miljöcentral tillstånd även med stöd av denna paragraf. Enligt 8 a § 2 mom. och 8 h § ska den genomförda miljökonsekvensbedömningen beaktas i tillståndsbeslutet för att uppfylla de krav som ställs i BBNJ-avtalet. 

Tillståndskravet avses i så stor utsträckning som möjligt omfatta de aktörer som hör till Finlands jurisdiktion. Artikel 28.1 i BBNJ-avtalet kräver att parterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms så som fastställs i del IV i BBNJ-avtalet innan de godkänns. Enligt artikel 34.1 i BBNJ-avtalet ansvarar den part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller för att fastställa om den ska fortsätta. 

Bestämmelserna i 9, 10 och 11 § som gäller särskild tillståndsplikt omfattar endast tre typer av projekt i havsområden utanför nationell jurisdiktion. Tekniken har utvecklats sedan havsskyddslagen stiftades och möjliggör även sådan verksamhet som inte omfattas av de nuvarande paragraferna om särskild tillståndsplikt. Som exempel kan nämnas artificiell modifiering av havet, med vilken man kan sträva efter att förbättra havets tillstånd eller dämpa klimatförändringens effekter. I praktiken syftar en sådan verksamhet till exempel till att binda koldioxid eller näringsämnen till havsbotten, vanligtvis genom att sänka ned ett för detta ändamål lämpligt ämne i havet.  

För att regleringen av verksamhet som faller under Finlands jurisdiktion i havsområdet utanför nationell jurisdiktion ska vara i linje med regleringen av Finlands egna havszoner är det inte ändamålsenligt att helt förbjuda verksamhet som den ovan nämnda. Enligt förslaget ska förbudet mot dumpning i havet enligt 7 § i havsskyddslagen därför preciseras så att det är i linje med motsvarande reglering i miljöskyddslagen som tillämpas i Finlands egna havszoner. Enligt den föreslagna bestämmelsen om allmän tillståndsplikt ska tillståndsmyndigheten bedöma verksamheten från fall till fall. 

Förutom dumpning av ämnen i havet bör tillståndsbestämmelserna i havsskyddslagen också kunna omfatta eventuella andra nya användningsformer till havs. Därför avses den föreslagna bestämmelsen om allmän tillståndsplikt i lagen så långt som möjligt omfatta de aktörer som hör till Finlands jurisdiktion och utvecklingen av användningsformer till havs.  

Enligt 2 mom. kan tillståndet innehålla nödvändiga bestämmelser för att förebygga risken för förorening av havet.  

11 b §.Beaktande av havsförvaltningsplan. Det föreslås att 11 a § i den gällande lagen ska ingå i lagen som en ny 11 b §. Samtidigt fogas till paragrafen en hänvisning till den nya bestämmelsen om allmän tillståndsplikt i 11 a §, utöver att det i paragrafen hänvisas till lagens gällande bestämmelser om särskild tillståndsplikt.  

11 c §.Anmälningsskyldighet i fråga om insamling av marina genetiska resurser . I paragrafen föreskrivs om anmälningsskyldigheten i fråga om insamling av marina genetiska resurser inom områden utanför nationell jurisdiktion. Område utanför nationell jurisdiktion och marina genetiska resurser definieras i 4 § 5 och 14 punkten. Anmälan ska göras till clearing house-mekanismen enligt BBNJ-avtalet senast sex månader före insamlingen av marina genetiska resurser. Anmälningsskyldigheten gäller finska medborgare, finska sammanslutningar och ägare av finska fartyg som deltar i insamlingen. Anmälan görs dock inte om den information som avses i artikel 12.2 i BBNJ-avtalet redan har lämnats till clearing house-mekanismen av någon annan aktör som deltar i insamlingen.  

Enligt 2 mom. ska anmälan innehålla uppgifter om förfarandet för genomförande av insamlingen, insamlingens syfte, plats och tidpunkt, de aktörer som deltar i insamlingen och möjligheten att delta i den samt om datahanteringsplanen. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Om det sker väsentliga förändringar i uppgifterna i anmälan, ska de anmälda uppgifterna på grundval av 3 mom. uppdateras i clearing house-mekanismen inom skälig tid och om möjligt senast när insamlingen av genetiska resurser inleds, såsom det förutsätts i artikel 12.4 i BBNJ-avtalet.  

11 d §.Anmälningsskyldighet i fråga om förvaring av insamlade marina genetiska resurser och lagring av digital sekvensinformation om dem. Enligt paragrafen ska anmälan om förvaring av marina genetiska resurser som insamlats i ett område utanför nationell jurisdiktion och lagring av digital sekvensinformation om dem lämnas till clearing house-mekanismen enligt BBNJ-avtalet så snart uppgifterna i fråga blir tillgängliga och senast ett år efter den insamling av marina genetiska resurser som avses i 11 c §. Område utanför nationell jurisdiktion och marina genetiska resurser definieras i 4 § 5 och 14 punkten. Anmälningsskyldigheten gäller finska medborgare och finska sammanslutningar som deltagit i insamlingen. Anmälan görs dock inte om den information som avses i artikel 12.5 i BBNJ-avtalet redan har lämnats till clearing house-mekanismen av någon annan aktör som deltagit i insamlingen.  

I 2 mom. preciseras att anmälan ska innehålla uppgifter om förvarings- eller lagringsplatsen och en rapport med uppgifter om det geografiska område från vilket de marina genetiska resurserna har samlats in. Anmälan ska också innehålla en redogörelse för tillgängliga resultat av verksamhet som gäller marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem samt uppdateringar gällande datahanteringsplanen. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. 

11 e §.Anmälningsskyldighet i fråga om användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem. Enligt paragrafen ska anmälan om användning av marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och, om det är praktiskt möjligt, digital sekvensinformation om dessa genetiska resurser göras till clearing house-mekanismen enligt BBNJ-avtalet så snart uppgifter om användningen är tillgängliga. Område utanför nationell jurisdiktion och marina genetiska resurser definieras i 4 § 5 och 14 punkten. I 4 § 15 punkten ovan definieras vidare vad som avses med användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem. Anmälningsskyldigheten gäller finska medborgare och finska sammanslutningar som deltar i användningen. Anmälan görs dock inte om den information som avses i artikel 12.8 i BBNJ-avtalet redan har lämnats till clearing house-mekanismen av någon annan aktör som deltar i användningen.  

Enligt 2 mom. ska anmälan innehålla uppgifter om var resultaten av användningen kan hittas, vilka i 11 d § avsedda uppgifter om de marina genetiska resurser som varit föremål för användning som har anmälts till clearing house-mekanismen och var det ursprungliga provet förvaras. Anmälan ska också innehålla uppgifter om de villkor som gäller för åtkomst till föremålen för användning och datahanteringsplaner för dessa samt uppgifter om försäljning och eventuell vidareutveckling av produkter som släppts ut på marknaden. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. 

11 f §.Skyldighet att lagra marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem i offentligt tillgängliga dataregister eller databaser . I paragrafen föreskrivs om skyldigheten enligt artikel 14.3 i BBNJ-avtalet att lagra marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och digital sekvensinformation om dem samt deras BBNJ-standardiserade identifieringskoder i offentligt tillgängliga dataregister eller databaser som upprätthålls antingen nationellt eller internationellt, så snart de blir tillgängliga och senast tre år efter att användningen av de marina genetiska resurserna eller den digitala sekvensinformationen om dem inleddes. Skyldigheten gäller finska medborgare och finska sammanslutningar som använder sådana marina genetiska resurser eller digital sekvensinformation om dem. I 4 § 5 punkten ovan definieras område utanför nationell jurisdiktion, i 14 punkten marina genetiska resurser, i 15 punkten användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem och i 16 punkten BBNJ-standardiserad identifieringskod.  

11 g §.Skyldighet att ange ursprunget för marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem och att rapportera om tillgången till dem . Enligt 1 mom. ska uppgifter om ursprunget för marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och för digital sekvensinformation om dem anges i ett arkiv, en samling eller en databas i enlighet med internationell praxis. I 4 § 5 punkten ovan definieras område utanför nationell jurisdiktion och i 14 punkten marina genetiska resurser. Skyldigheten att ange ursprunget avses gälla en finländsk huvudman för ett arkiv, en samling eller en databas. Kravet grundar sig på artikel 12.6 i BBNJ-avtalet.  

Enligt 2 och 3 mom. förutsätts att huvudmannen för ett finskt arkiv, en finsk samling eller en finsk databas ser till att det vartannat år upprättas en sammanfattande rapport om tillgången till marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion eller digital sekvensinformation om dem. Enligt 4 mom. ska den sammanfattande rapporten lämnas in till Finlands miljöcentral som ska se till att rapporterna görs tillgängliga för kommittén för tillgång och nyttofördelning enligt BBNJ-avtalet.  

11 h §.Fiske som regleras med stöd av internationell rätt. I paragrafen tas hänsyn till begränsningen av tillämpningsområdet i artikel 10.2 i BBNJ-avtalet, enligt vilken bestämmelserna i del II om marina genetiska resurser, inklusive rimlig och rättvis fördelning av nyttan, inte ska tillämpas på fiske och därmed relaterad verksamhet som regleras enligt relevant internationell rätt eller på fiskar eller andra levande marina resurser, som man vet har fångats genom fiske och fiskerelaterad verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion. Undantag utgör situationer, där den genetiska eller biokemiska sammansättningen hos sådana fiskar eller andra levande marina resurser är föremål för forskning eller utveckling. Detta omfattar enligt artikel 1.3 och 1.14 i BBNJ-avtalet också varje teknisk tillämpning som använder biologiska system, levande organismer eller derivat därav för att skapa eller modifiera produkter eller processer för en specifik användning.  

12 §. Tillsyn. Det föreslås att 2 mom. preciseras så att Finlands miljöcentral och andra statliga myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden ska övervaka efterlevnaden av denna lag och av de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.  

13 §. Dataregister och överlåtande av uppgifter. I 2 mom. föreslås det att Finlands miljöcentral ska i enlighet med de förfaranden som fastställts med stöd av artikel 36 i BBNJ-avtalet rapportera miljökonsekvenserna av sådan verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion som beviljats tillstånd med stöd av denna lag. Avtalet förutsätter rapportering med jämna mellanrum, utan att tills vidare specificera rapporteringsfrekvensen närmare. Det är möjligt att partskonferensen i ett senare skede preciserar de förfaranden som gäller rapporteringen.  

Bestämmelser på lägre nivå än lag

Med stöd av de föreslagna bestämmelserna om bemyndigande att utfärda förordningar i 11 c–11 e § i havsskyddslagen utfärdas en förordning av statsrådet, där uppgifterna i de anmälningar som förutsätts i 11 c–11 e § i havsskyddslagen preciseras i enlighet med artikel 12 i BBNJ-avtalet.  

Utkastet till förordning bifogas propositionen. 

Ikraftträdande

I enlighet med artikel 68.1 träder avtalet i kraft 120 dagar efter dagen för deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning hos FN:s generalsekreterare som är depositarie för avtalet. Vid tillämpningen av bestämmelsen beaktas inte det av EU deponerade åtagandeinstrumentet utöver de åtagandeinstrument som deponerats av EU:s medlemsstater. Den 14 februari 2025 hade avtalet ratificerats av 17 stater. 

Bestämmelser om ikraftträdandet av ikraftträdandelagen utfärdas genom förordning av statsrådet. Det föreslås att lagen träder i kraft vid samma tidpunkt som avtalet träder i kraft för Finlands del. Det föreslås att den lag om ändring av havsskyddslagen som ingår i propositionen träder i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom statsrådets förordning samtidigt som avtalet träder i kraft för Finlands del. 

10  Bifall av Ålands lagting

Ålands lagting har för sin del godkänt lagen om sättande i kraft av FN:s havsrättskonvention (524/1996). BBNJ-avtalet är ett avtal inom ramen för havsrättskonventionen och verkställer konventionens bestämmelser om skydd och bevarande av den marina miljön till den del det är fråga om havsområden utanför nationell jurisdiktion.  

Enligt 18 § 1 mom. 10 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om natur- och miljövård. I synnerhet bestämmelserna om områdesbaserade förvaltningsverktyg i del III i BBNJ-avtalet och bestämmelserna om miljökonsekvensbedömning i del IV kan anses höra till området för natur- och miljövård. Lagtinget har stiftat en lag om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning ( Landskapslag (2018:31) om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning ). Landskapets lagstiftningsbehörighet är dock begränsad till landskapets område som definieras i 2 § i självstyrelselagen.  

Eftersom BBNJ-avtalet inte innehåller bestämmelser som faller inom landskapet Ålands behörighet, behöver Ålands lagting inte i enlighet med 59 § 1 mom. i självstyrelselagen ge sitt bifall till den författning genom vilken avtalet sätts i kraft. 

11  Verkställighet och uppföljning

Avtalet innehåller flera bestämmelser som kräver att parterna rapporterar om genomförandet av sina skyldigheter enligt avtalet. Enligt artikel 16.2 ska parterna lämna in regelbundna rapporter till kommittén för tillgång och nyttofördelning om genomförandet av sådana bestämmelser i del II som gäller verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och fördelningen av nyttan av dessa verksamheter, och i enlighet med artikel 26.1 om genomförandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del och tillhörande åtgärder enligt del III.  

Enligt artikel 36.1 i avtalet ska parterna, oavsett om de agerar enskilt eller gemensamt, regelbundet rapportera om effekterna av den godkända verksamheten och resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 35. Enligt artikel 45.3 ska parterna dessutom lämna in rapporter till kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som stöd till övervakningen och översynen av kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi.  

Dessutom innehåller artikel 54 i avtalet en mer allmän bestämmelse om att varje part ska övervaka genomförandet av sina skyldigheter enligt avtalet och rapportera till partskonferensen om vilka åtgärder den har vidtagit för att genomföra detta avtal. 

I den kommitté som i praktiken beredde genomförandet av rapporteringsskyldigheterna enligt avtalet och som inrättades genom resolution 78/272 som antogs av FN:s generalförsamling i april 2024 för att förbereda ikraftträdandet av BBNJ-avtalet och partskonferensens första möte. Kommitténs mandat fortsätter fram till slutet av partskonferensens första möte. 

Internt inom EU har man fastställt arrangemang för samarbete mellan unionen och medlemsstaterna om de olika delarna av BBNJ-avtalet. När det gäller rapporteringsskyldigheterna i avtalet granskas det från fall till fall om det är lämpligt att lämna in en gemensam rapport för unionen och dess medlemsstater eller om medlemsstaten och unionen lämnar in separata rapporter. Om det beslutas att unionen och medlemsstaterna lämnar en gemensam rapport eller om unionen är skyldig att lämna en separat rapport om sina medlemsstater i vissa frågor, ska kommissionen i nära samarbete med den tematiska kommissionen och en grupp bestående av företrädare för medlemsstaterna utarbeta en rapport och vid behov komma överens med medlemsstaterna om vilka uppgifter de ska lämna för rapporten. Kommissionen överlämnar utkastet till rapporten till rådet i god tid innan tidsfristen för inlämning av rapporten, så att den kan färdigställas i god tid. Om det beslutas att separata rapporter ska lämnas in ska medlemsstaterna lämna in sådana rapporter till rådet för kännedom och på ett konfidentiellt sätt i god tid innan tidsfristen för inlämning av rapporten, så att samordning av uppgifterna vid behov kan ske. 

12  Förhållande till andra propositioner

I förslaget till lag om ändring av havsskyddslagen föreslås det preciseringar i 7 § 1 mom. och motiveringarna till lagen så att bestämmelsen om förbud mot dumpning i havet, det så kallade dumpningsförbudet, tillämpas i enlighet med det dumpningsförbud som ingår i 18 § i miljöskyddslagen. Tolkningen av det sistnämnda och dess lämplighet för dumpning i havet i annat syfte än förstörings- eller bortskaffningssyfte klargörs i regeringens proposition med förslag till lag om ändring av miljöskyddslagen och till lagar som har samband med den som lämnades till riksdagen den 14 november 2024 (RP 289/2024 rd).  

I förslaget om lag om ändring av havsskyddslagen föreslås vidare att 9 § 5 mom., 10 § 3 mom. och 11 § 4 mom. upphävs. I alla tre lagpunkterna nämns Regionförvaltningsverket i Södra Finland som tillståndsmyndighet. Syftet med statens regionförvaltningsreform i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering är att samla statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter i ett nytt riksomfattande ämbetsverk. Den uppskattade tidpunkten för framläggandet av de ändringar i lagstiftningen som härrör från detta, inklusive havsskyddslagen, är mars 2025 (lagstiftningsprojektet för statens regionförvaltningsreform på finansministeriets projektsidor med koden VM114:00/2023 ).  

13  Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning

13.1  Behovet av riksdagens samtycke

Behörighetsfördelning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater

I ingressen till EU-rådets beslut om undertecknande av BBNJ-avtalet för unionens räkning (rådets beslut (EU) 2023/1974, EUT L 235, 25.9.2023, s. 1) konstateras bland annat att unionen ska vara avtalspart vid sidan av sina medlemsstater, eftersom båda har behörighet inom områden som omfattas av avtalets tillämpningsområde. I ingressen preciseras emellertid också att undertecknandet av avtalet på unionens vägnar inte påverkar fördelningen av befogenheter mellan unionen och dess medlemsstater och att beslutet inte bör tolkas så att det innebär att unionen utnyttjar möjligheten att utöva sin externa befogenhet med avseende på områden som omfattas av avtalet och som faller under delad befogenhet, i den mån sådan befogenhet inte redan har utövats internt av unionen. 

Europeiska rådet godkände den 17 juni 2024 en förklaring om Europeiska unionens behörighet enligt artikel 69.2 i fördraget (EUT L, 2024/1832, 19.7.2024), som deponeras hos FN:s generalsekreterare, som är fördragets depositarie, tillsammans med unionens åtagandeinstrument. Enligt meddelandet har unionen delad befogenhet med medlemsstaterna att ingå internationella avtal och fullgöra de skyldigheter som följer därav när det gäller miljöpolitiska mål enligt artikel 191 i EUF-fördraget. Unionen har exklusiv befogenhet i frågor som regleras av avtalet endast i den mån bestämmelserna i avtalet eller i beslut av partskonferensen för parterna i avtalet kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa i den mening som avses i artikel 3.2 i EUF-fördraget. Sådana gemensamma regler kunde inte identifieras när befogenhetsförklaringen utarbetades.  

Dessutom konstateras i förklaringen att unionen har delad befogenhet att genomföra åtgärder inom forskning och teknisk utveckling samt utvecklingssamarbete. Enligt artiklarna 4.3 och 4.4 i EUF-fördraget får utövandet av unionens parallella befogenhet inte leda till att medlemsstaterna hindras från att utöva sina befogenheter.  

För det tredje förklarar unionen att den har exklusiv befogenhet när det gäller bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Bestämmelserna i BBNJ-avtalet tillämpas inte på fiskeriverksamhet enligt artikel 10, men när det gäller åtgärder som godkänns med stöd av avtalet bör behörighetsfrågan bedömas i ljuset av EU-rätten. 

I förklaringen preciseras att när det gäller åtgärder som ska antas inom ramen för avtalet kommer frågan om vilket av unionens befogenhetsområden som åtgärden omfattas av att vara beroende av en intern bedömning av det huvudsakliga syftet med eller den huvudsakliga beståndsdelen i den åtgärd som ska antas inom ramen för avtalet samt av de mål och beståndsdelar som är mer specifika för den ståndpunkt som unionen ska fastställa. Till grund för detta ligger domen av den 20 november 2018 av Europeiska unionens domstol (kommissionen vs rådet, C-626/15 och C-659/16, EU:C:2018:925). 

På miljöområdet tillämpas alltså befogenheter som delats mellan EU och dess medlemsstater, men EU har hittills inte använt sin befogenhet i frågor som omfattas av BBNJ-avtalet. Utövandet av EU:s parallella befogenheter hindrar däremot inte Finland från att utöva sina befogenheter. På grundval av den nuvarande befogenhetsfördelningen har Finland således befogenheter för alla bestämmelser i BBNJ-avtalet. 

Kommissionen förväntas under 2025 ge ett lagstiftningsförslag som möjligtvis innehåller frågor som hör till del II, III och IV i BBNJ-avtalet. Om den föreslagna lagstiftningen godkänns bidrar den till att förtydliga unionens exklusiva behörighet på området för avtalet. 

Bestämmelser som hör till lagstiftningsområdet och som av annan anledning förutsätter godkännande av riksdagen

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen godkänner riksdagen bland annat sådana fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Enligt utskottet täcker riksdagens befogenhet enligt grundlagen att godkänna internationella förpliktelser alla bestämmelser som är av materiell natur om internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen. En bestämmelse i avtalet ska således anses höra till området för lagstiftningen, l) om den gäller utövande eller begränsning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen, 2) om den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, 3) om den sak som bestämmelsen gäller enligt grundlagen ska föreskrivas i lag eller 4) om det finns lagbestämmelser om den sak som lagen gäller eller 5) det enligt rådande uppfattning i Finland ska lagstiftas om saken. Frågan påverkas inte av huruvida en bestämmelse strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i finsk lag (GrUU 11, 12 och 45/2000 rd).  

Avtalens innehåll och förhållande till Finlands lagstiftning har utretts ovan i avsnitt 6. Avtalet innehåller flera bestämmelser som enligt vad som framförts ovan hör till lagstiftningsområdet och kräver riksdagens samtycke. 

Enligt regeringens uppfattning hör bestämmelser som ingår i åtminstone följande artiklar till området för lagstiftningen. 

Artikel 1 i BBNJ-avtalet innehåller definitioner som används i avtalet och som påverkar tolkningen och tillämpningen av materiella bestämmelser som hör till lagstiftningsområdet, och som också hör till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd; GrUU 24/2001 rd). 

Artikel 3 i BBNJ-avtalet gäller avtalets tillämpningsområde och artikel 4 gäller undantag från tillämpningen. Preciseringar om tillämpningen av avtalet ingår också i artikel 10. Bestämmelser som gäller tillämpningsområdet påverkar indirekt innehållet i och tillämpningen av materiella avtalsbestämmelser som hör till lagstiftningsområdet och hör därmed också till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd; GrUU 24/2001 rd). Förutom att artikel 10 i sig hör till lagstiftningsområdet förutsätter även en anmälan som görs med stöd av den om undantag från de retroaktiva verkningar som avses i andra meningen i artikel 10.1 i avtalet riksdagens godkännande, eftersom det är fråga om en anmälan som hör till området för lagstiftningen. 

I artikel 12 i BBNJ-avtalet föreskrivs också om skyldigheten för privata aktörer att anmäla verksamhet som gäller marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem till clearing house-mekanismen i enlighet med BBNJ-avtalet samt att ange ursprunget för marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem som lagras i arkiv och databaser och att vartannat år utarbeta en sammanfattande rapport om tillgången till dem. I artikel 14.3 i avtalet ingår bestämmelser om skyldigheten att lagra marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem i offentligt tillgängliga dataregister eller databaser. Dessa bestämmelser gäller grunderna för individens skyldigheter och hör till området för lagstiftningen.  

Bestämmelsen i artikel 13 om traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion anknyter till 17 § 3 mom. i grundlagen som reglerar samernas rätt såsom urfolk att bevara och utveckla sin kultur. Samernas traditionella kunskap anses höra till samernas kultur. Bestämmelsen gäller utövandet av den grundläggande rättighet som tryggas i grundlagen och hör därmed till området för lagstiftningen. 

I MKB-lagen föreskrivs nationellt om skyldigheten att genomföra en miljökonsekvensbedömning och om förfarandet i fråga. Genomförandet av miljökonsekvensbedömningar berörs även av bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter. Artiklarna 28–35 om miljökonsekvensbedömning hör således till området för lagstiftningen, såsom beskrivs närmare i de artikelspecifika motiveringarna.  

I artikel 37 i BBNJ-avtalet föreskrivs om uppföljning av projekt som fått tillstånd och granskning av deras konsekvenser. Sådana skyldigheter föreskrivs nationellt i tillståndslagar, till exempel i 62 § i miljöskyddslagen. Bestämmelserna i artikeln hör således till området för lagstiftningen.  

Enligt vad som närmare beskrivs i motiveringen till artikel 52 i BBNJ-avtalet medför godkännande av avtalet sådana återkommande och fortlöpande utgifter för staten som omfattas av riksdagens budgetbefogenhet. Godkännandet av avtalet kräver också riksdagens godkännande. 

13.2  Behandlingsordning

De viktigaste grundläggande rättigheterna som berörs av de ändringar i havsskyddslagen som genomförandet av BBNJ-avtalet förutsätter är den straffrättsliga legalitetsprincipen enligt 8 § i grundlagen, ansvaret för miljön enligt 20 § 1 mom., vars och ens möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön enligt 20 § 2 mom. samt näringsfriheten enligt 18 §. Med avseende på grundlagen är det också viktigt att beakta laglighetsprincipen enligt 80 § i grundlagen i de grundbestämmelser och befogenheter att utfärda förordningar som föreslås i havsskyddslagen.  

Grundlagsutskottet har ställt följande krav på inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter (GrUB 25/1994 rd): inskränkningarna ska bygga på en författning på lagnivå, inskränkningarna ska vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade, grunderna för inskränkningar ska vara acceptabla med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna och dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl, det kan inte föreskrivas i vanlig lag om en inskränkning av kärnan i en grundläggande fri- eller rättighet, inskränkningarna ska vara nödvändiga för att uppnå ett acceptabelt syfte och proportionerliga i relation till det rättsgoda som skyddas av de grundläggande fri- och rättigheterna och till vikten av ett samhälleligt intresse som ligger bakom inskränkningen, inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter kräver ett adekvat rättsskydd, och inskränkningarna får inte stå i strid med Finlands internationella förpliktelser vad gäller de mänskliga rättigheterna.  

Den straffrättsliga legalitetsprincipen

Av den straffrättsliga legalitetsprincipen som tryggas i 8 § i grundlagen följer bland annat att det ska föreskrivas genom lag om vilka gärningar som ska bestraffas som brott och om de straff som följer på brotten. Dessutom förutsätter kravet på proportionalitet att en kriminalisering är nödvändig för att skydda det bakomliggande rättsobjektet och att samma syfte inte kan nås på något annat sätt som innebär ett mindre ingrepp i de grundläggande fri- och rättigheterna än kriminalisering. Straffrätt är ett medel som har karaktären av ett ingrepp i de grundläggande fri- och rättigheterna, och därför bör den användas först i sista hand ( ultima ratio -principen).   

Enligt den gällande 15 § i havsskyddslagen föreskrivs straff för miljöstöring som begåtts i strid med havsskyddslagen eller stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den i 48 kap. 1–4 § strafflagen. Utöver vad som redan föreskrivs i 9–11 § i havsskyddslagen om särskild tillståndsplikt skulle den föreslagna 11 a § i havsskyddslagen utvidga området för tillståndspliktig verksamhet på havsområden utanför nationell jurisdiktion. Förslaget skulle således också förändra området för straffbar verksamhet enligt 15 § i havsskyddslagen. Straffrättsliga regleringen skulle gälla lika för all verksamhet som föreskrivs som tillståndspliktig i havsskyddslagen, och därför anses den vara proportionerlig. 

Ansvar för miljön

Enligt 20 § 1 mom. i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Ansvaret för miljön enligt den bestämmelsen (den grundläggande rättigheten i fråga om miljön) realiseras via den materiella lagstiftningen. Bestämmelsen omfattar såväl förhindrande av miljöförstöring och miljöförorening som aktiva åtgärder som gynnar miljön.  

Bestämmelsen uttrycker sålunda människornas helhetsansvar för att bedriva ekonomisk och samhällelig verksamhet enligt principer som säkerställer att den levande och den livlösa naturens mångfald bevaras (se RP 309/1993 rd, s. 66). Syftet med den föreslagna bestämmelsen om allmän tillståndsplikt i havsskyddslagen och de föreslagna bestämmelserna om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet är att myndigheten ska bedöma huruvida man kan godkänna verksamhet som bedrivs i ett havsområde utanför den nationella jurisdiktionen, som kan medföra risk för förorening av havet. Enligt bestämmelserna förutsätts det att miljökonsekvensbedömningen beaktas i beslutsfattandet och samtidigt att allas tillgång till information och möjligheter att delta ökas. De föreslagna bestämmelserna har således en väsentlig betydelse för målet att trygga den grundläggande rättigheten i fråga om miljön. 

Central reglering med tanke på grundlagens bestämmelser finns i 11 a § om allmän tillståndsplikt, 8 a och 8 b § om tillämpning av förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet, 8 f och 8 g § om beaktande av bedömningen i tillståndsförfarandet och tillståndet samt 8 h § om uppföljning av verksamhet som beviljats tillstånd och ändring av tillståndsbeslut. De bestämmelser som föreslås förverkligar målen i 20 § 1 mom. i grundlagen, varför det inte anses nödvändigt att avvika från den vanliga lagstiftningsordningen.  

Var och en ska ha möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön

Det allmänna ska enligt 20 § 2 mom. i grundlagen verka för att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Det nationella beslutsförfarandet om miljöskydd i havsområden utanför nationell jurisdiktion grundar sig till stor del på bestämmelserna i havsskyddslagen. Förfarandet för miljökonsekvensbedömning är ett förfarande som för sin del säkerställer människors möjligheter att delta i beslutsfattandet som gäller miljön. De bestämmelser om bedömning av miljökonsekvenser i det fria havet som föreslås i havsskyddslagen tryggar således för sin del vars och ens möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön.  

För bedömningsprogrammets del föreskrivs det om samråd i 8 d § och för bedömningsrapportens del i 8 e §. Med tanke på påverkan på beslutsfattandet finns det också centrala bestämmelser i 8 f och 8 g § som gäller beaktande av bedömningen i tillståndsförfarandet och tillståndet. De föreslagna bestämmelserna tryggar för sin del förverkligandet av den påverkansmöjlighet som ingår i 20 § 2 mom. i grundlagen, varför det inte anses nödvändigt att avvika från den vanliga lagstiftningsordningen.  

Näringsfrihet

Enligt 18 § 1 mom. i grundlagen har var och en i enlighet med lag rätt att skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Principen om näringsfrihet betraktas som huvudregeln för utövande av näring, men det är dock möjligt att avvika från regeln, om andra viktiga samhälleliga intressen talar för det. 

Av näringsfriheten följer bland annat att tillståndsplikt för verksamhet alltid ska föreskrivas i lag och lagen ska uppfylla kraven på exakthet och noggrann avgränsning som gäller begränsning av en grundläggande rättighet. Det väsentliga innehållet i begränsningarna, såsom begränsningarnas omfattning, ska framgå av lagen. I den föreslagna 11 a § i havsskyddslagen föreskrivs om allmän tillståndsplikt som kompletterar bestämmelserna om tillståndsplikt i 9, 10 och 11 § i lagen. Enligt 8 g § ska den bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet som genomförts enligt 8 a–8 e § beaktas vid beslutsfattande enligt lagen. I 8 h § föreskrivs om uppföljning av verksamhet som beviljats tillstånd och ändring av tillståndsbeslut.  

I regleringen av verksamhet som förutsätter tillstånd har man strävat efter att se till att regleringen i enlighet med 80 § i grundlagen grundar sig på tillräckligt exakta och noggrant avgränsade bestämmelser på lagnivå, där det framgår vilka rättigheter och skyldigheter verksamhetsutövaren har. 

Bakgrunden till bestämmelserna om tillståndsplikt, beviljande av tillstånd och ändring av tillståndsbeslut är behovet av en effektiv reglering av tillståndspliktig verksamhet för att säkerställa fullgörandet av Finlands skyldigheter enligt BBNJ-avtalet och uppfyllandet av havsskyddslagens mål som anknyter till den grundläggande miljörätten. Det finns således godtagbara och vägande grunder för begränsning av näringsfriheten och vad gäller godkännandeförfarandena är de bestämmelser som föreslås i havsskyddslagen således inte problematiska med avseende på 18 § 1 mom. och 80 § 1 mom. i grundlagen. 

Bemyndigande att utfärda förordning

I 11 c, 11 d och 11 e § föreslås befogenheter som gäller anmälningsskyldigheten för verksamhet som anknyter till marina genetiska resurser, på grundval av vilka närmare bestämmelser än de som föreslås i havsskyddslagen kan utfärdas. Denna reglering ska bedömas med avseende på 80 § i grundlagen.  

Enligt 80 § i grundlagen kan statsrådet utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i lag. Genom lag ska dock utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter. Enligt grundlagsutskottets praxis ska de befogenheter som gäller utfärdande av förordning och delegering av lagstiftningsbefogenheter vara tillräckligt exakta och noggrant avgränsade. Förordningens syfte ska tydligt framgå av lagen. Även då är det en förutsättning att grunderna för rättigheterna och skyldigheterna föreskrivs i lag.  

De bemyndiganden att utfärda förordning som föreslås i havsskyddslagen anses inte medföra något behov av att avvika från den vanliga lagstiftningsordningen.  

Eftersom avtalet inte innehåller bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. kan avtalet enligt regeringens uppfattning godkännas med en majoritet av rösterna och lagförslagen i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 1 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen godkänner det den 19 juni 2023 i New York ingångna avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, till de delar avtalet hör till Finlands behörighet 

och att riksdagen godkänner det skriftliga undantag som avses i artikel 10.1 i avtalet, enligt vilket tillämpningen av bestämmelserna i avtalet inte omfattar användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser som samlats in eller tagits fram i områden utanför nationell jurisdiktion före ikraftträdandet av avtalet. 

Kläm 2 

Eftersom avtalet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion  

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:  
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det i New York den 19 juni 2023 ingångna avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av havsskyddslagen  

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i havsskyddslagen (1415/1994) 9 § 5 mom., 10 § 3 mom. och 11 § 4 mom., sådana de lyder i lag 1585/2009,  
ändras 2 § 3 mom., 4 § 3 och 4 punkten, 7 § 1 mom., 9 § 1 mom., 10 § 1 mom., 11 § 1 mom., 11 a § och 12 § 2 mom.,  
av dem 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1675/2009, 7 § 1 mom. sådant det lyder i lag 418/2012, 9 § 1 mom., 10 § 1 mom., 11 § 1 mom. och 12 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1060/2004 samt 11 a § sådan den lyder i lag 276/2011, och 
fogas till 4 § nya 5–17 punkter, till lagen nya 8 a–8 k och 11 b–11 h § och till 13 § ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 5 mom., som följer:  
2 § Tillämpningsområde 
Kläm 
Denna lag tillämpas inte på förebyggande av miljöförorening som orsakas av ordinarie drift av fartyg eller på sådana åtgärder i samband med bekämpning av oljeskador eller fartygskemikalieolyckor om vilka det föreskrivs särskilt i miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) och räddningslagen (379/2011). 
4 § Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) dumpning all avsiktlig sänkning eller annan kvittblivning av avfall eller andra ämnen i havet, på eller i havsbottnen från fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg, med undantag för utsläpp vid ordinarie drift av fartyg eller havstekniska enheter, samt all avsiktlig sänkning eller annat övergivande i havet av fartyg, havstekniska enheter eller luftfarkoster,  
4) avfallsförbränning avsiktligt brännande av avfall eller annat ämne till sjöss i syfte att bli kvitt det, med undantag för förbränning av avfall från ordinarie drift av fartyg eller havstekniska enheter,  
5) område utanför nationell jurisdiktion ett havsområde som inte hör till det inre vatten eller arkipelagvatten, det territorialhav, den ekonomiska zon eller den kontinentalsockel som avses i Förenta Nationernas havsrättskonvention (FördrS 49 och 50/1996),  
6) bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet ett förfarande enligt 8 a–8 e §, om lagen om skydd för miljön i Antarktis (28/1998) inte tillämpas på verksamheten,  
7) projektansvarig verksamhetsutövaren eller den som i övrigt ansvarar för beredningen eller genomförandet av verksamhet som avses i 8 a–8 i §,  
8) BBNJ-avtalet avtalet inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (FördrS / ),  
9) clearing house-mekanismen den clearing house-mekanism som avses i artikel 51 i BBNJ-avtalet,  
10) vetenskapliga och tekniska organet det vetenskapliga och tekniska organ som avses i artikel 49 i BBNJ-avtalet,  
11) sekretariatet det sekretariat som avses i artikel 50 i BBNJ-avtalet,  
12) program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet en plan som utarbetas av en projektansvarige för att fastställa innehållet i rapporten om bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet,  
13) rapport om bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet en handling som utarbetas av den projektansvarige och som innehåller en beskrivning av verksamheten, dess konsekvenser och samrådsprocessen,  
14) marina genetiska resurser material med vegetabiliskt, animaliskt, mikrobiologiskt eller annat marint ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa med faktiskt eller potentiellt värde,  
15) användning av marina genetiska resurseroch digital sekvensinformation om dem forskning om och utveckling av den genetiska och biokemiska sammansättningen hos marina genetiska resurser,  
16) BBNJ - standardiserad identifieringskod en identifieringskod som clearing house-mekanismen genererar till följd av en anmälan om insamling av marina genetiska resurser,  
17) kommittén för tillgång och nyttofördelning den kommitté för tillgång och nyttofördelning som avses i artikel 15 i BBNJ-avtalet.  
7 § Dumpningsförbud 
Det är förbjudet att från finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg eller från fartyg eller luftfartyg som i Finland lastat avfall dumpa avfall eller andra ämnen i havet utanför Finlands ekonomiska zon i syfte att bli kvitt eller överge det. Dumpning av avfall med finländskt ursprung är också annars förbjudet. Dessa förbud gäller dock inte i 9 § avsedd deponering av muddermassa i havet eller i 4 § i lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) avsedd geologisk lagring av koldioxid. 
Kläm 
8 a § Tillämpningsområde för bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet 
Bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet tillämpas på verksamhet som kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön.  
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas dock inte på verksamhet vars konsekvenser har bedömts i enlighet med andra internationella förpliktelser som gäller bedömning av miljökonsekvenser och som är bindande för Finland, om bedömningen till sitt innehåll uppfyller kraven på bedömning enligt 8 a, 8 b, 8 d och 8 e § och om resultaten av bedömningen beaktas i beslut om tillstånd enligt 9–11 och 11 a §. Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte heller på verksamhet som bedrivs med iakttagande av en behörig internationell organisations bestämmelser som är avsedda att förebygga, lindra eller hantera verksamhetens eventuella effekter så att de inte orsakar betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön.  
Finlands miljöcentral ska se till att uppgifterna om bedömningen enligt 2 mom. offentliggörs i clearing house-mekanismen. 
8 b § Beslut om tillämpning av bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet 
Finlands miljöcentral beslutar om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet ska tillämpas på verksamheten. Beslutet fattas om verksamheten kan ha mer än ringa eller mer än tillfälliga konsekvenser för den marina miljön eller om verksamhetens konsekvenser inte är kända.  
Den projektansvarige ska föra ärendet till beslut i ett tidigt skede av planeringen av verksamheten och lämna Finlands miljöcentral följande uppgifter för beslut om tillämpning av bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet: 
1) en beskrivning av verksamheten och av den teknik som används för verksamheten samt av det sätt på vilket verksamheten ska bedrivas,  
2) verksamhetens varaktighet,  
3) verksamhetens plats,  
4) platsens egenskaper och ekosystem samt andra ekologiska och biologiska faktorer som är av betydelse för fastställandet av konsekvenserna,   
5) uppgifter om sådana skäliga alternativ till verksamheten som är relevanta med hänsyn till projektet och dess säregenskaper; ett alternativ ska dock vara att avstå från projektet, om inte ett sådant alternativ av särskilda skäl är onödigt,  
6) de möjliga effekterna av verksamheten,   
7) åtgärder för att förebygga, lindra och hantera negativa effekter av verksamheten samt en beskrivning av hur åtgärderna bidrar till undvikande av betydande negativa effekter,  
8) kunskapsluckor och osäkerhetsfaktorer,  
9) en beskrivning av tillgänglig relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.  
Finlands miljöcentrals beslut ska innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten samt en slutsats om eventuella effekter. 
Finlands miljöcentral ska delge den projektansvarige beslutet med iakttagande av vad som föreskrivs i 60 § i förvaltningslagen (434/2003). Dessutom ska Finlands miljöcentral delge beslutet genom en offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i 62 a § i förvaltningslagen. 
8 c § Samråd med parterna i BBNJ-avtalet om utkast till beslut 
Om Finlands miljöcentral anser att förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet inte ska tillämpas på verksamheten, ska utkastet till beslut offentliggöras genom clearing house-mekanismen. Finlands miljöcentral ska ge de övriga parterna i BBNJ-avtalet tillfälle att yttra sig om utkastet till beslut innan beslutet fattas. Tidsfristen för lämnande av yttranden är minst 40 dagar från det att utkastet offentliggjorts genom clearing house-mekanismen.  
Finlands miljöcentral ska i sitt beslutsfattande beakta de yttranden som lämnats. Om det vetenskapliga och tekniska organet ger rekommendationer gällande beslutet utifrån de yttranden som de övriga parterna i BBNJ-avtalet gett om utkastet till beslut, ska Finlands miljöcentral ta hänsyn till rekommendationerna innan beslutet fattas. 
Finlands miljöcentral ska genom en offentlig kungörelse enligt 62 a § i förvaltningslagen delge yttrandena om utkastet till beslut från de övriga parterna i BBNJ-avtalet och rekommendationerna från det vetenskapliga och tekniska organet. Dessutom ska Finlands miljöcentral offentliggöra dem genom clearing house-mekanismen. 
8 d § Program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet 
Den projektansvarige ska till Finlands miljöcentral lämna in ett program för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet med ett förslag till omfattningen av rapporten om bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet. Bedömningen ska grunda sig på bästa tillgängliga information samt på tillgänglig relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.  
Finlands miljöcentral ska delge bedömningsprogrammet genom en offentlig kungörelse enligt 62 a § i förvaltningslagen. Bedömningsprogrammet ska dessutom offentliggöras genom clearing house-mekanismen och lämnas till BBNJ-avtalets sekretariat.  
Finlands miljöcentral ska ge allmänheten möjlighet att framföra åsikter om bedömningsprogrammet samt begära utlåtande av de myndigheter som ärendet sannolikt berör. Tidsfristen för inlämnande av åsikter och eventuella utlåtanden ska vara minst 60 dagar. 
Finlands miljöcentral ska ge ett utlåtande om bedömningsprogrammet efter utgången av den tidsfrist som anges i 3 mom. Vid beredningen av utlåtandet ska Finlands miljöcentral granska de väsentliga åsikter, utlåtanden och yttranden som kommit in under samrådsförfarandet och vid behov beakta dem i sitt utlåtande. Finlands miljöcentral ska genom clearing house-mekanismen publicera de åsikter, utlåtanden och yttranden som fåtts om bedömningsprogrammet samt beskrivningar av hur de har beaktats. 
8 e § Rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet 
Den projektansvarige ska utifrån programmet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet och Finlands miljöcentrals utlåtande om programmet utarbeta en rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Rapporten ska innehålla följande uppgifter: 
1) en beskrivning av den planerade verksamheten och dess plats,   
2) en beskrivning av resultaten av omfattningsstudien,   
3) en bedömning av utgångsläget för den marina miljö som sannolikt kommer att påverkas,   
4) en beskrivning av möjliga miljökonsekvenser och medföljande effekter,    
5) en redogörelse för de stater som påverkas av eventuella miljökonsekvenser och medföljande effekter, 
6) åtgärder för att förebygga, lindra och hantera negativa effekter av verksamheten samt en beskrivning av hur åtgärderna bidrar till undvikande av betydande negativa effekter,   
7) en beskrivning av kunskapsluckor och osäkerhetsfaktorer, 
8) information om den offentliga samrådsprocessen samt en beskrivning av hur eventuella rekommendationer från det vetenskapliga och tekniska organet samt utlåtanden och åsikter som erhållits har beaktats vid bedömningen,   
9) en beskrivning av utvärderingen av rimliga alternativ till den planerade verksamheten,   
10) en beskrivning av uppföljningsinsatser, 
11) en miljöförvaltningsplan som identifierar och analyserar de åtgärder som ska vidtas för att förebygga, lindra och hantera negativa effekter av verksamheten samt hur åtgärderna bidrar till undvikande av betydande negativa effekter,  
12) en beskrivning av hur eventuella strategiska miljöbedömningar som gäller verksamheten och målområdet har beaktats, 
13) en beskrivning av tillgänglig relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, 
14) en icke-teknisk sammanfattning. 
8 f § Samråd om utkastet till rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet 
Den projektansvarige ska till Finlands miljöcentral lämna in ett utkast till rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet. Finlands miljöcentral ska delge utkastet till rapport genom en offentlig kungörelse enligt 62 a § i förvaltningslagen samt offentliggöra det genom clearing house-mekanismen.  
Finlands miljöcentral ska ge allmänheten möjlighet att framföra åsikter om utkastet till rapport samt begära utlåtande av de myndigheter som ärendet sannolikt berör. Tidsfristen för inlämnande av åsikter och eventuella utlåtanden ska vara minst 60 dagar.  
Finlands miljöcentral ska ge ett utlåtande om utkastet till rapport efter utgången av den tidsfrist som anges i 2 mom. Vid beredningen av utlåtandet ska Finlands miljöcentral granska de åsikter, utlåtanden och yttranden som erhållits under samrådsförfarandet samt eventuella synpunkter från det vetenskapliga och tekniska organet, beakta dem och foga dem till sitt utlåtande.  
Den projektansvarige ska granska Finlands miljöcentrals utlåtande, de åsikter, utlåtanden och yttranden som erhållits samt i den slutliga bedömningsrapporten inkludera en beskrivning av hur de har beaktats i bedömningen.  
Finlands miljöcentral ska genom en offentlig kungörelse enligt 62 a § i förvaltningslagen delge sitt utlåtande om utkastet till rapport samt den slutliga rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet som utarbetats av den projektansvarige. Den slutliga bedömningsrapporten ska offentliggöras också genom clearing house-mekanismen.  
8 g § Beaktande av bedömningen i tillståndsförfarandet 
Till en sådan tillståndsansökan som gäller verksamhet enligt 9–11 och 11 a § som Finlands miljöcentral har ansett förutsätta tillämpning av förfarandet för bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet ska före beslutsfattandet fogas en rapport om bedömning av miljökonsekvenserna i det fria havet och Finlands miljöcentrals utlåtande om utkastet till rapport. 
8 h § Beaktande av bedömningen i tillståndet och offentliggörande av tillståndet 
Bedömningen av miljökonsekvenserna i det fria havet, inklusive rapporten, Finlands miljöcentrals utlåtande om utkastet till rapport samt de åsikter, utlåtanden och yttranden som lämnats om utkastet ska beaktas vid beslutsfattandet om tillstånd enligt 9–11 och 11 a § som gäller verksamhet som bedömts i enlighet med 8 a–8 f §. 
Till tillståndsbeslutet ska fogas behövliga villkor för förebyggande av negativa effekter på den marina miljön och behövliga villkor för uppföljning av effekterna. Dessutom ska Finlands miljöcentral offentliggöra beslutshandlingarna genom clearing house-mekanismen. 
8 i § Uppföljning av verksamhet som beviljats tillstånd och ändring av tillståndsbeslutet 
Finlands miljöcentral ska följa upp miljökonsekvenserna av projekt som beviljats tillstånd som avser områden utanför nationell jurisdiktion. Den projektansvarige ska till Finlands miljöcentral lämna in de uppgifter som behövs för uppföljningen i enlighet med villkoren i tillståndet.  
Om verksamheten konstateras ha sådana negativa miljökonsekvenser vars karaktär eller allvarlighet inte har förutsetts i miljökonsekvensbedömningen, kan Finlands miljöcentral ändra det beviljade tillståndet för att förebygga, lindra eller hantera dessa konsekvenser.  
Finlands miljöcentral kan förbjuda den som bryter mot tillståndsvillkoren att fortsätta eller upprepa det förfarande som strider mot tillståndet. 
8 j § Deltagande i bedömningen av miljökonsekvenser 
Finlands miljöcentral kan framföra anmärkningar om ett beslut som offentliggjorts genom clearing house-mekanismen och som gäller tillämpning av sådan bedömning av miljökonsekvenser som avses i BBNJ-avtalet i fråga om verksamhet som hör till jurisdiktionen eller kontrollen hos en annan part samt om bedömning av miljökonsekvenserna av sådan verksamhet. 
8 k § Deltagande i strategisk miljöbedömning 
Finlands miljöcentral har behörighet att sköta uppgifter som gäller deltagande i sådan strategisk miljöbedömning som en annan part i BBNJ-avtalet i överensstämmelse med BBNJ-avtalet genomför inom ett område utanför nationell jurisdiktion. 
9 § Tillstånd till deponering av muddermassa 
Muddermassa får inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral deponeras i havet utanför Finlands ekonomiska zon från finländska fartyg eller havstekniska enheter eller från fartyg lastade i Finland, om inte något annat följer av 4 mom. Finska medborgare eller finländska samfund får inte heller i övrigt deponera muddermassa i havet utanför Finlands ekonomiska zon utan tillstånd av Finlands miljöcentral, om inte annat följer av 4 mom. 
Kläm 
10 § Konstruktioner i havet 
Finska medborgare eller finländska samfund får inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral bygga konstruktioner i det fria havet utanför Finlands ekonomiska zon. Konstruktioner i det fria havet utanför Finlands ekonomiska får inte heller i övrigt byggas från finländska fartyg utan tillstånd av Finlands miljöcentral. Tillstånd får inte beviljas till verksamhet som strider mot 1 §. 
Kläm 
11 § Tillstånd till utforskning och nyttjande av havsbottnen och dess inre 
För finska medborgare, finländska samfund samt finländska fartyg eller havstekniska enheter ska tillstånd av Finlands miljöcentral inhämtas för prospektering efter och utvinning av olja eller gas och därmed förbundna aktiviteter och för annat nyttjande av havsbottnen utanför Finlands ekonomiska zon. Tillstånd behövs dock inte, om en myndighet i en annan stat har gett behörigt tillstånd för verksamheten inom ett område som enligt internationell rätt står under denna stats jurisdiktion. 
Kläm 
11 a § Allmän tillståndsplikt 
Utöver vad som föreskrivs i 9–11 § får finländska fartyg, havstekniska enheter eller luftfartyg inte utan tillstånd av Finlands miljöcentral i det fria havet utanför Finlands ekonomiska zon vidta åtgärder som kan medföra risk för förorening av havet. Finska medborgare eller finländska samfund får inte heller i övrigt utan tillstånd av Finlands miljöcentral i det fria havet utanför Finlands ekonomiska zon vidta åtgärder som kan medföra risk för förorening av havet. 
Tillståndet kan förenas med behövliga villkor för förebyggande av risken för förorening av havet. 
11 b § Beaktande av havsförvaltningsplan 
Utöver vad som föreskrivs i 9–11 och 11 a § ska Finlands miljöcentral i tillståndsprövningen i tillämpliga delar ta hänsyn till de omständigheter som berör havets tillstånd och användningen av havet inom verksamhetens influensområde enligt vad som anges i den havsförvaltningsplan som avses i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004). 
11 c § Anmälningsskyldighet i fråga om insamling av marina genetiska resurser 
Finska medborgare, finska sammanslutningar och ägare av finska fartyg som deltar i insamling av marina genetiska resurser inom områden utanför nationell jurisdiktion ska göra en anmälan i clearing house-mekanismen senast sex månader före insamlingen av marina genetiska resurser. Anmälan behöver dock inte göras, om en sådan redan har gjorts av någon annan aktör som deltar i insamlingen av marina genetiska resurser.  
Anmälan ska innehålla uppgifter om förfarandet för genomförande av insamlingen, insamlingens syfte, plats och tidpunkt, de aktörer som deltar i insamlingen och möjligheten att delta i den samt om datahanteringsplanen. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Om det sker väsentliga förändringar i uppgifterna i anmälan, ska de anmälda uppgifterna uppdateras i clearing house-mekanismen inom skälig tid och om möjligt senast när insamlingen av genetiska resurser inleds.  
11 d § Anmälningsskyldighet i fråga om förvaring av insamlade marina genetiska resurser och lagring av digital sekvensinformation om dem 
Finska medborgare och finska sammanslutningar som har deltagit i insamling av marina genetiska resurser i ett område utanför nationell jurisdiktion ska göra en anmälan om förvaring av genetiska resurser och lagring av digital sekvensinformation om dem till clearing house-mekanismen så snart uppgifterna i fråga blir tillgängliga och senast ett år efter insamlingen av marina genetiska resurser. Anmälan behöver dock inte göras, om uppgiften i fråga redan har förts in i clearing house-mekanismen av någon annan aktör som deltagit i insamlingen av marina genetiska resurser. 
Anmälan ska innehålla uppgifter om förvarings- eller lagringsplatsen och en rapport med uppgifter om det geografiska område från vilket de marina genetiska resurserna har samlats in. Anmälan ska också innehålla en redogörelse för tillgängliga resultat av verksamhet som gäller marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem samt uppdateringar gällande datahanteringsplanen. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet.  
11 e § Anmälningsskyldighet i fråga om användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem 
Finska medborgare och finska sammanslutningar som använder marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och, om det är praktiskt möjligt, digital sekvensinformation om dessa genetiska resurser ska göra en anmälan till clearing house-mekanismen så snart uppgifter om användningen är tillgängliga. Anmälan behöver dock inte göras, om uppgiften i fråga redan har förts in i clearing house-mekanismen av någon annan aktör som deltar i användningen. 
Anmälan ska innehålla uppgifter om var resultaten av användningen kan hittas, vilka i 11 d § avsedda uppgifter om de marina genetiska resurser som varit föremål för användning som har anmälts till clearing house-mekanismen och var det ursprungliga provet förvaras. Anmälan ska också innehålla uppgifter om de villkor som gäller för åtkomst till föremålen för användning och datahanteringsplaner för dessa samt förfaranden och informationshanteringsplaner för tillgången till den produkt som används samt uppgifter om försäljning och eventuell vidareutveckling av produkter som släppts ut på marknaden. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
11 f § Skyldighet att lagra marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem i offentligt tillgängliga dataregister eller databaser 
Finska medborgare och finska sammanslutningar som använder marina genetiska resurser som samlats in i områden utanför nationell jurisdiktion eller digital sekvensinformation om dem ska säkerställa att de genetiska resurserna och digital sekvensinformation om dem lagras i offentligt tillgängliga dataregister eller databaser. Också den BBNJ-standardiserade identifieringskoden som hänför sig till de genetiska resurserna och den digitala sekvensinformationen om dem ska lagras. Lagringen ska göras så snart de genetiska resurserna eller den digitala sekvensinformationen om dem blir tillgängliga, och senast tre år efter att användningen av de marina genetiska resurserna eller den digitala sekvensinformationen om dem inleddes.  
11 g § Skyldighet att ange ursprunget för marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om dem och att rapportera om tillgången till dem  
Huvudmannen för ett finskt arkiv, en finsk samling eller en finsk databas ska i enlighet med internationell praxis ange uppgifter om ursprunget för marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och för digital sekvensinformation om dem. 
Huvudmannen för ett finskt arkiv eller en finsk samling ska se till att det vartannat år upprättas en sammanfattande rapport om tillgången till marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion, om uppgifter om tillgången är tillgängliga. 
Huvudmannen för en finsk databas ska se till att det vartannat år upprättas en sammanfattande rapport om tillgången till digital sekvensinformation om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion. 
De sammanfattande rapporter som avses i 2 och 3 mom. ska lämnas in till Finlands miljöcentral som ska se till att rapporterna görs tillgängliga för kommittén för tillgång och nyttofördelning. 
11 h § Fiske som regleras med stöd av internationell rätt 
Bestämmelserna i 11 c–11 g § gäller inte fiske och fiskerelaterad verksamhet som regleras med stöd av internationell rätt och inte heller fiskar eller andra levande marina resurser som har fångats i samband med fiske eller fiskerelaterad verksamhet från områden utanför nationell jurisdiktion, utom i de fall då deras genetiska eller biokemiska sammansättning är föremål för forskning eller utveckling. 
12 § Tillsyn 
Kläm 
Efterlevnaden av denna lag och av de bestämmelser som utfärdats med stöd av den övervakas dessutom av Finlands miljöcentral och andra statliga myndigheter inom sina respektive verksamhetsområden. 
13 § Dataregister och överlåtande av uppgifter 
Kläm 
Finlands miljöcentral ska i enlighet med de förfaranden som fastställts med stöd av BBNJ-avtalet rapportera miljökonsekvenserna av sådan verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion som beviljats tillstånd med stöd av denna lag. 
Kläm 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 6 mars 2025 
Statsminister Petteri Orpo 
Utrikesminister Elina Valtonen 
Fördragstext

AVTAL INOM RAMEN FÖR FÖRENTA NATIONERNAS HAVSRÄTTSKONVENTION OM BEVARANDE OCH HÅLLBAR ANVÄNDNING AV MARIN BIOLOGISK MÅNGFALD I OMRÅDEN UTANFÖR NATIONELL JURISDIKTION 

AGREEMENT UNDER THE UNITED NATIONS CONVENTION ON THE LAW OF THE SEA ON THE CONSERVATION AND SUSTAINABLE USE OF MARINE BIOLOGICAL DIVERSITY OF AREAS BEYOND NATIONAL JURISDICTION 

INGRESS 

PREAMBLE 

Parterna i detta avtal, 

The Parties to this Agreement, 

som erinrar om tillämpliga bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982, inbegripet skyldigheten att skydda och bevara den marina miljön,  

Recalling the relevant provisions of the United Nations Convention on the Law of the Sea of 10 December 1982, including the obligation to protect and preserve the marine environment,  

som betonar behovet att upprätthålla balansen mellan de rättigheter, skyldigheter och intressen som fastställs i konventionen,  

Stressing the need to respect the balance of rights, obligations and interests set out in the Convention,  

som erkänner behovet att, på ett konsekvent och samarbetsinriktat sätt, motverka förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemen i haven, särskilt på grund av klimatförändringarnas effekter på de marina ekosystemen, däribland uppvärmning och försämrad syresättning i haven, havsförsurning, föroreningar, inbegripet plastföroreningar, samt ohållbar användning,  

Recognizing the need to address, in a coherent and cooperative manner, biological diversity loss and degradation of ecosystems of the ocean, due, in particular, to climate change impacts on marine ecosystems, such as warming and ocean deoxygenation, as well as ocean acidification, pollution, including plastic pollution, and unsustainable use,  

som är medvetna om behovet av en övergripande global ordning inom ramen för konventionen för att på ett bättre sätt hantera bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,  

Conscious of the need for the comprehensive global regime under the Convention to better address the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction,  

som erkänner vikten av att bidra till förverkligandet av en rättvis ekonomisk världsordning som tar hänsyn till hela mänsklighetens intressen och behov, och i synnerhet utvecklingsländernas särskilda intressen och behov, vare sig dessa är kuststater eller kustlösa stater,  

Recognizing the importance of contributing to the realization of a just and equitable international economic order which takes into account the interests and needs of humankind as a whole and, in particular, the special interests and needs of developing States, whether coastal or landlocked,  

som även erkänner att stöd till konventionsslutande utvecklingsländer genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi är avgörande för att uppnå målen för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,  

Recognizing also that support for developing States Parties through capacity-building and the development and transfer of marine technology are essential elements for the attainment of the objectives of the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction,  

som erinrar om Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter,  

Recalling the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples,  

som bekräftar att inget i detta avtal ska uppfattas som att det förminskar eller utplånar befintliga rättigheter för urfolk, inbegripet så som fastställs i Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter, eller för lokala samhällen i förekommande fall,  

Affirming that nothing in this Agreement shall be construed as diminishing or extinguishing the existing rights of Indigenous Peoples, including as set out in the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, or of, as appropriate, local communities,  

som erkänner den skyldighet som fastställs i konventionen att, så långt det är praktiskt möjligt, bedöma de möjliga effekterna på den marina miljön av den verksamhet som bedrivs inom en stats jurisdiktion eller kontroll när staten har rimliga skäl att tro att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön,  

Recognizing the obligation set out in the Convention to assess, as far as practicable, the potential effects on the marine environment of activities under a State’s jurisdiction or control when the State has reasonable grounds for believing that such activities may cause substantial pollution of or significant and harmful changes to the marine environment,  

som är medvetna om den skyldighet som fastställs i konventionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att föroreningar som härrör från olyckor eller verksamheter inte sprids utanför de områden där suveräna rättigheter utövas i enlighet med konventionen,  

Mindfulof the obligation set out in the Convention to take all measures necessary to ensure that pollution arising from incidents or activities does not spread beyond the areas where sovereign rights are exercised in accordance with the Convention,  

som strävar efter att för nuvarande och kommande generationers skull agera som förvaltare av haven i områden utanför nationell jurisdiktion genom att skydda, värna och säkerställa en ansvarsfull användning av den marina miljön, upprätthålla integriteten i havens ekosystem och bevara det inneboende värdet av biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion,  

Desiring to act as stewards of the ocean in areas beyond national jurisdiction on behalf of present and future generations by protecting, caring for and ensuring responsible use of the marine environment, maintaining the integrity of ocean ecosystems and conserving the inherent value of biological diversity of areas beyond national jurisdiction,  

som är medvetna om att framtagningen av, tillgången till och användningen av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, bidrar till forskning och innovation och till det allmänna målet för detta avtal,  

Acknowledging that the generation of, access to and utilization of digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, together with the fair and equitable sharing of benefits arising from its utilization, contribute to research and innovation and to the general objective of this Agreement,  

som respekterar alla staters suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende,  

Respecting the sovereignty, territorial integrity and political independence of all States,  

som erinrar om att den rättsliga ställningen för parter som inte tillträtt konventionen eller andra tillhörande avtal regleras av fördragsregler,  

Recalling that the legal status of non-parties to the Convention or any other related agreements is governed by the rules of the law of treaties,  

som även erinrar om att staterna, så som fastställs i konventionen, är ansvariga för att fullgöra sina internationella skyldigheter angående skyddet och bevarandet av den marina miljön och kan ställas till svars i enlighet med folkrätten,  

Recalling also that, as set out in the Convention, States are responsible for the fulfilment of their international obligations concerning the protection and preservation of the marine environment and may be liable in accordance with international law,  

som har förbundit sig att uppnå en hållbar utveckling,  

Committed to achieving sustainable development,  

som strävar efter att uppnå ett allmänt deltagande,  

Aspiring to achieve universal participation,  

har enats om följande:  

Haveagreed as follows:  

DEL I 

PART I 

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 

GENERAL PROVISIONS 

Artikel 1 

Article 1 

Användning av begrepp 

Use of terms 

I detta avtal gäller följande definitioner: 

For the purposes of this Agreement: 

1. områdesbaserat förvaltningsverktyg: ett verktyg, däribland ett marint skyddsområde, för ett geografiskt begränsat område genom vilket en eller flera sektorer eller verksamheter förvaltas med målet att uppnå särskilda mål för bevarande och hållbar användning i enlighet med detta avtal.  

1. “Area-based management tool” means a tool, including a marine protected area, for a geographically defined area through which one or several sectors or activities are managed with the aim of achieving particular conservation and sustainable use objectives in accordance with this Agreement.  

2. områden utanför nationell jurisdiktion : det fria havet och området.  

2. “Areas beyond national jurisdiction” means the high seas and the Area. 

3. bioteknik: varje teknisk tillämpning som använder biologiska system, levande organismer eller derivat därav, för att skapa eller modifiera produkter eller processer för en specifik användning.  

3. “Biotechnology” means any technological application that uses biological systems, living organisms, or derivatives thereof, to make or modify products or processes for specific use. 

4. insamling på plats: med avseende på marina genetiska resurser, insamling eller provtagning av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion.  

4. “Collection in situ”, in relation to marine genetic resources, means the collection or sampling of marine genetic resources in areas beyond national jurisdiction. 

5. konventionen: Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982.  

5. “Convention” means the United Nations Convention on the Law of the Sea of 10 December 1982. 

6. kumulativa effekter: de kombinerade och stegvis ökande effekter som följer av olika verksamheter, inbegripet tidigare kända, nuvarande och rimligen förutsebara verksamheter, eller av upprepandet av liknande verksamheter över tid, samt konsekvenserna av klimatförändringar, havsförsurning och relaterade effekter.  

6. “Cumulative impacts” means the combined and incremental impacts resulting from different activities, including known past and present and reasonably foreseeable activities, or from the repetition of similar activities over time, and the consequences of climate change, ocean acidification and related impacts. 

7. miljökonsekvensbedömning: en process för att identifiera och utvärdera de möjliga effekterna av en verksamhet för att ge underlag till beslutsfattandet.  

7. “Environmental impact assessment” means a process to identify and evaluate the potential impacts of an activity to inform decision-making. 

8. marina genetiska resurser: material med vegetabiliskt, animaliskt, mikrobiologiskt eller annat marint ursprung som innehåller funktionella enheter av arvsmassa med faktiskt eller potentiellt värde.  

8. “Marine genetic resources” means any material of marine plant, animal, microbial or other origin containing functional units of heredity of actual or potential value.  

9. marint skyddsområde: ett geografiskt begränsat marint område som har avsatts och förvaltas för att uppnå särskilda långsiktiga mål för bevarande av den biologiska mångfalden och som, i förekommande fall, kan tillåta en hållbar användning som är förenlig med bevarandemålen.  

9. “Marine protected area” means a geographically defined marine area that is designated and managed to achieve specific long-term biological diversity conservation objectives and may allow, where appropriate, sustainable use provided it is consistent with the conservation objectives.  

10. marin teknologi: teknologi som bland annat omfattar information och uppgifter, som tillhandahålls i ett användarvänligt format, om havsforskning och tillhörande marina verksamheter och tjänster, handböcker, riktlinjer, kriterier, standarder och referensmaterial, utrustning och metoder för provtagning, anläggningar och utrustning för observationer, analyser och experiment på plats och i laboratorier, datorer och programvara, inbegripet modeller och modelleringstekniker, tillhörande bioteknik, expertis, kunskap, färdigheter, teknisk, vetenskaplig och rättslig know-how samt analysmetoder för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald.  

10. “Marine technology” includes, inter alia, information and data, provided in a user-friendly format, on marine sciences and related marine operations and services; manuals, guidelines, criteria, standards and reference materials; sampling and methodology equipment; observation facilities and equipment for in situ and laboratory observations, analysis and experimentation; computer and computer software, including models and modelling techniques; related biotechnology; and expertise, knowledge, skills, technical, scientific and legal know-how and analytical methods related to the conservation and sustainable use of marine biological diversity. 

11. part: en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som har förbundit sig att efterleva detta avtal och för vilken avtalet har trätt i kraft.  

11. “Party” means a State or regional economic integration organization that has consented to be bound by this Agreement and for which this Agreement is in force. 

12. regional organisation för ekonomisk integration: organisation bildad av suveräna stater från en viss region till vilken dess medlemsstater har överlåtit behörighet vad gäller frågor som regleras i detta avtal, och som vederbörligen bemyndigats att, i överensstämmelse med sina interna förfaranden, underteckna, ratificera, godkänna, godta eller ansluta sig till detta avtal.  

12. “Regional economic integration organization” means an organization constituted by sovereign States of a given region to which its member States have transferred competence in respect of matters governed by this Agreement and which has been duly authorized, in accordance with its internal procedures, to sign, ratify, approve, accept or accede to this Agreement. 

13. hållbar användning: användning av komponenter av biologisk mångfald på ett sätt och i en utsträckning som inte leder till en långsiktig minskning av biologisk mångfald, för att därigenom bibehålla dess potential att tillgodose nuvarande och kommande generationers behov och förväntningar. 

13. “Sustainable use” means the use of components of biological diversity in a way and at a rate that does not lead to a long-term decline of biological diversity, thereby maintaining its potential to meet the needs and aspirations of present and future generations. 

14. användning av marina genetiska resurser: forskning om och utveckling av den genetiska eller biokemiska sammansättningen hos genetiska resurser, inbegripet genom tillämpning av bioteknik enligt definitionen i punkt 3 ovan.  

14. “Utilization of marine genetic resources” means to conduct research and development on the genetic and/or biochemical composition of marine genetic resources, including through the application of biotechnology, as defined in paragraph 3 above. 

Artikel 2 

Article 2 

Allmänt mål 

General objective 

Målet med detta avtal är att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, både idag och på lång sikt, genom ett effektivt genomförande av de relevanta bestämmelserna i konventionen och genom ytterligare samarbete och samordning. 

The objective of this Agreement is to ensure the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, for the present and in the long term, through effective implementation of the relevant provisions of the Convention and further international cooperation and coordination. 

Artikel 3 

Article 3 

Tillämpningsområde 

Scope of application 

Detta avtal är tillämpligt på områden utanför nationell jurisdiktion. 

This Agreement applies to areas beyond national jurisdiction. 

Artikel 4 

Article 4 

Undantag 

Exceptions 

Detta avtal är inte tillämpligt på örlogsfartyg, militära luftfartyg eller stödfartyg. Bortsett från del II är detta avtal inte tillämpligt på andra fartyg eller luftfartyg som ägs eller drivs av en part och som för tillfället endast används i statlig icke-kommersiell tjänst. Varje part ska emellertid genom att vidta lämpliga åtgärder, som ej inverkar menligt på driften eller driftskapaciteten hos sådana fartyg eller luftfartyg som den äger eller driver, säkerställa att sådana fartyg eller luftfartyg, så långt det är skäligt och möjligt, uppträder i överensstämmelse med detta avtal. 

This Agreement does not apply to any warship, military aircraft or naval auxiliary. Except for Part II, this Agreement does not apply to other vessels or aircraft owned or operated by a Party and used, for the time being, only on government non-commercial service. However, each Party shall ensure, by the adoption of appropriate measures not impairing the operations or operational capabilities of such vessels or aircraft owned or operated by it, that such vessels or aircraft act in a manner consistent, so far as is reasonable and practicable, with this Agreement. 

Artikel 5 

Article 5 

Förhållandet mellan detta avtal och konventionen, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ 

Relationship between this Agreement and the Convention and relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies 

1. Detta avtal ska tolkas och tillämpas inom konventionens ram och i en anda som är förenlig med denna. Inget i detta avtal ska påverka rättigheterna, jurisdiktionen och skyldigheterna för de stater som tillträtt konventionen, inbegripet med avseende på den exklusiva ekonomiska zonen och kontinentalsockeln inom och utanför 200 sjömil. 

1. This Agreement shall be interpreted and applied in the context of and in a manner consistent with the Convention. Nothing in this Agreement shall prejudice the rights, jurisdiction and duties of States under the Convention, including in respect of the exclusive economic zone and the continental shelf within and beyond 200 nautical miles. 

2. Detta avtal ska tolkas och tillämpas på ett sätt som inte undergräver relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ och som främjar samstämmigheten och samordningen med dessa instrument, ramar och organ. 

2. This Agreement shall be interpreted and applied in a manner that does not undermine relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies and that promotes coherence and coordination with those instruments, frameworks and bodies. 

3. Den rättsliga ställningen för parter som inte har tillträtt konventionen eller andra tillhörande avtal med avseende på dessa instrument påverkas inte av detta avtal. 

3. The legal status of non-parties to the Convention or any other related agreements with regard to those instruments is not affected by this Agreement. 

Artikel 6 

Article 6 

Undantag från tillämpningen 

Without prejudice 

Detta avtal, inbegripet eventuella beslut eller rekommendationer av partskonferensen eller något av dess underordnade organ och eventuella handlingar, åtgärder eller verksamheter som utförts på grundval därav, ska inte påverka tillämpningen av, och ska inte åberopas som grund för att hävda eller förneka anspråk på, suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion, inbegripet i fråga om eventuella tvister. 

This Agreement, including any decision or recommendation of the Conference of the Parties or any of its subsidiary bodies, and any acts, measures or activities undertaken on the basis thereof, shall be without prejudice to, and shall not be relied upon as a basis for asserting or denying any claims to, sove-reignty, sovereign rights or jurisdiction, in-cluding in respect of any disputes relating thereto. 

Artikel 7 

Article 7 

Allmänna principer och strategier 

General principles and approaches 

För att uppfylla målen i detta avtal ska parterna iaktta följande principer och strategier: 

In order to achieve the objectives of this Agreement, Parties shall be guided by the fol-lowing principles and approaches: 

a) Principen att förorenaren ska betala. 

(a) The polluter-pays principle; 

b) Principen om mänsklighetens gemensamma arv, vilken fastställs i konventionen. 

(b) The principle of the common heritage of humankind which is set out in the Conven-tion; 

c) Friheten för marinvetenskaplig forskning, tillsammans med andra friheter för det fria havet. 

(c) The freedom of marine scientific re-search, together with other freedoms of the high seas; 

d) Principen om rättvisa och en rimlig och rättvis fördelning av nyttan. 

(d) The principle of equity and the fair and equitable sharing of benefits; 

e) Försiktighetsprincipen eller försiktighetsansatsen, beroende på vad som är tillämpligt. 

(e) The precautionary principle or precau-tionary approach, as appropriate; 

f) En ekosystembaserad strategi. 

(f) An ecosystem approach; 

g) En integrerad strategi för havsförvaltning. 

(g) An integrated approach to ocean man-agement; 

h) En strategi som bygger på ekosystemens resiliens, däribland mot negativa effekter av klimatförändringar och havsförsurning, och som även upprätthåller och återställer ekosystemens integritet, inbegripet de tjänster inom kolets kretslopp som är grunden för havets roll i klimatet. 

(h) An approach that builds ecosystem resilience, including to adverse effects of climate change and ocean acidification, and also maintains and restores ecosystem integrity, including the carbon cycling services that underpin the role of the ocean in climate; 

i) Användningen av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och information. 

(i) The use of the best available science and scientific information; 

j) Användningen av relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen i tillämpliga fall. 

(j) The use of relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, where available; 

k) Principen att uppfylla, främja och beakta sina respektive skyldigheter i fråga om rättigheterna för urfolk eller, i tillämpliga fall, lokala samhällen när åtgärder vidtas för att hantera bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

(k) The respect, promotion and considera-tion of their respective obligations, as applicable, relating to the rights of Indigenous Peoples or of, as appropriate, local communities when taking action to address the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction; 

l) Principen att varken direkt eller indirekt överföra skador eller faror från ett område till ett annat och att inte omvandla en typ av förorening till en annan när åtgärder vidtas för att förebygga, minska och kontrollera föroreningarna i den marina miljön. 

(l) The non-transfer, directly or indirectly, of damage or hazards from one area to another and the non-transformation of one type of pollution into another in taking measures to prevent, reduce and control pollution of the marine environment; 

m) Fullständigt erkännande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna. 

(m) Full recognition of the special circum-stances of small island developing States and of least developed countries; 

n) Erkännande av de särskilda intressena och behoven för kustlösa utvecklingsländer. 

(n) Acknowledgement of the special inter-ests and needs of landlocked developing countries. 

Artikel 8 

Article 8 

Internationellt samarbete 

International cooperation 

1. Parterna ska inom ramen för detta avtal samarbeta för att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, däribland genom att förstärka, utöka och främja samarbetet bland relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ för att uppfylla målen i detta avtal. 

1. Parties shall cooperate under this Agreement for the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, including through strengthening and enhancing cooperation with and promoting cooperation among relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies in the achievement of the objectives of this Agreement. 

2. Parterna ska, i tillämpliga fall, sträva efter att främja målen i detta avtal när de deltar i beslutsprocesser inom ramen för andra relevanta rättsliga instrument och ramar eller tillsammans med globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ. 

2. Parties shall endeavour to promote, as appropriate, the objectives of this Agreement when participating in decision-making under other relevant legal instruments, frameworks, or global, regional, subregional or sectoral bodies. 

3. Parterna ska främja internationellt samarbete inom den marinvetenskapliga forskningen och inom utvecklingen och överföringen av marin teknologi i enlighet med konventionen till stöd för målen i detta avtal. 

3. Parties shall promote international cooperation in marine scientific research and in the development and transfer of marine technology consistent with the Convention in support of the objectives of this Agreement. 

DEL II 

PART II 

MARINA GENETISKA RESURSER, INBEGRIPET EN RIMLIG OCH RÄTTVIS FÖRDELNING AV NYTTAN 

MARINE GENETIC RESOURCES, IN-CLUDING THE FAIR AND EQUITABLE SHARING OF BENEFITS 

Artikel 9 

Article 9 

Mål 

Objectives 

Denna del omfattar följande mål: 

The objectives of this Part are: 

a) En rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

(a) The fair and equitable sharing of benefits arising from activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction for the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction; 

b) Uppbyggnad och utveckling av parternas kapacitet att bedriva verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, särskilt bland konventionsslutande utvecklingsländer och i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling. 

(b) The building and development of the capacity of Parties, particularly developing States Parties, in particular the least developed countries, landlocked developing countries, geographically disadvantaged States, small island developing States, coastal African States, archipelagic States and developing middle-income countries, to carry out activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction; 

c) Utveckling av kunskap, vetenskaplig förståelse och teknisk innovation, däribland genom att främja och bedriva marinvetenskaplig forskning, som grundläggande bidrag till genomförandet av detta avtal. 

(c) The generation of knowledge, scientific understanding and technological innovation, including through the development and con-duct of marine scientific research, as funda-mental contributions to the implementation of this Agreement; 

d) Utveckling och överföring av marin teknologi i enlighet med detta avtal. 

(d) The development and transfer of marine technology in accordance with this Agree-ment. 

Artikel 10 

Article 10 

Tillämpning 

Application 

1. Bestämmelserna i detta avtal ska tillämpas på verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlas in och tas fram efter att detta avtal har trätt i kraft för respektive part. Tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal ska även omfatta användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som samlats in eller tagits fram före ikraftträdandet, såvida inte parten skriftligen gör ett undantag enligt artikel 70 när den undertecknar, ratificerar, godkänner, godtar eller ansluter sig till detta avtal. 

1. The provisions of this Agreement shall apply to activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction collected and generated after the entry into force of this Agreement for the respective Party. The application of the pro visions of this Agreement shall extend to the utilization of marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction collected or generated before entry into force, unless a Party makes an exception in writing under article 70 when signing, ratifying, approving, accepting or acceding to this Agreement. 

2. Bestämmelserna i denna del ska inte gälla 

2. The provisions of this Part shall not apply to: 

a) fiskeriverksamhet som regleras enligt folkrätten och fiskerelaterade verksamheter, eller 

(a) Fishing regulated under relevant international law and fishing-related activities; or 

b) fiskar eller andra levande marina resurser som bevisligen har fångats i samband med fiske eller fiskerelaterad verksamhet från områden utanför nationell jurisdiktion, utom i de fall då dessa fiskar eller andra levande marina resurser regleras som användning enligt denna del. 

(b) Fish or other living marine resources known to have been taken in fishing and fish-ing-related activities from areas beyond na-tional jurisdiction, except where such fish or other living marine resources are regulated as utilization under this Part. 

3. Skyldigheterna i denna del ska inte tillämpas på en parts militära verksamheter, inbegripet dess militära verksamheter med statsfartyg och -luftfartyg som används i icke-kommersiell tjänst. Skyldigheterna i denna del med avseende på användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska tillämpas på en parts icke-militära verksamheter. 

3. The obligations in this Part shall not apply to a Party’s military activities, including military activities by government vessels and aircraft engaged in non-commercial service. The obligations in this Part with respect to the utilization of marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction shall apply to a Party’s non-military activities. 

Artikel 11 

Article 11 

Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion 

Activities with respect to marine genetic re-sources of areas beyond national jurisdiction 

1. Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion får bedrivas av alla parter, oavsett deras geografiska hemvist, och av fysiska eller juridiska personer under parternas jurisdiktion. Dessa verksamheter ska bedrivas i enlighet med detta avtal. 

1. Activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction may be carried out by all Parties, irrespective of their geographical location, and by natural or juridical persons under the jurisdiction of the Parties. Such activities shall be carried out in accordance with this Agreement. 

2. Parterna ska främja samarbete i all verksamhet med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. 

2. Parties shall promote cooperation in all activities with respect to marine genetic re-sources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond na-tional jurisdiction. 

3. Insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska utföras med vederbörlig hänsyn till kuststaternas rättigheter och berättigade intressen i områden inom deras nationella jurisdiktion och med vederbörlig hänsyn till andra staters intressen i områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med konventionen. För detta ändamål ska parterna i tillämpliga fall sträva efter att samarbeta, däribland genom särskilda villkor för driften av den clearing house-mekanism som fastställs enligt artikel 51, för att genomföra detta avtal. 

3. Collection in situ of marine genetic re-sources of areas beyond national jurisdiction shall be carried out with due regard for the rights and legitimate interests of coastal States in areas within their national jurisdiction and with due regard for the interests of other States in areas beyond national jurisdiction, in accordance with the Convention. To this end, Parties shall endeavour to cooperate, as appropriate, including through specific modalities for the operation of the Clearing-House Mechanism determined under article 51, with a view to implementing this Agreement. 

4. Ingen stat får göra anspråk på eller utöva suveränitet eller suveräna rättigheter över marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Inget sådant åberopande eller utövande av suveränitet eller suveräna rättigheter ska erkännas. 

4. No State shall claim or exercise sover-eignty or sovereign rights over marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction. No such claim or exercise of sovereignty or sovereign rights shall be recognized. 

5. Insamling på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska inte utgöra den rättsliga grunden för anspråk på någon del av den marina miljön eller dess resurser. 

5. Collection in situ of marine genetic re-sources of areas beyond national jurisdiction shall not constitute the legal basis for any claim to any part of the marine environment or its resources. 

6. Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion är av intresse för alla stater och till nytta för hela mänskligheten, särskilt för att öka den vetenskapliga kunskapen om mänskligheten och främja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald, med särskild hänsyn till utvecklingsländernas intressen och behov. 

6. Activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction are in the interests of all States and for the benefit of all humanity, particularly for the benefit of advancing the scientific knowledge of humanity and promoting the conservation and sustainable use of marine biological diversity, taking into particular consideration the interests and needs of developing States. 

7. Verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska endast bedrivas för fredliga ändamål. 

7. Activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction shall be carried out exclusively for peaceful purposes. 

Artikel 12 

Article 12 

Anmälan om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion 

Notification on activities with respect to ma-rine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction 

1. Parterna ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att information anmäls till clearing house-mekanismen i enlighet med denna del. 

1. Parties shall take the necessary legislative, administrative or policy measures to ensure that information is notified to the Clearing-House Mechanism in accordance with this Part. 

2. Följande information ska anmälas till clearing house-mekanismen sex månader eller så tidigt som möjligt före insamlingen på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion: 

2. The following information shall be noti-fied to the Clearing-House Mechanism six months or as early as possible prior to the col-lection in situ of marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction: 

a) Karaktären av och målen för den insamling som ska utföras, inbegripet, i tillämpliga fall, om insamlingen ingår i ett program. 

(a) The nature and objectives under which the collection is carried out, including, as appropriate, any programme(s) of which it forms part; 

b) Ändamålet med forskningen eller, om de är kända, vilka marina genetiska resurser som ska eftersökas eller samlas in, och för vilka syften dessa resurser kommer att samlas in. 

(b) The subject matter of the research or, if known, the marine genetic resources to be targeted or collected, and the purposes for which such resources will be collected; 

c) De geografiska områden i vilka insamlingen ska utföras. 

(c) The geographical areas in which the collection is to be undertaken; 

d) En sammanfattning av de metoder och förfaranden som ska användas vid insamlingen, inbegripet fartygens namn, tonnage, typ och klass samt vilken vetenskaplig utrustning och/eller vilka undersökningsmetoder som ska användas. 

(d) A summary of the method and means to be used for collection, including the name, tonnage, type and class of vessels, scientific equipment and/or study methods employed; 

e) Information om eventuella andra bidrag till föreslagna viktiga program. 

(e) Information concerning any other con-tributions to proposed major programmes; 

f) Den planerade tidpunkten för forskningsfartygens första ankomst och slutliga avgång eller utplacering av utrustning och avlägsnande därav, vilketdera som är tillämpligt. 

(f) The expected date of first appearance and final departure of the research vessels, or deployment of the equipment and its removal, as appropriate; 

g) Namnen på medverkande institutioner och de personer som är ansvariga för projektet. 

(g) The name(s) of the sponsoring institu-tion(s) and the person in charge of the project; 

h) Möjligheterna för forskare från alla stater, i synnerhet forskare från utvecklingsländer, att delta i eller ha anknytning till projektet. 

(h) Opportunities for scientists of all States, in particular scientists from developing States, to be involved in or associated with the project; 

i) I vilken utsträckning det anses att stater som kan behöva och begära tekniskt stöd, i synnerhet utvecklingsländer, bör ha möjlighet att delta i eller vara företrädda i projektet. 

(i) The extent to which it is considered that States that may need and request technical as-sistance, in particular developing States, should be able to participate or to be represented in the project; 

j) En datahanteringsplan som utarbetats i enlighet med öppen och ansvarsfull datahantering med beaktande av gällande internationell praxis. 

(j) A data management plan prepared ac-cording to open and responsible data govern-ance, taking into account current international practice. 

3. När den anmälan som avses i punkt 2 ovan har lämnats in ska clearing house-mekanismen automatiskt generera en standardiserad identifieringskod med texten ”BBNJ”. 

3. Upon notification referred to in paragraph 2 above, the Clearing-House Mechanism shall automatically generate a “BBNJ” standardized batch identifier. 

4. Om en väsentlig förändring sker av den information som har lämnats till clearing house-mekanismen före den planerade insamlingen ska uppdaterad information anmälas till clearing house-mekanismen inom en rimlig tidsperiod och inte senare än den tidpunkt då insamlingen på plats inleds, om det är praktiskt genomförbart. 

4. Where there is a material change to the information provided to the Clearing-House Mechanism prior to the planned collection, updated information shall be notified to the Clearing-House Mechanism within a reasonable period of time and no later than the start of collection in situ, when practicable. 

5. Parterna ska säkerställa att följande information, tillsammans med den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ”, anmäls till clearing house-mekanismen så snart den blir tillgänglig, men inte senare än ett år efter insamlingen på plats av marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion: 

5. Parties shall ensure that the following in-formation, along with the “BBNJ” standard-ized batch identifier, is notified to the Clear-ing-House Mechanism as soon as it becomes available, but no later than one year from the collection in situ of marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction: 

a) Det dataregister eller den databas där digital sekvensinformation om marina genetiska resurser lagras eller kommer att lagras. 

(a) The repository or database where digital sequence information on marine genetic re-sources is or will be deposited; 

b) Den plats där alla marina genetiska resurser som samlats in på plats kommer att lagras eller förvaras. 

(b) Where all marine genetic resources col-lected in situ are or will be deposited or held; 

c) En rapport med uppgifter om det geografiska område från vilket marina genetiska resurser har samlats in, inbegripet information om insamlingsplatsens latitud, longitud och djup, samt, i mån av tillgång, slutsatserna av de verksamheter som har bedrivits. 

(c) A report detailing the geographical area from which marine genetic resources were collected, including information on the latitude, longitude and depth of collection, and, to the extent available, the findings from the activity undertaken; 

d) Eventuella nödvändiga uppdateringar av den datahanteringsplan som avses i punkt 2 j ovan. 

(d) Any necessary updates to the data man-agement plan provided under paragraph (2) (j) above. 

6. Parterna ska säkerställa att prover av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion som lagras i dataregister eller databaser inom deras jurisdiktion kan identifieras som härrörande från områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med gällande internationell praxis och om det är praktiskt möjligt. 

6. Parties shall ensure that samples of marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction that are in repositories or databases under their jurisdiction can be identified as originating from areas beyond national jurisdiction, in accordance with current international practice and to the extent practicable. 

7. Parterna ska säkerställa att dataregister, i den mån det är praktiskt möjligt, och databaser inom deras jurisdiktion på halvårsbasis genererar en sammanfattande rapport om tillgången till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation som kopplas till deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ” och gör rapporten tillgänglig för den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15. 

7. Parties shall ensure that repositories, to the extent practicable, and databases under their jurisdiction prepare, on a biennial basis, an aggregate report on access to marine genetic resources and digital sequence information linked to their “BBNJ” standardized batch identifier, and make the report available to the access and benefit-sharing committee established under article 15. 

8. Om marina genetiska resurser från områden utanför nationell jurisdiktion och, om det är praktiskt möjligt, den digitala sekvensinformationen om dessa resurser är föremål för användning, inbegripet kommersialisering, av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion ska parterna säkerställa att följande information, inklusive den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ” i förekommande fall, anmäls till clearing house-mekanismen så fort denna information blir tillgänglig: 

8. Where marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, and where practicable, the digital sequence information on such resources are subject to utilization, including commercialization, by natural or juridical persons under their jurisdiction, Parties shall ensure that the following information, including the “BBNJ” standardized batch identifier, if available, be notified to the Clearing-House Mechanism as soon as such information becomes available: 

a) Var resultaten av användningen, till exempel publikationer, beviljade patent i förekommande fall eller, i den mån det är möjligt, framtagna produkter kan hittas. 

(a) Where the results of the utilization, such as publications, patents granted, if available and to the extent possible, and products de-veloped, can be found; 

b) I förekommande fall uppgifter om anmälan som skickats till clearing house-mekanismen efter insamlingen om de marina genetiska resurser som var föremål för användning. 

(b) Where available, details of the post-collection notification to the Clearing-House Mechanism related to the marine genetic re-sources that were the subject of utilization; 

c) Var det ursprungliga prov som är föremål för användningen förvaras. 

(c) Where the original sample that is the subject of utilization is held; 

d) Vilka villkor som gäller för åtkomst till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser som används och en datahanteringsplan för dessa resurser. 

(d) The modalities envisaged for access to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources being utilized, and a data management plan for the same; 

e) Information om försäljningen av relevanta produkter efter marknadsföringen och övrig utveckling, när sådan information finns tillgänglig. 

(e) Once marketed, information, if available, on sales of relevant products and any further development. 

Artikel 13 

Article 13 

Traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion 

Traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities associated with marine genetic resources in areas beyond national jurisdiction 

Parterna ska, när det är relevant och lämpligt, vidta rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder i syfte att säkerställa att traditionell kunskap med anknytning till marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som innehas av urfolk och lokala samhällen endast ska vara tillgänglig efter frivilligt och informerat samtycke eller godkännande och deltagande av dessa urfolk och lokala samhällen. Tillgången till denna traditionella kunskap kan underlättas av clearing house-mekanismen. Tillgången till och användningen av denna traditionella kunskap ska bygga på gemensamt överenskomna villkor. 

Parties shall take legislative, administrative or policy measures, where relevant and as ap-propriate, with the aim of ensuring that tradi-tional knowledge associated with marine ge-netic resources in areas beyond national juris-diction that is held by Indigenous Peoples and local communities shall only be accessed with the free, prior and informed consent or approval and involvement of these Indigenous Peoples and local communities. Access to such traditional knowledge may be facilitated by the Clearing-House Mechanism. Access to and use of such traditional knowledge shall be on mutually agreed terms. 

Artikel 14 

Article 14 

Rimlig och rättvis fördelning av nyttan 

Fair and equitable sharing of benefits 

1. Den nytta som uppstår i samband med verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska fördelas på ett rimligt och rättvist sätt i enlighet med denna del och bidra till bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

1. The benefits arising from activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction shall be shared in a fair and equitable manner in accordance with this Part and contribute to the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction. 

2. Icke-monetär nytta ska fördelas i enlighet med detta avtal, bland annat i form av 

2. Non-monetary benefits shall be shared in accordance with this Agreement in the form of, inter alia: 

a) tillgång till prover och samlingar av prover i enlighet med gällande internationell praxis, 

(a) Access to samples and sample collections in accordance with current international practice; 

b) tillgång till digital sekvensinformation i enlighet med gällande internationell praxis, 

(b) Access to digital sequence information in accordance with current international practice; 

c) öppen tillgång till sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara vetenskapliga data (FAIR-data) i enlighet med gällande internationell praxis och öppen och ansvarsfull dataförvaltning, 

(c) Open access to findable, accessible, in-teroperable and reusable (FAIR) scientific data in accordance with current international practice and open and responsible data governance; 

d) information som ingår i de anmälningar som, tillsammans med den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ”, har lämnats i enlighet med artikel 12, i offentligt sökbara och tillgängliga former, 

(d) Information contained in the notifica-tions, along with “BBNJ” standardized batch identifiers, provided in accordance with article 12, in publicly searchable and accessible forms; 

e) överföring av marin teknologi i linje med de relevanta villkor som föreskrivs i del V i detta avtal, 

(e) Transfer of marine technology in line with relevant modalities provided under Part V of this Agreement; 

f) kapacitetsuppbyggnad, däribland genom finansiering av forskningsprogram, och möjligheter till partnerskap, särskilt direkt relevanta och omfattande, för vetenskapliga medarbetare och forskare i forskningsprojekt, såväl som särskilda initiativ, i synnerhet för utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, 

(f) Capacity-building, including by financ-ing research programmes, and partnership opportunities, particularly directly relevant and substantial ones, for scientists and researchers in research projects, as well as dedicated initiatives, in particular for developing States, taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries; 

g) utökat tekniskt och vetenskapligt samarbete, i synnerhet med forskare och vetenskapliga institutioner i utvecklingsländer, 

(g) Increased technical and scientific coop-eration, in particular with scientists from and scientific institutions in developing States; 

h) andra former av nytta som fastställts av partskonferensen, med beaktande av rekommendationer från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15. 

(h) Other forms of benefits as determined by the Conference of the Parties, taking into account recommendations of the access and benefit-sharing committee established under article 15. 

3. Parterna ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, tillsammans med deras standardiserade identifieringskod ”BBNJ”, som är föremål för användning av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion överlämnas till offentligt tillgängliga dataregister och databaser, som upprätthålls antingen nationellt eller internationellt, senast tre år efter att användningen inleddes eller så snart de blir tillgängliga, med beaktande av gällande internationell praxis. 

3. Parties shall take the necessary legislative, administrative or policy measures to ensure that marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, together with their “BBNJ” standardized batch identifiers, subject to utilization by natural or juridical persons under their jurisdiction are deposited in publicly accessible repositories and databases, maintained either nationally or internationally, no later than three years from the start of such utilization, or as soon as they become available, taking into account current international practice. 

4. Tillgången till marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion i dataregister och databaser under en parts jurisdiktion kan omfattas av rimliga villkor, däribland 

4. Access to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction in the repositories and databases under a Party’s jurisdiction may be subject to reasonable conditions, as follows: 

a) behovet att bevara den fysiska integriteten hos marina genetiska resurser, 

(a) The need to preserve the physical integrity of marine genetic resources; 

b) de rimliga kostnaderna för att upprätthålla den relevanta genbank, biobank eller databas i vilken provet, datauppgifterna eller informationen förvaras, 

(b) The reasonable costs associated with maintaining the relevant gene bank, biorepository or database in which the sample, data or information is held; 

c) de rimliga kostnaderna för att ge åtkomst till de marina genetiska resurserna, datauppgifterna eller informationen, 

(c) The reasonable costs associated with providing access to the marine genetic re-source, data or information; 

d) andra rimliga villkor i linje med målen i detta avtal,  

(d) Other reasonable conditions in line with the objectives of this Agreement; 

och möjligheterna till sådan tillgång på rättvisa och mest gynnsamma villkor, inbegripet koncessions- och förmånsvillkor, som kan ges till forskare och forskningsinstitutioner från utvecklingsländer. 

and opportunities for such access on fair and most favourable terms, including on conces-sional and preferential terms, may be provided to researchers and research institutions from developing States. 

5. Monetär nytta av användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, inbegripet kommersialisering, ska fördelas rättvist genom den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52 för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

5. Monetary benefits from the utilization of marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, including commercialization, shall be shared fairly and equitably, through the financial mechanism established under article 52, for the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction. 

6. När detta avtal har trätt i kraft ska utvecklade parter betala årliga bidrag till den särskilda fond som avses i artikel 52. Det bidrag som betalas av en part ska motsvara 50 procent av partens bedömda bidrag till den budget som antagits av partskonferensen enligt artikel 47.6 e. Denna betalning ska fortsätta fram till dess att ett beslut fattas av partskonferensen enligt punkt 7 nedan. 

6. After the entry into force of this Agree-ment, developed Parties shall make annual contributions to the special fund referred to in article 52. A Party’s rate of contribution shall be 50 per cent of that Party’s assessed contribution to the budget adopted by the Conference of the Parties under article 47, paragraph 6 (e). Such payment shall continue until a decision is taken by the Conference of the Parties under paragraph 7 below. 

7. Partskonferensen ska besluta om villkoren för fördelning av monetär nytta från användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, med beaktande av rekommendationerna från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15. Om alla ansträngningar har gjorts för att nå samförstånd ska ett beslut antas med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter. Betalningarna ska göras genom den särskilda fond som inrättats enligt artikel 52. Betalningsvillkoren kan bland annat omfatta 

7. The Conference of the Parties shall decide on the modalities for the sharing of monetary benefits from the utilization of marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, taking into account the recommendations of the access and benefit-sharing committee established under article 15. If all efforts to reach consensus have been exhausted, a decision shall be adopted by a three-fourths majority of the Parties present and voting. The payments shall be made through the special fund established under article 52. The modalities may include the following: 

a) delmålsbetalningar, 

(a) Milestone payments; 

b) betalningar eller bidrag i samband med kommersialiseringen av produkter, inbegripet betalning av en procentandel av intäkterna från försäljning av produkter, 

(b) Payments or contributions related to the commercialization of products, including payment of a percentage of the revenue from sales of products; 

c) en differentierad avgift som betalas på regelbunden basis på grundval av en diversifierad uppsättning av indikatorer för att mäta en parts sammanlagda verksamhetsnivå, 

(c) A tiered fee, paid on a periodic basis, based on a diversified set of indicators meas-uring the aggregate level of activities by a Party; 

d) andra former som beslutats av partskonferensen, med beaktande av rekommendationerna från kommittén för tillgång och nyttofördelning. 

(d) Other forms as decided by the Confer-ence of the Parties, taking into account recommendations of the access and benefit-sharing committee. 

8. En part får vid den tidpunkt då partskonferensen antar villkoren avge en förklaring om att dessa villkor inte ska träda i kraft för den parten under en period på upp till fyra år för att avsätta tid till det nödvändiga genomförandet. En part som avger en sådan förklaring ska fortsätta att erlägga den betalning som fastställs i punkt 6 ovan fram till dess att de nya villkoren träder i kraft. 

8. A Party may make a declaration at the time the Conference of the Parties adopts the modalities stating that those modalities shall not take effect for that Party for a period of up to four years, in order to allow time for necessary implementation. A Party that makes such a declaration shall continue to make the payment set out in paragraph 6 above until the new modalities take effect. 

9. När partskonferensen fattar beslut om villkoren för fördelning av monetär nytta från användningen av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion enligt punkt 7 ska den beakta rekommendationerna från kommittén för tillgång och nyttofördelning för att säkerställa att dessa villkor är ömsesidigt stödjande för och anpassningsbara till andra instrument för tillgång och nyttofördelning. 

9. In deciding on the modalities for the sharing of monetary benefits from the use of digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction under paragraph 7 above, the Conference of the Parties shall take into account the recommendations of the access and benefit-sharing committee, recognizing that such modalities should be mutually supportive of and adaptable to other access and benefit-sharing instruments. 

10. Partskonferensen ska vartannat år, med beaktande av rekommendationerna från den kommitté för tillgång och nyttofördelning som inrättats enligt artikel 15, granska och bedöma den monetära nytta som uppstår vid användningen av marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion. Den första granskningen ska äga rum senast fem år efter ikraftträdandet av detta avtal. Granskningen ska omfatta en prövning av de årliga bidrag som avses i punkt 6 ovan. 

10. The Conference of the Parties, taking into account recommendations of the access and benefit-sharing committee established under article 15, shall review and assess, on a biennial basis, the monetary benefits from the utilization of marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction. The first review shall take place no later than five years after the entry into force of this Agreement. The review shall include consideration of the annual contributions referred to in paragraph 6 above. 

11. Parterna ska, där så är lämpligt, vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder för att säkerställa att den nytta som uppstår i samband med verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion som bedrivs av fysiska eller juridiska personer under deras jurisdiktion fördelas i enlighet med detta avtal. 

11. Parties shall take the necessary legisla-tive, administrative or policy measures, as appropriate, with the aim of ensuring that benefits arising from activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction by natural or juridical persons under their jurisdiction are shared in accordance with this Agreement. 

Artikel 15 

Article 15 

Kommittén för tillgång och nyttofördelning 

Access and benefit-sharing committee 

1. Härmed inrättas en kommitté för tillgång och nyttofördelning. Den ska bland annat fungera som en grund för fastställande av riktlinjer för nyttofördelning, i enlighet med artikel 14, för att skapa öppenhet och säkerställa en rimlig och rättvis fördelning av både monetär och icke-monetär nytta. 

1. An access and benefit-sharing committee is hereby established. It shall serve, inter alia, as a means for establishing guidelines for benefit-sharing, in accordance with article 14, providing transparency and ensuring a fair and equitable sharing of both monetary and non-monetary benefits. 

2. Kommittén för tillgång och nyttofördelning ska bestå av 15 ledamöter med lämpliga kvalifikationer inom närliggande områden för att säkerställa ett effektivt utövande av kommitténs funktioner. Ledamöterna ska nomineras av parterna och väljas av partskonferensen med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning och med säkerställande av representation inom kommittén från utvecklingsländer, däribland de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och kustlösa utvecklingsländer. Direktiven och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen. 

2. The access and benefit-sharing committee shall be composed of 15 members possessing appropriate qualifications in related fields, so as to ensure the effective exercise of the functions of the committee. The members shall be nominated by Parties and elected by the Conference of the Parties, taking into account gender balance and equitable geographical distribution and providing for representation on the committee from developing States, including from the least developed countries, from small island developing States and from land-locked developing countries. The terms of reference and modalities for the operation of the committee shall be determined by the Conference of the Parties. 

3. Kommittén får ge rekommendationer till partskonferensen i frågor som omfattas av denna del, inbegripet följande: 

3. The committee may make recommenda-tions to the Conference of the Parties on mat-ters relating to this Part, including on the fol-lowing matters: 

a) Riktlinjer eller en uppförandekod för verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion i enlighet med denna del. 

(a) Guidelines or a code of conduct for activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction in accordance with this Part; 

b) Åtgärder för att genomföra beslut som fattats i enlighet med denna del. 

(b) Measures to implement decisions taken in accordance with this Part; 

c) Nivåer eller mekanismer för fördelning av monetär nytta i enlighet med artikel 14. 

(c) Rates or mechanisms for the sharing of monetary benefits in accordance with article 14; 

d) Frågor som rör denna del i förhållande till clearing house-mekanismen. 

(d) Matters relating to this Part in relation to the Clearing-House Mechanism; 

e) Frågor som rör denna del i förhållande till den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52. 

(e) Matters relating to this Part in relation to the financial mechanism established under article 52; 

f) Andra frågor som rör denna del och som partskonferensen kan begära att kommittén för tillgång och nyttofördelning tar upp. 

(f) Any other matters relating to this Part that the Conference of the Parties may request the access and benefit-sharing committee to address. 

4. Varje part ska se till att kommittén för tillgång och nyttofördelning genom clearing house-mekanismen har tillgång till den information som krävs enligt detta avtal, däribland 

4. Each Party shall make available to the access and benefit-sharing committee, through the Clearing-House Mechanism, the information required under this Agreement, which shall include: 

a) lagstiftningsmässiga, administrativa och politiska åtgärder för tillträde och fördelning av nytta, 

(a) Legislative, administrative and policy measures on access and benefit-sharing; 

b) kontaktuppgifter och annan relevant information om nationella kontaktpunkter, 

(b) Contact details and other relevant infor-mation on national focal points; 

c) övrig information som krävs i enlighet med de beslut som fattats av partskonferensen. 

(c) Other information required pursuant to the decisions taken by the Conference of the Parties. 

5. Kommittén för tillgång och nyttofördelning får rådgöra med och underlätta utbytet av information med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ om verksamheter inom sitt mandat, inbegripet nyttofördelning, användning av digital sekvensinformation om marina genetiska resurser, bästa praxis, verktyg och metoder, dataförvaltning och erfarenheter. 

5. The access and benefit-sharing committee may consult and facilitate the exchange of information with relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies on activities under its mandate, including benefit-sharing, the use of digital sequence information on marine genetic resources, best practices, tools and methodologies, data governance and lessons learned. 

6. Kommittén för tillgång och nyttofördelning får ge rekommendationer till partskonferensen med avseende på information som erhållits enligt punkt 5 ovan. 

6. The access and benefit-sharing committee may make recommendations to the Conference of the Parties in relation to information obtained under paragraph 5 above. 

Artikel 16 

Article 16 

Övervakning och öppenhet 

Monitoring and transparency 

1. Övervakning av och öppenhet inom verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion ska säkerställas genom en anmälan till clearing house-mekanismen, genom användning av den standardiserade identifieringskoden ”BBNJ” i enlighet med denna del och i enlighet med de förfaranden som antagits av partskonferensen på rekommendation av kommittén för tillgång och nyttofördelning 

1. Monitoring and transparency of activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction shall be achieved through notification to the Clearing-House Mechanism, through the use of “BBNJ” standardized batch identifiers in accordance with this Part and according to procedures adopted by the Conference of the Parties as recommended by the access and benefit-sharing committee. 

2. Parterna ska lämna in regelbundna rapporter till kommittén för tillgång och nyttofördelning om genomförandet av bestämmelserna i denna del om verksamheter med avseende på marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion och fördelningen av nyttan av dessa verksamheter i enlighet med denna del. 

2. Parties shall periodically submit reports to the access and benefit-sharing committee on their implementation of the provisions in this Part on activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction and the sharing of benefits therefrom, in accordance with this Part. 

3. Kommittén för tillgång och nyttofördelning ska utarbeta en rapport på grundval av den information som tagits emot från clearing house-mekanismen och göra rapporten tillgänglig för parterna så att de kan lämna synpunkter på den. Kommittén för tillgång och nyttofördelning ska lämna in rapporten, inklusive eventuella synpunkter, till partskonferensen för övervägande. Partskonferensen får, med beaktande av rekommendationen från kommittén för tillgång och nyttofördelning, fastställa lämpliga riktlinjer för genomförandet av denna artikel med utgångspunkt i parternas nationella förmåga och förutsättningar. 

3. The access and benefit-sharing committee shall prepare a report based on the information received through the Clearing-House Mechanism and make it available to Parties, which may submit comments. The access and benefit-sharing committee shall submit the report, including comments received, for the consideration of the Conference of the Parties. The Conference of the Parties, taking into account the recommendation of the access and benefit-sharing committee, may determine appropriate guidelines for the implementation of this article, which shall take into account the national capabilities and circumstances of Parties. 

DEL III 

PART III 

OMRÅDESBASERADE FÖRVALTNINGSVERKTYG OCH ANDRA ÅTGÄRDER, DÄRIBLAND MARINA SKYDDSOMRÅDEN 

MEASURES SUCH AS AREA-BASED MANAGEMENT TOOLS, INCLUDING MARINE PROTECTED AREAS 

Artikel 17 

Article 17 

Mål 

Objectives 

Målen med denna del är att 

The objectives of this Part are to: 

a) säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av områden som kräver skydd, däribland genom att inrätta ett omfattande system av områdesbaserade förvaltningsverktyg med ekologiskt representativa och väl utbyggda nätverk av marina skyddade områden, 

(a) Conserve and sustainably use areas re-quiring protection, including through the es-tablishment of a comprehensive system of ar-ea-based management tools, with ecologically representative and well-connected networks of marine protected areas; 

b) utöka samarbetet och samordningen vid användning av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, mellan staterna, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, 

(b) Strengthen cooperation and coordination in the use of area-based management tools, including marine protected areas, among States, relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies; 

c) skydda, bevara, återställa och upprätthålla den biologiska mångfalden och ekosystemen, bland annat för att öka deras produktivitet och välmående och stärka deras resiliens mot stressfaktorer, däribland klimatförändringar, havsförsurning och havsföroreningar, 

(c) Protect, preserve, restore and maintain biological diversity and ecosystems, including with a view to enhancing their productivity and health, and strengthen resilience to stressors, including those related to climate change, ocean acidification and marine pollution; 

d) bidra till livsmedelssäkerheten och andra socioekonomiska mål, inbegripet skyddet av kulturella värden, 

(d) Support food security and other socio-economic objectives, including the protection of cultural values; 

e) ge stöd till utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling, genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi för att utveckla, genomföra, övervaka, förvalta och tillämpa områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden. 

(e) Support developing States Parties, in particular the least developed countries, land-locked developing countries, geographically disadvantaged States, small island developing States, coastal African States, archipelagic States and developing middle-income countries, taking into account the special circumstances of small island developing States, through capacity-building and the development and transfer of marine technology in developing, implementing, monitoring, managing and enforcing area-based management tools, including marine protected areas. 

Artikel 18 

Article 18 

Geografiskt tillämpningsområde 

Area of application 

Inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, ska inte omfatta några områden inom nationell jurisdiktion och ska inte åberopas som grund för att hävda eller förneka anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion, inbegripet i fråga om eventuella tvister. Partskonferensen ska inte fatta beslut om förslag angående inrättandet av sådana områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och under inga omständigheter ska sådana förslag tolkas som erkännande eller icke-erkännande av anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion. 

The establishment of area-based manage-ment tools, including marine protected areas, shall not include any areas within national ju-risdiction and shall not be relied upon as a ba-sis for asserting or denying any claims to sov-ereignty, sovereign rights or jurisdiction, in-cluding in respect of any disputes relating thereto. The Conference of the Parties shall not consider for decision proposals for the establishment of such area-based management tools, including marine protected areas, and in no case shall such proposals be interpreted as recognition or non-recognition of any claims to sovereignty, sovereign rights or jurisdiction. 

Artikel 19 

Article 19 

Förslag 

Proposals 

1. Förslag angående inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, enligt denna del ska lämnas in av parterna, enskilt eller gemensamt, till sekretariatet. 

1. Proposals regarding the establishment of area-based management tools, including ma-rine protected areas, under this Part shall be submitted by Parties, individually or collec-tively, to the secretariat. 

2. Parterna ska, där så är lämpligt, samarbeta och rådgöra med relevanta berörda aktörer, däribland stater och globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, civilsamhället, det vetenskapliga samfundet, den privata sektorn, urfolk och lokala samhällen, vid utarbetandet av förslag så som fastställs i denna del. 

2. Parties shall collaborate and consult, as appropriate, with relevant stakeholders, including States and global, regional, subregional and sectoral bodies, as well as civil society, the scientific community, the private sector, Indigenous Peoples and local communities, for the development of proposals, as set out in this Part. 

3. Förslagen ska utarbetas på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi. 

3. Proposals shall be formulated on the basis of the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, taking into account the precautionary approach and an ecosystem approach. 

4. Förslag med avseende på identifierade områden ska omfatta följande huvudsakliga delar: 

4. Proposals with regard to identified areas shall include the following key elements: 

a) En geografisk eller rumslig beskrivning av det område som förslaget gäller genom en hänvisning till de vägledande kriterier som anges i bilaga I. 

(a) A geographic or spatial description of the area that is the subject of the proposal by reference to the indicative criteria specified in Annex I; 

b) Information om de kriterier som anges i bilaga I och andra kriterier som kan utvecklas och revideras ytterligare i enlighet med punkt 5 nedan som har tillämpats vid identifieringen av området. 

(b) Information on any of the criteria speci-fied in Annex I, as well as any criteria that may be further developed and revised in accordance with paragraph 5 below applied in identifying the area; 

c) Mänskliga verksamheter i området, inbegripet användningsområden för urfolk och lokala samhällen, och deras möjliga konsekvenser. 

(c) Human activities in the area, including uses by Indigenous Peoples and local communities, and their possible impact, if any; 

d) En beskrivning av läget för den marina miljön och den biologiska mångfalden i det identifierade området. 

(d) A description of the state of the marine environment and biological diversity in the identified area; 

e) En beskrivning av de mål för bevarande och, i tillämpliga fall, hållbar användning som ska tillämpas i området. 

(e) A description of the conservation and, where appropriate, sustainable use objectives that are to be applied to the area; 

f) Ett utkast till förvaltningsplan som omfattar de föreslagna åtgärderna och beskriver de föreslagna övervaknings-, forsknings- och granskningsåtgärderna för att uppnå de angivna målen. 

(f) A draft management plan encompassing the proposed measures and outlining proposed monitoring, research and review activities to achieve the specified objectives; 

g) Varaktigheten av åtgärderna i det föreslagna området i förekommande fall. 

(g) The duration of the proposed area and measures, if any; 

h) Information om eventuella samråd med andra stater, däribland angränsande kuststater, och/eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, i förekommande fall. 

(h) Information on any consultations undertaken with States, including adjacent coastal States and/or relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, if any; 

i) Information om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som har genomförts enligt relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. 

(i) Information on area-based management tools, including marine protected areas, implemented under relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies; 

j) Relevanta vetenskapliga bidrag och, i förekommande fall, traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen. 

(j) Relevant scientific input and, where available, traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities. 

5. De vägledande kriterierna för identifieringen av dessa områden ska, i relevanta fall, omfatta de som anges i bilaga I och kan vid behov utvecklas och revideras ytterligare av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen. 

5. Indicative criteria for the identification of such areas shall include, as relevant, those specified in Annex I and may be further developed and revised as necessary by the Scientific and Technical Body for consideration and adoption by the Conference of the Parties. 

6. Ytterligare krav angående förslagens innehåll, däribland villkoren för tillämpningen av vägledande kriterier enligt punkt 5 ovan, och vägledning om de förslag som anges i punkt 4 b ovan, ska vid behov utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen. 

6. Further requirements regarding the con-tents of proposals, including the modalities for the application of indicative criteria as specified in paragraph 5 above, and guidance on proposals specified in paragraph 4 (b) above shall be elaborated by the Scientific and Technical Body, as necessary, for consideration and adoption by the Conference of the Parties. 

Artikel 20 

Article 20 

Offentliggörande och preliminär granskning av förslagen 

Publicity and preliminary review of proposals 

När ett förslag har tagits emot skriftligen ska sekretariatet göra förslaget tillgängligt offentligt och överlämna det till det vetenskapliga och tekniska organet för en preliminär granskning. Syftet med granskningen är att säkerställa att förslaget innehåller den information som krävs enligt artikel 19, inbegripet de vägledande kriterier som beskrivs i denna del och i bilaga I. Resultatet av granskningen ska göras tillgängligt offentligt och vidarebefordras till projektets initiativtagare av sekretariatet. Initiativtagaren ska skicka tillbaka förslaget till sekretariatet efter att ha beaktat det vetenskapliga och tekniska organets preliminära granskning. Sekretariatet ska underrätta parterna och göra det reviderade förslaget tillgängligt för allmänheten samt underlätta samråd i enlighet med artikel 21. 

Upon receipt of a proposal in writing, the secretariat shall make the proposal publicly available and transmit it to the Scientific and Technical Body for a preliminary review. The purpose of the review is to ascertain that the proposal contains the information required under article 19, including indicative criteria described in this Part and in Annex I. The outcome of that review shall be made publicly available and shall be conveyed to the proponent by the secretariat. The proponent shall retransmit the proposal to the secretariat, having taken into account the preliminary review by the Scientific and Technical Body. The secretariat shall notify the Parties and make that retransmitted proposal publicly available and facilitate consultations pursuant to article 21. 

Artikel 21 

Article 21 

Samråd om och bedömning av förslag 

Consultations on and assessment of proposals 

1. Samråd om förslag som lämnats in enligt artikel 19 ska vara inkluderande, öppna och tillgängliga för alla berörda aktörer, inbegripet stater och globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, såväl som civilsamhället, det vetenskapliga samfundet samt urfolk och lokala samhällen. 

1. Consultations on proposals submitted under article 19 shall be inclusive, transparent and open to all relevant stakeholders, including States and global, regional, subregional and sectoral bodies, as well as civil society, the scientific community, Indigenous Peoples and local communities. 

2. Sekretariatet ska underlätta samråd och samla in synpunkter enligt följande: 

2. The secretariat shall facilitate consulta-tions and gather input as follows: 

a) Stater, i synnerhet angränsande kuststater, ska underrättas och uppmanas att bland annat lämna in 

(a) States, in particular adjacent coastal States, shall be notified and invited to submit, inter alia: 

i) synpunkter på förslagets förtjänster och geografiska tillämpningsområde, 

(i) Views on the merits and geographic scope of the proposal; 

ii) övriga relevanta vetenskapliga bidrag, 

(ii) Any other relevant scientific input; 

iii) information om befintliga åtgärder eller verksamheter i angränsande eller närliggande områden inom och utanför nationell jurisdiktion, 

(iii) Information regarding any existing measures or activities in adjacent or related areas within national jurisdiction and beyond national jurisdiction; 

iv) synpunkter på förslagets möjliga konsekvenser för områden inom nationell jurisdiktion, 

(iv) Views on the potential implications of the proposal for areas within national jurisdiction; 

v) andra relevanta uppgifter. 

(v) Any other relevant information; 

b) Organ för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ ska underrättas och uppmanas att bland annat lämna in 

(b) Bodies of relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies shall be notified and invited to submit, inter alia: 

i) synpunkter på förslagets förtjänster, 

(i) Views on the merits of the proposal; 

ii) övriga relevanta vetenskapliga bidrag, 

(ii) Any other relevant scientific input; 

iii) information angående eventuella befintliga åtgärder som antagits genom instrumentet, ramverket eller organet för det relevanta området eller för angränsande områden, 

(iii) Information regarding any existing measures adopted by that instrument, frame-work or body for the relevant area or for adja-cent areas; 

iv) synpunkter angående andra aspekter om åtgärderna och andra förutsättningar för ett utkast till förvaltningsplan som identifierats i förslaget och som omfattas av det organets befogenhet, 

(iv) Views regarding any aspects of the measures and other elements for a draft man-agement plan identified in the proposal that fall within the competence of that body; 

v) synpunkter angående relevanta ytterligare åtgärder som omfattas av behörighetsområdet för instrumentet, ramverket eller organen, 

(v) Views regarding any relevant additional measures that fall within the competence of that instrument, framework or body; 

vi) andra relevanta uppgifter. 

(vi) Any other relevant information; 

c) Urfolk och lokala samhällen med relevanta traditionella kunskaper, det vetenskapliga samfundet, civilsamhället och andra relevanta berörda aktörer ska uppmanas att bland annat lämna in 

(c) Indigenous Peoples and local communi-ties with relevant traditional knowledge, the scientific community, civil society and other relevant stakeholders shall be invited to sub-mit, inter alia: 

i) synpunkter på förslagets förtjänster, 

(i) Views on the merits of the proposal; 

ii) övriga relevanta vetenskapliga bidrag, 

(ii) Any other relevant scientific input; 

iii) relevanta traditionella kunskaper hos urfolk och lokala samhällen, 

(iii) Any relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities; 

iv) annan relevant information. 

(iv) Any other relevant information. 

3. Bidrag som tagits emot i enlighet med punkt 2 ovan ska göras tillgängliga för allmänheten av sekretariatet. 

3. Contributions received pursuant to para-graph 2 above shall be made publicly available by the secretariat. 

4. I de fall då den föreslagna åtgärden påverkar områden som är helt omgivna av andra staters ekonomiska exklusiva zoner ska initiativtagarna 

4. In cases where the proposed measure af-fects areas that are entirely surrounded by the exclusive economic zones of States, propo-nents shall: 

a) genomföra riktade och förebyggande samråd, inbegripet en förhandsanmälan, med dessa stater, 

(a) Undertake targeted and proactive consultations, including prior notification, with such States; 

b) ta hänsyn till staternas åsikter och synpunkter på den föreslagna åtgärden och lämna skriftliga svar som särskilt avser dessa åsikter och synpunkter och, där så är lämpligt, revidera den föreslagna åtgärden i enlighet därmed. 

(b) Consider the views and comments of such States on the proposed measure and provide written responses specifically addressing such views and comments and, where appropriate, revise the proposed measure accordingly. 

5. Initiativtagaren ska ta hänsyn till de bidrag som tagits emot under samrådsperioden och de synpunkter och den information som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet, och, där så är tillämpligt, omarbeta förslaget i enlighet därmed eller svara på väsentliga bidrag som inte återspeglas i förslaget. 

5. The proponent shall consider the contributions received during the consultation period, as well as the views of and information from the Scientific and Technical Body, and, as appropriate, revise the proposal accordingly or respond to substantive contributions not reflected in the proposal. 

6. Samrådsperioden ska vara tidsbegränsad. 

6. The consultation period shall be time-bound. 

7. Det omarbetade förslaget ska lämnas till det vetenskapliga och tekniska organet, som därefter ska bedöma förslaget och lämna rekommendationer till partskonferensen. 

7. The revised proposal shall be submitted to the Scientific and Technical Body, which shall assess the proposal and make recommendations to the Conference of the Parties. 

8. Villkoren för samråds- och bedömningsprocessen, inbegripet dess varaktighet, ska vid behov utarbetas ytterligare av det vetenskapliga och tekniska organet vid dess första möte, för övervägande och antagande av partskonferensen, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling. 

8. The modalities for the consultation and assessment process, including duration, shall be further elaborated by the Scientific and Technical Body, as necessary, at its first meeting, for consideration and adoption by the Conference of the Parties, taking into account the special circumstances of small island developing States. 

Artikel 22 

Article 22 

Inrättande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden 

Establishment of area-based management tools, including marine protected areas 

1. På grundval av det slutgiltiga förslaget och utkastet till förvaltningsplan, med beaktande av de bidrag och de vetenskapliga data som tagits emot under den samrådsprocess som införts i enlighet med denna del, och med beaktande av de vetenskapliga råd och rekommendationer som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet, ska partskonferensen 

1. The Conference of the Parties, on the ba-sis of the final proposal and the draft management plan, taking into account the contributions and scientific input received during the consultation process established under this Part, and the scientific advice and recommendations of the Scientific and Technical Body: 

a) fatta beslut om inrättandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och tillhörande åtgärder, 

(a) Shall take decisions on the establishment of area-based management tools, including marine protected areas, and related measures; 

b) ges möjlighet att fatta beslut om åtgärder som är förenliga med de som antagits av relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, i samarbete och samordning med dessa instrument, ramar och organ, 

(b) May take decisions on measures compatible with those adopted by relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, in cooperation and coordination with those instruments, frameworks and bodies; 

c) ges möjlighet att, om de föreslagna åtgärderna omfattas av andra globala, regionala, subregionala eller sektoriella organs befogenheter, ge rekommendationer till parterna i detta avtal och till globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ för att främja antagandet av relevanta åtgärder genom sådana instrument, ramar och organ i enlighet med deras respektive mandat. 

(c) May, where proposed measures are within the competences of other global, regional, subregional or sectoral bodies, make recommendations to Parties to this Agreement and to global, regional, subregional and sectoral bodies to promote the adoption of relevant measures through such instruments, frameworks and bodies, in accordance with their respective mandates. 

2. När partskonferensen fattar beslut enligt denna artikel ska den respektera, och inte undergräva, de befogenheter som har tilldelats de relevanta rättsliga instrumenten och ramarna och de relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organen. 

2. In taking decisions under this article, the Conference of the Parties shall respect the competences of, and not undermine, relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies. 

3. Partskonferensen ska anordna regelbundna samråd för att förbättra samarbetet och samordningen med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ med avseende på områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och förbättra samordningen med avseende på tillhörande åtgärder som antagits enligt dessa instrument och ramar och av dessa organ. 

3. The Conference of the Parties shall make arrangements for regular consultations to en-hance cooperation and coordination with and among relevant legal instruments and frame-works and relevant global, regional, subre-gional and sectoral bodies with regard to area-based management tools, including marine protected areas, as well as coordination with regard to related measures adopted under such instruments and frameworks and by such bodies. 

4. Om uppnåendet av målen och genomförandet av denna del kräver det, för att påskynda det internationella samarbetet och samordningen med avseende på bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, får partskonferensen överväga och där så är lämpligt, med förbehåll för punkterna 1 och 2 ovan, besluta att utveckla en mekanism för befintliga områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som antagits enligt relevanta rättsliga instrument och ramar eller av relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ. 

4. Where the achievement of the objectives and the implementation of this Part so re-quires, to further international cooperation and coordination with respect to the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, the Conference of the Parties may consider and, subject to paragraphs 1 and 2 above, may decide, as appropriate, to develop a mechanism regarding existing area-based management tools, including marine protected areas, adopted by relevant legal instruments and frameworks or relevant global, regional, subregional or sectoral bodies. 

5. Beslut och rekommendationer som antas av partskonferensen i enlighet med denna del ska inte undergräva effektiviteten hos de åtgärder som antagits med avseende på områden inom nationell jurisdiktion och ska fattas och utarbetas med vederbörlig hänsyn till alla staters rättigheter och skyldigheter i enlighet med konventionen. Om åtgärder som föreslagits enligt denna del skulle påverka eller rimligen skulle kunna förväntas påverka det överliggande vattnet ovanför havsbottnen och det underliggande jordlagret i undervattensområden över vilka en kuststat utövar suveräna rättigheter i enlighet med konventionen, ska dessa åtgärder utarbetas med vederbörlig hänsyn till kuststatens suveräna rättigheter. För detta ändamål ska samråd genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna del. 

5. Decisions and recommendations adopted by the Conference of the Parties in accordance with this Part shall not undermine the effectiveness of measures adopted in respect of areas within national jurisdiction and shall be made with due regard for the rights and duties of all States, in accordance with the Convention. In cases where measures proposed under this Part would affect or could reasonably be expected to affect the superjacent water above the seabed and subsoil of submarine areas over which a coastal State exercises sovereign rights in accordance with the Convention, such measures shall have due regard to the sovereign rights of such coastal States. Consultations shall be undertaken to that end, in accordance with the provisions of this Part. 

6. Om ett områdesbaserat förvaltningsverktyg, däribland ett marint skyddsområde, som inrättats enligt denna del i efterhand, antingen helt eller delvis, faller inom en kuststats nationella jurisdiktion, ska den del som ligger inom nationell jurisdiktion omedelbart upphöra att gälla. Den del som återstår i områden utanför nationell jurisdiktion ska fortsätta att vara gällande fram till dess att partskonferensen, vid dess efterföljande möte, granskar och beslutar huruvida det områdesbaserade förvaltningsverktyget, däribland ett marint skyddsområde, ska ändras eller upphävas vid behov. 

6. In cases where an area-based management tool, including a marine protected area, established under this Part subsequently falls, either wholly or in part, within the national jurisdiction of a coastal State, the part within national jurisdiction shall immediately cease to be in force. The part remaining in areas beyond national jurisdiction shall remain in force until the Conference of the Parties, at its following meeting, reviews and decides whether to amend or revoke the area-based management tool, including a marine protected area, as necessary. 

7. När ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ har inrättats, eller om dess befogenheter har ändrats, ska varje områdesbaserat förvaltningsverktyg, däribland ett marint skyddsområde, eller tillhörande åtgärder som antagits av partskonferensen enligt denna del, som i efterhand, antingen helt eller delvis, faller inom befogenheterna för detta instrument, ramverk eller organ fortsätta att tillämpas fram till dess att partskonferensen granskar och, i nära samarbete och samordning med det aktuella instrumentet, ramverket eller organet, beslutar att upprätthålla, ändra eller upphäva det områdesbaserade förvaltningsverktyget, däribland ett marint skyddsområde, och tillhörande åtgärder i förekommande fall. 

7. Upon the establishment of, or amendment to the competence of, a relevant legal instrument or framework or a relevant global, regional, subregional or sectoral body, any area-based management tool, including a marine protected area, or related measures adopted by the Conference of the Parties under this Part that subsequently falls within the competence of such instrument, framework or body, either wholly or in part, shall remain in force until the Conference of the Parties reviews and decides, in close cooperation and coordination with that instrument, framework or body, to maintain, amend or revoke the area-based management tool, including a marine protected area, and related measures, as appropriate. 

Artikel 23 

Article 23 

Beslutsfattande 

Decision-making 

1. Som en allmän regel ska besluten och rekommendationerna enligt denna del antas i samförstånd. 

1. As a general rule, the decisions and rec-ommendations under this Part shall be taken by consensus. 

2. Om inget samförstånd har uppnåtts ska besluten och rekommendationerna enligt denna del antas med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter, efter att partskonferensen har beslutat, med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter, att alla ansträngningar för att uppnå samförstånd har uttömts. 

2. If no consensus is reached, decisions and recommendations under this Part shall be tak-en by a three-fourths majority of the Parties present and voting, before which the Confer-ence of the Parties shall decide, by a two-thirds majority of the Parties present and voting that all efforts to reach consensus have been exhausted. 

3. Beslut som har fattats enligt denna del ska träda i kraft 120 dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket de fattades och vara bindande för alla parter. 

3. Decisions taken under this Part shall enter into force 120 days after the meeting of the Conference of the Parties at which they were taken and shall be binding on all Parties. 

4. Under den period på 120 dagar som föreskrivs i punkt 3 ovan får alla parter, genom en skriftlig anmälan till sekretariatet, göra en invändning med avseende på ett beslut som antagits enligt denna del, varvid det beslutet inte ska vara bindande för den parten. En invändning mot ett beslut kan när som helst dras tillbaka genom en skriftlig anmälan till sekretariatet, varvid beslutet ska vara bindande för parten i fråga 90 dagar efter det datum då anmälan om att invändningen har dragits tillbaka lämnades in. 

4. During the period of 120 days provided for in paragraph 3 above, any Party may, by notification in writing to the secretariat, make an objection with respect to a decision adopted under this Part, and that decision shall not be binding on that Party. An objection to a decision may be withdrawn at any time by written notification to the secretariat and, thereupon, the decision shall be binding for that Party 90 days following the date of the notification stating that the objection is withdrawn. 

5. En part som gör en invändning enligt punkt 4 ovan ska vid tidpunkten för invändningen lämna in en skriftlig förklaring till sekretariatet angående skälen till invändningen, vilken ska bygga på en eller flera av följande skäl: 

5. A Party making an objection under para-graph 4 above shall provide to the secretariat, in writing, at the time of making its objection, the explanation of the grounds for its objec-tion, which shall be based on one or more of the following grounds: 

a) Beslutet är oförenligt med detta avtal eller den invändande partens rättigheter och skyldigheter i enlighet med konventionen. 

(a) The decision is inconsistent with this Agreement or the rights and duties of the ob-jecting Party in accordance with the Conven-tion; 

b) Beslutet innebär att den invändande parten diskrimineras på ett orättvist sätt till formen eller i praktiken. 

(b) The decision unjustifiably discriminates in form or in fact against the objecting Party; 

c) Parten kan inte, efter att ha gjort alla rimliga ansträngningar, efterleva beslutet vid tidpunkten för invändningen på ett praktiskt sätt. 

(c) The Party cannot practicably comply with the decision at the time of the objection after making all reasonable efforts to do so. 

6. En part som gör en invändning enligt punkt 4 ovan ska, så långt det är praktiskt möjligt, anta alternativa åtgärder eller förfaranden som är likvärdiga med det beslut som parten har invänt mot och ska inte anta eller vidta åtgärder som skulle undergräva effektiviteten i det beslut som den har invänt mot såvida inte dessa åtgärder är avgörande för den invändande partens utövande av sina rättigheter och skyldigheter i enlighet med konventionen. 

6. A Party making an objection under para-graph 4 above shall, to the extent practicable, adopt alternative measures or approaches that are equivalent in effect to the decision to which it has objected and shall not adopt measures nor take actions that would undermine the effectiveness of the decision to which it has objected unless such measures or actions are essential for the exercise of rights and duties of the objecting Party in accordance with the Convention. 

7. Den invändande parten ska lämna in en rapport till partskonferensens nästa ordinarie möte efter sin anmälan enligt punkt 4 ovan, och regelbundet därefter, om sitt genomförande av punkt 6 ovan, som grund för övervakningen och granskningen enligt artikel 26. 

7. The objecting Party shall report to the next ordinary meeting of the Conference of the Parties following its notification under paragraph 4 above, and periodically thereafter, on its implementation of paragraph 6 above, to inform the monitoring and review under article 26. 

8. En invändning mot ett beslut som fattats i enlighet med punkt 4 ovan får endast förnyas om den invändande parten anser att det fortfarande är nödvändigt, vart tredje år efter beslutets ikraftträdande, genom en skriftlig anmälan till sekretariatet. Denna skriftliga anmälan ska innehålla en förklaring av skälen till den ursprungliga invändningen. 

8. An objection to a decision made in ac-cordance with paragraph 4 above may only be renewed if the objecting Party considers it still necessary, every three years after the entry into force of the decision, by written notification to the secretariat. Such written notification shall include an explanation of the grounds of its initial objection. 

9. Om ingen anmälan om förnyelse enligt punkt 8 ovan har tagits emot ska invändningen automatiskt betraktas som upphävd, varefter beslutet ska vara bindande för den parten 120 dagar efter att invändningen upphävdes automatiskt. Sekretariatet ska underrätta parten 60 dagar före det datum då invändningen kommer att upphävas automatiskt. 

9. If no notification of renewal pursuant to paragraph 8 above is received, the objection shall be considered automatically withdrawn and, thereupon, the decision shall be binding for that Party 120 days after that objection is automatically withdrawn. The secretariat shall notify the Party 60 days prior to the date on which the objection will be automatically withdrawn. 

10. Beslut som partskonferensen har antagit enligt denna del, och invändningar mot dessa beslut, ska göras tillgängliga för allmänheten av sekretariatet och vidarebefordras till alla stater, alla relevanta rättsliga instrument och ramar samt alla relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. 

10. Decisions of the Conference of the Par-ties adopted under this Part, and objections to those decisions, shall be made publicly avail-able by the secretariat and shall be transmitted to all States and relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies. 

Artikel 24 

Article 24 

Nödåtgärder 

Emergency measures 

1. Partskonferensen ska fatta beslut om att anta åtgärder i områden utanför nationell jurisdiktion, som vid behov ska tillämpas i nödsituationer, om ett naturfenomen eller en av människan förorsakad katastrof har orsakat, eller sannolikt kommer att orsaka, allvarlig eller oåterkallelig skada på marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, för att säkerställa att den allvarliga eller oåterkalleliga skadan inte förvärras. 

1. The Conference of the Parties shall take decisions to adopt measures in areas beyond national jurisdiction, to be applied on an emergency basis, if necessary, when a natural phenomenon or human-caused disaster has caused, or is likely to cause, serious or irreversible harm to marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, to ensure that the serious or irreversible harm is not exacerbated. 

2. Åtgärder som antagits enligt denna artikel ska endast anses vara nödvändiga om den allvarliga eller oåterkalleliga skadan, efter samråd med relevanta rättsliga instrument eller ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ, inte kan hanteras på ett skyndsamt sätt genom tillämpningen av andra artiklar i detta avtal eller av ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, lokalt eller sektoriellt organ. 

2. Measures adopted under this article shall be considered necessary only if, following consultation with relevant legal instruments or frameworks or relevant global, regional, subregional or sectoral bodies, the serious or irreversible harm cannot be managed in a timely manner through the application of the other articles of this Agreement or by a relevant legal instrument or framework or a relevant global, regional, subregional or sectoral body. 

3. Åtgärder som antagits i en nödsituation ska bygga på den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och utformas med beaktande av försiktighetsansatsen. Dessa åtgärder kan föreslås av parterna eller rekommenderas av det vetenskapliga och tekniska organet, och de kan antas mellan sammanträdena. Åtgärderna ska vara tillfälliga och måste omprövas för ett nytt beslut vid partskonferensens nästa möte efter deras antagande. 

3. Measures adopted on an emergency basis shall be based on the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities and shall take into account the precautionary approach. Such measures may be proposed by Parties or recommended by the Scientific and Technical Body and may be adopted intersessionally. The measures shall be temporary and must be reconsidered for decision at the next meeting of the Conference of the Parties following their adoption. 

4. Åtgärderna ska upphöra att gälla två år efter deras ikraftträdande eller upphävas tidigare av partskonferensen när de har ersatts av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och tillhörande åtgärder som fastställts i enlighet med denna del, eller av åtgärder som antagits av ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ, eller genom ett beslut av partskonferensen om de omständigheter som föranledde åtgärden inte längre existerar. 

4. The measures shall terminate two years following their entry into force or shall be terminated earlier by the Conference of the Parties upon being replaced by area-based management tools, including marine protected areas, and related measures established in accordance with this Part, or by measures adopted by a relevant legal instrument or framework or relevant global, regional, subregional or sectoral body, or by a decision of the Conference of the Parties when the circumstances that necessitated the measure cease to exist. 

5. Förfaranden och riktlinjer för inrättandet av nödåtgärder, inbegripet samrådsförfaranden, ska vid behov utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet för övervägande och antagande av partskonferensen så snart som möjligt. Dessa förfaranden ska vara inkluderande och transparenta. 

5. Procedures and guidance for the establishment of emergency measures, including consultation procedures, shall be elaborated by the Scientific and Technical Body, as necessary, for consideration and adoption by the Conference of the Parties at its earliest opportunity. Such procedures shall be inclusive and transparent. 

Artikel 25 

Article 25 

Genomförande 

Implementation 

1. Parterna ska säkerställa att verksamheter inom deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedrivs i enlighet med de beslut som antagits enligt denna del. 

1. Parties shall ensure that activities under their jurisdiction or control that take place in areas beyond national jurisdiction are conducted consistently with the decisions adopted under this Part. 

2. Inget i detta avtal ska hindra en part från att anta strängare åtgärder med avseende på sina medborgare eller fartyg eller med avseende på verksamheter inom sin jurisdiktion eller kontroll utöver de som antagits enligt denna del, i enlighet med folkrätten och till stöd för målen i avtalet. 

2. Nothing in this Agreement shall prevent a Party from adopting more stringent measures with respect to its nationals and vessels or with regard to activities under its jurisdiction or control in addition to those adopted under this Part, in accordance with international law and in support of the objectives of the Agreement. 

3. Genomförandet av de åtgärder som antagits enligt denna del bör inte medföra en oproportionerlig börda på små östater under utveckling eller de minst utvecklade länderna, varken direkt eller indirekt. 

3. The implementation of the measures adopted under this Part should not impose a disproportionate burden on Parties that are small island developing States or least developed countries, directly or indirectly. 

4. Parterna ska, där så är lämpligt, främja antagandet av åtgärder inom relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organ i vilka de ingår som medlemmar, för att stödja genomförandet av de beslut och rekommendationer som antagits av partskonferensen enligt denna del. 

4. Parties shall promote, as appropriate, the adoption of measures within relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies of which they are members, to support the implementation of the decisions and recommendations made by the Conference of the Parties under this Part. 

5. Parterna ska uppmana de stater som har rätt att bli parter i detta avtal, i synnerhet de vars verksamheter bedrivs och vars fartyg eller medborgare är verksamma i ett område som omfattas av ett etablerat områdesbaserat förvaltningsverktyg, däribland ett marint skyddsområde, att anta åtgärder som stöder partskonferensens beslut och rekommendationer om områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som antagits enligt denna del. 

5. Parties shall encourage those States that are entitled to become Parties to this Agreement, in particular those whose activities, vessels or nationals operate in an area that is the subject of an established area-based management tool, including a marine protected area, to adopt measures supporting the decisions and recommendations of the Conference of the Parties on area-based management tools, including marine protected areas, established under this Part. 

6. En part som inte är part eller deltagare i ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller medlem i ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ, och som inte på annat sätt samtycker till att tillämpa de åtgärder som fastställts inom ramen för dessa instrument och ramar och av dessa organ ska inte befrias från skyldigheten att, i enlighet med konventionen och detta avtal, samarbeta för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

6. A Party that is not a party to or a partici-pant in a relevant legal instrument or frame-work, or a member of a relevant global, re-gional, subregional or sectoral body, and that does not otherwise agree to apply the measures established under such instruments and frameworks and by such bodies shall not be discharged from the obligation to cooperate, in accordance with the Convention and this Agreement, in the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction. 

Artikel 26 

Article 26 

Övervakning och översyn 

Monitoring and review 

1. Parterna ska, enskilt eller gemensamt, rapportera till partskonferensen om genomförandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del och tillhörande åtgärder. Dessa rapporter, och den information och den översyn som avses i punkterna 2 respektive 3 nedan, ska göras tillgängliga för allmänheten av sekretariatet. 

1. Parties shall, individually or collectively, report to the Conference of the Parties on the implementation of area-based management tools, including marine protected areas, established under this Part and related measures. Such reports, as well as the information and the review referred to in paragraphs 2 and 3 below, respectively, shall be made publicly available by the secretariat. 

2. De relevanta rättsliga instrumenten och ramarna och de relevanta globala, regionala, subregionala eller sektoriella organen ska uppmanas att tillhandahålla information till partskonferensen om genomförandet av de åtgärder som de har antagit för att uppnå målen med områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del. 

2. The relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies shall be invited to provide information to the Conference of the Parties on the implementation of measures that they have adopted to achieve the objectives of area-based management tools, including marine protected areas, established under this Part. 

3. Områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del, inbegripet tillhörande åtgärder, ska övervakas och regelbundet ses över av det vetenskapliga och tekniska organet, med beaktande av de rapporter och den information som avses i punkterna 1 respektive 2 ovan. 

3. Area-based management tools, including marine protected areas, established under this Part, including related measures, shall be monitored and periodically reviewed by the Scientific and Technical Body, taking into account the reports and information referred to in paragraphs 1 and 2 above, respectively. 

4. Vid den översyn som avses i punkt 3 ovan ska det vetenskapliga och tekniska organet bedöma ändamålsenligheten hos områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som inrättats enligt denna del, inbegripet tillhörande åtgärder och de framsteg som har gjorts för att uppnå deras mål, och ge råd och rekommendationer till partskonferensen. 

4. In the review referred to in paragraph 3 above, the Scientific and Technical Body shall assess the effectiveness of area-based management tools, including marine protected areas, established under this Part, including related measures and the progress made in achieving their objectives, and provide advice and recommendations to the Conference of the Parties. 

5. Efter översynen ska partskonferensen vid behov anta beslut eller rekommendationer om ändring, utvidgning eller upphävande av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, och eventuella tillhörande åtgärder som antagits av partskonferensen, på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, med beaktande av försiktighetsansatsen och en ekosystembaserad strategi. 

5. Following the review, the Conference of the Parties shall, as necessary, take decisions or recommendations on the amendment, extension or revocation of area-based management tools, including marine protected areas, and any related measures adopted by the Conference of the Parties, on the basis of the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, taking into account the precautionary approach and an ecosystem approach. 

DEL IV 

PART IV 

MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNINGAR 

ENVIRONMENTAL IMPACT ASSESSMENTS 

Artikel 27 

Article 27 

Mål 

Objectives 

Målen med denna del är att 

The objectives of this Part are to: 

a) Verkställa bestämmelserna i konventionen om miljökonsekvensbedömning i områden utanför nationell jurisdiktion genom att fastställa processer, tröskelvärden och andra krav för parternas genomförande och rapportering av bedömningar, 

(a) Operationalize the provisions of the Convention on environmental impact assessment for areas beyond national jurisdiction by establishing processes, thresholds and other requirements for conducting and reporting assessments by Parties; 

b) säkerställa att verksamheter som omfattas av denna del bedöms och genomförs för att förebygga, lindra och hantera betydande negativa effekter i syfte att skydda och bevara den marina miljön, 

(b) Ensure that activities covered by this Part are assessed and conducted to prevent, mitigate and manage significant adverse impacts for the purpose of protecting and preserving the marine environment; 

c) stödja bedömningen av kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion, 

(c) Support the consideration of cumulative impacts and impacts in areas within national jurisdiction; 

d) möjliggöra strategiska miljöbedömningar, 

(d) Provide for strategic environmental as-sessments; 

e) uppnå en enhetlig ram för miljökonsekvensbedömning av verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion, 

(e) Achieve a coherent environmental im-pact assessment framework for activities in areas beyond national jurisdiction; 

f) bygga upp och förstärka kapaciteten hos parterna, särskilt utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, att utarbeta, utföra och utvärdera miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar till stöd för målen i detta avtal. 

(f) Build and strengthen the capacity of Parties, particularly developing States Parties, in particular the least developed countries, landlocked developing countries, geographically disadvantaged States, small island developing States, coastal African States, archipelagic States and developing middle-income countries, to prepare, conduct and evaluate environmental impact assessments and strategic environmental assessments in support of the objectives of this Agreement. 

Artikel 28 

Article 28 

Skyldigheten att utföra miljökonsekvensbedömningar 

Obligation to conduct environmental impact assessments 

1. Parterna ska säkerställa att de möjliga effekterna på den marina miljön av planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som äger rum i områden utanför nationell jurisdiktion bedöms så som fastställs i denna del innan de godkänns. 

1. Parties shall ensure that the potential im-pacts on the marine environment of planned activities under their jurisdiction or control that take place in areas beyond national jurisdiction are assessed as set out in this Part before they are authorized. 

2. Om en part med jurisdiktion eller kontroll över en planerad verksamhet som ska utföras i marina områden inom nationell jurisdiktion fastställer att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller omfattande och skadliga förändringar av den marina miljön i områden utanför nationell jurisdiktion ska parten säkerställa att en miljökonsekvensbedömning av verksamheten utförs i enlighet med denna del eller att en miljökonsekvensbedömning utförs inom ramen för partens nationella förfarande. En part som utför en sådan bedömning inom ramen för partens nationella förfarande ska 

2. When a Party with jurisdiction or control over a planned activity that is to be conducted in marine areas within national jurisdiction determines that the activity may cause substantial pollution of or significant and harmful changes to the marine environment in areas beyond national jurisdiction, that Party shall ensure that an environmental impact assessment of such activity is conducted in accordance with this Part or that an environmental impact assessment is conducted under the Party’s national process. A Party conducting such an assessment under its national process shall: 

a) se till att relevant information i god tid finns tillgänglig genom clearing house-mekanismen under det nationella förfarandet, 

(a) Make relevant information available through the Clearing-House Mechanism, in a timely manner, during the national process; 

b) säkerställa att verksamheten övervakas på ett sätt som är förenligt med kraven för det nationella förfarandet, 

(b) Ensure that the activity is monitored in a manner consistent with the requirements of its national process; 

c) säkerställa att rapporter om miljökonsekvensbedömningar och andra relevanta övervakningsrapporter finns tillgängliga genom clearing house-mekanismen i enlighet med detta avtal. 

(c) Ensure that environmental impact assessment reports and any relevant monitoring reports are made available through the Clearing-House Mechanism as set out in this Agreement. 

3. När det vetenskapliga och tekniska organet har tagit emot den information som avses i punkt 2 a ovan kan den lämna synpunkter till parten med jurisdiktion eller kontroll över den planerade verksamheten. 

3. Upon receiving the information referred to in paragraph 2 (a) above, the Scientific and Technical Body may provide comments to the Party with jurisdiction or control over the planned activity. 

Artikel 29 

Article 29 

Förhållandet mellan detta avtal och förfarandena för miljökonsekvensbedömning inom ramen för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ 

Relationship between this Agreement and environmental impact assessment processes under relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies 

1. Parterna ska främja användningen av miljökonsekvensbedömningar och antagandet och genomförandet av de standarder och/eller riktlinjer som utarbetats enligt artikel 38 för relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ i vilka de ingår som medlemmar. 

1. Parties shall promote the use of environ-mental impact assessments and the adoption and implementation of the standards and/or guidelines developed under article 38 in rele-vant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies of which they are members. 

2. Partskonferensen ska utveckla mekanismer enligt denna del som det vetenskapliga och tekniska organet kan använda för att samarbeta med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ som reglerar verksamheterna i områden utanför nationell jurisdiktion eller skyddar den marina miljön. 

2. The Conference of the Parties shall deve-lop mechanisms under this Part for the Scien-tific and Technical Body to collaborate with relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies that regulate activities in areas beyond national jurisdiction or protect the marine environment. 

3. När det vetenskapliga och tekniska organet utarbetar eller uppdaterar standarder eller riktlinjer för utförandet av miljökonsekvensbedömningar av verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion av parter i detta avtal enligt artikel 38 ska organet, där så är lämpligt, samarbeta med relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. 

3. When developing or updating standards or guidelines for the conduct of environmental impact assessments of activities in areas beyond national jurisdiction by Parties to this Agreement under article 38, the Scientific and Technical Body shall, as appropriate, collaborate with relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies. 

4. Det är inte nödvändigt att utföra en förhandskontroll eller en miljökonsekvensbedömning av en planerad verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion, under förutsättning att parten med jurisdiktion eller kontroll över den planerade verksamheten har fastställt 

4. It is not necessary to conduct a screening or an environmental impact assessment of a planned activity in areas beyond national jurisdiction, provided that the Party with jurisdiction or control over the planned activity determines: 

a) att de möjliga effekterna av den planerade verksamheten eller kategorin av verksamhet har bedömts i enlighet med kraven i andra relevanta rättsliga instrument och ramar eller av relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, 

(a) That the potential impacts of the planned activity or category of activity have been assessed in accordance with the requirements of other relevant legal instruments or frameworks or by relevant global, regional, subregional or sectoral bodies; 

b) att 

(b) That: 

i) den bedömning som redan utförts av den planerade verksamheten är likvärdig med den som krävs enligt denna del, och att resultaten av bedömningen beaktas, eller 

(i) the assessment already undertaken for the planned activity is equivalent to the one required under this Part, and the results of the assessment are taken into account; or 

ii) de föreskrifter eller standarder för relevanta rättsliga instrument och ramar eller relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ som härrör från bedömningen var utformade för att förebygga, lindra eller hantera möjliga effekter under tröskelvärdet för miljökonsekvensbedömningar enligt denna del, och att de har uppfyllts. 

(ii) the regulations or standards of the rele-vant legal instruments or frameworks or rele-vant global, regional, subregional or sectoral bodies arising from the assessment were de-signed to prevent, mitigate or manage potential impacts below the threshold for environmental impact assessments under this Part, and they have been complied with. 

5. Om en miljökonsekvensbedömning av en planerad verksamhet i områden utanför nationell jurisdiktion har utförts inom ramen för ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ ska den berörda parten säkerställa att rapporten om miljökonsekvensbeskrivningen offentliggörs genom clearing house-mekanismen. 

5. When an environmental impact assess-ment for a planned activity in areas beyond national jurisdiction has been conducted under a relevant legal instrument or framework or a relevant global, regional, subregional or sectoral body, the Party concerned shall ensure that the environmental impact assessment report is published through the Clearing-House Mechanism. 

6. Om de planerade verksamheter som uppfyller kriterierna i punkt 4 b i ovan inte är föremål för övervakning och granskning inom ramen för ett relevant rättsligt instrument eller ramverk eller ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ ska parterna övervaka och granska verksamheterna och säkerställa att övervaknings- och granskningsrapporterna offentliggörs genom clearing house-mekanismen. 

6. Unless the planned activities that meet the criteria set out in paragraph 4 (b) (i) above are subject to monitoring and review under a relevant legal instrument or framework or relevant global, regional, subregional or sectoral body, Parties shall monitor and review the activities and ensure that the monitoring and review reports are published through the Clearing-House Mechanism. 

Artikel 30 

Article 30 

Tröskelvärden och faktorer för utförande av miljökonsekvensbedömningar 

Thresholds and factors for conducting envi-ronmental impact assessments 

1. Om en planerad verksamhet kan ha mer än en mindre eller övergående effekt på den marina miljön, eller om effekterna av verksamheten är okända eller oklara, ska parten med jurisdiktion eller kontroll över verksamheten utföra en förhandskontroll av verksamheten enligt artikel 31, med användning av de faktorer som anges i punkt 2 nedan, och enligt följande krav: 

1. When a planned activity may have more than a minor or transitory effect on the marine environment, or the effects of the activity are unknown or poorly understood, the Party with jurisdiction or control of the activity shall conduct a screening of the activity under article 31, using the factors set out in paragraph 2 below, and: 

a) Förhandskontrollen ska vara tillräckligt ingående för att parten ska kunna bedöma huruvida den har rimliga skäl att tro att den planerade verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön, och den ska omfatta 

(a) The screening shall be sufficiently detailed for the Party to assess whether it has reasonable grounds for believing that the planned activity may cause substantial pollution of or significant and harmful changes to the marine environment and shall include: 

i) en beskrivning av den planerade verksamheten, inbegripet dess syfte, plats, varaktighet och intensitet, och 

(i) A description of the planned activity, in-cluding its purpose, location, duration and in-tensity; and 

ii) en inledande analys av de möjliga effekterna, inbegripet med hänsyn till kumulativa effekter och, i förekommande fall, alternativ till den planerade verksamheten. 

(ii) An initial analysis of the potential im-pacts, including consideration of cumulative impacts and, as appropriate, alternatives to the planned activity; 

b) Om det fastställs på grundval av förhandskontrollen att parten har rimliga skäl att tro att verksamheten kan orsaka betydande föroreningar eller väsentliga och skadliga förändringar i den marina miljön ska en miljökonsekvensbedömning utföras i enlighet med bestämmelserna i denna del. 

(b) If it is determined on the basis of the screening that the Party has reasonable grounds for believing that the activity may cause substantial pollution of or significant and harmful changes to the marine environment, an environmental impact assessment shall be conducted in accordance with the provisions of this Part. 

2. När parterna ska fastställa huruvida planerade verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll uppfyller det tröskelvärde som anges i punkt 1 ovan ska de ta hänsyn till följande icke uttömmande faktorer: 

2. When determining whether planned acti-vities under their jurisdiction or control meet the threshold set out in paragraph 1 above, Parties shall consider the following non-exhaustive factors: 

a) Typen av verksamhet och den teknik som används för verksamheten samt det sätt på vilket den ska bedrivas. 

(a) The type of and technology used for the activity and the manner in which it is to be conducted; 

b) Verksamhetens varaktighet. 

(b) The duration of the activity; 

c) Verksamhetens plats. 

(c) The location of the activity; 

d) Platsens egenskaper och ingående ekosystem (inbegripet områden av särskild ekologisk eller biologisk betydelse eller sårbarhet). 

(d) The characteristics and ecosystem of the location (including areas of particular ecological or biological significance or vulnerability); 

e) De möjliga effekterna av verksamheten, inbegripet de möjliga kumulativa effekterna och de möjliga effekterna i områden inom nationell jurisdiktion. 

(e) The potential impacts of the activity, in-cluding the potential cumulative impacts and the potential impacts in areas within national jurisdiction; 

f) Den omfattning i vilken effektarena av verksamheten är okända eller oklara. 

(f) The extent to which the effects of the ac-tivity are unknown or poorly understood; 

g) Andra relevanta ekologiska eller biologiska kriterier. 

(g) Other relevant ecological or biological criteria. 

Artikel 31 

Article 31 

Förfarande för miljökonsekvensbedömningar 

Process for environmental impact assess-ments 

1. Parterna ska säkerställa att förfarandet vid utförande av en miljökonsekvensbedömning enligt denna del omfattar följande steg: 

1. Parties shall ensure that the process for conducting an environmental impact assess-ment pursuant to this Part includes the follo-wing steps: 

a) Förhandskontroll . Parterna ska i god tid göra en förhandskontroll för att fastställa huruvida en miljökonsekvensbedömning krävs med avseende på en planerad verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll, i enlighet med artikel 30, och göra sitt beslut tillgängligt för allmänheten enligt följande:  

(a) Screening. Parties shall undertake screening, in a timely manner, to determine whether an environmental impact assessment is required in respect of a planned activity under its jurisdiction or control, in accordance with article 30, and make its determination publicly available:  

i) Om en part fastställer att en miljökonsekvensbedömning inte krävs med avseende på en planerad verksamhet under dess jurisdiktion eller kontroll ska parten göra relevant information, inbegripet enligt artikel 30.1 a, tillgänglig för allmänheten genom clearing house-mekanismen enligt detta avtal. 

(i) If a Party determines that an environmental impact assessment is not required for a planned activity under its jurisdiction or control, it shall make relevant information, including under article 30, paragraph 1 (a), publicly available through the Clearing-House Mechanism under this Agreement; 

ii) På grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, får en part lämna sina synpunkter på de möjliga effekterna av en planerad verksamhet för vilket ett beslut har fattats i enlighet med led a i ovan till den part som fattade det beslutet och det vetenskapliga och tekniska organet inom 40 dagar efter dess offentliggörande. 

(ii) On the basis of the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, a Party may register its views on the potential impacts of a planned activity on which a determination has been made in accordance with subparagraph (a) (i) above with the Party that made the determination and the Scientific and Technical Body, within 40 days of the publication thereof; 

iii) Om den part som lämnade sina synpunkter har uttryckt farhågor kring de möjliga effekterna av en planerad verksamhet för vilket beslutet fattades ska den part som fattade beslutet ta hänsyn till dessa farhågor och eventuellt ompröva sitt beslut. 

(iii) If the Party that registered its views ex-pressed concerns on the potential impacts of a planned activity on which the determination was made, the Party that made that determination shall give consideration to such concerns and may review its determination; 

iv) Efter att ha beaktat de farhågor som registrerats av en part enligt led a ii ovan ska det vetenskapliga och tekniska organet överväga och eventuellt utvärdera de möjliga effekterna av den planerade verksamheten på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen och, där så är lämpligt, ge rekommendationer till den part som fattade beslutet efter att ha gett den parten möjlighet att bemöta de farhågor som registrerats och tagit svaren i beaktande. 

(iv) Upon consideration of the concerns re-gistered by a Party under subparagraph (a) (ii) above, the Scientific and Technical Body shall consider and may evaluate the potential impacts of the planned activity on the basis of the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities and, as appropriate, may make recommendations to the Party that made the determination after giving that Party an opportunity to respond to the concerns registered and taking into account such response; 

v) Den part som fattade beslutet enligt led a i ska ta hänsyn till varje rekommendation från det vetenskapliga och tekniska organet. 

(v) The Party that made the determination under subparagraph (a) (i) above shall give consideration to any recommendations of the Scientific and Technical Body; 

vi) Registreringen av synpunkter och rekommendationerna från det vetenskapliga och tekniska organet ska göras tillgängliga för allmänheten, inbegripet genom clearing house-mekanismen. 

(vi) The registration of views and the re-commendations of the Scientific and Technical Body shall be made publicly available, including through the Clearing-House Mechanism; 

b) Omfattning . Parterna ska säkerställa att de viktigaste miljömässiga effekterna och eventuella medföljande effekter, däribland ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, inbegripet möjliga kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion, och möjliga alternativ till den planerade verksamheten i förekommande fall, som ska ingå i den miljökonsekvensbedömning som ska utföras enligt denna del, identifieras. Omfattningen ska fastställas med användning av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.  

(b) Scoping. Parties shall ensure that key environmental and any associated impacts, such as economic, social, cultural and human health impacts, including potential cumulative impacts and impacts in areas within national jurisdiction, as well as alternatives to the planned activity, if any, to be included in the environmental impact assessments that shall be conducted under this Part, are identified. The scope shall be defined by using the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities;  

c) Konsekvensbedömning och utvärdering . Parterna ska säkerställa att effekterna av planerade verksamheter, inbegripet kumulativa effekter och effekter i områden inom nationell jurisdiktion, bedöms och utvärderas med användning av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen.  

(c) Impact assessment and evaluation. Par-ties shall ensure that the impacts of planned activities, including cumulative impacts and impacts in areas within national jurisdiction, are assessed and evaluated using the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities;  

d) Förebyggande, lindring och hantering av möjliga negativa effekter . Parterna ska säkerställa  

(d) Prevention, mitigation and management of potential adverse effects. Parties shall ensure that:  

i) att åtgärder för att förebygga, lindra och hantera möjliga negativa effekter av de planerade verksamheterna under deras jurisdiktion eller kontroll identifieras och analyseras för att undvika väsentliga negativa effekter, inbegripet åtgärder som omfattar överväganden om alternativ till den planerade verksamheten under deras jurisdiktion eller kontroll, 

(i) Measures to prevent, mitigate and mana-ge potential adverse effects of the planned ac-tivities under their jurisdiction or control are identified and analysed to avoid significant adverse impacts. Such measures may include the consideration of alternatives to the planned activity under their jurisdiction or control; 

ii) att dessa åtgärder, i tillämpliga fall, införlivas i en miljöförvaltningsplan. 

(ii) Where appropriate, these measures are incorporated into an environmental management plan; 

e) Parterna ska säkerställa en kungörelse och ett offentligt samråd i enlighet med artikel 32. 

(e) Parties shall ensure public notification and consultation in accordance with article 32; 

f) Parterna ska säkerställa att en rapport om miljökonsekvensbedömning utarbetas och offentliggörs i enlighet med artikel 33. 

(f) Parties shall ensure the preparation and publication of an environmental impact as-sessment report in accordance with article 33. 

2. Parterna får utföra gemensamma miljökonsekvensbedömningar, i synnerhet av planerade verksamheter under jurisdiktion eller kontroll av små östater under utveckling. 

2. Parties may conduct joint environmental impact assessments, in particular for planned activities under the jurisdiction or control of small island developing States. 

3. En förteckning över experter ska skapas inom ramen för det vetenskapliga och tekniska organet. Parter med begränsad kapacitet får begära råd och stöd från dessa experter när de utför och utvärderar förhandskontroller och miljökonsekvensbedömningar av en planerad verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll. Experterna får inte utses till en annan part i förfarandet för miljökonsekvensbedömning av samma verksamhet. Den part som begärde råd och stöd ska säkerställa att miljökonsekvensbedömningen lämnas tillbaka för att kunna granska och fatta beslut om den. 

3. A roster of experts shall be created under the Scientific and Technical Body. Parties with capacity constraints may request advice and assistance from those experts to conduct and evaluate screenings and environmental impact assessments for a planned activity under their jurisdiction or control. The experts cannot be appointed to another part of the environmental impact assessment process of the same activity. The Party that requested the advice and assistance shall ensure that such environmental impact assessments are submitted to it for review and decision-making. 

Artikel 32 

Article 32 

Kungörelser och samråd 

Public notification and consultation 

1. Parterna ska säkerställa att en planerad verksamhet kungörs i god tid, däribland genom offentliggörande via clearing house-mekanismen och sekretariatet, och att planerade och effektiva tidsbundna möjligheter, så långt det är praktiskt möjligt, erbjuds till alla stater, i synnerhet angränsande kuststater och andra närliggande stater som kan bli särskilt berörda, samt till berörda parter i miljökonsekvensbedömningen Kungörelsen och möjligheterna till deltagande, inbegripet genom inlämning av synpunkter, ska, i tillämpliga fall, äga rum under hela miljökonsekvensbedömningen, inbegripet när omfattningen av en miljökonsekvensbedömning fastställs enligt artikel 31.1 b och när ett utkast till rapport om miljökonsekvensbedömningen utarbetas enligt artikel 33, innan ett beslut fattas om huruvida verksamheten ska godkännas. 

1. Parties shall ensure timely public notifi-cation of a planned activity, including by publication through the Clearing-House Mechanism and through the secretariat, and planned and effective time-bound opportunities, as far as practicable, for participation by all States, in particular adjacent coastal States and any other States adjacent to the activity when they are potentially most affected States, and stakeholders in the environmental impact assessment process. Notification and opportunities for participation, including through the submission of comments, shall take place throughout the environmental impact assessment process, as appropriate, including when identifying the scope of an environmental impact assessment under article 31, paragraph 1 (b), and when a draft environmental impact assessment report has been prepared under article 33, before a decision is made as to whether to authorize the activity. 

2. De potentiellt mest påverkade staterna ska fastställas med beaktande av karaktären hos och de möjliga effekterna på den marina miljön av den planerade verksamheten och ska omfatta följande: 

2. Potentially most affected States shall be determined by taking into account the nature and potential effects on the marine environ-ment of the planned activity and shall include: 

a) Kuststater vars utövande av suveräna rättigheter för att utforska, utnyttja, bevara eller hantera naturresurser rimligen kan förväntas bli påverkat av verksamheten. 

(a) Coastal States whose exercise of sove-reign rights for the purpose of exploring, ex-ploiting, conserving or managing natural re-sources may reasonably be believed to be af-fected by the activity; 

b) Stater som i området för den planerade verksamheten bedriver mänskliga verksamheter, inbegripet ekonomiska verksamheter, som rimligen kan förväntas bli påverkade. 

(b) States that carry out, in the area of the planned activity, human activities, including economic activities, that may reasonably be believed to be affected. 

3. De parter som berörs av denna process omfattar urfolk och lokala samhällen med relevanta traditionella kunskaper, relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, civilsamhället, det vetenskapliga samfundet och allmänheten. 

3. Stakeholders in this process include Indi-genous Peoples and local communities with relevant traditional knowledge, relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, civil society, the scientific community and the public. 

4. Kungörelser och samråd ska, i enlighet med artikel 48.3, vara inkluderande och transparenta, utföras på ett skyndsamt sätt och vara riktade och förebyggande om de inbegriper små östater under utveckling. 

4. Public notification and consultation shall, in accordance with article 48, paragraph 3, be inclusive and transparent, be conducted in a timely manner and be targeted and proactive when involving small island developing States. 

5. Väsentliga synpunkter som tagits emot under samrådsprocessen, däribland från intilliggande kuststater och andra stater i närheten av den planerade aktiviteten som kan bli särskilt berörda, ska beaktas och besvaras eller bemötas av parterna. Parterna ska särskilt beakta synpunkter angående de möjliga effekterna i områden inom nationell jurisdiktion och i tillämpliga fall lämna skriftliga svar på dessa synpunkter, däribland beträffande ytterligare åtgärder som är avsedda att hantera dessa möjliga effekter. Parterna ska offentliggöra de synpunkter som tagits emot tillsammans med svaren eller beskrivningarna av det sätt som de har hanterats på. 

5. Substantive comments received during the consultation process, including from adjacent coastal States and any other States adjacent to the planned activity when they are potentially most affected States, shall be considered and responded to or addressed by Parties. Parties shall give particular regard to comments concerning potential impacts in areas within national jurisdiction and provide written responses, as appropriate, specifically addressing such comments, including regarding any additional measures meant to address those potential impacts. Parties shall make public the comments received and the responses or descriptions of the manner in which they were addressed. 

6. Om en planerad verksamhet påverkar områden i det öppna havet som är helt omgivna av andra staters exklusiva ekonomiska zoner ska parterna 

6. Where a planned activity affects areas of the high seas that are entirely surrounded by the exclusive economic zones of States, Parties shall: 

a) genomföra riktade och förebyggande samråd, inbegripet en förhandsanmälan, med dessa omgivande stater, 

(a) Undertake targeted and proactive consultations, including prior notification, with such surrounding States; 

b) beakta dessa omgivande staters åsikter och synpunkter på den planerade verksamheten och lämna skriftliga svar som särskilt rör dessa åsikter och synpunkter och, i tillämpliga fall, omarbeta den planerade verksamheten i enlighet därmed. 

(b) Consider the views and comments of those surrounding States on the planned acti-vity and provide written responses specifically addressing such views and comments and, as appropriate, revise the planned activity accordingly. 

7. Parterna ska säkerställa tillgången till information om miljökonsekvensbedömningen enligt detta avtal. Parterna ska emellertid inte vara skyldiga att avslöja konfidentiell eller skyddad information. Det faktum att konfidentiell eller skyddad information har redigerats ska anges i offentliga handlingar. 

7. Parties shall ensure access to information related to the environmental impact assess-ment process under this Agreement. Notwithstanding this, Parties shall not be required to disclose confidential or proprietary information. The fact that confidential or proprietary information has been redacted shall be indicated in public documents. 

Artikel 33 

Article 33 

Rapporter om miljökonsekvensbedömning 

Environmental impact assessment reports 

1. Parterna ska säkerställa att en rapport om miljökonsekvensbedömning utarbetas för varje sådan bedömning som utförts i enlighet med denna del. 

1. Parties shall ensure the preparation of an environmental impact assessment report for any such assessment undertaken pursuant to this Part. 

2. Rapporten om miljökonsekvensbedömning ska åtminstone omfatta följande information: En beskrivning av den planerade verksamheten, inbegripet dess plats. En beskrivning av resultaten av omfattningsstudien. En bedömning av utgångsläget för den marina miljö som sannolikt kommer att påverkas. En beskrivning av möjliga effekter, inbegripet möjliga kumulativa effekter och eventuella effekter i områden inom nationell jurisdiktion. En beskrivning av möjliga förebyggande, skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder. En beskrivning av osäkerheter och kunskapsluckor. Information om den offentliga samrådsprocessen. En beskrivning av utvärderingen av rimliga alternativ till den planerade verksamheten. En beskrivning av uppföljningsinsatser, inbegripet en miljöförvaltningsplan. En icke-teknisk sammanfattning. 

2. The environmental impact assessment report shall include, at a minimum, the following information: a description of the planned activity, including its location; a description of the results of the scoping exercise; a baseline assessment of the marine environment likely to be affected; a description of potential impacts, including potential cumulative impacts and any impacts in areas within national jurisdiction; a description of potential prevention, mitigation and management measures; a description of uncertainties and gaps in knowledge; information on the public consultation process; a description of the consideration of reasonable alternatives to the planned activity; a description of follow-up actions, including an environmental management plan; and a non-technical summary. 

3. Parten ska göra utkastet till rapport om miljökonsekvensbedömning tillgängligt genom clearing house-mekanismen under det offentliga samrådet för att ge det vetenskapliga och tekniska organet möjlighet att granska och utvärdera rapporten. 

3. The Party shall make the draft environ-mental impact assessment report available through the Clearing-House Mechanism du-ring the public consultation process, to provi-de an opportunity for the Scientific and Tech-nical Body to consider and evaluate the report. 

4. Det vetenskapliga och tekniska organet får, på ett lämpligt och skyndsamt sätt, lämna synpunkter på utkastet till rapport om miljökonsekvensbedömning till parten. Parten ska ta hänsyn till alla synpunkter som lämnats av det vetenskapliga och tekniska organet. 

4. The Scientific and Technical Body, as appropriate and in a timely manner, may make comments to the Party on the draft environmental impact assessment report. The Party shall give consideration to any comments made by the Scientific and Technical Body. 

5. Parterna ska offentliggöra rapporterna om miljökonsekvensbedömning, inbegripet genom clearing house-mekanismen. Sekretariatet ska säkerställa att alla parter underrättas i god tid när rapporterna offentliggörs genom clearing house-mekanismen. 

5. Parties shall publish the reports of the en-vironmental impact assessments, including through the Clearing-House Mechanism. The secretariat shall ensure that all Parties are notified in a timely manner when reports are published through the Clearing-House Mechanism. 

6. De slutgiltiga rapporterna om miljökonsekvensbedömning ska beaktas av det vetenskapliga och tekniska organet, på grundval av relevanta rutiner, förfaranden och kunskaper inom ramen för detta avtal, i samband med utarbetandet av riktlinjer, däribland för att fastställa bästa praxis. 

6. Final environmental impact assessment reports shall be considered by the Scientific and Technical Body, on the basis of relevant practices, procedures and knowledge under this Agreement, for the purpose of developing guidelines, including the identification of best practices. 

7. Ett urval av den offentliggjorda information som används i processen för förhandskontroll för att fatta beslut om huruvida en miljökonsekvensbedömning ska utföras, i enlighet med artiklarna 30 och 31, ska beaktas och granskas av det vetenskapliga och tekniska organet, på grundval av relevanta rutiner, förfaranden och kunskaper inom ramen för detta avtal, i samband med utarbetandet av riktlinjer, däribland för att fastställa bästa praxis. 

7. A selection of the published information used in the screening process to make decisi-ons on whether to conduct an environmental impact assessment, in accordance with articles 30 and 31, shall be considered and reviewed by the Scientific and Technical Body, on the basis of relevant practices, procedures and knowledge under this Agreement, for the purpose of developing guidelines, including the identification of best practices. 

Artikel 34 

Article 34 

Beslutsfattande 

Decision-making 

1. En part under vars jurisdiktion eller kontroll en planerad verksamhet faller ska vara ansvarig för att fastställa om den ska fortsätta. 

1. A Party under whose jurisdiction or cont-rol a planned activity falls shall be responsible for determining if it may proceed. 

2. Vid fastställande av huruvida den planerade verksamheten kan fortsätta enligt denna del ska full hänsyn tas till en miljökonsekvensbedömning som utförts i enlighet med denna del. Ett beslut om att godkänna den planerade verksamheten under jurisdiktion eller kontroll av en part ska endast fattas om parten, med beaktande av skadelindrande och förvaltningsmässiga åtgärder, har fastställt att den har gjort alla rimliga ansträngningar för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som är förenligt med förebyggandet av väsentliga negativa effekter på den marina miljön. 

2. When determining whether the planned activity may proceed under this Part, full account shall be taken of an environmental impact assessment conducted in accordance with this Part. A decision to authorize the planned activity under the jurisdiction or control of a Party shall only be made when, taking into account mitigation or management measures, the Party has determined that it has made all reasonable efforts to ensure that the activity can be conducted in a manner consistent with the prevention of significant adverse impacts on the marine environment. 

3. Beslutshandlingarna ska innehålla en tydlig beskrivning av eventuella villkor för godkännande med avseende på skadelindrande åtgärder och uppföljningskrav. Beslutshandlingarna ska offentliggöras, däribland genom clearing house-mekanismen. 

3. Decision documents shall clearly outline any conditions of approval related to mitigation measures and follow-up requirements. Decision documents shall be made public, including through the Clearing-House Mechanism. 

4. På begäran av en part får partskonferensen ge råd och stöd till den parten när den ska fastställa huruvida en planerad verksamhet under dess jurisdiktion eller kontroll kan fortsätta. 

4. At the request of a Party, the Conference of the Parties may provide advice and assis-tance to that Party when determining whether a planned activity under its jurisdiction or control may proceed. 

Artikel 35 

Article 35 

Övervakning av effekterna av godkända verksamheter 

Monitoring of impacts of authorized activities 

Parterna ska, genom att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap och information och, i förekommande fall, den relevanta traditionella kunskapen hos urfolk och lokala samhällen, övervaka effekterna av de verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion som de tillåter eller i vilka de deltar, för att fastställa huruvida dessa verksamheter sannolikt kommer att medföra föroreningar eller få negativa effekter på den marina miljön. I synnerhet ska varje part övervaka de miljömässiga effekterna och eventuella därmed förknippade effekter, däribland ekonomiska, sociala, kulturella och hälsorelaterade effekter, av en godkänd verksamhet under deras jurisdiktion eller kontroll i enlighet med de villkor som har fastställts för godkännandet av verksamheten. 

Parties shall, by using the best available science and scientific information and, where available, the relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, keep under surveillance the impacts of any activities in areas beyond national jurisdiction that they permit or in which they engage in order to determine whether these activities are likely to pollute or have adverse impacts on the marine environment. In particular, each Party shall monitor the environmental and any associated impacts, such as economic, social, cultural and human health impacts, of an authorized activity under their jurisdiction or control in accordance with the conditions set out in the approval of the activity. 

Artikel 36 

Article 36 

Rapportering om effekter av godkända verksamheter 

Reporting on impacts of authorized activities 

1. Parterna ska, oavsett om de agerar enskilt eller gemensamt, regelbundet rapportera om effekterna av den godkända verksamheten och resultaten av den övervakning som krävs enligt artikel 35. 

1. Parties, whether acting individually or collectively, shall periodically report on the impacts of the authorized activity and the results of the monitoring required under article 35. 

2. Övervakningsrapporterna ska offentliggöras, inbegripet genom clearing house- mekanismen, och det vetenskapliga och tekniska organet får granska och utvärdera övervakningsrapporterna. 

2. Monitoring reports shall be made public, including through the Clearing-House Mechanism, and the Scientific and Technical Body may consider and evaluate the monitoring reports. 

3. Övervakningsrapporterna ska beaktas av det vetenskapliga och tekniska organet, på grundval av relevanta rutiner, förfaranden och kunskaper inom ramen för detta avtal, i samband med utarbetandet av riktlinjer för övervakningen av effekterna av godkända verksamheter, däribland för att fastställa bästa praxis. 

3. Monitoring reports shall be considered by the Scientific and Technical Body, on the basis of relevant practices, procedures and knowledge under this Agreement, for the purpose of developing guidelines on the monitoring of impacts of authorized activities, including the identification of best practices. 

Artikel 37 

Article 37 

Granskning av godkända verksamheter och deras effekter 

Review of authorized activities and their im-pacts 

1. Parterna ska säkerställa att effekterna av de godkända verksamheter som övervakas i enlighet med artikel 35 granskas. 

1. Parties shall ensure that the impacts of the authorized activity monitored pursuant to article 35 are reviewed. 

2. Om parten med jurisdiktion eller kontroll över verksamheten identifierar väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen, mot bakgrund av deras karaktär eller allvarlighet, eller som härrör från en överträdelse av något av de villkor som fastställts för godkännandet av verksamheten, ska parten se över sitt beslut om att godkänna verksamheten, underrätta partskonferensen, övriga parter och allmänheten, inbegripet genom clearing house-mekanismen, och 

2. Should the Party with jurisdiction or control over the activity identify significant adverse impacts that either were not foreseen in the environmental impact assessment, in na-ture or severity, or that arise from a breach of any of the conditions set out in the approval of the activity, the Party shall review its decision authorizing the activity, notify the Conference of the Parties, other Parties and the public, including through the Clearing-House Mechanism, and: 

a) kräva att åtgärder föreslås och genomförs för att förebygga, lindra och/eller hantera dessa effekter eller vidta andra nödvändiga åtgärder och/eller avbryta verksamheten, där då är lämpligt, och 

(a) Require that measures be proposed and implemented to prevent, mitigate and/or ma-nage those impacts or take any other necessary action and/or halt the activity, as appropriate; and 

b) i god tid utvärdera eventuella åtgärder som genomförts eller vidtagits enligt led a ovan. 

(b) Evaluate, in a timely manner, any measures implemented or actions taken under subparagraph (a) above. 

3. På grundval av de rapporter som tagits emot enligt artikel 36 får det vetenskapliga och tekniska organet underrätta den part som godkände verksamheten om det anser att verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten och, där så är lämpligt, ge rekommendationer till parten. 

3. On the basis of the reports received under article 36, the Scientific and Technical Body may notify the Party that authorized the activity if it considers that the activity may have significant adverse impacts that were either not foreseen in the environmental impact assessment or that arise from a breach of any conditions of approval of the authorized activity and, as appropriate, may make recommendations to the Party. 

4. a) På grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, får en part framföra sina farhågor, till den part som godkänt verksamheten och till det vetenskapliga och tekniska organet, att den godkända verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen, mot bakgrund av deras karaktär eller allvarlighet, eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten. 

4. (a) On the basis of the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, a Party may register its concerns, with the Party that authorized the activity and with the Scientific and Technical Body, that the authorized activity may have significant adverse impacts that were either not foreseen in the environmental impact assessment, in nature or severity, or that arise from a breach of any conditions of approval of the authorized activity; 

b) Den part som godkände verksamheten ska ta hänsyn till sådana farhågor. 

(b) The Party that authorized the activity shall give consideration to such concerns; 

c) Efter att ha tagit hänsyn till de farhågor som framförts av en part ska det vetenskapliga och tekniska organet granska och eventuellt utvärdera frågan på grundval av den bästa tillgängliga vetenskapliga informationen och, i förekommande fall, relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och underrätta den part som godkände verksamheten om det anser att verksamheten kan ha väsentliga negativa effekter som antingen inte förutsågs i miljökonsekvensbedömningen eller som härrör från en överträdelse av något av villkoren för godkännande av verksamheten och, efter att ha gett den parten möjlighet att bemöta de farhågor som framförts och tagit svaren i beaktande, och där så är lämpligt, ge rekommendationer till den part som godkände verksamheten. 

(c) Upon consideration of the concerns re-gistered by a Party, the Scientific and Techni-cal Body shall consider and may evaluate the matter based on the best available science and scientific information and, where available, relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities and may notify the Party that authorized the activity, if it considers that such activity may have significant adverse impacts that were either not foreseen in the environmental impact assessment or that arise from a breach of any conditions of approval of the authorized activity and, after giving that Party an opportunity to respond to the concerns registered and taking into account such response and as appropriate, may make recommendations to the Party that authorized the activity; 

d) Registreringen av farhågor, eventuella underrättelser som utfärdats och eventuella rekommendationer som gjorts av det vetenskapliga och tekniska organet ska göras tillgängliga för allmänheten, inbegripet genom clearing house-mekanismen. 

(d) The registration of concerns, any notifi-cations issued and any recommendations made by the Scientific and Technical Body shall be made publicly available, including through the Clearing-House Mechanism; 

e) Den part som godkände verksamheten ska beakta eventuella underrättelser som utfärdats och eventuella rekommendationer som gjorts av det vetenskapliga och tekniska organet. 

(e) The Party that authorized the activity shall give consideration to any notifications issued and any recommendations made by the Scientific and Technical Body. 

5. Alla stater, i synnerhet angränsande kuststater och andra stater i närheten av verksamheten som kan bli särskilt berörda, och alla berörda parter ska hållas informerade genom clearing house-mekanismen och kan rådfrågas i samband med övervaknings-, rapporterings- och granskningsprocesserna med avseende på verksamheter som godkänts enligt detta avtal. 

5. All States, in particular adjacent coastal States and any other States adjacent to the ac-tivity when they are potentially most affected States, and stakeholders shall be kept informed through the Clearing-House Mechanism and may be consulted in the monitoring, reporting and review processes in respect of an activity authorized under this Agreement. 

6. Parterna ska, inbegripet genom clearing house-mekanismen, offentliggöra 

6. Parties shall publish, including through the Clearing-House Mechanism: 

a) rapporter om granskningen av den godkända verksamhetens effekter, 

(a) Reports on the review of the impacts of the authorized activity; 

b) beslutshandlingar, inbegripet en redogörelse av skälen till det beslut som fattats av parten, om en part har ändrat sitt beslut om godkännande av verksamheten. 

(b) Decision documents, including a record of the reasons for the decision by the Party, when a Party has changed its decision authorizing the activity. 

Artikel 38 

Article 38 

Standarder och/eller riktlinjer som ska utarbetas av det vetenskapliga och tekniska organet med avseende på miljökonsekvensbedömningar 

Standards and/or guidelines to be developed by the Scientific and Technical Body related to environmental impact assessments 

1. Det vetenskapliga och tekniska organet ska utarbeta standarder eller riktlinjer för granskning och antagande av partskonferensen om 

1. The Scientific and Technical Body shall develop standards or guidelines for consideration and adoption by the Conference of the Parties on: 

a) fastställandet av huruvida tröskelvärdena för utförande av en förhandskontroll eller en miljökonsekvensbedömning enligt artikel 30 har uppfyllts eller överskridits för de planerade verksamheterna, inbegripet på grundval av de icke-uttömmande faktorer som anges i punkt 2 i den artikeln, 

(a) The determination of whether the thresholds for the conduct of a screening or an environmental impact assessment under article 30 have been met or exceeded for planned activities, including on the basis of the non-exhaustive factors set out in paragraph 2 of that article; 

b) bedömningen av kumulativa effekter i områden utanför nationell jurisdiktion och hur dessa effekter bör beaktas i samband med miljökonsekvensbedömningen, 

(b) The assessment of cumulative impacts in areas beyond national jurisdiction and how those impacts should be taken into account in the environmental impact assessment process; 

c) bedömningen av effekter, i områden inom nationell jurisdiktion, av planerade verksamheter i områden utanför nationell jurisdiktion och hur dessa effekter bör beaktas i samband med miljökonsekvensbedömningen, 

(c) The assessment of impacts, in areas wit-hin national jurisdiction, of planned activities in areas beyond national jurisdiction and how those impacts should be taken into account in the environmental impact assessment process; 

d) förfarandet för kungörelse och samråd enligt artikel 32, inbegripet fastställandet av vad som utgör konfidentiell eller skyddad information, 

(d) The public notification and consultation process under article 32, including the determination of what constitutes confidential or proprietary information; 

e) det innehåll som krävs i rapporter om miljökonsekvensbedömning och offentliggjord information som används i förhandsgranskningsprocessen enligt artikel 33, inbegripet bästa praxis, 

(e) The required content of environmental impact assessment reports and published in-formation used in the screening process pur-suant to article 33, including best practices; 

f) övervakningen av och rapporteringen om effekterna av godkända verksamheter i enlighet med artiklarna 35 och 36, inbegripet fastställandet av bästa praxis, 

(f) The monitoring of and reporting on the impacts of authorized activities as set out in articles 35 and 36, including the identification of best practices; 

g) utförandet av strategiska miljöbedömningar. 

(g) The conduct of strategic environmental assessments. 

2. Det vetenskapliga och tekniska organet får även utarbeta standarder och riktlinjer för övervägande och antagande av partskonferensen, däribland avseende 

2. The Scientific and Technical Body may also develop standards and guidelines for consideration and adoption by the Conference of the Parties, including on: 

a) en vägledande och icke-uttömmande förteckning över verksamheter som kräver eller inte kräver en miljökonsekvensbedömning, tillsammans med eventuella kriterier för dessa verksamheter, vilken ska uppdateras regelbundet, 

(a) An indicative non-exhaustive list of ac-tivities that require or do not require an envi-ronmental impact assessment, as well as any criteria related to those activities, which shall be periodically updated; 

b) utförandet av miljökonsekvensbedömningar av parter till detta avtal i områden som konstaterats behöva skydd eller särskild uppmärksamhet. 

(b) The conduct of environmental impact assessments by Parties to this Agreement in areas identified as requiring protection or special attention. 

3. Alla standarder ska anges i en bilaga till detta avtal i enlighet med artikel 74. 

3. Any standard shall be set out in an annex to this Agreement, in accordance with article 74. 

Artikel 39 

Article 39 

Strategiska miljöbedömningar 

Strategic environmental assessments 

1. Parterna ska, enskilt eller i samarbete med andra parter, överväga att utföra strategiska miljöbedömningar av planer och program för verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll som ska bedrivas i områden utanför nationell jurisdiktion för att bedöma de möjliga effekterna av sådana planer eller program, såväl som av eventuella alternativ, på den marina miljön. 

1. Parties shall, individually or in cooperation with other Parties, consider conducting strategic environmental assessments for plans and programmes relating to activities under their jurisdiction or control, to be conducted in areas beyond national jurisdiction, in order to assess the potential effects of such plans or programmes, as well as of alternatives, on the marine environment. 

2. Partskonferensen får utföra en strategisk miljöbedömning av ett område eller en region för att sammanställa den bästa tillgängliga informationen om området eller regionen, bedöma befintliga och möjliga framtida effekter samt identifiera uppgiftsluckor och forskningsprioriteringar. 

2. The Conference of the Parties may con-duct a strategic environmental assessment of an area or region to collate and synthesize the best available information about the area or region, assess current and potential future impacts and identify data gaps and research priorities. 

3. När parterna utför miljökonsekvensbedömningar i enlighet med denna del ska de ta hänsyn till resultaten av relevanta strategiska miljöbedömningar som utförts enligt punkterna 1 och 2 ovan, i förekommande fall. 

3. When undertaking environmental impact assessments pursuant to this Part, Parties shall take into account the results of relevant strategic environmental assessments carried out under paragraphs 1 and 2 above, where available. 

4. Partskonferensen ska utarbeta riktlinjer för utförandet av varje kategori av strategisk miljöbedömning som beskrivs i denna artikel. 

4. The Conference of the Parties shall deve-lop guidance on the conduct of each category of strategic environmental assessment descri-bed in this article. 

DEL V 

PART V 

KAPACITETSUPPBYGGNAD OCH ÖVERFÖRING AV MARIN TEKNOLOGI 

CAPACITY-BUILDING AND THE TRANSFER OF MARINE TECHNOLOGY 

Artikel 40 

Article 40 

Mål 

Objectives 

Målen med denna del är att 

The objectives of this Part are to: 

a) ge stöd till parterna, särskilt konventionsslutande utvecklingsländer, i genomförandet av bestämmelserna i detta avtal, för att uppnå dess mål, 

(a) Assist Parties, in particular developing States Parties, in implementing the provisions of this Agreement, to achieve its objectives; 

b) möjliggöra ett inkluderande, rättvist och effektivt samarbete och deltagande i de verksamheter som bedrivs enligt detta avtal, 

(b) Enable inclusive, equitable and effective cooperation and participation in the activities undertaken under this Agreement; 

c) utveckla parternas, särskilt de konventionsslutande utvecklingsländernas, marinvetenskapliga och tekniska kapacitet, inbegripet i fråga om forskning, när det gäller bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, däribland genom tillgång till marin teknologi för, och överföring av marin teknologi till, konventionsslutande utvecklingsländer, 

(c) Develop the marine scientific and tech-nological capacity, including with respect to research, of Parties, in particular developing States Parties, with regard to the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, including through access to marine technology by, and the transfer of marine technology to, developing States Parties; 

d) öka, sprida och dela kunskap om bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, 

(d) Increase, disseminate and share know-ledge on the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction; 

e) mer specifikt ge stöd till konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi enligt detta avtal, för att uppnå målen vad avser 

(e) More specifically, support developing States Parties, in particular the least developed countries, landlocked developing countries, geographically disadvantaged States, small island developing States, coastal African States, archipelagic States and developing middle-income countries, through capacity-building and the development and transfer of marine technology under this Agreement, in achieving the objectives relating to: 

i) marina genetiska resurser, inbegripet fördelningen av nytta, som framgår av artikel 9, 

(i) Marine genetic resources, including the sharing of benefits, as reflected in article 9; 

ii) åtgärder som områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, som framgår av artikel 17, 

(ii) Measures such as area-based manage-ment tools, including marine protected areas, as reflected in article 17; 

iii) miljökonsekvensbedömningar, som framgår av artikel 27. 

(iii) Environmental impact assessments, as reflected in article 27. 

Artikel 41 

Article 41 

Samarbete vid kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi 

Cooperation in capacity-building and the transfer of marine technology 

1. Parterna ska, direkt eller genom relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, samarbeta för att hjälpa andra parter, särskilt konventionsslutande utvecklingsländer, att uppnå målen med detta avtal genom kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av havsforskning och havsteknik. 

1. Parties shall cooperate, directly or through relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, to assist Parties, in particular developing States Parties, in achieving the objectives of this Agreement through capacity-building and the development and transfer of marine science and marine technology. 

2. I samband med kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi enligt detta avtal ska parterna samarbeta på alla nivåer och i alla former, däribland genom partnerskap med medverkan av alla berörda aktörer, däribland, där så är lämpligt, den privata sektorn, civilsamhället och urfolk och lokala samhällen som innehar traditionell kunskap, såväl som genom förstärkt samarbete och samordning mellan relevanta rättsliga instrument och ramar och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. 

2. In providing capacity-building and the transfer of marine technology under this Ag-reement, Parties shall cooperate at all levels and in all forms, including through partnerships with and involving all relevant stakeholders, such as, where appropriate, the private sector, civil society, and Indigenous Peoples and local communities as holders of traditional knowledge, as well as through strengthening cooperation and coordination between relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies. 

3. När parterna genomför denna del ska de till fullo erkänna de särskilda behoven för konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling. Parterna ska säkerställa att tillhandahållandet av kapacitetsuppbyggnad och överföringen av marin teknologi inte omfattas av betungande rapporteringskrav. 

3. In giving effect to this Part, Parties shall give full recognition to the special require-ments of developing States Parties, in particular the least developed countries, landlocked developing countries, geographically disad-vantaged States, small island developing Sta-tes, coastal African States, archipelagic States and developing middle-income countries. Parties shall ensure that the provision of capacity-building and the transfer of marine technology is not conditional on onerous reporting requirements. 

Artikel 42 

Article 42 

Villkor för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi 

Modalities for capacity-building and for the transfer of marine technology 

1. Parterna ska, efter bästa förmåga, säkerställa kapacitetsuppbyggnad för konventionsslutande utvecklingsländer och samarbeta för att möjliggöra överföring av marin teknologi, särskilt till konventionsslutande utvecklingsländer som behöver och begär detta, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. 

1. Parties, within their capabilities, shall ensure capacity-building for developing States Parties and shall cooperate to achieve the transfer of marine technology, in particular to developing States Parties that need and request it, taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries, in accordance with the provisions of this Agreement. 

2. Parterna ska, efter bästa förmåga, tillhandahålla resurser för att ge stöd till kapacitetsuppbyggnad och utveckling och överföring av marin teknologi och för att underlätta tillgången till andra källor till stöd, med beaktande av sina nationella strategier, prioriteringar, planer och program. 

2. Parties shall provide, within their capabi-lities, resources to support such capacity-building and the development and transfer of marine technology and to facilitate access to other sources of support, taking into account their national policies, priorities, plans and programmes. 

3. Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi bör vara en landsstyrd, öppen, effektiv och iterativ process som bygger på gränsöverskridande delaktighet och jämställdhet. Processen ska, där så är lämpligt, bygga på och inte kopiera befintliga program och vägledas av tidigare lärdomar, inbegripet från kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi inom ramen för relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. Så långt det är möjligt ska processen utgå från dessa verksamheter för att maximera effektiviteten och resultaten. 

3. Capacity-building and the transfer of marine technology should be a country-driven, transparent, effective and iterative process that is participatory, cross-cutting and gender-responsive. It shall build upon, as appropriate, and not duplicate existing programmes and be guided by lessons learned, including those from capacity-building and transfer of marine technology activities under relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies. Insofar as possible, it shall take into account these activities with a view to maximizing efficiency and results. 

4. Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi ska bygga på och anpassas till behoven och prioriteringarna för konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, vilka ska fastställas från fall till fall genom behovsbedömningar på enskild, subregional eller regional nivå. Dessa behov och prioriteringar kan utvärderas på egen grund eller underlättas genom kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi och clearing house-mekanismen. 

4. Capacity-building and the transfer of marine technology shall be based on and be responsive to the needs and priorities of developing States Parties, taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries, identified through needs assessments on an individual case-by-case, subregional or regional basis. Such needs and priorities may be self-assessed or facilitated through the capacity-building and transfer of marine technology committee and the Clearing-House Mechanism. 

Artikel 43 

Article 43 

Ytterligare villkor för överföring av marin teknologi 

Additional modalities for the transfer of ma-rine technology 

1. Parterna delar en långsiktig vision om vikten av att fullt ut förverkliga utveckling och överföring av teknik för ett inkluderande, rättvist och effektivt samarbete och deltagande i de verksamheter som bedrivs enligt detta avtal och för att fullt ut uppnå dess mål. 

1. Parties share a long-term vision of the importance of fully realizing technology development and transfer for inclusive, equitable and effective cooperation and participation in the activities undertaken under this Agreement and in order to fully achieve its objectives. 

2. Överföring av marin teknologi enligt detta avtal ska ske enligt rättvisa och mest gynnsamma villkor, inbegripet koncessions- och förmånsvillkor, och i enlighet med såväl de gemensamt överenskomna villkoren som målen i detta avtal. 

2. The transfer of marine technology under-taken under this Agreement shall take place on fair and most favourable terms, including on concessional and preferential terms, and in accordance with mutually agreed terms and conditions as well as the objectives of this Agreement. 

3. Parterna ska främja och uppmuntra ekonomiska och rättsliga villkor för överföringen av marin teknologi till konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, vilket kan omfatta särskilda incitament för företag och institutioner. 

3. Parties shall promote and encourage economic and legal conditions for the transfer of marine technology to developing States Parties, taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries, which may include providing incentives to enterprises and institutions. 

4. Överföringen av marin teknologi ska ta hänsyn till alla rättigheter till sådan teknik och utföras med vederbörlig hänsyn till alla berättigade intressen, däribland rättigheterna och skyldigheterna för innehavare, leverantörer och mottagare av marin teknologi och med särskilt beaktande av utvecklingsländernas intressen och behov för att uppnå målen i detta avtal. 

4. The transfer of marine technology shall take into account all rights over such techno-logies and be carried out with due regard for all legitimate interests, including, inter alia, the rights and duties of holders, suppliers and recipients of marine technology and taking into particular consideration the interests and needs of developing States for the attainment of the objectives of this Agreement. 

5. Marin teknologi som överförs i enlighet med denna del ska vara lämplig, relevant och, så långt det är möjligt, tillförlitlig, överkomlig, uppdaterad, miljövänlig och tillgänglig i ett lättåtkomligt format för konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna. 

5. Marine technology transferred pursuant to this Part shall be appropriate, relevant and, to the extent possible, reliable, affordable, up to date, environmentally sound and available in an accessible form for developing States Parties, taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries. 

Artikel 44 

Article 44 

Typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi 

Types of capacity-building and of the transfer of marine technology 

1. För de ändamål som anges i artikel 40 kan typerna av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi ta flera former, inbegripet, men inte begränsat till, stöd till inrättandet eller förbättringen av parternas mänskliga, finansiella, vetenskapliga, tekniska, organisatoriska, institutionella kapaciteter och övriga resurser, däribland 

1. In support of the objectives set out in ar-ticle 40, the types of capacity-building and of the transfer of marine technology may include, but are not limited to, support for the creation or enhancement of the human, financial management, scientific, technological, organizational, institutional and other resource capabilities of Parties, such as: 

a) utbyte och användning av relevanta data, information, kunskap och undersökningsresultat, 

(a) The sharing and use of relevant data, in-formation, knowledge and research results; 

b) informationsspridning och medvetandehöjande åtgärder, inbegripet med avseende på relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, i linje med det frivilliga och informerade samtycke som getts av dessa urfolk och, i förekommande fall, lokala samhällen, 

(b) Information dissemination and aware-ness-raising, including with respect to relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, in line with the free, prior and informed consent of these Indigenous Peoples and, as appropriate, local communities; 

c) utveckling och förstärkning av relevant infrastruktur, inbegripet personalens utrustning och kapacitet för dess användning och underhåll, 

(c) The development and strengthening of relevant infrastructure, including equipment and capacity of personnel for its use and maintenance; 

d) utveckling och förstärkning av den institutionella kapaciteten och de nationella regelverken eller mekanismerna, 

(d) The development and strengthening of institutional capacity and national regulatory frameworks or mechanisms; 

e) utveckling och förstärkning av mänskliga resurser och finansiella förvaltningsresurser och av teknisk expertkunskap genom utbyte, forskningssamarbete, tekniskt stöd, utbildning och överföring av marin teknologi, 

(e) The development and strengthening of human and financial management resource capabilities and of technical expertise through exchanges, research collaboration, technical support, education and training and the transfer of marine technology; 

f) utarbetande och utbyte av handböcker, riktlinjer och standarder, 

(f) The development and sharing of manuals, guidelines and standards; 

g) utarbetande av tekniska och vetenskapliga utvecklingsprogram, 

(g) The development of technical, scientific and research and development programmes; 

h) utveckling och förstärkning av funktioner och tekniska verktyg för effektiv övervakning, kontroll och tillsyn över verksamheter inom ramen för detta avtal. 

(h) The development and strengthening of capacities and technological tools for effective monitoring, control and surveillance of activities within the scope of this Agreement. 

2. Mer information om de typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som anges i denna artikel finns i bilaga II. 

2. Further details concerning the types of capacity-building and of the transfer of marine technology identified in this article are elaborated in Annex II. 

3. Partskonferensen ska, med beaktande av rekommendationerna från kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, regelbundet och vid behov granska, bedöma och ytterligare utveckla och ge vägledning om den vägledande och icke-uttömmande förteckning över de olika typerna av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som beskrivs i bilaga II för att återspegla tekniska framsteg och innovation och för att anpassa dem till staternas och regionernas varierande behov. 

3. The Conference of the Parties, taking ac-count of the recommendations of the capacity-building and transfer of marine technology committee, shall periodically, as necessary, review, assess and further develop and provide guidance on the indicative and non-exhaustive list of types of capacity-building and of transfer of marine technology elaborated in Annex II, to reflect technological progress and innovation and to respond and adapt to the evolving needs of States, subregions and regions. 

Artikel 45 

Article 45 

Övervakning och översyn 

Monitoring and review 

1. Kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi som utförs i enlighet med bestämmelserna i denna del ska övervakas och ses över regelbundet. 

1. Capacity-building and the transfer of marine technology undertaken in accordance with the provisions of this Part shall be monitored and reviewed periodically. 

2. Den övervakning och översyn som avses i punkt 1 ovan ska utföras av kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, under överinseende av partskonferensen, och vara inriktad på att 

2. The monitoring and review referred to in paragraph 1 above shall be carried out by the capacity-building and transfer of marine technology committee under the authority of the Conference of the Parties and shall be aimed at: 

a) bedöma och se över de konventionsslutande utvecklingsländernas behov och prioriteringar när det gäller kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, med särskild uppmärksamhet på de konventionsslutande utvecklingsländernas särskilda krav och med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, i enlighet med artikel 42.4, 

(a) Assessing and reviewing the needs and priorities of developing States Parties in terms of capacity-building and the transfer of marine technology, paying particular attention to the special requirements of developing States Parties and to the special circumstances of small island developing States and of least developed countries, in accordance with article 42, paragraph 4; 

b) se över det stöd som begärts, tillhandahållits och mobiliserats samt eventuella brister i uppfyllandet av de konventionsslutande utvecklingsländernas behov i förhållande till detta avtal, 

(b) Reviewing the support required, provi-ded and mobilized, as well as gaps in meeting the assessed needs of developing States Parties in relation to this Agreement; 

c) identifiera och mobilisera medel inom ramen för den finansiella mekanism som inrättats enligt artikel 52 för att utveckla och genomföra kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, däribland för utförandet av behovsbedömningar 

(c) Identifying and mobilizing funds under the financial mechanism established under article 52 to develop and implement capacity-building and the transfer of marine technology, including for the conduct of needs assessments; 

d) mäta resultaten av kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi enligt detta avtal på grundval av överenskomna indikatorer och resultatbaserade analyser, däribland i fråga om prestationer, framsteg, framgångar och utmaningar, 

(d) Measuring performance on the basis of agreed indicators and reviewing results-based analyses, including on the output, outcomes, progress and effectiveness of capacity-building and transfer of marine technology under this Agreement, as well as successes and challenges; 

e) ge rekommendationer om uppföljande insatser, däribland hur kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi kan förbättras ytterligare för att ge konventionsslutande utvecklingsländer, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, möjlighet att förstärka sitt genomförande av avtalet för att uppnå dess mål. 

(e) Making recommendations for follow-up activities, including on how capacity-building and the transfer of marine technology could be further enhanced to allow developing States Parties, taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries, to strengthen their implementation of the Agreement in order to achieve its objectives. 

3. Som stöd till övervakningen och översynen av kapacitetsuppbyggnaden och överföringen av marin teknologi ska parterna lämna in rapporter till kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Dessa rapporter bör lämnas i ett format och med ett tidsintervall som ska fastställas av partskonferensen med beaktande av rekommendationerna från kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. När parterna lämnar in sina rapporter ska de, i tillämpliga fall, ta hänsyn till synpunkter från regionala och subregionala organ avseende kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. De rapporter som parterna lämnar in bör göras tillgängliga för allmänheten tillsammans med eventuella synpunkter från regionala och subregionala organ avseende kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. Partskonferensen ska säkerställa att rapporteringskraven är begripliga och inte betungande, i synnerhet för konventionsslutande utvecklingsländer, däribland vad gäller kostnader och tidsåtgång. 

3. In supporting the monitoring and review of capacity-building and the transfer of marine technology, Parties shall submit reports to the capacity-building and transfer of marine technology committee. Those reports should be in a format and at intervals to be determined by the Conference of the Parties, taking into account the recommendations of the capacity-building and transfer of marine technology committee. In submitting their reports, Parties shall take into account, where applicable, input from regional and subregional bodies on capacity-building and the transfer of marine technology. The reports submitted by Parties, as well as any input from regional and subregional bodies on capacity-building and the transfer of marine technology, should be made publicly available. The Conference of the Parties shall ensure that reporting requirements should be streamlined and not onerous, in particular for developing States Parties, including in terms of costs and time requirements. 

Artikel 46 

Article 46 

Kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi 

Capacity-building and transfer of marine technology committee 

1. En kommitté för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi inrättas härmed. 

1. A capacity-building and transfer of mari-ne technology committee is hereby estab-lished. 

2. Kommittén ska bestå av ledamöter med lämpliga kvalifikationer och kunskaper som på ett objektivt sätt kan tjänstgöra i enlighet med avtalets bestämmelser, som har nominerats av parterna och valts av partskonferensen med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning och med säkerställande av representation inom kommittén från de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och kustlösa utvecklingsländer. Direktiven och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen vid dess första möte. 

2. The committee shall consist of members possessing appropriate qualifications and ex-pertise, to serve objectively in the best interest of the Agreement, nominated by Parties and elected by the Conference of the Parties, taking into account gender balance and equitable geographical distribution and providing for representation on the committee from the least developed countries, from the small island developing States and from the landlocked developing countries. The terms of reference and modalities for the operation of the committee shall be decided by the Conference of the Parties at its first meeting. 

3. Kommittén ska lämna in rapporter och rekommendationer som partskonferensen ska beakta och tillämpa där så är lämpligt. 

3. The committee shall submit reports and recommendations that the Conference of the Parties shall consider and take action on as appropriate. 

DEL VI 

PART VI 

INSTITUTIONELLA ÅTGÄRDER 

INSTITUTIONAL ARRANGEMENTS 

Artikel 47 

Article 47 

Partskonferensen 

Conference of the Parties 

1. En partskonferens inrättas härmed. 

1. A Conference of the Parties is hereby es-tablished. 

2. Partskonferensens första möte ska sammankallas av Förenta nationernas generalsekreterare senast ett år efter ikraftträdandet av detta avtal. Därefter ska partskonferensen hålla ordinarie möten med jämna mellanrum som ska fastställas av partskonferensen. Extraordinarie möten inom partskonferensen får hållas vid andra tidpunkter i enlighet med arbetsordningen. 

2. The first meeting of the Conference of the Parties shall be convened by the Secretary-General of the United Nations no later than one year after the entry into force of this Agreement. Thereafter, ordinary meetings of the Conference of the Parties shall be held at regular intervals to be determined by the Conference of the Parties. Extraordinary meetings of the Conference of the Parties may be held at other times, in accordance with the rules of procedure. 

3. Partskonferensens ordinarie möten ska äga rum på sekretariatets säte eller i Förenta nationernas högkvarter. 

3. The Conference of the Parties shall ordi-narily meet at the seat of the secretariat or at United Nations Headquarters. 

4. Partskonferensen ska i samförstånd vid sitt första möte anta en arbetsordning för sig själv och sina underordnande organ, finansiella bestämmelser för sin finansiering och finansieringen av sekretariatet och eventuella underordnande organ och, därefter, en arbetsordning och finansiella bestämmelser för ytterligare underordnade organ som den kan komma att inrätta. Fram till dess att arbetsordningen har antagits ska arbetsordningen för regeringskonferensen om internationella rättsligt bindande instrument inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion tillämpas. 

4. The Conference of the Parties shall by consensus adopt, at its first meeting, rules of procedure for itself and its subsidiary bodies, financial rules governing its funding and the funding of the secretariat and any subsidiary bodies and, thereafter, rules of procedure and financial rules for any further subsidiary body that it may establish. Until such time as the rules of procedure have been adopted, the rules of procedure of the intergovernmental conference on an international legally binding instrument under the United Nations Convention on the Law of the Sea on the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction shall apply. 

5. Partskonferensen ska göra sitt yttersta för att anta beslut och rekommendationer i samförstånd. Om alla ansträngningar för att nå samförstånd har uttömts, och om inte annat föreskrivs i detta avtal, ska partskonferensens beslut och rekommendationer i sakfrågor antas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter, och beslut i frågor om arbetsordningen ska antas av en majoritet av närvarande och röstande parter. 

5. The Conference of the Parties shall make every effort to adopt decisions and recommendations by consensus. Except as otherwise provided in this Agreement, if all efforts to reach consensus have been exhausted, decisions and recommendations of the Conference of the Parties on questions of substance shall be adopted by a two-thirds majority of the Parties present and voting, and decisions on questions of procedure shall be adopted by a majority of the Parties present and voting. 

6. Partskonferensen ska fortlöpande se över och utvärdera genomförandet av detta avtal, och för detta ändamål 

6. The Conference of the Parties shall keep under review and evaluation the implementa-tion of this Agreement and, for this purpose, shall: 

a) anta beslut och rekommendationer med avseende på genomförandet av detta avtal, 

(a) Adopt decisions and recommendations related to the implementation of this Agreement; 

b) se över och underlätta utbytet mellan parterna av information som är relevant för genomförandet av detta avtal, 

(b) Review and facilitate the exchange of information among Parties relevant to the implementation of this Agreement; 

c) främja samarbetet och samordningen med och mellan relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, däribland genom att inrätta lämpliga processer, i syfte att öka överensstämmelsen mellan de insatser som görs för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, 

(c) Promote, including by establishing ap-propriate processes, cooperation and coordination with and among relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, with a view to promoting coherence among efforts towards the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction; 

d) inrätta sådana underorgan som bedöms vara nödvändiga för att stödja tillämpningen av detta avtal, 

(d) Establish such subsidiary bodies as dee-med necessary to support the implementation of this Agreement; 

e) anta en budget med tre fjärdedels majoritet av närvarande och röstande parter om alla ansträngningar att nå samförstånd har uttömts, med ett tidsintervall och för en budgetperiod som den själv har fastställt, 

(e) Adopt a budget by a three-fourths majo-rity of the Parties present and voting if all ef-forts to reach consensus have been exhausted, at such frequency and for such a financial period as it may determine; 

f) utöva andra funktioner som fastställs i detta avtal eller som kan krävas för dess genomförande. 

(f) Undertake other functions identified in this Agreement or as may be required for its implementation. 

7. Partskonferensen kan besluta att be Internationella havsrättsdomstolen om ett rådgivande yttrande i en rättslig fråga angående överensstämmelsen mellan detta avtal och ett förslag som lagts fram för partskonferensen i en fråga som faller inom dess behörighetsområde. Ett rådgivande yttrande ska inte begäras i en fråga som omfattas av andra globala, regionala, subregionala eller sektoriella organs befogenheter, i en fråga som nödvändigtvis inbegriper ett samtidigt beaktande av en tvist om suveräna rättigheter eller andra rättigheter som rör territorier på fastland eller öar eller åberopande därav, eller den rättsliga ställningen för ett område inom nationell jurisdiktion. Begäran ska innehålla en beskrivning av omfattningen av den rättsliga fråga i vilken det rådgivande yttrandet begärs. Partskonferensen får begära att ett sådant yttrande avges som ett brådskande ärende. 

7. The Conference of the Parties may decide to request the International Tribunal for the Law of the Sea to give an advisory opinion on a legal question on the conformity with this Agreement of a proposal before the Conference of the Parties on any matter within its competence. A request for an advisory opinion shall not be sought on a matter within the competences of other global, regional, subregional or sectoral bodies, or on a matter that necessarily involves the concurrent consideration of any dispute concerning sovereignty or other rights over continental or insular land territory or a claim thereto, or the legal status of an area as within national jurisdiction. The request shall indicate the scope of the legal question on which the advisory opinion is sought. The Conference of the Parties may request that such opinion be given as a matter of urgency. 

8. Partskonferensen ska, senast fem år efter ikraftträdandet av detta avtal och därefter med tidsintervall som den själv har fastställer, bedöma och se över tillräckligheten och effektiviteten hos bestämmelserna i detta avtal och vid behov föreslå metoder för att stärka genomförandet av dessa bestämmelser för att på ett bättre sätt hantera frågan om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

8. The Conference of the Parties shall, wit-hin five years of the entry into force of this Agreement and thereafter at intervals to be determined by it, assess and review the adequacy and effectiveness of the provisions of this Agreement and, if necessary, propose means of strengthening the implementation of those provisions in order to better address the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction. 

Artikel 48 

Article 48 

Öppenhet och insyn 

Transparency 

1. Partskonferensen ska främja öppenhet och insyn i beslutsprocesserna och andra verksamheter som bedrivs enligt detta avtal 

1. The Conference of the Parties shall pro-mote transparency in decision-making processes and other activities carried out under this Agreement. 

2. Alla möten inom partskonferensen och dess underordnade organ ska vara öppna för observatörer som deltar i enlighet med arbetsordningen, såvida inte annat har beslutats av partskonferensen. Partskonferensen ska offentliggöra och upprätthålla ett offentligt register över sina beslut. 

2. All meetings of the Conference of the Parties and its subsidiary bodies shall be open to observers participating in accordance with the rules of procedure unless otherwise decided by the Conference of the Parties. The Conference of the Parties shall publish and maintain a public record of its decisions. 

3. Partskonferensen ska främja öppenhet och insyn i genomförandet av detta avtal, däribland genom att sprida information till allmänheten och underlätta deltagande av, och samråd med, relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, urfolk och lokala samhällen med relevant traditionell kunskap, det vetenskapliga samfundet, civilsamhället och andra relevanta aktörer, där så är lämpligt och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. 

3. The Conference of the Parties shall pro-mote transparency in the implementation of this Agreement, including through the public dissemination of information and the facilitation of the participation of, and consultation with, relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, Indigenous Peoples and local communities with relevant traditional knowledge, the scientific community, civil society and other relevant stakeholders, as appropriate and in accordance with the provisions of this Agreement. 

4. Företrädare för stater som inte är parter i detta avtal, relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, urfolk och lokala samhällen med relevant traditionell kunskap, det vetenskapliga samfundet, civilsamhället och andra relevanta aktörer med intresse i frågor som rör partskonferensen kan begära att delta som observatörer i mötena med partskonferensen och dess underordnande organ. Partskonferensens arbetsordning ska omfatta villkoren för sådant deltagande och ska inte vara orimligt restriktiv i detta avseende. Arbetsordningen ska också ge utrymme för att sådana företrädare i god tid får tillträde till all relevant information. 

4. Representatives of States not party to this Agreement, relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, Indigenous Peoples and local communities with relevant traditional knowledge, the scientific community, civil society and other relevant stakeholders with an interest in matters pertaining to the Conference of the Parties may request to participate as observers in the meetings of the Conference of the Parties and of its subsidiary bodies. The rules of procedure of the Conference of the Parties shall provide for modalities for such participation and shall not be unduly restrictive in this respect. The rules of procedure shall also provide for such representatives to have timely access to all relevant information. 

Artikel 49 

Article 49 

Det vetenskapliga och tekniska organet 

Scientific and Technical Body 

1. Ett vetenskapligt och tekniskt organ inrättas härmed. 

1. A Scientific and Technical Body is hereby established. 

2. Det vetenskapliga och tekniska organet ska bestå av ledamöter som tjänstgör i egenskap av experter och enligt de intressen som ska tillgodoses genom avtalet, som har nominerats av parterna och valts av partskonferensen, och som har lämpliga kvalifikationer med beaktande av behovet av tvärvetenskaplig expertkunskap, inbegripet relevant vetenskaplig och teknisk expertkunskap och expertkunskap om relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Arbetsordningen och villkoren för det vetenskapliga och tekniska organets verksamhet, inbegripet dess urvalsprocess och villkoren för ledamöternas mandat, ska fastställas av partskonferensen vid dess första möte. 

2. The Scientific and Technical Body shall be composed of members serving in their expert capacity and in the best interest of the Agreement, nominated by Parties and elected by the Conference of the Parties, with suitable qualifications, takin g into account the need for multidisciplinary expertise, including relevant scientific and technical expertise and expertise in relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, gender balance and equitable geographical representation. The terms of reference and modalities for the operation of the Scientific and Technical Body, including its selection process and the terms of members’ mandates, shall be determined by the Conference of the Parties at its first meeting. 

3. Det vetenskapliga och tekniska organet får stödja sig på lämpliga råd från relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ samt från andra vetenskapliga medarbetare och experter vid behov. 

3. The Scientific and Technical Body may draw on appropriate advice emanating from relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, as well as from other scientists and experts, as may be required. 

4. Under överinseende och vägledning av partskonferensen, och med beaktande av den tvärvetenskapliga expertkunskap som aves i punkt 2 ovan, ska det vetenskapliga och tekniska organet tillhandahålla vetenskaplig och teknisk rådgivning till partskonferensen, utföra de arbetsuppgifter som det har tilldelats enligt detta avtal och andra uppgifter som kan fastställas av partskonferensen samt lämna rapporter till partskonferensen om sitt arbete. 

4. Under the authority and guidance of the Conference of the Parties, and taking into ac-count the multidisciplinary expertise referen-ced in paragraph 2 above, the Scientific and Technical Body shall provide scientific and technical advice to the Conference of the Par-ties, perform the functions assigned to it under this Agreement and such other functions as may be determined by the Conference of the Parties and provide reports to the Conference of the Parties on its work. 

Artikel 50 

Article 50 

Sekretariat 

Secretariat 

1. Ett sekretariat inrättas härmed. Partskonferensen ska vid sitt första möte vidta åtgärder för sekretariatets funktion, inbegripet fatta beslut om dess säte. 

1. A secretariat is hereby established. The Conference of the Parties, at its first meeting, shall make arrangements for the functioning of the secretariat, including deciding on its seat. 

2. Fram till dess att sekretariatet inleder sin verksamhet ska Förenta nationernas generalsekreterare, genom avdelningen för havsärenden och havsrätt inom avdelningen för rättsliga frågor hos Förenta nationernas sekretariat, utföra sekretariatets funktioner enligt detta avtal. 

2. Until such time as the secretariat com-mences its functions, the Secretary-General of the United Nations, through the Division for Ocean Affairs and the Law of the Sea of the Office of Legal Affairs of the United Nations Secretariat, shall perform the secretariat functions under this Agreement. 

3. Sekretariatet och värdstaten får ingå en överenskommelse om säte. Sekretariatet ska åtnjuta rättskapacitet på värdstatens territorium, och värdstaten ska bevilja de privilegier och den immunitet som krävs för utövandet av dess funktioner. 

3. The secretariat and the host State may conclude a headquarters agreement. The secretariat shall enjoy legal capacity in the territory of the host State and be granted such privileges and immunities by the host State as are necessary for the exercise of its functions. 

4. Sekretariatet ska 

4. The secretariat shall: 

a) ge administrativt och logistiskt stöd till partskonferensen och dess underordnade organ i samband med genomförandet av detta avtal, 

(a) Provide administrative and logistical support to the Conference of the Parties and its subsidiary bodies for the purposes of the implementation of this Agreement; 

b) anordna och bistå mötena inom partskonferensen och med andra organ enligt vad som fastställts enligt detta avtal eller av partskonferensen, 

(b) Arrange and service the meetings of the Conference of the Parties and of any other bodies as may be established under this Agreement or by the Conference of the Parties; 

c) sprida information om genomförandet av detta avtal i god tid, däribland genom att göra partskonferensens beslut tillgängliga för allmänheten och vidarebefordra dem till alla berörda parter samt till relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ, 

(c) Circulate information relating to the im-plementation of this Agreement in a timely manner, including making decisions of the Conference of the Parties publicly available and transmitting them to all Parties, as well as to relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies; 

d) underlätta samarbete och samordning, i förekommande fall, med andra relevanta internationella organs sekretariat och, i synnerhet, ingå administrativa och kontraktsmässiga överenskommelser som kan krävas för det ändamålet och för ett effektivt utförande av sina uppgifter, efter godkännande av partskonferensen, 

(d) Facilitate cooperation and coordination, as appropriate, with the secretariats of other relevant international bodies and, in particular, enter into such administrative and contractual arrangements as may be required for that purpose and for the effective discharge of its functions, subject to approval by the Conference of the Parties; 

e) sammanställa rapporter om utförandet av sina uppgifter enligt detta avtal och lämna dem till partskonferensen, 

(e) Prepare reports on the execution of its functions under this Agreement and submit them to the Conference of the Parties; 

f) bistå i genomförandet av detta avtal och utföra andra uppgifter som kan fastställas av partskonferensen eller tilldelas enligt detta avtal. 

(f) Provide assistance with the implementa-tion of this Agreement and perform such other functions as may be determined by the Conference of the Parties or assigned to it under this Agreement. 

Artikel 51 

Article 51 

Clearing house-mekanism 

Clearing-House Mechanism 

1. En clearing house-mekanism inrättas härmed. 

1. A Clearing-House Mechanism is hereby established. 

2. Clearing house-mekanismen ska huvudsakligen bestå av en plattform med öppen åtkomst. De särskilda villkoren för driften av clearing house-mekanismen ska fastställas av partskonferensen. 

2. The Clearing-House Mechanism shall consist primarily of an open-access platform. The specific modalities for the operation of the Clearing-House Mechanism shall be determined by the Conference of the Parties. 

3. Clearing house-mekanismen ska 

3. The Clearing-House Mechanism shall: 

a) fungera som en central plattform där parterna kan komma åt, tillhandahålla och sprida information om verksamheter som äger rum i enlighet med bestämmelserna i detta avtal, däribland information med avseende på 

(a) Serve as a centralized platform to enable Parties to access, provide and disseminate information with respect to activities taking place pursuant to the provisions of this Agreement, including information relating to: 

i) marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, i enlighet med del II i detta avtal, 

(i) Marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, as set out in Part II of this Agreement; 

ii) inrättandet och genomförandet av områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, 

(ii) The establishment and implementation of area-based management tools, including marine protected areas; 

iii) miljökonsekvensbedömningar, 

(iii) Environmental impact assessments; 

iv) begäranden om kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi och möjligheter i samband därmed, inbegripet forskningssamarbeten och utbildningsmöjligheter, information om källor och tillgång till teknisk information och data för överföring av marin teknologi, möjligheter till enklare åtkomst till marin teknologi samt tillgång till finansiering, 

(iv) Requests for capacity-building and the transfer of marine technology and opportuni-ties with respect thereto, including research collaboration and training opportunities, information on sources and availability of technological information and data for the transfer of marine technology, opportunities for facilitated access to marine technology and the availability of funding; 

b) underlätta anpassningen av behoven av kapacitetsuppbyggnad till det stöd som finns tillgängligt och till de leverantörer som står för överföringen av marin teknologi, inbegripet statliga, icke-statliga eller privata enheter som är intresserade av att delta som givare vid överföringen av marin teknologi, och underlätta åtkomsten till nödvändig know-how och expertkunskap, 

(b) Facilitate the matching of capacity-building needs with the support available and with providers for the transfer of marine technology, including governmental, non-governmental or private entities interested in participating as donors in the transfer of marine technology, and facilitate access to related know-how and expertise; 

c) tillhandahålla kopplingar till relevanta globala, regionala, subregionala, nationella och sektoriella clearing house-mekanismer och andra genbanker, arkiv och databaser, inbegripet de som rör relevant traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen, och, om möjligt, främja kopplingarna till offentligt tillgängliga privata och icke-statliga plattformar för utbyte av information, 

(c) Provide links to relevant global, regional, subregional, national and sectoral clearing-house mechanisms and other gene banks, repositories and databases, including those pertaining to relevant traditional knowledge of Indigenous Peoples and local communities, and promote, where possible, links with publicly available private and non-governmental platforms for the exchange of information; 

d) bygga vidare på globala, regionala och subregionala clearing house-institutioner, i tillämpliga fall, när regionala och subregionala mekanismer inrättas under den globala mekanismen, 

(d) Build on global, regional and subregional clearing-house institutions, where applicable, when establishing regional and subregional mechanisms under the global mechanism; 

e) främja en ökad öppenhet, däribland genom att underlätta utbytet av grundläggande miljödata och information om bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion mellan parterna och andra relevanta aktörer, 

(e) Foster enhanced transparency, including by facilitating the sharing of environmental baseline data and information relating to the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction between Parties and other relevant stakeholders; 

f) underlätta internationellt samarbete och samverkan, däribland genom vetenskapligt och tekniskt samarbete, 

(f) Facilitate international cooperation and collaboration, including scientific and techni-cal cooperation and collaboration; 

g) utföra andra uppgifter som kan fastställas av partskonferensen eller tilldelas enligt detta avtal. 

(g) Perform such other functions as may be determined by the Conference of the Parties or assigned to it under this Agreement. 

4. Clearing house-mekanismen ska förvaltas av sekretariatet, utan att det påverkar eventuella samarbeten med andra relevanta rättsliga instrument och ramverk och relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ som fastställts av partskonferensen, inbegripet den mellanstatliga oceanografiska kommissionen inom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Internationella havsbottenmyndigheten, Internationella sjöfartsorganisationen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 

4. The Clearing-House Mechanism shall be managed by the secretariat, without prejudice to possible cooperation with other relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies as determined by the Conference of the Parties, including the Intergovernmental Oceanographic Commission of the United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, the International Seabed Authority, the International Maritime Organization and the Food and Agriculture Organization of the United Nations. 

5. Vid förvaltningen av clearing house-mekanismen ska full hänsyn tas till de särskilda kraven för konventionsslutande utvecklingsländer och de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling, och deras åtkomst till mekanismen ska underlättas genom att ge dessa stater möjlighet att använda den utan onödiga hinder eller administrativa bördor. Information ska tillhandahållas om verksamheter som syftar till att främja utbytet och spridningen av information i och med dessa stater och för att erbjuda program för dessa stater. 

5. In the management of the Clearing-House Mechanism, full recognition shall be given to the special requirements of developing States Parties, as well as the special circumstances of small island developing States Parties, and their access to the mechanism shall be facilitated to enable those States to utilize it without undue obstacles or administrative burdens. Information shall be included on activities to promote information-sharing, awareness-raising and dissemination in and with those States, as well as to provide specific programmes for those States. 

6. Konfidentialiteten hos den information som tillhandahålls enligt detta avtal och de rättigheter som följer därav ska respekteras. Inget i detta avtal ska tolkas som att det finns ett krav på utbyte av information som är skyddad mot offentliggörande enligt en parts nationella lagstiftning eller annan tillämplig lagstiftning. 

6. The confidentiality of information provi-ded under this Agreement and rights thereto shall be respected. Nothing under this Agree-ment shall be interpreted as requiring the sha-ring of information that is protected from dis-closure under the domestic law of a Party or other applicable law. 

DEL VII 

PART VII 

FINANSIELLA RESURSER OCH DEN FINANSIELLA MEKANISMEN 

FINANCIAL RESOURCES AND MECHANISM 

Artikel 52 

Article 52 

Finansiering 

Funding 

1. Varje part ska efter bästa förmåga tillhandahålla resurser till de verksamheter som syftar till att uppnå målen med detta avtal, med beaktande av sina nationella politiska riktlinjer, prioriteringar, planer och program. 

1. Each Party shall provide, within its capa-bilities, resources in respect of those activities that are intended to achieve the objectives of this Agreement, taking into account its national policies, priorities, plans and programmes. 

2. De institutioner som inrättats enligt detta avtal ska finansieras genom fastställda bidrag från parterna. 

2. The institutions established under this Agreement shall be funded through assessed contributions of the Parties. 

3. En mekanism för tillhandahållande av lämpliga, tillgängliga, nya och kompletterande och förutsägbara finansiella resurser inom ramen för detta av tal inrättas härmed. Mekanismen ska ge stöd till konventionsslutande utvecklingsländer när de genomför detta avtal, däribland genom finansiering av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, och utföra andra uppgifter som fastställs i denna artikel för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald. 

3. A mechanism for the provision of adequ-ate, accessible, new and additional and predictable financial resources under this Agreement is hereby established. The mechanism shall assist developing States Parties in implementing this Agreement, including through funding in support of capacity-building and the transfer of marine technology, and perform other functions as set out in this article for the conservation and sustainable use of marine biological diversity. 

4. Mekanismen ska omfatta 

4. The mechanism shall include: 

a) en frivillig förvaltningsfond som inrättats av partskonferensen för att ge företrädare för konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små östater under utveckling, möjlighet att delta i mötena inom de organ som inrättats enligt detta avtal, 

(a) A voluntary trust fund established by the Conference of the Parties to facilitate the participation of representatives of developing States Parties, in particular least developed countries, landlocked developing countries and small island developing States, in the meetings of the bodies established under this Agreement; 

b) en särskild fond som ska finansieras genom 

(b) A special fund that shall be funded through the following sources: 

i) årliga bidrag i enlighet med artikel 14.6, 

(i) Annual contributions in accordance with article 14, paragraph 6; 

ii) betalningar i enlighet med artikel 14.7, 

(ii) Payments in accordance with article 14, paragraph 7; 

iii) ytterligare bidrag från parterna och privata aktörer som vill tillhandahålla finansiella resurser för att stödja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, 

(iii) Additional contributions from Parties and private entities wishing to provide finan-cial resources to support the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction; 

c) den globala miljöfonden. 

(c) The Global Environment Facility trust fund. 

5. Partskonferensen får överväga möjligheten att inrätta ytterligare fonder, som en del av den finansiella mekanismen, för att stödja bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion genom att finansiera återställande och ekologisk återuppbyggnad av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

5. The Conference of the Parties may consi-der the possibility of establishing additional funds, as part of the financial mechanism, to support the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, to finance rehabilitation and ecological restoration of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction. 

6. Den särskilda fonden och den globala miljöfonden ska användas för att 

6. The special fund and the Global Environment Facility trust fund shall be utilized in order to: 

a) finansiera projekt för kapacitetsuppbyggnad enligt detta avtal, däribland effektiva projekt för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald och andra insatser och program, däribland utbildning om överföring av marin teknologi, 

(a) Fund capacity-building projects under this Agreement, including effective projects on the conservation and sustainable use of marine biological diversity and activities and programmes, including training related to the transfer of marine technology; 

b) bistå konventionsslutande utvecklingsländer när de genomför detta avtal, 

(b) Assist developing States Parties in im-plementing this Agreement; 

c) ge stöd till program för bevarande och hållbar användning som drivs av urfolk och lokala samhällen som innehavare av traditionell kunskap, 

(c) Support conservation and sustainable use programmes by Indigenous Peoples and local communities as holders of traditional knowledge; 

d) ge stöd till offentliga samråd på nationell, regional och subregional nivå, 

(d) Support public consultations at the nati-onal, subregional and regional levels; 

e) finansiera utförandet av andra insatser som fastställts av partskonferensen. 

(e) Fund the undertaking of any other activities as decided by the Conference of the Parties. 

7. Syftet med den finansiella mekanismen bör vara att säkerställa att dubbelfinansiering undviks, och att komplementaritet och samstämmighet främjas, vid användning av fonderna inom mekanismen. 

7. The financial mechanism should seek to ensure that duplication is avoided, and comp-lementarity and coherence promoted, among the utilization of the funds within the mecha-nism. 

8. Finansiella resurser som mobiliseras för att stödja genomförandet av detta avtal kan omfatta finansiering som tillhandahålls genom offentliga och privata källor, både nationella och internationella, inbegripet, men inte begränsat till, bidrag från stater, internationella finansinstitut, befintliga finansieringsmekanismer inom ramen för globala och regionala instrument, givarorganisationer, mellanstatliga organisationer, icke-statliga organisationer och fysiska och juridiska personer samt genom offentlig-privata partnerskap. 

8. Financial resources mobilized in support of the implementation of this Agreement may include funding provided through public and private sources, both national and international, including, but not limited to, contributions from States, international financial institutions, existing funding mechanisms under global and regional instruments, donor agencies, intergovernmental organizations, non-governmental organizations and natural and juridical persons, and through public-private partnerships. 

9. Vid tillämpning av detta avtal ska mekanismen verka under överinseende av, där så är lämpligt, och vägledning av partskonferensen och vara ansvarig inför denna. Partskonferensen ska ge vägledning om övergripande strategier, policyer, programprioriteringar och krav för rätt till tillgång till och användning av finansiella medel. 

9. For the purposes of this Agreement, the mechanism shall function under the authority, where appropriate, and guidance of the Conference of the Parties and shall be accountable thereto. The Conference of the Parties shall provide guidance on overall strategies, policies, programme priorities and eligibility for access to and utilization of financial resources. 

10. Partskonferensen och den globala miljöfonden ska ingå överenskommelser för att verkställa ovanstående punkter vid partskonferensens första möte. 

10. The Conference of the Parties and the Global Environment Facility shall agree upon arrangements to give effect to the above paragraphs at the first meeting of the Conference of the Parties. 

11. Mot bakgrund av det akuta behovet att arbeta för bevarandet och den hållbara användningen av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion ska partskonferensen fastställa ett inledande mål för resursmobilisering fram till 2030 från alla källor inom den särskilda fonden, däribland med beaktande av den särskilda fondens institutionella villkor och den information som tillhandahållits av kommittén för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi. 

11. In recognition of the urgency to address the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, the Conference of the Parties shall determine an initial resource mobilization goal through 2030 for the special fund from all sources, taking into account, inter alia, the institutional modalities of the special fund and the information provided through the capacity-building and transfer of marine technology committee. 

12. Tillgången till finansiering enligt detta avtal ska vara öppen för konventionsslutande utvecklingsländer mot bakgrund av deras behov. Medel från den särskilda fonden ska tilldelas enligt kriterier för rimlig och rättvis fördelning, med beaktande av behovet av bistånd till parter med särskilda krav, särskilt de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer, geografiskt missgynnade länder, små östater under utveckling, afrikanska kuststater, arkipelagstater och medelinkomstländer under utveckling, och med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna. Syftet med den särskilda fonden ska vara att säkerställa effektiv tillgång till medel genom förenklade förfaranden för ansökning och godkännande och förbättrad tillgång till stöd för konventionsslutande utvecklingsländer. 

12. Eligibility for access to funding under this Agreement shall be open to developing States Parties on the basis of need. Funding under the special fund shall be distributed according to equitable sharing criteria, taking into account the needs for assistance of Parties with special requirements, in particular the least developed countries, landlocked developing countries, geographically disadvantaged States, small island developing States and coastal African States, archipelagic States and developing middle-income countries, and taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries. The special fund shall be aimed at ensuring efficient access to funding through simplified application and approval procedures and enhanced readiness of support for such developing States Parties. 

13. Med tanke på den begränsade kapaciteten ska parterna uppmuntra internationella organisationer att ge förmånlig behandling till konventionsslutande utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små östater under utveckling, och att ta hänsyn till deras särskilda behov och önskemål, med beaktande av de särskilda förutsättningarna för små östater under utveckling och de minst utvecklade länderna, när de tilldelar lämpliga medel och tekniskt stöd och använder sina specialiserade tjänster för bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. 

13. In the light of capacity constraints, Par-ties shall encourage international organizati-ons to grant preferential treatment to, and consider the specific needs and special requirements of developing States Parties, in particular the least developed countries, landlocked developing countries and small island developing States, and taking into account the special circumstances of small island developing States and of least developed countries, in the allocation of appropriate funds and technical assistance and the utilization of their specialized services for the purposes of the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction. 

14. Partskonferensen ska inrätta en finanskommitté med ansvar för finansiella resurser. Den ska bestå av ledamöter som har lämpliga kvalifikationer och expertkunskaper, med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. Arbetsordningen och villkoren för kommitténs verksamhet ska fastställas av partskonferensen. Kommittén ska lämna regelbundna rapporter och ge rekommendationer om identifieringen och mobiliseringen av medel inom ramen för mekanismen. Den ska även samla in information och rapportera om finansiering inom ramen för andra mekanismer och instrument som direkt eller indirekt bidrar till uppnåendet av målen i detta avtal. Vid sidan av de överväganden som föreskrivs i denna artikel ska kommittén bland annat ta hänsyn till 

14. The Conference of the Parties shall es-tablish a finance committee on financial re-sources. It shall be composed of members possessing appropriate qualifications and expertise, taking into account gender balance and equitable geographical distribution. The terms of reference and modalities for the operation of the committee shall be decided by the Conference of the Parties. The committee shall periodically report and make recommendations on the identification and mobilization of funds under the mechanism. It shall also collect information and report on funding under other mechanisms and instruments contributing directly or indirectly to the achievement of the objectives of this Agreement. In addition to the considerations provided in this article, the committee shall consider, inter alia: 

a) bedömningen av parternas behov, framför allt de konventionsslutande utvecklingsländernas, 

(a) The assessment of the needs of the Par-ties, in particular developing States Parties; 

b) tillgången till medel och tidpunkten för utbetalning, 

(b) The availability and timely disbursement of funds; 

c) öppenheten i besluts- och förvaltningsprocesserna angående anskaffningen och tilldelningen av medel, 

(c) The transparency of decision-making and management processes concerning fundraising and allocations; 

d) ansvarigheten hos de konventionsslutande utvecklingsländerna med avseende på den avtalade användningen av mottagna medel. 

(d) The accountability of the recipient developing States Parties with respect to the agreed use of funds. 

15. Partskonferensen ska ta hänsyn till finanskommitténs rapporter och rekommendationer och vidta lämpliga åtgärder. 

15. The Conference of the Parties shall con-sider the reports and recommendations of the finance committee and take appropriate action. 

16. Partskonferensen ska dessutom utföra en periodisk översyn av den finansiella mekanismen för att bedöma de finansiella resursernas tillräcklighet, effektivitet och tillgänglighet, inbegripet för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi, särskilt för konventionsslutande utvecklingsländer. 

16. The Conference of the Parties shall, in addition, undertake a periodic review of the financial mechanism to assess the adequacy, effectiveness and accessibility of financial resources, including for the delivery of capacity-building and the transfer of marine technology, in particular for developing States Parties. 

DEL VIII 

PART VIII 

GENOMFÖRANDE OCH EFTERLEVNAD 

IMPLEMENTATION AND COMPLIANCE 

Artikel 53 

Article 53 

Genomförande 

Implementation 

Parterna ska vidta nödvändiga rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder, där så är lämpligt, för att säkerställa genomförandet av detta avtal. 

Parties shall take the necessary legislative, administrative or policy measures, as appro-priate, to ensure the implementation of this Agreement. 

Artikel 54 

Article 54 

Övervakning av genomförandet 

Monitoring of implementation 

Varje part ska övervaka genomförandet av sina skyldigheter enligt detta avtal och, i ett format och med ett tidsintervall som ska fastställas av partskonferensen, rapportera till partskonferensen om vilka åtgärder den har vidtagit för att genomföra detta avtal. 

Each Party shall monitor the implementation of its obligations under this Agreement and shall, in a format and at intervals to be determined by the Conference of the Parties, report to the Conference on measures that it has taken to implement this Agreement. 

Artikel 55 

Article 55 

Genomförande- och efterlevnadskommittén 

Implementation and Compliance Committee 

1. En genomförande- och efterlevnadskommitté inrättas härmed för att underlätta och granska genomförandet av detta avtal och främja efterlevnaden av dessa bestämmelser. Genomförande- och efterlevnadskommittén ska vara stödjande och fungera på ett öppet, icke-motstridande och icke-bestraffande sätt. 

1. An Implementation and Compliance Committee to facilitate and consider the implementation of and promote compliance with the provisions of this Agreement is hereby established. The Implementation and Compliance Committee shall be facilitative in nature and function in a manner that is transparent, non-adversarial and non-punitive. 

2. Genomförande- och efterlevnadskommittén ska bestå av ledamöter med lämpliga kvalifikationer och erfarenheter, som har nominerats av parterna och valts av partskonferensen med beaktande av en jämn könsfördelning och en rättvis geografisk fördelning. 

2. The Implementation and Compliance Committee shall consist of members posses-sing appropriate qualifications and experience nominated by Parties and elected by the Conference of the Parties, with due consideration given to gender balance and equitable geographical representation. 

3. Genomförande- och efterlevnadskommittén ska verka enligt de villkor och den arbetsordning som fastställts av partskonferensen vid dess första möte. Genomförande- och efterlevnadskommittén ska bland annat granska frågor kring genomförandet och efterlevnaden på individuell och systematisk nivå och lämna regelbundna rapporter och rekommendationer till partskonferensen när så är lämpligt med hänsyn till de respektive nationella förhållandena. 

3. The Implementation and Compliance Committee shall operate under the modalities and rules of procedure adopted by the Confe-rence of the Parties at its first meeting. The Implementation and Compliance Committee shall consider issues of implementation and compliance at the individual and systemic levels, inter alia, and report periodically and make recommendations, as appropriate while cognizant of respective national circumstances, to the Conference of the Parties. 

4. Under arbetets gång får genomförande- och efterlevnadskommittén vid behov stödja sig på lämplig information från organ som inrättats enligt detta avtal, relevanta rättsliga instrument och ramar samt relevanta globala, regionala, subregionala och sektoriella organ. 

4. In the course of its work, the Implementation and Compliance Committee may draw on appropriate information from bodies established under this Agreement, as well as relevant legal instruments and frameworks and relevant global, regional, subregional and sectoral bodies, as may be required. 

DEL IX 

PART IX 

TVISTLÖSNING 

SETTLEMENT OF DISPUTES 

Artikel 56 

Article 56 

Förebyggande av tvister 

Prevention of disputes 

Parterna ska samarbeta för att förebygga tvister. 

Parties shall cooperate in order to prevent disputes. 

Artikel 57 

Article 57 

Skyldighet att lösa tvister med fredliga medel 

Obligation to settle disputes by peaceful means 

Parterna är skyldiga att lösa sina tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal genom förhandling, utredning, medling, förlikning, skiljedom, domstolsavgörande, anlitande av regionala byråer eller arrangemang eller andra fredliga medel efter eget val. 

Parties have the obligation to settle their disputes concerning the interpretation or application of this Agreement by negotiation, inquiry, mediation, conciliation, arbitration, judicial settlement, resort to regional agencies or arrangements, or other peaceful means of their own choice. 

Artikel 58 

Article 58 

Biläggande av tvister med fredliga medel som valts av parterna 

Settlement of disputes by any peaceful means chosen by the Parties 

Ingenting i denna del inskränker avtalsparternas rättighet att vid vilken tidpunkt som helst enas om att bilägga en tvist dem emellan rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal med fredliga medel efter eget val. 

Nothing in this Part impairs the right of any Party to this Agreement to agree at any time to settle a dispute between them concerning the interpretation or application of this Agreement by any peaceful means of their own choice. 

Artikel 59 

Article 59 

Tvister av teknisk art 

Disputes of a technical nature 

Om en tvist avser ett tekniskt ärende kan de berörda parterna hänvisa tvisten till en tillfällig expertpanel som inrättats av dem. Panelen ska samråda med de berörda parterna och sträva efter att lösa tvisten skyndsamt utan att tillgripa bindande förfaranden för lösningen av tvister enligt artikel 60 i detta avtal. 

Where a dispute concerns a matter of a technical nature, the Parties concerned may refer the dispute to an ad hoc expert panel established by them. The panel shall confer with the Parties concerned and shall endeavour to resolve the dispute expeditiously without recourse to binding procedures for the settlement of disputes under article 60 of this Agreement. 

Artikel 60 

Article 60 

Tvistlösningsförfarande 

Procedures for the settlement of disputes 

1. Tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska lösas i enlighet med bestämmelserna om tvistlösning i del XV i konventionen. 

1. Disputes concerning the interpretation or application of this Agreement shall be settled in accordance with the provisions for the sett-lement of disputes provided for in Part XV of the Convention. 

2. Bestämmelserna i del XV i och bilagorna V, VI, VII och VIII till konventionen ska anses vara tillämpliga på motsvarande sätt vid lösning av tvister som inbegriper en part i detta avtal som inte är part i konventionen. 

2. The provisions of Part XV of and Anne-xes V, VI, VII and VIII to the Convention shall be deemed to be replicated for the purpose of the settlement of disputes involving a Party to this Agreement that is not a Party to the Convention. 

3. Varje förfarande som godtas av en part i detta avtal som även är part i konventionen enligt artikel 287 i konventionen ska tillämpas för lösning av tvister enligt denna del, såvida inte den parten, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, har godtagit ett annat förfarande enligt artikel 287 i konventionen för lösning av tvister enligt denna del. 

3. Any procedure accepted by a Party to this Agreement that is also a Party to the Convention pursuant to article 287 of the Convention shall apply to the settlement of disputes under this Part, unless that Party, when signing, ratifying, approving, accepting or acceding to this Agreement, or at any time thereafter, has accepted another procedure pursuant to article 287 of the Convention for the settlement of disputes under this Part. 

4. Varje förklaring som avges av en part i detta avtal som även är part i konventionen enligt artikel 298 i konventionen ska tillämpas för lösning av tvister enligt denna del, såvida inte den parten, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, har avgett en annan förklaring enligt artikel 298 i konventionen för lösning av tvister enligt denna del. 

4. Any declaration made by a Party to this Agreement that is also a Party to the Conven-tion pursuant to article 298 of the Convention shall apply to the settlement of disputes under this Part, unless that Party, when signing, ratifying, approving, accepting or acceding to this Agreement, or at any time thereafter, has made a different declaration pursuant to article 298 of the Convention for the settlement of disputes under this Part. 

5. Enligt punkt 2 ovan ska en part i detta avtal som inte är part i konventionen, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, vara fri att välja, genom en skriftlig förklaring som ska lämnas till depositarien, en eller flera av följande myndigheter för att lösa tvister angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal: 

5. Pursuant to paragraph 2 above, a Party to this Agreement that is not a Party to the Con-vention, when signing, ratifying, approving, accepting or acceding to this Agreement, or at any time thereafter, shall be free to choose, by means of a written declaration, submitted to the depositary, one or more of the following means for the settlement of disputes concerning the interpretation or application of this Agreement: 

a) Internationella havsrättsdomstolen. 

(a) The International Tribunal for the Law of the Sea; 

b) Internationella domstolen. 

(b) The International Court of Justice; 

c) En skiljedomstol enligt bilaga VII. 

(c) An Annex VII arbitral tribunal; 

d) En särskild skiljedomstol enligt bilaga VIII för en eller fler av de kategorier av tvister som anges i den bilagan. 

(d) An Annex VIII special arbitral tribunal for one or more of the categories of disputes specified in said Annex. 

6. En part i detta avtal som inte är part i konventionen och som inte har avgett en förklaring ska anses ha godtagit alternativet i punkt 5 c ovan. Om parterna i en tvist har godtagit samma förfarande för biläggande av tvisten, kan denna endast hänskjutas till sådant förfarande, såvida inte parterna kommer överens om annat. Om parterna i en tvist inte har godtagit samma förfarande för biläggande av tvisten, kan denna endast hänskjutas till skiljeförfarande enligt bilaga VII till konventionen, såvida inte parterna kommer överens om annat. Artikel 287.6–287.8 i konventionen ska tillämpas på förklaringar som avgetts enligt punkt 5 ovan. 

6. A Party to this Agreement that is not a Party to the Convention that has not issued a declaration shall be deemed to have accepted the option in paragraph 5 (c) above. If the parties to a dispute have accepted the same procedure for the settlement of the dispute, it may be submitted only to that procedure, unless the parties otherwise agree. If the parties to a dispute have not accepted the same procedure for the settlement of the dispute, it may be submitted only to arbitration under Annex VII to the Convention, unless the parties otherwise agree. Article 287, paragraphs 6 to 8, of the Convention shall apply to declarations made under paragraph 5 above. 

7. En part i detta avtal som inte är part i konventionen får, vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal, eller någon gång därefter, utan att det påverkar de skyldigheter som härrör från denna del, förklara skriftligen att den inte godtar ett eller flera av de förfaranden som föreskrivs i del XV avsnitt 2 i konventionen med avseende på en eller flera av de kategorier av tvister som anges i artikel 298 i konventionen för lösning av tvister enligt denna del. Artikel 298 i konventionen är tillämplig på en sådan förklaring. 

7. A Party to this Agreement that is not a Party to the Convention may, when signing, ratifying, approving, accepting or acceding to this Agreement, or at any time thereafter, without prejudice to the obligations arising under this Part, declare in writing that it does not accept any or more of the procedures provided for in Part XV, section 2, of the Convention with respect to one or more of the categories of disputes set out in article 298 of the Convention for the settlement of disputes under this Part. Article 298 of the Convention shall apply to such a declaration. 

8. Bestämmelserna i denna artikel ska inte påverka de förfaranden för lösning av tvister som parterna har kommit överens om som deltagare i ett relevant rättsligt instrument eller ramverk, eller som ledamöter i ett relevant globalt, regionalt, subregionalt eller sektoriellt organ, angående tolkningen eller tillämpningen av sådana instrument och ramverk. 

8. The provisions of this article shall be wit-hout prejudice to the procedures on the sett-lement of disputes to which Parties have ag-reed as participants in a relevant legal instru-ment or framework, or as members of a rele-vant global, regional, subregional or sectoral body concerning the interpretation or application of such instruments and frameworks. 

9. Inget i detta avtal ska tolkas som att det ger en domstol behörighet att behandla en tvist som gäller eller nödvändigtvis inbegriper ett samtidigt beaktande av den rättsliga ställningen för ett område inom nationell jurisdiktion, eller över en tvist angående suveränitet eller andra rättigheter som rör territorier på fastland eller öar eller åberopande därav av en part i detta avtal, under förutsättning att inget i denna punkt ska tolkas som en begränsning av behörigheten hos en domstol enligt del XV avsnitt 2 i konventionen. 

9. Nothing in this Agreement shall be interpreted as conferring jurisdiction upon a court or tribunal over any dispute that concerns or necessarily involves the concurrent consideration of the legal status of an area as within national jurisdiction, nor over any dispute concerning sovereignty or other rights over continental or insular land territory or a claim thereto of a Party to this Agreement, provided that nothing in this paragraph shall be interpreted as limiting the jurisdiction of a court or tribunal under Part XV, section 2, of the Convention. 

10. För att undvika missförstånd ska inget i detta avtal användas som grund för att hävda eller förneka anspråk på suveränitet, suveräna rättigheter eller jurisdiktion över land- eller havsområden, inbegripet i fråga om eventuella tvister. 

10. For the avoidance of doubt, nothing in this Agreement shall be relied upon as a basis for asserting or denying any claims to sove-reignty, sovereign rights or jurisdiction over land or maritime areas, including in respect to any disputes relating thereto. 

Artikel 61 

Article 61 

Tillfälliga arrangemang 

Provisional arrangements 

I avvaktan på lösning av en tvist enligt denna del, ska parterna i tvisten göra sitt bästa att ingå tillfälliga arrangemang av praktisk art. 

Pending the settlement of a dispute in ac-cordance with this Part, the parties to the dis-pute shall make every effort to enter into pro-visional arrangements of a practical nature. 

DEL X 

PART X 

ICKE-PARTER I DETTA AVTAL 

NON-PARTIES TO THIS AGREEMENT 

Artikel 62 

Article 62 

Icke-parter i detta avtal 

Non-parties to this Agreement 

Parterna ska uppmuntra icke-parter i detta avtal att ansluta sig till avtalet och att anta lagar och förordningar som stämmer överens med dess bestämmelser. 

Parties shall encourage non-parties to this Agreement to become Parties thereto and to adopt laws and regulations consistent with its provisions. 

DEL XI 

PART XI 

GOD TRO OCH MISSBRUK AV RÄTTIGHETER 

GOOD FAITH AND ABUSE OF RIGHTS 

Artikel 63 

Article 63 

Gott uppsåt och missbruk av rättigheter 

Good faith and abuse of rights 

Parterna ska med gott uppsåt fullgöra de skyldigheter som de påtagit sig enligt detta avtal och utöva de rättigheter som erkänns däri på ett sätt som inte utgör missbruk av rättigheter. 

Parties shall fulfil in good faith the obligati-ons assumed under this Agreement and exer-cise the rights recognized therein in a manner that would not constitute an abuse of right. 

DEL XII 

PART XII 

SLUTBESTÄMMELSER 

FINAL PROVISIONS 

Artikel 64 

Article 64 

Rösträtt 

Right to vote 

1. Om inte annat följer av punkt 2 nedan ska varje part i detta avtal ha en röst. 

1. Each Party to this Agreement shall have one vote, except as provided for in paragraph 2 below. 

2. En regional organisation för ekonomisk integration som är part i detta avtal ska, i frågor inom dess behörighetsområde, utöva sin rösträtt med ett antal röster som motsvarar det antal av deras medlemsstater som är parter i detta avtal. En sådan organisation ska inte utöva sin rösträtt om någon av dess medlemsstater utövar sin, och vice versa. 

2. A regional economic integration organization Party to this Agreement, on matters within its competence, shall exercise its right to vote with a number of votes equal to the number of its member States that are Parties to this Agreement. Such an organization shall not exercise its right to vote if any of its member States exercises its right to vote, and vice versa. 

Artikel 65 

Article 65 

Undertecknande 

Signature 

Detta avtal ska vara öppet för undertecknande av alla stater och regionala organisationer för ekonomisk integration från och med den 20 september 2023 och fortsätta att vara öppet för undertecknande vid Förenta nationernas huvudkvarter i New York fram till den 20 september 2025. 

This Agreement shall be open for signature by all States and regional economic integrati-on organizations from 20 September 2023 and shall remain open for signature at United Nations Headquarters in New York until 20 September 2025. 

Artikel 66 

Article 66 

Ratifikation, godkännande, godtagande och anslutning 

Ratification, approval, acceptance and accession 

Detta avtal ska vara föremål för ratifikation, godkännande eller godtagande av stater och regionala organisationer för ekonomisk integration. Det ska vara öppet för anslutning av stater och regionala organisationer för ekonomisk integration från och med dagen efter sista dagen för undertecknande av avtalet. Instrument för ratifikation, godkännande, godtagande och anslutning ska deponeras hos Förenta nationernas generalsekreterare. 

This Agreement shall be subject to ratification, approval or acceptance by States and regional economic integration organizations. It shall be open for accession by States and regional economic integration organizations from the day after the date on which the Agreement is closed for signature. Instruments of ratification, approval, acceptance and accession shall be deposited with the Secretary-General of the United Nations. 

Artikel 67 

Article 67 

Fördelning av behörigheten hos regionala organisationer för ekonomisk integration och deras medlemsstater i frågor som regleras av detta avtal 

Division of the competence of regional economic integration organizations and their member States in respect of the matters gov-erned by this Agreement 

1. En regional organisation för ekonomisk integration som blir part i avtalet utan att någon av dess medlemsstater är part ska vara bunden av alla förpliktelser i detta avtal. Om en eller flera av medlemsstaterna i sådana organisationer är en part i detta avtal ska organisationen och dess medlemsstater besluta om sina respektive ansvarsområden för att fullgöra sina förpliktelser enligt detta avtal. I sådana fall ska organisationen och medlemsstaterna inte ha rätt att samtidigt utöva sina rättigheter enligt avtalet. 

1. Any regional economic integration organization that becomes a Party to this Agreement without any of its member States being a Party shall be bound by all the obligations under this Agreement. In the case of such organizations, one or more of whose member States is a Party to this Agreement, the organization and its member States shall decide on their respective responsibilities for the performance of their obligations under this Agreement. In such cases, the organization and the member States shall not be entitled to exercise rights under this Agreement concurrently. 

2. Regionala organisationer för ekonomisk integration ska i instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning ange omfattningen av sin behörighet i frågor som regleras av detta avtal. Sådana organisationer ska även underrätta depositarien, som i sin tur ska informera parterna, om relevanta förändringar av behörighetens omfattning. 

2. In its instrument of ratification, approval, acceptance or accession, a regional economic integration organization shall declare the ex-tent of its competence in respect of the matters governed by this Agreement. Any such organization shall also inform the depositary, who shall in turn inform the Parties, of any relevant modification of the extent of its competence. 

Artikel 68 

Article 68 

Ikraftträdande 

Entry into force 

1. Detta avtal träder i kraft 120 dagar efter dagen för deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning. 

1. This Agreement shall enter into force 120 days after the date of deposit of the sixtieth instrument of ratification, approval, acceptance or accession. 

2. För varje stat eller regional organisation för ekonomisk integration som ratificerar, godkänner eller godtar detta avtal eller ansluter sig till det efter deponeringen av det sextionde instrumentet för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning träder detta avtal i kraft den trettionde dagen efter deponeringen av dess instrument för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning, med förbehåll för punkt 1 ovan. 

2. For each State or regional economic integration organization that ratifies, approves or accepts this Agreement or accedes thereto after the deposit of the sixtieth instrument of ratification, approval, acceptance or accession, this Agreement shall enter into force on the thirtieth day following the deposit of its instrument of ratification, approval, acceptance or accession, subject to paragraph 1 above. 

3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ovan ska ett instrument som har deponerats av en organisation för regional ekonomisk integration inte räknas som ytterligare ett instrument i förhållande till dem som har deponerats av organisationens medlemsstater. 

3. For the purposes of paragraphs 1 and 2 above, any instrument deposited by a regional economic integration organization shall not be counted as additional to those deposited by the member States of that organization. 

Artikel 69 

Article 69 

Provisorisk tillämpning 

Provisional application 

1. Detta avtal får tillämpas provisoriskt av en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som samtycker till dess provisoriska tillämpning genom att skriftligen anmäla detta till depositarien vid tidpunkten för undertecknande eller deponering av dess instrument för ratifikation, godkännande, godtagande eller anslutning. En sådan provisorisk tillämpning ska gälla från den dag då depositarien tar emot anmälan. 

1. This Agreement may be applied provisi-onally by a State or regional economic integ-ration organization that consents to its provi-sional application by so notifying the deposi-tary in writing at the time of signature or de-posit of its instrument of ratification, approval, acceptance or accession. Such provisional application shall become effective from the date of receipt of the notification by the depositary. 

2. Om en stat eller en regional organisation för ekonomisk integration tillämpar avtalet provisoriskt ska detta upphöra när avtalet träder i kraft för denna stat eller denna regionala organisation för ekonomisk integration, eller när denna stat eller organisation till depositarien skriftligen anmäler sin avsikt att upphöra med att provisoriskt tillämpa avtalet. 

2. Provisional application by a State or regional economic integration organization shall terminate upon the entry into force of this Agreement for that State or regional economic integration organization or upon notification by that State or regional economic integration organization to the depositary in writing of its intention to terminate its provisional application. 

Artikel 70 

Article 70 

Förbehåll och undantag 

Reservations and exceptions 

Inga reservationer eller undantag får göras från detta avtal, såvida inte detta uttryckligen tillåts genom andra artiklar i detta avtal. 

No reservations or exceptions may be made to this Agreement, unless expressly permitted by other articles of this Agreement. 

Artikel 71 

Article 71 

Förklaringar och uttalanden 

Declarations and statements 

Artikel 70 förhindrar ingen stat eller regional organisation för ekonomisk integration att vid undertecknandet, ratifikation, godkännandet, godtagandet eller anslutningen till detta avtal avge en förklaring eller göra ett uttalande, oavsett form eller benämning, i syfte att bland annat harmonisera sina lagar och föreskrifter med bestämmelserna i detta avtal, förutsatt att en sådan förklaring eller ett sådant uttalande inte syftar till undanta eller ändra de rättsliga effekterna av bestämmelserna i detta avtal när de tillämpas på den staten eller regionala organisationen för ekonomisk integration. 

Article 70 does not preclude a State or regi-onal economic integration organization, when signing, ratifying, approving, accepting or acceding to this Agreement, from making declarations or statements, however phrased or named, with a view, inter alia, to the harmonization of its laws and regulations with the provisions of this Agreement, provided that such declarations or statements do not purport to exclude or to modify the legal effect of the provisions of this Agreement in their application to that State or regional economic integration organization. 

Artikel 72 

Article 72 

Ändring 

Amendment 

1. En part får, genom ett skriftligt meddelande till sekretariatet, föreslå ändringar av detta avtal. Sekretariatet ska vidarebefordra ett sådant meddelande till alla parter. Om inte mindre än hälften av parterna inom sex månader efter att meddelandet vidarebefordrades ställer sig positiva till denna begäran ska den föreslagna ändringen behandlas vid partskonferensens följande möte. 

1. A Party may, by written communication addressed to the secretariat, propose amendments to this Agreement. The secretariat shall circulate such a communication to all Parties. If, within six months from the date of the circulation of the communication, not less than one half of the Parties reply favourably to the request, the proposed amendment shall be considered at the following meeting of the Conference of the Parties. 

2. En ändring av detta avtal som antas i enlighet med artikel 47 ska av depositarien delges alla parter för ratifikation, godkännande eller godtagande. 

2. An amendment to this Agreement adopted in accordance with article 47 shall be communicated by the depositary to all Parties for ratification, approval or acceptance. 

3. Ändringar av detta avtal ska träda i kraft för de parter som har ratificerat, godkänt eller godtagit dem den trettionde dagen efter deponeringen av instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande av två tredjedelar av p arterna i detta avtal vid tidpunkten för antagande av ändringen. Därefter ska ändringen, för varje part som deponerar sitt instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande av en ändring efter deponeringen av det erforderliga antalet sådana instrument, träda i kraft den trettionde dagen efter deponeringen av dess instrument för ratifikation, godkännande eller godtagande. 

3. Amendments to this Agreement shall en-ter into force for the Parties ratifying, appro-ving or accepting them on the thirtieth day following the deposit of instruments of ratification, approval or acceptance by two thirds of the number of Parties to this Agreement as at the time of adoption of the amendment. Thereafter, for each Party depositing its instrument of ratification, approval or acceptance of an amendment after the deposit of the required number of such instruments, the amendment shall enter into force on the thirtieth day following the deposit of its instrument of ratification, approval or acceptance. 

4. En ändring kan, vid tidpunkten för dess antagande, omfatta föreskrifter om att ett mindre eller större antal ratifikationer, godkännanden eller godtaganden än vad som krävs enligt denna artikel krävs för att den ska träda i kraft. 

4. An amendment may provide, at the time of its adoption, that a smaller or larger number of ratifications, approvals or acceptances shall be required for its entry into force than required under this article. 

5. Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 ovan ska ett instrument som har deponerats av en regional organisation för ekonomisk integration inte räknas som ytterligare ett instrument i förhållande till dem som har deponerats av organisationens medlemsstater. 

5. For the purposes of paragraphs 3 and 4 above, any instrument deposited by a regional economic integration organization shall not be counted as additional to those deposited by the member States of that organization. 

6. En stat eller en regional organisation för ekonomisk integration som blir part i detta avtal efter att ändringar har trätt i kraft i enlighet med punkt 3 ovan ska, såvida inte en annan avsikt har uttryckts av den staten eller den regionala organisationen för ekonomisk integration 

6. A State or regional economic integration organization that becomes a Party to this Ag-reement after the entry into force of amendments in accordance with paragraph 3 above shall, failing an expression of a different intention by that State or regional economic integration organization: 

a) anses vara part i detta avtal såsom det är ändrat, 

(a) Be considered as a Party to this Agree-ment as so amended; 

b) anses vara part i avtalet före ändringen i förhållande till varje part som inte är bunden av ändringen. 

(b) Be considered as a Party to the unamen-ded Agreement in relation to any Party not bound by the amendment. 

Artikel 73 

Article 73 

Uppsägning 

Denunciation 

1. En part kan genom skriftlig anmälan till Förenta nationernas generalsekreterare säga upp detta avtal och kan ange sina skäl. Om skälen inte anges ska detta inte påverka uppsägningens giltighet. En uppsägning ska träda i kraft ett år efter den dag då anmälan mottogs, om inte ett senare datum anges i anmälan. 

1. A Party may, by written notification addressed to the Secretary-General of the United Nations, denounce this Agreement and may indicate its reasons. Failure to indicate reasons shall not affect the validity of the denunciation. The denunciation shall take effect one year after the date of receipt of the notification, unless the notification specifies a later date. 

2. Uppsägningen ska inte på något sätt påverka någon parts skyldighet att fullgöra en förpliktelse som inryms i detta avtal och som den skulle vara underställd enligt internationell lagstiftning oavsett detta avtal. 

2. The denunciation shall not in any way af-fect the duty of any Party to fulfil any obliga-tion embodied in this Agreement to which it would be subject under international law independently of this Agreement. 

Artikel 74 

Article 74 

Bilagor 

Annexes 

1. Bilagorna utgör en integrerad del av detta avtal och, om inte annat uttryckligen fastställs, inbegriper en hänvisning till detta avtal eller till en av dess delar även en hänvisning till bilagorna. 

1. The annexes form an integral part of this Agreement and, unless expressly provided otherwise, a reference to this Agreement or to one of its parts includes a reference to the annexes relating thereto. 

2. Bestämmelserna i artikel 72 avseende ändringen av detta avtal ska även tillämpas på förslag till, antagande och ikraftträdande av en ny bilaga till avtalet. 

2. The provisions of article 72 relating to the amendment of this Agreement shall also apply to the proposal, adoption and entry into force of a new annex to the Agreement. 

3. Varje part får föreslå en ändring av en bilaga till detta avtal för övervägande av partskonferensen vid dess följande möte. Bilagorna får ändras av partskonferensen. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 72 ska följande bestämmelser tillämpas i förhållande till ändringar av bilagor till detta avtal: 

3. Any Party may propose an amendment to any annex to this Agreement for consideration at the next meeting of the Conference of the Parties. The annexes may be amended by the Conference of the Parties. Notwithstanding the provisions of article 72, the following provisions shall apply in relation to amendments to annexes to this Agreement: 

a) Texten till ändringsförslaget ska vara inkommen till sekretariatet senast 150 dagar före mötet. Sekretariatet ska, när det har tagit emot texten till ändringsförslaget, delge det till parterna. Sekretariatet ska vid behov rådgöra med relevanta underordnade organ och delge eventuella svar till alla parter senast 30 dagar före mötet. 

(a) The text of the proposed amendment shall be communicated to the secretariat at least 150 days before the meeting. The secretariat shall, upon receiving the text of the proposed amendment, communicate it to the Parties. The secretariat shall consult relevant subsidiary bodies, as required, and shall communicate any response to all Parties not later than 30 days before the meeting; 

b) Ändringar som antagits vid ett möte ska träda i kraft 180 dagar efter att mötet avslutades för alla parter utom för dem som gjort en invändning i enlighet med punkt 4 nedan. 

(b) Amendments adopted at a meeting shall enter into force 180 days after the close of that meeting for all Parties, except those that make an objection in accordance with paragraph 4 below. 

4. Under den period på 180 dagar som föreskrivs i punkt 3 b ovan får varje part, genom en skriftlig anmälan till depositarien, göra en invändning med avseende på ändringen. En sådan invändning får när som helst återkallas genom en skriftlig anmälan till depositarien, varefter ändringen av bilagan träder i kraft för parten i fråga den trettionde dagen efter den dag då invändningen återtogs. 

4. During the period of 180 days provided for in paragraph 3 (b) above, any Party may, by notification in writing to the depositary, make an objection with respect to the amendment. Such objection may be withdrawn at any time by written notification to the depositary and, thereupon, the amendment to the annex shall enter into force for that Party on the thirtieth day after the date of withdrawal of the objection. 

Artikel 75 

Article 75 

Depositarie 

Depositary 

Förenta nationernas generalsekreterare ska vara depositarie för detta avtal och för varje ändring eller granskning av avtalet. 

The Secretary-General of the United Nations shall be the depositary of this Agreement and any amendments or revisions thereto. 

Artikel 76 

Article 76 

Giltiga texter 

Authentic texts 

De arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska texterna till detta avtal är lika giltiga. 

The Arabic, Chinese, English, French, Rus-sian and Spanish texts of this Agreement are equally authentic. 

BILAGA I 

ANNEX I 

Vägledande kriterier för identifiering av områden 

Indicative criteria for identification of  

areas 

a) Unikhet. 

(a) Uniqueness; 

b) Sällsynthet. 

(b) Rarity; 

c) Särskild betydelse för olika skeden i arternas livscykel. 

(c) Special importance for the life history stages of species; 

d) Särskild betydelse för de arter som anträffas i området. 

(d) Special importance of the species found therein; 

e) Betydelse för hotade, utrotningshotade eller minskande arter eller livsmiljöer. 

(e) The importance for threatened, endangered or declining species or habitats; 

f) Sårbarhet, inbegripet mot klimatförändringar och havsförsurning. 

(f) Vulnerability, including to climate change and ocean acidification; 

g) Instabilitet. 

(g) Fragility; 

h) Sensitivitet. 

(h) Sensitivity; 

i) Biologisk mångfald och produktivitet. 

(i) Biological diversity and productivity; 

j) Representativitet. 

(j) Representativeness; 

k) Beroende. 

(k) Dependency; 

l) Naturlighet. 

(l) Naturalness; 

m) Ekologisk konnektivitet. 

(m) Ecological connectivity; 

n) Viktiga ekologiska processer i området. 

(n) Important ecological processes occurring therein; 

o) Ekonomiska och sociala faktorer. 

(o) Economic and social factors; 

p) Kulturella faktorer. 

(p) Cultural factors; 

q) Kumulativa och gränsöverskridande effekter. 

(q) Cumulative and transboundary impacts; 

r) Långsam återhämtning och resiliens. 

(r) Slow recovery and resilience; 

s) Lämplighet och genomförbarhet. 

(s) Adequacy and viability; 

t) Replikation. 

(t) Replication; 

u) Reproduktionens hållbarhet. 

(u) Sustainability of reproduction; 

v) Förekomsten av bevarande- och förvaltningsåtgärder. 

(v) Existence of conservation and manage-ment measures. 

BILAGA II 

ANNEX II 

Typer av kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi 

Types of capacity-building and of the transfer of marine technology 

Inom ramen för detta avtal kan initiativ för kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknologi omfatta, men är inte begränsade till 

Under this Agreement, capacity-building and transfer of marine technology initiatives may include but are not limited to: 

a) utbyte av relevanta data, information, kunskap och forskningsresultat i användarvänliga format, inbegripet 

(a) The sharing of relevant data, information, knowledge and research, in user-friendly formats, including: 

i) utbyte av marinvetenskaplig och teknisk kunskap, 

(i) The sharing of marine scientific and technological knowledge; 

ii) utbyte av information om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, 

(ii) The exchange of information on the conservation and sustainable use of marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction; 

iii) utbyte av forsknings- och utvecklingsresultat, 

(iii) The sharing of research and develop-ment results; 

b) informationsspridning och upplysningskampanjer, inbegripet med avseende på 

(b) Information dissemination and aware-ness-raising, including with regard to: 

i) marinvetenskaplig forskning, havsforskning och tillhörande marina verksamheter och tjänster, 

(i) Marine scientific research, marine sciences and related marine operations and services; 

ii) miljörelaterad och biologisk information som samlas in genom forskning i områden utanför nationell jurisdiktion, 

(ii) Environmental and biological informa-tion collected through research conducted in areas beyond national jurisdiction; 

iii) relevant traditionell kunskap i linje med ett fritt och informerat samtycke från innehavare av sådan kunskap, 

(iii) Relevant traditional knowledge in line with the free, prior and informed consent of the holders of such knowledge; 

iv) stressfaktorer i haven som påverkar marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, inbegripet de negativa effekterna av klimatförändringar, däribland uppvärmning och försämrad syresättning i haven samt havsförsurning, 

(iv) Stressors on the ocean that affect marine biological diversity of areas beyond national jurisdiction, including the adverse effects of climate change, such as warming and ocean deoxygenation, as well as ocean acidification; 

v) åtgärder som områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden, 

(v) Measures such as area-based manage-ment tools, including marine protected areas; 

vi) miljökonsekvensbedömningar, 

(vi) Environmental impact assessments; 

c) utveckling och förstärkning av relevant infrastruktur, däribland utrustning, inbegripet 

(c) The development and strengthening of relevant infrastructure, including equipment, such as: 

i) utveckling och inrättande av nödvändiga infrastruktur, 

(i) The development and establishment of necessary infrastructure; 

ii) tillhandahållande av teknik, däribland provtagnings- och analysutrustning (t.ex. för vattenprover och geologiska, biologiska eller kemiska prover), 

(ii) The provision of technology, including sampling and methodology equipment (e.g., for water, geological, biological or chemical samples); 

iii) förvärv av nödvändig utrustning för att stödja och ytterligare utveckla forsknings- och utvecklingskapaciteten, inbegripet för dataförvaltning, inom ramen för verksamheter som avser marina genetiska resurser och digital sekvensinformation om marina genetiska resurser i områden utanför nationell jurisdiktion, åtgärder som områdesbaserade förvaltningsverktyg, däribland marina skyddade områden samt utförande av miljökonsekvensbedömningar, 

(iii) The acquisition of the equipment necessary to support and further develop research and development capabilities, including in data management, in the context of activities with respect to marine genetic resources and digital sequence information on marine genetic resources of areas beyond national jurisdiction, measures such as area-based management tools, including marine protected areas, and the conduct of environmental impact assessments; 

d) utveckling och förstärkning av institutionell kapacitet och nationella regelverk eller mekanismer, inbegripet 

(d) The development and strengthening of institutional capacity and national regulatory frameworks or mechanisms, including: 

i) styrningsrelaterade, politiska och rättsliga ramar och mekanismer, 

(i) Governance, policy and legal frameworks and mechanisms; 

ii) stöd till utarbetandet, genomförandet och verkställandet av rättsliga, administrativa eller politiska åtgärder, däribland tillhörande regulatoriska, vetenskapliga och tekniska krav på nationell, subregional eller regional nivå, 

(ii) Assistance in the development, imple-mentation and enforcement of national legislative, administrative or policy measures, including associated regulatory, scientific and technical requirements at the national, subregional or regional level; 

iii) tekniskt stöd för genomförandet av bestämmelserna i detta avtal, inbegripet för dataövervakning och rapportering, 

(iii) Technical support for the implementation of the provisions of this Agreement, including for data monitoring and reporting; 

iv) kapacitet att överföra information och data till effektiva och ändamålsenliga politiska strategier, däribland genom att underlätta tillgång till och förvärv av den kunskap som krävs som underlag för beslutsfattare i konventionsslutande utvecklingsländer, 

(iv) Capacity to translate information and data into effective and efficient policies, in-cluding by facilitating access to and the acquisition of knowledge necessary to inform decision makers in developing States Parties; 

v) inrättande eller förstärkning av den institutionella kapaciteten hos relevanta nationella och regionala organisationer och institutioner, 

(v) The establishment or strengthening of the institutional capacities of relevant national and regional organizations and institutions; 

vi) inrättande av nationella och regionala vetenskapliga centrum, däribland som dataregister, 

(vi) The establishment of national and regi-onal scientific centres, including as data repositories; 

vii) utveckling av regionala kompetenscentrum, 

(vii) The development of regional centres of excellence; 

viii) utveckling av regionala centrum för kompetensutveckling, 

(viii) The development of regional centres for skills development; 

ix) utökade samarbetskontakter mellan regionala institutioner, till exempel samarbete mellan nord-syd och syd-syd samt samarbete bland regionala havsorganisationer och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer, 

(ix) Increasing cooperative links between regional institutions, for example, North-South and South-South collaboration and collaboration among regional seas organizations and regional fisheries management organizations; 

e) utveckling och förstärkning av mänskliga resurser och finansiella förvaltningsresurser och av tekniskt expertkunnande genom utbyte, forskningssamarbete, tekniskt stöd, utbildning och överföring av marin teknologi, däribland 

(e) The development and strengthening of human and financial management resource capabilities and of technical expertise through exchanges, research collaboration, technical support, education and training and the transfer of marine technology, such as: 

i) samarbete och samverkan inom havsforskning, inbegripet genom datainsamling, tekniskt utbyte och vetenskapliga forskningsprojekt och program samt utveckling av gemensamma vetenskapliga forskningsprojekt i samarbete med institutioner i utvecklingsländer, 

(i) Collaboration and cooperation in marine science, including through data collection, technical exchange, scientific research projects and programmes, and the development of joint scientific research projects in cooperation with institutions in developing States; 

ii) utbildning inom 

(ii) Education and training in: 

a) natur- och samhällsvetenskap, både grundläggande och tillämpad, för att utveckla den vetenskapliga forskningen, 

a. The natural and social sciences, both basic and applied, to develop scientific and research capacity; 

b) teknik, däribland tillämpning av havsforskning och havsteknik, för att utveckla den vetenskapliga forskningen, 

b. Technology, and the application of mari-ne science and technology, to develop scientific and research capacities; 

c) politik och förvaltning, 

c. Policy and governance; 

d) traditionell kunskap och dess betydelse och tillämpning, 

d. The relevance and application of traditi-onal knowledge; 

iii) utbyte mellan experter, däribland experter på traditionell kunskap, 

(iii) The exchange of experts, including ex-perts on traditional knowledge; 

iv) tillhandahållande av finansiella medel för utveckling av mänskliga resurser och tekniskt expertkunnande, däribland genom 

(iv) The provision of funding for the deve-lopment of human resources and technical expertise, including through: 

a) tillhandahållande av stipendier eller andra bidrag till företrädare för små östater under utveckling i samband med seminarier, utbildningsprogram eller andra relevanta program för att utveckla deras särskilda förmågor, 

a. The provision of scholarships or other grants for representatives of small island developing States Parties in workshops, training programmes or other relevant programmes to develop their specific capacities; 

b) tillhandahållande av finansiella och tekniska expertkunskaper och resurser, särskilt för små östater under utveckling, med avseende på miljökonsekvensbedömningar, 

b. The provision of financial and technical expertise and resources, in particular for small island developing States, concerning environmental impact assessments; 

v) inrättande av ett nätverk för utbildad personal, 

(v) The establishment of a networking mechanism among trained human resources; 

f) utveckling och utbyte av handböcker, riktlinjer och standarder, däribland 

(f) The development and sharing of manuals, guidelines and standards, including: 

i) kriterier och referensmaterial, 

(i) Criteria and reference materials; 

ii) tekniska standarder och regler, 

(ii) Technology standards and rules; 

iii) ett register för handböcker och relevant information om utbyte av kunskap och kapacitet avseende miljökonsekvensbedömningar, med erfarenheter och exempel på bästa praxis, 

(iii) A repository for manuals and relevant information to share knowledge and capacity on how to conduct environmental impact assessments, lessons learned and best practices; 

g) utveckling av tekniska och vetenskapliga program för forskning och utveckling, däribland för forskning inom bioteknik. 

(g) The development of technical, scientific and research and development programmes, including biotechnological research activities. 

Statsrådets förordning om havsskydd 

I enlighet med statsrådets beslut 
föreskrivs med stöd av 11 c § 2 mom., 11 d § 2 mom. och 11 e § 2 mom. i havsskyddslagen (1415/1994), sådana de lyder i lag / , som följer:  
1 § 
Av en anmälan enligt 11 c § i havsskyddslagen ska framgå 
1) karaktären av och målen för den insamling som ska utföras, inbegripet om insamlingen ingår i ett program, 
2) ändamålet med forskningen eller, om de är kända, vilka marina genetiska resurser som ska eftersökas eller samlas in, och för vilka syften dessa resurser kommer att samlas in., 
3) de geografiska områden i vilka insamlingen ska utföras,  
4) en sammanfattning av de metoder och förfaranden som ska användas vid insamlingen, inbegripet fartygens namn, tonnage, typ och klass samt vilken vetenskaplig utrustning och/eller vilka undersökningsmetoder som ska användas,  
5) information om eventuella andra bidrag till föreslagna viktiga program, 
6) den planerade tidpunkten för forskningsfartygens första ankomst och slutliga avgång eller för utplacering och avlägsnande av utrustning, 
7) namnen på medverkande institutioner och de personer som är ansvariga för projektet, 
8) möjligheterna för forskare från alla stater, i synnerhet forskare från utvecklingsländer, att delta i eller ha anknytning till projektet, 
9) i vilken utsträckning det anses att stater som kan behöva och begära tekniskt stöd, i synnerhet utvecklingsländer, bör ha möjlighet att delta i eller vara företrädda i projektet, och