1
Nuläge
1.1
Finansieringen av utkomstskyddet
Enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), nedan finansieringslagen, svarar staten, arbetsgivarna och löntagarna med obligatoriska arbetslöshetsförsäkringspremier samt arbetslöshetskassorna med medlemsavgifter för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier redovisas till arbetslöshetsförsäkringsfonden, som svarar för de andelar och förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremierna. I fråga om de inkomstrelaterade förmåner som betalas av arbetslöshetskassorna — arbetslöshetsdagpenning och utgifter för alterneringsersättning – finansierar staten den andel som motsvarar grunddagpenningen. Staten deltar inte i finansieringen av förmåner som betalats för permitteringstid, på grund av väderhinder eller för tilläggsdagar. Med avvikelse från huvudregeln har staten undantagsvis 2010, 2012 och 2013 deltagit i finansieringen av förmåner som betalats för permitteringstid med en andel som motsvarar grunddagpenningen. Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent. Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för detta. Den förhöjda förtjänstdelen finansieras i sin helhet av arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar till arbetslöshetskassorna en andel av förvaltningskostnaderna enligt 26 § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) och utjämning av medlemsavgifter enligt 19 a § i samma lag.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar även för betalningen till Pensionsskyddscentralen av den försäkringsavgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och betalningen till statens pensionsfond av den avgift för arbetslöshets- och utbildningsperioder som avses i 133 § i lagen om statens pensioner (1296/2006) och betalningen av det belopp som avses i 31 § i lönegarantilagen (866/1998) och 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000). Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar dessutom vuxenutbildningsstödets förtjänstdel och förvaltningsutgifter som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) och de förvaltningskostnader och yrkesexamensstipendium i fråga om andra än personer i statliga tjänste- eller anställningsförhållanden som avses i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002). I 23 § i finansieringslagen föreskrivs det om att arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar intäkten av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen enligt utkomstskyddet för arbetslösa ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Dessutom redovisar arbetslöshetsförsäkringsfonden årligen ett belopp på 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen.
1.2
Konjunkturbuffert
För att trygga arbetslöshetsförsäkringsfondens likviditet och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har fonden en konjunkturbuffert. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 5,0 procentenheter. För att trygga en jämn premieutveckling kan arbetslöshetsförsäkringspremierna en gång under tre år fastställas så att maximibeloppet för buffertens tillgångar enligt prognosen överskrids.
I konjunkturbufferten beräknas finnas en skuld på 880 miljoner euro i slutet av året. Buffertens maximistorlek beräknas vara 1 653 miljoner euro 2016.
1.3
Arbetslöshetsförsäkringspremier
Arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier och med intäkterna från placeringar som görs med premierna samt vid behov med lån. Enligt 2 § i finansieringslagen ska arbetsgivaren betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Premierna ska bestämmas så att fonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och övriga lagstadgade utgifter som den ansvarar för.
Enligt 12 § 1 mom. i finansieringslagen är en arbetsgivare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) är skyldig att försäkra sina arbetstagare, förpliktad att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie. Statliga affärsverk har i tillämpliga delar även betalningsskyldighet. I 15 § i finansieringslagen finns bestämmelser om löntagares premiebetalningsskyldighet. I paragrafen föreskrivs det att personer i arbets- eller tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande, vilka berörs av obligatoriskt olycksfallsskydd som ordnas av arbetsgivaren eller som bestäms enligt lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän (449/1990) och som avses i lagen om olycksfallsförsäkring, är skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.
I 18 § 1 mom. i finansieringslagen anges det att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2015 är 0,65 procent av lönen. Enligt lagen är arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att premien 2015 är 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 025 000 euro och 3,15 procent för den överskjutande delen av lönen. Arbetsgivarnas och löntagarnas andel av finansieringen av förmånerna har i lagen fastställts så att ändringarna i arbetslöshetsförsäkringspremierna fördelas jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie.
Enligt 18 § 5 mom. i finansieringslagen ska arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 025 000 euro är en fjärdedel uttryckt i fulla hundradelar av en procentenhet avrundat till närmaste fem hundradelar av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 025 000 euro. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är dock alltid minst 0,10 procent av lönen. För 2015 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 025 000 euro och 2,10 procent för den överskjutande delen av lönen.
För 2015 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,24 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,80 procent av lönen.
För universiteten har genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2012 (1332/2011) föreskrivits en egen arbetslöshetsförsäkringspremie. Enligt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (RP 87/2011 rd) som gällde denna ändring föreslogs det att universitetens arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara lägre än den allmänna arbetslöshetsförsäkringspremien, eftersom anställda som är födda före 1980 enligt 11 § i lagen om införande av universitetslagen (559/2009) ska omfattas av statens pensionsskydd och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för deras del inte används för finansiering av pension som intjänas under arbetslöshetstiden. För 2015 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet 0,80 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 025 000 euro och 2,35 procent för den överskjutande delen av lönen.
Enligt 18 § 6 mom. i finansieringslagen bestäms procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för ett kalenderår i sänder. Arbetslöshetsförsäkringsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet.
1.4
Självriskpremie
En arbetsgivare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring är skyldig att försäkra sina arbetstagare samt statens räkenskaps- eller affärsverk vars lönebelopp som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret eller statens räkenskaps- eller affärsverk vars motsvarande lönebelopp är minst 2 025 000 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa.
Betalningsskyldigheten uppstår om den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), eller den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en år 1950 eller därefter född person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 60 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 63 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 62 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension.
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie, om anställningsförhållandet har upphört innan personen i fråga har fyllt 56 år, anställningsförhållandet har varat mindre än tre år, anställningsförhållandet har sagts upp enligt 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller hävts enligt 8 kap. 1 § i nämnda lag av andra än hälsomässiga orsaker som beror på arbetstagaren, arbetstagaren efter att anställningsförhållandet upphört på nytt har uppfyllt arbetsvillkoren enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren, eller arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan.
Grunden för självriskpremien utgörs av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 63 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år.
Om rätten till dagpenning har börjat efter det att en person fyllt 60 år, utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalts till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 63 år.
Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som självriskpremien grundar sig på. Full självriskpremie uppbärs om företagets lönebelopp är minst 32 400 000 euro. Om lönebeloppet är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie uppbärs om lönebeloppet är högst 2 025 000 euro.
Självriskpremie uppbärs när rätten till tilläggsdagar börjar eller när den uppsagda arbetstagaren har fyllt 63 år.
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
I propositionen föreslås det att arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp för 2016 fastställs. Det föreslås att löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier höjs med 0,50 procentenheter. Det är nödvändigt att höja arbetslöshetsförsäkringspremierna med tanke på fondens ekonomi, eftersom Arbetslöshetsförsäkringsfonden har använt konjunkturbuffertens tillgångar och i konjunkturbufferten uppskattas finnas en skuld på 880 miljoner euro i slutet av år 2015. Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppskattar att också med den föreslagna arbetslöshetsförsäkringspremien uppvisar den som resultat en förlust på ca 420 miljoner euro år 2016.
Det föreslås att motsvarande relativa höjning görs även i beloppet för arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare i företag, för statliga affärsverk och universitet. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet föreslås uppgå till 1,00 procent av lönebeloppet för ett belopp upp till 2 044 500 euro och 2,78 procent för den överskjutande delen av lönebeloppet.
I propositionen föreslås en höjning av gränserna för lönebeloppen som tillämpas i fråga om självriskpremien med 2015 års lönekoefficient, så att de motsvarar gränsen för lönebeloppet i fråga om arbetslöshetsförsäkringspremien. Full självriskpremie ska tas ut, om företagets lönebelopp är minst 32 712 000 euro. Om lönebeloppet är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie uppbärs om lönebeloppet är högst 2 044 500 euro.
3
Propositionens konsekvenser
Enligt arbetslöshetsförsäkringsfondens bedömning, som har gjorts utifrån finansministeriets ekonomiska prognoser, beräknas arbetslöshetsförsäkringsfondens underskott vara 130 miljoner euro 2016. I år beräknas resultatet uppvisa ett underskott på cirka 870 miljoner euro. Eftersom det i konjunkturbufferten beräknas finnas 880 miljoner euro i slutet av 2015, uppskattas bufferten utifrån finansministeriets ekonomista prognoser i slutet av 2016 uppvisa en skuld på 1010 miljoner euro. Enligt Arbetslöshetsförsäkringsfondens egen prognos kommer skulden att uppgå till ca 1300 miljoner euro.
Arbetslöshetsförsäkringsfonden beräknar att i arbetsgivares premier kommer att inflyta 1 998 miljoner euro (1 615 miljoner euro år 2015) och i löntagares premier cirka 876 miljoner euro (470 miljoner euro år 2015). Arbetslöshetsförsäkringspremien är en utgift som är avdragbar i beskattningen. Det ökade avdraget minskar statens skatteinkomster med 63 miljoner euro och kommunernas skatteinkomster med ca 93 miljoner euro. Dessutom minska kyrkoskattens inkomster med 5 miljoner euro och sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkringspremiens inkomster med 6 miljoner euro.
Av intäkten från löntagarpremierna redovisas till Folkpensionsanstalten en del som motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. År 2016 redovisas genom den föreslagna premien uppskattningsvis 120 miljoner euro till finansieringen av grunddagpenningen och detta minskar till fullo statsandelen till grunddagpenningen.
4
Beredningen av propositionen
Enligt 18 § 6 mom. i finansieringslagen ska arbetslöshetsförsäkringsfonden senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet.
De arbetslöshetsförsäkringspremier som föreslås i propositionen överensstämmer med arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag. Statens affärsverks och universitetens arbetslöshetsförsäkringspremier har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet.
Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet.