1.1  Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), nedan finansieringslagen, föreskrivs om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning som förvaltas av undervisnings- och kulturministeriet, finansiering per antalet ledda timmar i fråga om morgon- och eftermiddagsverksamhet, finansiering per undervisningstimme i fråga om grundläggande konstundervisning, finansiering av gymnasieutbildning och yrkesutbildning samt finansiering av museer, teatrar och orkestrar. I finansieringslagen föreskrivs om finansiering av sådana verksamheter inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som inte finansieras med finansministeriets åldersklassbaserade statsandel. 

Bestämmelser om finansieringslagens tillämpningsområde finns i 1 § i den lagen. Enligt 1 mom. föreskriver lagen om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), ungdomslagen (72/2006), idrottslagen (1054/1998), museilagen (729/1992) samt teater- och orkesterlagen (730/1992). 

Med stöd av 23 § i finansieringslagen justeras årligen genom förordning av statsrådet de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret så att de motsvarar den uppskattade kostnadsnivån, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. I 23 b § i finansieringslagen föreskrivs om det avdrag som beräknats enligt utbildningsform som görs från det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning. Avdraget som gäller gymnasiet består utöver av besparingarna år 2014 och 2015 även av de uteblivna justeringarna enligt den uppskattade kostnadsnivån åren 2013 och 2014 samt av besparingen som motsvarar indexhöjningen år 2016. Avdraget är 1 048,52 euro i fråga om gymnasieutbildning, 826,73 euro i fråga om grundläggande yrkesutbildning och 2,41 euro i fråga om grundläggande konstundervisning. 

I 29 § 1 mom. i finansieringslagen föreskrivs om beräknandet av priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I momentet föreskrivs om beräknandet av priserna per enhet för följande funktioner: påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning för elever med förlängd läroplikt som fyller fem år det år som förskoleundervisningen inleds, grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands, tilläggskostnader som orsakas av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för elever med mycket svår utvecklingsstörning som omfattas av förlängd läroplikt och andra elever som omfattas av förlängd läroplikt, tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning för privata utbildningsanordnare. 

Priserna per enhet för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som förvaltas av undervisnings- och kulturministeriet grundar sig på hemkommunsersättningens grunddel som fastställts av finansministeriet och som år 2017 är 6 573,54 euro. Enligt formeln i momentet avdras från hemkommunsersättningens grunddel 197,23 euro som utgörs av ändringarna enligt kostnadsnivån som uteblev åren 2013—2014 och besparingen som motsvarar indexhöjningen år 2016. Priserna per enhet per elev, närvaromånad eller kurs för sådana verksamheter som avses i 1 mom. fås så att ovannämnda 197,23 euro dras av från grunddelen av hemkommunsersättningen och skillnaden multipliceras med koefficienten för ifrågavarande verksamhet i tabellen i momentet. 

Bestämmelser om priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar och om beräkningen av dessa finns i 35 och 35 a § i finansieringslagen. Enligt 35 § i finansieringslagen beräknas priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution varje år genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. 

Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som bestäms i 23 § 1 mom. När priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas avdras från dem årligen enligt 35 § följande belopp: 1) för museer 15 996 euro, 2) för teatrar 10 323 euro och 3) för orkestrar 10 253 euro. 

Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar ska inte graderas. I statsandelsfinansieringen för museer, teatrar och orkestrar ingår ingen lagstadgad kommunal finansieringsandel. 

I 44 § 3 mom. i finansieringslagen föreskrivs om statsunderstöd för skötsel av centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgifter. Enligt momentet beviljas kommunen för dessa uppgifter, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, i statsunderstöd ett belopp som i det närmaste motsvarar de tilläggskostnader som orsakas av uppgifterna. 

7 och 8 § i lagen om allmänna bibliotek (1492/2016), som gäller de allmänna bibliotekens riksomfattande och regionala utvecklingsuppdrag, träder i kraft i början av 2018. Till övriga delar har lagen trätt i kraft i början av 2017. 

De riksomfattande och regionala utvecklingsuppdragen ersätter det nuvarande central- och landskapsbibliotekssystemet, som grundar sig på en organisationsmodell. Central- och landskapsbiblioteksverksamheten upphör inte i sig, utan omdefinieras utgående från serviceuppgiften. I 7 § i lagen om allmänna bibliotek föreskrivs om riksomfattande utvecklingsuppdrag som på ett rättvist sätt stöder alla allmänna biblioteks möjligheter att utveckla sin verksamhet. Genom det regionala utvecklingsuppdraget som avses i 8 § i lagen skapas förutsättningar för att stärka verksamheten vid de allmänna biblioteken inom verksamhetsområdet. I 9 § i lagen föreskrivs om särskilda uppgifter som kan komplettera de uppgifter som stadgats för de allmänna biblioteken i lagen. Enligt 8 § 2 mom. i lagen beviljas kommunerna inom ramen för anslaget i statsbudgeten statsunderstöd för skötseln av de riksomfattande utvecklingsuppdrag som avses i 7 §, de regionala utvecklingsuppdrag som avses i 8 § och de särskilda uppgifter som avses i 9 § i enlighet med vad som föreskrivs i finansieringslagen. 

1.2  Lagen om fritt bildningsarbete

I lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) föreskrivs om finansieringen av fritt bildningsarbete. Läroanstalter inom fritt bildningsarbete är folkhögskolor, medborgarinstitut, studiecentraler, idrottsutbildningscenter och sommaruniversitet. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. 

Statsandelen för alla läroanstaltsformer för fritt bildningsarbete bildas så att grunden för statsandelen för driftkostnaderna utgörs av produkten av prestationer och det för en prestation bestämda priset per enhet enligt driftskostnaderna för respektive läroanstaltsform. Prestationen och statsandelsprocenten varierar beroende på läroanstaltsformen. Enligt 11 § 1 mom. i lagen om fritt bildningsarbete bestämmer undervisnings- och kulturministeriet priserna per enhet i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar för det följande året. 

Enligt 11 b § 1 mom. i lagen om fritt bildningsarbetet avdras från priset per enhet för läroanstalter inom fritt bildningsarbete ett eurobelopp som består av ändringen i kostnadsnivån som uteblev åren 2013—2014 och besparingen som motsvarar indexhöjningen år 2016. Enligt momentet avdras från priset per enhet för en folkhögskolas studerandevecka 9,47 euro, för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,81 euro, för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,66 euro, för ett sommaruniversitets undervisningstimme 5,00 euro och för en studiecentrals undervisningstimme 3,11 euro. 

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Sparberäkningen grundar sig på prestationsmängderna enligt budgetpropositionen för 2018. Den uppskattade indexhöjning som använts vid beräkningen av besparingen uppgår till 0,6 procent för 2018. 

Besparingen i statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten som motsvarar indexhöjningarna för 2018 är totalt ca 4,96 miljoner euro (med undantag för yrkesutbildning) och i fråga om läroanstalter inom fritt bildningsarbete 0,6 miljoner euro. Dessutom är besparingen i kommunernas självfinansieringsandel inom gymnasieutbildningen cirka 2,5 miljoner euro, varvid den totala besparingen inom gymnasieutbildningen uppgår till cirka 4,2 miljoner euro. 

Till följd av att besparingarna som motsvarar indexhöjningarna för 2018 görs bestående görs ett avdrag som minskar statsandelen för huvudmän till museer, teatrar och orkestrar med totalt 0,76 miljoner euro. Enligt förslaget genomförs indexfrysningen så att indexhöjningen för 2018 görs kalkylmässigt men en motsvarande besparing beaktas i priserna per enhet som ett eurobelopp i fråga om konst- och kulturinstitutionsformen. Enligt förslaget riktas en bestående besparing på 0,252 miljoner euro till museernas statsandelar, 0,376 miljoner euro till teatrarnas statsandelar och 0,135 miljoner euro till orkestrarnas statsandelar. I eurobeloppen ingår de enskilda aktörernas mervärdesskatteverkningar. 

Tabellen nedan illustrerar besparingarna i statsandelen som motsvarar indexjusteringarna: 

4.2  Konsekvenser för kommunernas, utbildningsanordnarnas, myndigheternas samt museernas, teatrarnas och orkestrarnas huvudmäns verksamhet

Propositionen har inga konsekvenser för kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och inte heller för myndigheternas verksamhet. 

På grund av besparingen som motsvarar indexhöjningen måste de kommuner och andra aktörer som fungerar som utbildningsanordnare samt läroanstalternas huvudmän i någon mån anpassa sin verksamhet, eftersom förändringen i kostnadsnivån 2018 inte beaktas i finansieringen. Detta förutsätter att den verksamhet som ordnas av de kommuner och andra aktörer som fungerar som utbildningsanordnare samt läroanstalternas huvudmän ska anpassas till de till buds stående resurserna, att verksamheten effektiveras och att kostnaderna sänks. 

Till följd av besparingen som motsvarar indexhöjningen år 2018 måste museerna, teatrarna och orkestrarna som omfattas av statsandel göra tilläggsanpassningar i sin verksamhet. Sparåtgärderna kan ha konsekvenser för museernas, teatrarnas och orkestrarnas verksamhetsförutsättningar samt för sysselsättningen inom branschen. 

5.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Propositionen har den 24 augusti 2017 behandlats av delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Propositionen har granskats av justitieministeriets laggranskningsenhet. 

5.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

På grund av att propositionen är snäv och har en brådskande tidtabell har remissyttranden begärts endast av ett fåtal parter. Remissyttranden begärdes av finansministeriet, Finlands Kommunförbund r.f., Finlands Museiförbund r.f., Finlands Symfoniorkestrar r.f. och Centralförbundet för Finlands Teaterorganisationer r.f. 

Finansministeriet hade inte något att yttra i ärendet. Finlands Kommunförbund anser att åtgärderna för att stärka den kommunala ekonomin är viktiga, men anser att de långsiktiga nedskärningarna av den statliga finansieringen till småbarnspedagogiken, utbildningen och kulturväsendet är oroväckande. Risken är att finansieringsansvaret genom olika statliga nedskärningar överförs till kommunerna och utbildningsanordnarna. I sitt remissyttrande ansåg Kommunförbundet att det är viktigt att konsekvenserna av de nedskärningar av finansieringen som genomförts sedan 2012 och föreslås fortsätta till 2019 utvärderas och att man granskar hur finansieringen räcker till för att sköta undervisnings- och kulturväsendets uppgifter. 

Finlands Museiförbund r.f.:s synpunkt är att nedskärningarna i finansieringen försvagar museernas verksamhetsförutsättningar utan att de når ett enda av de mål som nedskärningarna motiveras med. Enligt Finlands Museiförbund r.f. bör finansieringen med nästa års satsning återställas minst på den nivå den borde ligga på utan sådana ändringar som gjorts och eventuellt kommer att göras i finansieringen av kulturväsendet. Finlands Museiförbund r.f. föreslår att föreliggande proposition förkastas. Enligt remissyttrandet från Finlands Symfoniorkestrar r.f. ökar den fortsatta nedskärningen i finansieringen de negativa effekterna för konstinstitutionernas verksamhet och förhindrar genomförandet av regeringsprogrammets spetsprojekt om tillgången till kultur. I sitt remissyttrande anser Finlands Symfoniorkestrar r.f. att de planerade nedskärningarna lamslår hela orkesterinstitutionen eftersom ca 80 % av orkestrarnas alla utgifter är löne- och socialutgifter. Finlands Symfoniorkestrar r.f. föreslår att lagförslaget ändras så att finansieringen av orkestrarna lyfts till lagstadgad nivå och att den föreliggande propositionen förkastas. Suomen Teatterijärjestöjen keskusliitto ry har inte gett remissvar inom utsatt tidpunkt 

Undervisnings- och kulturministeriet konstaterar att Nationella centret för utbildningsutvärdering bereder en utvärdering av de statsekonomiska besparingarnas konsekvenser för de kulturella rättigheterna. Utvärderingen fokuserar på verkställandet av de kulturella rättigheterna och i synnerhet på unga människors faktiska och lika möjligheter att få utbildning. Utvärderingen färdigställs under innevarande år och producerar även information om sparåtgärdernas faktiska verkningar.