Ärende
Revisionsutskottet har beslutat att lämna ett betänkande
om marginaliseringen av unga, ett av utskottets övervakningsobjekt.
Revisionsutskottet ska enligt 90 § 1 mom. i grundlagen
underrätta riksdagen om relevanta övervakningsiakttagelser
(Ö 3/2014 rd).
Beredning i utskott
Revisionsutskottet har i ärendet lämnat sitt
betänkande (ReUB 1/2014 rd).
Beslut
Riksdagen har
godkänt följande ställningstagande
enligt betänkandet:
1. Riksdagen förutsätter att regeringen
i samband med reformeringen av systemet för social- och
hälsovårdstjänster flyttar tyngdpunkten
från korrigerande till förebyggande arbete och
ingriper i problem hos barn, unga och familjer på ett så tidigt
stadium som möjligt. Med tanke på såväl
de mänskliga aspekterna som hållbarheten i de
offentliga finanserna är det nödvändigt
med en omfördelning av de tillgängliga resurserna.
Befintlig god praxis bör i samband med reformen spridas
och förädlas systematiskt och nya förfaringssätt
bör testas.
2. Riksdagen förutsätter att regeringen skrider
till åtgärder för att i första
hand de som löper störst risk för att
marginaliseras och lider av psykisk ohälsa eller drogproblem
ska få den hjälp de behöver. Det förutsätter
tidiga insatser, lättillgänglig service och att
den unga har en kontaktperson som oberoende av förvaltningsgränserna
snabbt och smidigt kan leta fram den hjälp och de tjänster
den unga behöver. Det är särskilt viktigt
att utse en kontaktperson för unga invandrare, eftersom
de löper större risk för att marginaliseras.
3. Riksdagen förutsätter att den lag om småbarnspedagogik
som regeringen bereder tar hänsyn till de framförda
synpunkterna om tidiga insatser, kontinuitet i stödinsatserna
och vikten av multiprofessionellt samarbete.
4. Riksdagen förutsätter att regeringen skrider
till åtgärder när det gäller
dataskydd och tystnadsplikt i anslutning till tjänsterna
för barn, unga och familjer. Beredningen bör anförtros
ett enda ministerium. Ministeriet bör ges förutsättningar
och befogenhet att samla och förenhetliga bestämmelserna
om dataskydd och tystnadsplikt vid myndigheterna till den del de
gäller de nämnda tjänsterna. Ministeriet
ska vidta behövliga lagstiftningsåtgärder
för att undanröja hindren för elektronisk
dokumenthantering och multiprofessionellt samarbete i arbetet för
att förebygga marginalisering av unga och hjälpa
marginaliserade unga.
5. Riksdagen förutsätter med hänvisning till
punkt 4 i ställningstagandet att regeringen genom
föreskrifter, anvisningar och utbildning säkerställer
informationsutbytet och att enhetlig praxis för dataskydd
och tystnadsplikt tillämpas i samarbetet mellan myndigheter.
Lagstiftningen, det praktiska förmansarbetet och ledningsarbetet
måste betona myndighetens skyldighet att ta ansvar för
barnets eller den ungas problem och söka lösningar
på problemen i samarbete med familjen och andra involverade.
Insatserna ska alltid utgå från barnets bästa
och från barnets rätt att få hjälp.
I osäkra fall får rädsla för
att bryta mot bestämmelserna om dataskydd och tystnadsplikt
eller för följderna av detta inte utgöra
ett hinder för ett ansvarsfullt agerande.
6. Riksdagen förutsätter att regeringen
i samband med översynen av social- och hälsovårdens
finansieringssystem, som bygger på ett flerkanalssystem,
ser till att finansieringen i fortsättningen styr ordnandet
av de förebyggande och korrigerande tjänster som
krävs för att motverka marginaliseringen av unga
på så sätt att tjänsterna erbjuds
på ett enda ställe och i form av en lättillgänglig
helhet som utnyttjar multiprofessionellt samarbete.
7. Riksdagen förutsätter att regeringen skrider
till åtgärder och inför en förvaltningsövergripande,
enhetlig praxis genom vilken man i det praktiska arbetet kan ingripa
tidigt och effektivt när barn och unga har problem, sköta
informationsutbytet och följa upp åtgärderna samt
förhindra att problemen förvärras.