2 kap.
Inrättande, överföring, indragning
och ändring av tjänster
3 §
Tjänster vid riksdagens kansli, statsrevisorernas kansli
och riksdagens justitieombudsmans kansli samt tjänsten
som generaldirektör vid statens revisionsverk inrättas,
indras och ändras genom beslut av riksdagens kanslikommission (kanslikommissionen). Övriga
tjänster vid statens revisionsverk inrättas, indras
och ändras genom beslut av revisionsverkets generaldirektör.
När en tjänst inrättas bestäms
tjänstebenämningen och lönen. Samtidigt
kan det beslutas att den arbetstid eller arbetsmängd som
sammanhänger med tjänsten bestäms enligt
särskilda grunder.
4 §
Tjänster kan inrättas inom ramen för
löneanslagen.
Följande tjänster får
inte inrättas, indras eller tjänstebenämningen ändras,
om inte varje tjänst specificerats i statsbudgeten:
1) vid riksdagens kansli: tjänsterna som riksdagens
generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare,
riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör,
utrednings- och informationsdirektör och direktör
för internationella enheten,
2) vid statsrevisorernas kansli: tjänsten som kanslichef,
3) vid riksdagens justitieombudsmans kansli: tjänsten
som kanslichef, samt
4) vid statens revisionsverk: tjänsten som generaldirektör.
5 §
En tjänst kan överföras till en annan
enhet vid samma ämbetsverk än den som den har
inrättats vid och en tjänst som inte specificerats
i statsbudgeten kan även överföras till
något annat ämbetsverk vid riksdagen. Om tjänsten
inte är vakant kan den överföras endast
med tjänstemannens samtycke.
3 kap.
Utnämning och behörighetsvillkor
6 §
I grundlagen föreskrivs om de allmänna utnämningsgrunderna.
Den som utnämns till tjänsteman skall ha fyllt 18 år.
Till tjänsteman kan också den som har fyllt 15 år
och fullgjort sin läroplikt utnämnas, om detta
kan anses lämpligt med tanke på en behörig
tjänsteutövning.
Vid utnämning får ingen utan fog särbehandlas
på de grunder som nämns i 16 §.
7 §
En förutsättning för utnämning
till en tjänst är ett offentligt ansökningsförfarande,
om inte något annat bestäms i denna lag. Ansökningstiden är
minst 14 kalenderdagar.
Den som beslutar om utnämningen kan av grundad anledning
förlänga ansökningstiden, besluta om
ett nytt ansökningsförfarande eller bestämma
att tjänsten inte tillsätts. När ett
nytt ansökningsförfarande offentliggörs
skall det anges om tidigare ansökningar beaktas.
Till en tjänst som har utlysts offentligt kan endast
en sådan person utnämnas som sökt tjänsten
skriftligt inom utsatt ansökningstid och vid den tidpunkten
uppfyllt behörighetsvillkoren. Till ansökan skall
fogas uppgifter om sökandens behörighet. De språkkunskaper
som krävs kan också visas efter ansökningstiden
utgång, om detta inte fördröjer behandlingen
av ärendet.
Av särskilda skäl kan en person som uppfyller
behörighetsvillkoren utnämnas till en tjänst utan
offentligt ansökningsförfarande.
8 §
En tjänsteman kan utnämnas för viss
tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat,
interimistisk skötsel av uppgifter som hör till
en vakant tjänst eller praktik förutsätter
ett tjänsteförhållande för viss
tid. Tjänstemannen utnämns då inte till
en tjänst utan till ett tjänsteförhållande
för viss tid.
En tjänst kan tillsättas för viss
tid eller annars tidsbegränsat om tjänstens art
eller ämbetsverkets verksamhet av grundad anledning kräver det.
Av grundad anledning kan en utnämning med stöd
av 1 mom. med avvikelse från 7 § 1 mom. ske utan
offentligt ansökningsförfarande.
9 §
Den som utnämns till en tjänst som specificeras
i statsbudgeten eller till ett tjänsteförhållande
för viss tid för att sköta uppgifter
som hör till en sådan tjänst skall vara
finsk medborgare.
10 §
I riksdagens arbetsordning (40/2000) föreskrivs
om val av riksdagens generalsekreterare. Kanslikommissionen beslutar
om utnämning till andra tjänster och tjänsteförhållanden
för viss tid vid riksdagens kansli för vilka särskilda
behörighetsvillkor finns angivna i reglementet för
riksdagens kansli (320/1987). Riksdagens generalsekreterare
beslutar om utnämning till övriga tjänster
och tjänsteförhållanden för
viss tid vid riksdagens kansli.
Statsrevisorerna utnämner tjänstemännen
vid statsrevisorernas kansli.
Riksdagens justitieombudsman utnämner tjänstemännen
vid riksdagens justitieombudsmans kansli.
Riksdagen väljer generaldirektör för
statens revisionsverk. I riksdagens arbetsordning före-skrivs
närmare om valet. Generaldirektörens mandattid är
sex år. Mandattiden fortgår tills mandattiden
för nästa generaldirektör börjar. Den
som valts till tjänsten befrias från skötseln av
sin statliga tjänst eller sin tjänst vid riksdagen
för den tid han eller hon är generaldirektör.
Generaldirektören för statens revisionsverk utnämner övriga
tjänstemän vid revisionsverket.
Beslut om utnämning av en tjänsteman fattas på föredragning.
11 §
I fråga om de särskilda behörighetsvillkoren för
tjänstemän gäller utöver denna
lag bestämmelserna i reglementet för riksdagens
kansli, i instruktionen för riksdagens justitieombudsman (209/2002),
i arbetsordningen för statsrevisorernas kansli respektive
i arbetsordningen för statens revisionsverk.
Behörighetsvillkor för generaldirektören
för statens revisionsverk är för tjänsten
lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet
med offentlig ekonomi och statsförvaltningen samt i praktiken
visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap.
12 §
Tjänstemän vid riksdagen, med högre
högskoleexamen som särskilt behörighetsvillkor,
skall ha utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper
i finska eller svenska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga
kunskaper i det andra språket.
Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper
i finska och svenska krävs för en tjänst
där den huvudsakliga uppgiften är att
1) översätta handlingar som nämns
i 51 § grundlagen till svenska,
2) översätta andra än i 1 punkten
avsedda handlingar med anknytning till riksdagens arbete
till svenska eller finska,
3) bereda riksdagens svar och skrivelser på svenska,
eller
4) tolka i plenum och vid utskottssammanträden.
Kanslikommissionen kan föreskriva undantag från
behörighetsvillkoren i 1 och 2 mom. i fråga om
kunskaper i finska och svenska, om arbetsuppgifterna förutsätter
det eller om fördelningen av de arbetsuppgifter i riksdagen
och dess ämbetsverk som förutsätter användning
av olika språk möjliggör det eller om
det finns andra särskilt vägande skäl
för undantag. Kanslikommissionen kan också av
särskilda skäl bevilja dispens från kraven
på språkkunskaper.
Kanslikommissionen beslutar om kraven på kunskaper
i finska och svenska för andra tjänstemän än
de som avses i 1 och 2 mom.
I lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt
anställda (424/2003) och i statsrådets förordning
om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen
(481/2003) föreskrivs hur kunskaper i finska och
svenska skall visas.
13 §
Den som föreslås bli utnämnd till
en tjänst som specificeras i statsbudgeten eller till ett tjänsteförhållande
för viss tid för att sköta uppgifter
som hör till en sådan tjänst skall före
utnämningen lämna uppgifter om sin näringsverksamhet,
sitt ägande i företag och annan förmögenhet
samt för sina uppdrag utanför tjänsten, sina
bisysslor enligt 23 § och sina andra bindningar som kan
påverka bedömningen av hans eller hennes förutsättningar
att sköta uppgifterna. En tjänsteman skall utan
dröjsmål anmäla ändringar i
dessa uppgifter och korrigera konstaterade bristfälligheter
samt på begäran lämna nya uppgifter.
De uppgifter om en persons ekonomiska ställning som
har lämnats till en myndighet skall hemlighållas.
Kanslikommissionen meddelar närmare föreskrifter
om lämnande av uppgifter.
14 §
En förutsättning för utnämning
till en tjänst eller ett tjänsteförhållande
för viss tid är att den som skall utnämnas,
på begäran av ämbetsverket i fråga,
lämnar sådana uppgifter om sin hälsa som är
relevanta för skötseln av tjänsteförhållandet
samt dessutom vid behov genomgår kontroller och undersökningar
för bedömning av saken. Kostnaderna för
kontrollerna och undersökningarna betalas av vederbörande ämbetsverk
vid riksdagen.
15 §
I ett utnämningsbeslut kan det bestämmas att tjänsteförhållandet
under en prövotid på högst sex månader
kan hävas av såväl arbetsgivaren som
tjänstemannen. Tjänsteförhållandet
får dock inte hävas på de grunder som
nämns i 16 § eller annars på osakliga
grunder.
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte tjänster
som specificeras i statsbudgeten.
4 kap.
Arbetsgivarens och tjänstemannens allmänna
skyldigheter
16 §
Arbetsgivaren skall bemöta sina tjänstemän opartiskt
så att ingen utan godtagbart skäl särbehandlas
på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt,
hälsotillstånd, handikapp eller av någon
annan orsak som gäller hans eller hennes person.
17 §
Arbetsgivaren får inte förbjuda en tjänsteman att
ansluta sig eller höra till en förening eller
utöva påtryckning på tjänstemannen
för att få honom eller henne att ansluta sig till
en förening eller förbjuda honom eller henne att
utträda ur en förening.
18 §
Arbetsgivaren skall se till att tjänstemannen får
de förmåner och rättigheter som följer
av tjänsteförhållandet.
Arbetsgivaren skall på tjänstemannens begäran
utan dröjsmål ge ett lönebesked av vilket framgår
lönens storlek och löneberäkningsgrunderna.
19 §
En tjänsteman skall utföra sina uppgifter
på behörigt sätt och utan dröjsmål.
Tjänstemannen skall iaktta bestämmelserna om arbetsledning och övervakning.
En tjänsteman skall uppträda såsom
ställningen och uppgifterna förutsätter.
20 §
En tjänsteman får inte kräva, godta
eller ta emot en ekonomisk förmån eller någon
annan förmån, om detta kan försvaga förtroendet
för honom eller henne eller för riksdagen eller
dess ämbetsverk.
21 §
En tjänsteman som företräder arbetsgivaren får
inte ha en sådan ställning i en förening
som företräder riksdagens anställda att
hans eller hennes verksamhet i föreningen står
i strid med tjänsteuppgifterna.
22 §
Angående tystnadsplikt för tjänstemän
gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999), i någon
annan lag eller i riksdagens arbetsordning.
23 §
En tjänsteman får inte ta emot eller inneha
en bisyssla som kräver att arbetstid används för den,
om inte arbetsgivaren på ansökan beviljar tjänstemannen
tillstånd till det. Bisysslotillstånd kan beviljas
också för viss tid och begränsat. Tillståndet
kan återkallas om det finns skäl till det.
Ett bisysslotillstånd skall prövas och beviljas med
hänsyn till att tjänstemannen inte får
bli jävig i sina uppgifter på grund av bisysslan.
Bisysslan får inte heller äventyra förtroendet
för en opartisk tjänsteutövning eller
annars inverka skadligt på tjänsteutövningen
eller vara sådan konkurrerande verksamhet som uppenbart
skadar arbetsgivaren.
En tjänsteman skall göra en anmälan
till arbetsgivaren om en bisyssla vars skötsel inte kräver
att arbetstid används för den. Arbetsgivaren kan
på de grunder som nämns i 2 mom. förbjuda tjänstemannen
att ta emot eller inneha en sådan bisyssla.
Med bisyssla avses en tjänst och sådant avlönat
arbete eller avlönat uppdrag som tjänstemannen
har rätt att avsäga sig samt yrke, näring
och rörelse.
De uppgifter som i samband med anmälan om bisyssla
eller ansökan om bisysslotillstånd läggs fram
om parterna i en tvist som behandlas av skiljemän skall
hemlighållas.
24 §
En tjänsteman är skyldig att på begäran
av arbetsgivaren lämna nödvändiga upplysningar
om sin hälsa för att visa att han eller hon har
förutsättningar att sköta tjänsten.
En tjänsteman kan också åläggas
att genomgå kontroll eller undersökning
av hälsotillståndet, om detta är nödvändigt
för bedömningen av hans eller hennes förutsättningar
att sköta sina uppgifter. Kostnaderna för kontroller
och undersökningar som föreskrivs av arbetsgivaren
betalas av vederbörande ämbetsverk vid riksdagen.
25 §
En tjänsteman kan för viss tid förflyttas
till en annan arbetsgivare än riksdagen om förflyttningen
förbättrar tjänstemannens förutsättningar
att sköta sina tjänsteuppgifter, bidrar till ett varaktigt
anställningsförhållande eller
till att sysselsätta tjänstemannen och om den
mottagande arbetsgivaren samt tjänstemannen har gett sitt samtycke
till förflyttningen. Under denna tid står tjänstemannen
i tjänsteförhållande till det ämbetsverk
vid riksdagen från vilket han eller hon förflyttats.
7 kap.
Avslutande av tjänsteförhållande
28 §
Ett tjänsteförhållande kan sägas
upp ömsesidigt så att det upphör efter
en viss uppsägningstid eller enligt överenskommelse
utan uppsägningstid.
Arbetsgivaren får inte säga upp
ett tjänsteförhållande av något
skäl som beror på tjänstemannen, om inte
skälet är synnerligen vägande. Som sådana
skäl kan åtminstone inte anses
1) tjänstemannens sjukdom, lyte eller kroppsskada,
om inte följden har varit att tjänstemannens arbetsförmåga
blivit väsentligt och bestående nedsatt och han
eller hon på denna grund har rätt till invalidpension,
2) deltagande i en stridsåtgärd som
en tjänstemannaförening vidtagit enligt föreningens
beslut, eller
3) tjänstemannens politiska, religiösa
eller andra åsikter eller tjänstemannens deltagande
i samhälls- eller föreningsverksamhet.
Uppsägning på någon grund som avses
i denna paragraf skall ske inom skälig tid efter det att arbetsgivaren
har fått kännedom om uppsägningsgrunden.
Arbetsgivarens uppsägningsrätt kan dessutom
begränsas genom avtal så att arbetsgivaren får
utöva rätten endast på de grunder som
nämns i avtalet.
Arbetsgivaren får inte säga upp en tjänsteman på grund
av graviditet. Säger arbetsgivaren upp en tjänsteman
som är gravid anses uppsägningen bero på graviditeten,
om inte arbetsgivaren anför någon annan grund.
Arbetsgivaren får inte säga upp en tjänsteman
under särskild moderskapsledighet, moderskapsledighet,
faderskapsledighet, föräldraledighet eller vårdledighet,
och inte heller, sedan arbetsgivaren fått kännedom om
tjänstemannens graviditet eller om att tjänstemannen
utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp
anställningsförhållandet så att
det upphör när den ovan nämnda ledigheten
börjar eller medan den varar.
Ett tjänsteförhållande för
viss tid upphör utan uppsägning när tiden
löpt ut, om det inte med anledning av uppsägning
har upphört redan tidigare.
29 §
Utöver vad som i 30 § föreskrivs
om grunderna för uppsägning gäller att
följande tjänstemän kan sägas
upp då det med beaktande av tjänsteförhållandets
art finns ett godtagbart och motiverat skäl för
uppsägningen:
1) riksdagens kansli: riksdagens generalsekreterare,
riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör,
riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektören
och direktören för internationella enheten,
2) statsrevisorernas kansli: kanslichefen, samt
3) riksdagens justitieombudsmans kansli: kanslichefen.
30 §
Arbetsgivaren har rätt att säga
upp en tjänsteman, om
1) ämbetsverket eller den enhet där tjänstemannen
arbetar läggs ner, eller
2) tjänstemannens uppgifter eller arbetsgivarens möjlighet
att erbjuda honom eller henne uppgifter minskar väsentligt
och inte bara tillfälligt.
Någon grund för uppsägning
enligt 1 mom. 2 punkten anses åtminstone inte
finnas när
1) en ny arbetstagare har anställts för liknande
uppgifter före eller efter uppsägningen och förändringar
i arbetsgivarens verksamhetsbetingelser inte har skett under samma
tid,
2) den omorganisering av arbetsuppgifterna som har uppgetts
som orsak till uppsägningen i själva verket inte
minskar de uppgifter som kan erbjudas eller ändrar uppgifternas
art,
3) anskaffning av maskiner och anläggningarhar uppgetts
som orsak till uppsägningen, men tjänstemannen
med hänsyn till sin yrkesskicklighet kunde ha utbildats
i användningen av dem genom arbetsgivarens försorg,
eller
4) kostnadsbesparing genom personalminskningar har uppgetts
som orsak till uppsägningen, men besparingen är
så liten att den inte med beaktande av arbetsgivarens och
tjänstemannens omständigheter kan anses vara den
verkliga orsaken till uppsägningen.
Arbetsgivaren har dock inte rätt att säga
upp en tjänsteman av de orsaker som nämns i 1 mom.,
om tjänstemannen med hänsyn till sin yrkesskicklighet
och förmåga skäligen kan omplaceras eller
utbildas för nya uppgifter inom samma ämbetsverk
eller om tjänsten med stöd av 5 § överförs
till ett annat ämbetsverk.
Vad som i 28 § 4 och 5 mom. föreskrivs om begränsning
av uppsägningsrätten gäller också de
uppsägningsgrunder som nämns i denna paragraf,
utom när något av riksdagens ämbetsverk läggs
ner.
31 §
Arbetsgivaren och en tjänsteman kan avtala att tjänsteförhållandet
upphör omedelbart med anledning av uppsägning.
Då tjänsteförhållandet upphör
omedelbart har tjänstemannen dock rätt till en
ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden,
om arbetsgivaren har sagt upp tjänstemannen.
Arbetsgivaren kan före uppsägningstidens utgång återta
uppsägningen, om tjänstemannen ger sitt samtycke
till det. En tjänsteman får återta sin uppsägning
före uppsägningstidens utgång, om arbetsgivaren
ger sitt samtycke till det.
32 §
En permitterad tjänsteman har oberoende av den uppsägningstid
som annars gäller i tjänsteförhållandet
rätt att säga upp sitt tjänsteförhållande
att upphöra när som helst under permitteringstiden,
dock inte under den sista veckan av permitteringen, om tjänstemannen
redan vet när permitteringen kommer att upphöra.
Om arbetsgivaren säger upp en tjänsteman innan
permitteringen upphör, har tjänstemannen rätt
till lön för uppsägningstiden även
i fråga om permitteringstiden, utom när uppsägningen
har upphävts med anledning av överklagande.
Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänstemannen
har fått räkna sig till godo den uppsägningstid
som gäller när tjänsteförhållandet
avslutas, och om permitteringen gäller tills vidare och
har varat i minst 200 kalenderdagar utan avbrott, har den permitterade
tjänstemannen om han eller hon säger upp tjänsteförhållandet
rätt att få ersättning för lönebortfallet
för uppsägningstiden enligt samma regler som när arbetsgivaren
säger upp tjänsteförhållandet,
om inte arbetsgivaren inom en vecka från uppsägningen
erbjuder tjänstemannen arbete.
33 §
Uppsägningstiden kan avtalas att omfatta högst
sex månader. Har längre tid avtalats, skall i
stället den uppsägningstiden iakttas.
I avtal kan det bestämmas att uppsägningstiden
för arbetsgivaren är längre än
uppsägningstiden för en tjänsteman när
han eller hon säger upp tjänsteförhållandet.
Har inte något annat överenskommits,
kan arbetsgivaren säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande
så att det upphör tidigast
1) om två månader, om tjänstemannen
i sammanlagt högst fem år utan avbrott har varit
anställd hos riksdagen eller staten,
2) om fyra månader, om tjänstemannen i sammanlagt över
fem men högst 12 år utan avbrott har varit anställd
hos riksdagen eller staten,
3) om sex månader, om tjänstemannen i sammanlagt över
12 år utan avbrott har varit anställd hos riksdagen
eller staten.
När en tjänsteman säger upp sig iakttas
en uppsägningstid på en månad. Har tjänstemannen i
sammanlagt högst ett år utan avbrott varit anställd
hos riksdagen eller staten iakttas dock en uppsägningstid
på 14 dagar, och har tjänstemannen i sammanlagt över
tio år utan avbrott varit anställd hos riksdagen
eller staten iakttas en uppsägningstid på två månader.
34 §
På de grunder som ett tjänsteförhållande
enligt 30 § 1 mom. kan sägas upp kan arbetsgivaren
räknat från uppsägningstidens utgång
ombilda ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid.
35 §
När en tjänsteman har sagts upp av andra skäl än
sådana som beror på tjänstemannen, och
det ämbetsverk vid riksdagen där tjänstemannen sagts
upp, inom 24 månader från utgången av uppsägningstiden
behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter,
skall ämbetsverket höra sig för hos den
lokala arbetskraftsmyndigheten om tidigare tjänstemän
i riksdagen söker arbete genom myndigheten. Om så är
fallet skall ämbetsverket i första hand erbjuda
dessa tidigare tjänstemän en uppgift eller tjänst
om de uppfyller behörighetsvillkoren. Tjänsten
får då tillsättas utan att den utlyses.
Ett ämbetsverk som uppsåtligen eller av oaktsamhet
försummar skyldigheten enligt 1 mom. skall ersätta
tjänstemannen för den skada som härigenom
uppkommit.
36 §
En tjänstemans tjänsteförhållande
kan genast hävas, om tjänstemannen grovt bryter
mot eller åsidosätter sin tjänsteplikt.
37 §
Rätten att häva ett tjänsteförhållande
förfaller två veckor efter det att arbetsgivaren
fick kännedom om att det fanns anledning att häva
det, om inte orsaken redan tidigare upphört att gälla,
eller, om orsaken fortgår, från att det blev känt
att orsaken upphört att gälla. Finns det ett giltigt hinder
för hävning, får tjänsteförhållandet
hävas inom två veckor efter att hindret
inte längre gäller.
Har hävandet av ett tjänsteförhållande
uppskjutits på grund av förundersökning
eller inhämtande av annan utredning som behövs
i saken, får hävning ske inom två veckor
från det förundersökningen avslutats
eller utredningen inhämtats, dock senast sex månader
från det att orsaken till hävningen uppkom.
38 §
Avgångsåldern för en tjänsteman är
65 år.
Ett tjänsteförhållande upphör
utan uppsägning eller annan åtgärd som
avser tjänsteförhållandets upphörande
vid utgången av den månad under vilken tjänstemannen
uppnår avgångsåldern. Arbetsgivaren kan
dock av vägande skäl och med tjänstemannens
samtycke besluta att tjänstemannen får kvarstå i
samma tjänst en bestämd tid efter avgångsåldern,
dock högst ett år. Därefter upphör
tjänsteförhållandet utan uppsägning.
Beslut om en tjänstemans rätt att kvarstå i tjänsten
skall fattas innan tjänstemannen uppnår avgångsåldern.
Arbetsgivaren kan av vägande skäl och med tjänstemannens
samtycke besluta att en tjänsteman som utnämnts
till ett tjänsteförhållande för viss
tid och som uppnår avgångsåldern under
sin anställningstid får kvarstå i sin
uppgift till utgången av denna tid, dock högst
ett år. Tjänsteförhållandet
upphör utan uppsägning när tiden löper
ut.
8 kap.
Permittering
39 §
Om arbetsgivaren med stöd av 30 § 1 mom. kan
säga upp en tjänsteman, kan denne med 14 dagars
varsel permitteras så att tjänsteutövningen
och lönebetalningen avbryts för viss tid eller
tills vidare medan tjänsteförhållandet
i övrigt består.
En tjänsteman kan så som anges i 1 mom. permitteras
för högst 90 dagar, om hans eller hennes uppgifter
eller arbetsgivarens möjligheter att erbjuda tjänstemannen
uppgifter har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte
inom samma ämbetsverk skäligen kan ordna andra
uppgifter eller utbildning som lämpar sig för
arbetsgivarens behov. Genom tjänstekollektivavtal kan inte
avtalas om förlängning av den längsta
permitteringstiden.
Medan ett tjänsteförhållande varar
kan det på arbetsgivarens eller en tjänstemans
initiativ avtalas om permittering av denne. Genom tjänstekollektivavtal
eller genom samarbetsavtal enligt 59 § kan också annat
avtalas om permittering än vad som föreskrivs
i 1 och 2 mom.
40 §
Permittering hindrar inte en tjänsteman från att
ta något annat arbete för permitteringstiden.
Under permitteringen bibehåller tjänstemannen
rätten att bo kvar i en bostad som ställts till hans
eller hennes förfogande på grundval av anställningen.
Av vägande skäl kan arbetsgivaren upplåta
en annan lämplig bostad för en tjänsteman
vars tjänsteutövning har avbrutits på grund av
permittering. Flyttningskostnaderna ersätts av arbetsgivarens
medel.
41 §
När arbetsgivaren konstaterat att permittering är
nödvändig skall denne omedelbart och, om möjligt,
senast tre månader före permitteringen varsla
den förtroendeman och tjänstemannaförening
som saken berör och, då permitteringen gäller
minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna
om permitteringen. I varslet skall nämnas permitteringens
orsak, beräknade begynnelsetidpunkt och längd
samt en uppskattning av antalet permitterade tjänstemän inom
varje yrkesgrupp.
42 §
Det meddelande om permittering som avses i 39 § 1 mom.
skall lämnas tjänstemannen personligen samt den
tjänstemannaförening som saken berör.
I meddelandet skall nämnas grunden för permitteringen,
begynnelsetidpunkten och hur länge en tidsbestämd
permittering varar samt, i fråga om permittering tills
vidare, permitteringens beräknade längd. Arbetsgivaren
skall på tjänstemannens begäran ge ett
skriftligt intyg om permitteringen. Meddelandet om permittering skall
dessutom delges den behöriga förtroendemannen
och, om permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även
arbetskraftsmyndigheterna.
Någon skyldighet att meddela om permittering enligt
1 mom. finns dock inte när arbetsgivaren av någon
annan orsak än permittering inte är skyldig att
betala lön för permitteringstiden.
Arbetsgivaren kan med tjänstemannens samtycke ändra
tidpunkten för när permitteringen börjar
eller upphör eller återkalla den. Har en tjänsteman
permitterats tills vidare, skall han eller hon minst en vecka i
förväg underrättas om att arbetet återupptas.
10 kap.
Anställningsvillkor
44 §
I fråga om tjänstemännens anställningsvillkor
gäller vad som bestäms om dem i tjänstekollektivavtal.
Till anställningsvillkoren hänförs inte
grunderna för riksdagens och dess ämbetsverks
organisation eller någon annan reglering inom tjänsteapparaten,
inrättande eller indragning av tjänster, riksdagens
och dess ämbetsverks uppgifter eller interna arbetsfördelning, arbetsledningen,
arbetsmetoderna eller hur tjänsteförhållanden
uppkommer eller upphör, med undantag av uppsägningstider
och uppsägningsgrunder.
Avtal får inte ingås om
1) behörighetsvillkoren för tjänster,
utnämningsgrunderna eller tjänstemännens
skyldigheter,
2) pensioner, familjepensioner eller jämförliga
andra förmåner, hyran för tjänstebostäder
eller användning av annan egendom som tillhör riksdagen
och dess ämbetsverk, med undantag av arbetsrum och arbetsredskap
för dem som sköter uppgifter som gäller
samarbetet mellan riksdagen eller dess ämbetsverk och tjänstemännen,
eller
3) frågor som det inte får avtalas om för
arbetstagares del genom kollektivavtal.
I frågor som inte regleras i något tjänstekollektivavtal
gäller vad som särskilt bestäms eller föreskrivs
om dem eller vad som avtalas med tjänstemannen. En bestämmelse
i ett tjänstekollektivavtal som står i strid med
1 eller 2 mom. är ogiltig.
45 §
Tjänstekollektivavtal (preciserande tjänstekollektivavtal)
kan ingås om precisering av gällande tjänstekollektivavtal.
Ett särskilt avtal (huvudavtal) kan ingås
om förhandlingsproceduren och om förfarandet för
att trygga arbetsfreden eller om något annat liknande förfarande.
Likaså kan ett särskilt avtal (allmänt
avtal) ingås om proceduren vid skötseln av
tjänstemannafrågor.
Genom ett allmänt avtal enligt 1 mom. får
avvikelse inte göras från procedurer som anges
i någon annan lag. I övrigt gäller om
avtal enligt 1 mom. vad som föreskrivs om tjänstekollektivavtal.
46 §
Förhandlings- och avtalsparter är
1) kanslikommissionen och
2) på tjänstemännens vägnar
en sådan registrerad förening till vars
egentliga syften hör att bevaka tjänstemännens
intressen i deras tjänsteförhållanden
(tjänstemannaförening) och med vilka
kanslikommissionen finner det ändamålsenligt att
förhandla och ingå tjänstekollektivavtal
med.
Kanslikommissionen kan bestämma särskilt vem
som företräder arbetsgivaren vid förhandlingar
som avses i detta kapitel eller vid en stridsåtgärd
eller vilka som i övrigt företräder arbetsgivaren.
Kanslikommissionen bestämmer anställningsvillkoren
för de tjänstemän som företräder
arbetsgivaren.
47 §
Ett tjänstekollektivavtal skall ingås skriftligt. Ett
avtal kan också ingås så att innehållet
i avtalet tas upp i protokollet från förhandlingar
mellan parterna och styrks på det sätt som parterna gemensamt
kommit överens om.
Bundna av ett tjänstekollektivavtal är
1) kanslikommissionen och riksdagens ämbetsverk,
2) de tjänstemannaföreningar som har ingått avtalet
eller som i efterhand med tidigare avtalsparters samtycke skriftligt
har biträtt det,
3) de tjänstemän som är eller som
under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i en förening
som är bunden av avtalet.
Inom tillämpningsområdet för ett
tjänstekollektivavtal får kanslikommissionen inte
i andra fall än de som avses i 46 § 2 mom. och
49 § bestämma eller avtala att anställningsvillkoren
för en tjänsteman som står utanför
tjänstekollektivavtalet men utför arbete
som avses i avtalet skall vara sådana att de strider mot
tjänstekollektivavtalet.
Det som föreskrivs i 2 och 3 mom. skall iakttas endast
om kanslikommissionen eller ett ämbetsverk, en förening
eller en tjänsteman inte är bundna av ett tidigare
tjänstekollektivavtal som ingåtts på andra
villkor eller om den kategori som avtalet binder inte är
begränsad i själva avtalet.
48 §
Ett tjänstekollektivavtal som inte har ingåtts för
viss tid får av den som är part i avtalet sägas upp
att upphöra tre månader från uppsägningen, om
inte något annat har överenskommits om uppsägningstiden.
Ett tjänstekollektivavtal som har ingåtts
för längre tid än fyra år gäller
efter fyra år såsom ett tjänstekollektivavtal
utan bestämd giltighetstid. Det som sägs ovan
gäller också huvudavtal, men uppsägningstiden
för huvudavtal är sex månader.
Ett tjänstekollektivavtal skall sägas upp skriftligt.
Även om ett tjänstekollektivavtal har upphört att
gälla skall anställningsvillkoren i avtalet fortfarande
iakttas tills ett nytt avtal har ingåtts och trätt
i kraft, om inte något annat överenskommits
eller följer av 44 § 3 mom.
49 §
Kanslikommissionen kan ingå ett skriftligt avtal om
anställningsvillkoren med en tjänsteman vid riksdagens
kansli, statsrevisorernas kansli och riksdagens justitieombudsmans
kansli samt med generaldirektören för statens
revisionsverk. Generaldirektören för statens revisionsverk
kan ingå ett sådant avtal med andra tjänstemän
vid revisionsverket. Avtal får inte ingås om frågor
som det enligt 44 § inte får avtalas om. Avtal
får inte heller ingås om sämre villkor än
anställningsvillkoren i tjänstekollektivavtal.
Uppsägning av en tjänsteman eller hävning
av ett tjänsteförhållande anses samtidigt
som uppsägning av avtalet.
11 kap.
Arbetsfred och arbetstvister
50 §
Andra stridsåtgärder mot ett gällande
anställningsförhållande än lockout
eller strejk får inte inledas.
Också stridsåtgärder som nämns
i 1 mom. är förbjudna, om de syftar till att påverka
andra frågor än sådana om vilka avtal
kan ingås enligt 44 § eller om så särskilt
föreskrivs i lag. Förbudet gäller andra
frågor än sådana dispositiva frågor
som avses i 44 § också när ett huvudavtal
eller ett allmänt avtal enligt 45 § kan ingås
om dem.
Med lockout avses en av kanslikommissionen vidtagen
och med strejk en av en tjänstemannaförening
mot riksdagen eller dess ämbetsverk riktad arbetsinställelse
som avser att utöva påtryckning på motparten
i en arbetstvist genom att avbryta utförandet av de berörda
tjänstemännens alla tjänsteåligganden.
En tjänsteman får inte delta i en strejk annat än
med stöd av ett beslut av den tjänstemannaförening
som har inlett strejken. De tjänstemän som avses
i 46 § 2 mom. får inte vidta stridsåtgärder.
51 §
Den som är bunden av ett tjänstekollektivavtal
får inte medan avtalet gäller vidta en stridsåtgärd
som avser avtalets giltighet, giltighetstid eller rätta
innebörd eller avgörande av ett yrkande som baserar
sig på avtalet, ändring av gällande avtal
eller upprättande av ett nytt avtal. Denna arbetsfredsförpliktelse
kan utvidgas genom tjänstekollektivavtal. Ett gällande
huvudavtal, allmänt avtal eller annat avtal för
reglering av specialfrågor hindrar inte att en stridsåtgärd
vidtas för att nå ett nytt avtal om andra frågor,
om inte något annat är överenskommet.
52 §
En tjänstemannaförening är skyldig
att övervaka att medlemmarna avhåller sig från
stridsåtgärder som är förbjudna
enligt 50 §.
En tjänstemannaförening som är bunden
av ett tjänstekollektivavtal är skyldig att se
till att de tjänstemän som avtalet gäller
inte bryter mot arbetsfredsförpliktelsen enligt 51 § eller
mot bestämmelserna i avtalet.
Den skyldighet som en förening har enligt 1 och
2 mom. innebär också att den inte får
stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder
eller på något annat sätt medverka till
sådana åtgärder, utan är skyldig
att försöka avveckla dem.
53 §
En tjänsteman är inte skyldig att utföra
uppgifter som berörs av en lockout, en strejk eller en blockad
som gäller sådana dispositiva frågor som
avses i 44 §. En tjänsteman som inte omfattas
av en stridsåtgärd skall fullgöra sina
normala tjänsteplikter och är dessutom skyldig
att utföra skyddsarbete. Det som föreskrivs i
50 § 2 mom. hindrar inte att en tjänsteman
som omfattas av en stridsåtgärd utför
skyddsarbete.
Med skyddsarbete avses arbete som vid en stridsåtgärd är
nödvändigt för att skydda sådan egendom
som är speciellt utsatt för fara på grund av
stridsåtgärden.
54 §
Tjänstemännen vid centralkansliet, utskottssekretariatet
och förvaltningsavdelningen, som hör till riksdagens
kansli, har inte rätt att delta i en stridsåtgärd.
Arbetsgivaren får inte heller vidta stridsåtgärder
mot dessa tjänstemän.
12 kap.
Påföljder vid överträdelser
av tjänstekollektivavtal samt av bestämmelserna
i 10 och 11 kap.
55 §
Den som är bunden av ett tjänstekollektivavtal
men som medvetet överträder bestämmelserna
i avtalet eller på goda grunder borde ha insett att han
eller hon överträder dem, kan av arbetsdomstolen
dömas att betala plikt.
Om arbetsgivaren handlar i strid med 50 eller 51 § eller
om en tjänstemannaförening bryter mot eller underlåter
att iaktta 50—52 §, skall arbetsgivaren
eller tjänstemannaföreningen, om inte något
annat föreskrivs i tjänstekollektivavtalet, betala
plikt i stället för skadestånd.
Plikten för arbetsgivaren får uppgå till
högst 12 000 euro och för en förening
till högst 5 000 euro och för
en tjänsteman till högst 100 euro.
56 §
Då plikt döms ut skall hänsyn tas
till alla föreliggande omständigheter, såsom
skadans omfattning, graden av skuld, den anledning till överträdelsen
som den andra parten möjligen givit och föreningens
storlek. Om särskilda skäl föreligger
behöver plikt inte dömas ut.
Om inte något annat föreskrivs i tjänstekollektivavtalet
tilldöms plikten den som lidit skada eller, om ingen skada
har uppkommit, den part som har yrkat på dom. Om det finns
flera som har rätt till plikt skall det i domen, med beaktande
av den skada som drabbat var och en av dem och deras medlemmar och
dem de företräder, bestämmas hur det
utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna.
57 §
Har bestämmelserna i ett tjänstekollektivavtal åsidosatts
så väsentligt att det inte skäligen kan
krävas att de övriga parterna skall kvarstå i avtalsförhållandet,
kan arbetsdomstolen förklara avtalet omedelbart hävt.
Har ett avtal på grund av talan mot någon tjänstemannaförening
förklarats hävt, kan avtalet inom två veckor
sägas upp också gentemot övriga föreningar.
Har ett avtal på någon förenings
talan förklarats hävt, har också andra
föreningar som är parter i avtalet rätt
att säga upp det inom två veckor.
Ett avtal som har sagts upp på detta sätt
upphör omedelbart att gälla.
58 §
Om en tjänsteman med stöd av en tjänstemannaförenings
beslut deltar i en stridsåtgärd som vidtas av
föreningen skall detta inte, med undantag för
stridsåtgärder som avses i 54 §, anses
som ett tjänstebrott eller som en grund för att
häva tjänsteförhållandet.
15 kap.
Ändringssökande i ärenden som gäller
tjänsteförhållanden
63 §
En tjänsteman som anser att arbetsgivaren inte till
honom eller henne utgivit en behörig ekonomisk förmån
på grund av anställningen, får skriftligt
yrka rättelse hos arbetsgivaren, som skall meddela ett
beslut i ärendet. Rättelseyrkandet skall göras
inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Ett
beslut i vilket rättelse får sökas får inte överklagas
genom besvär. Rättelseyrkande får inte
framställas i ett ärende som hör till
arbetsdomstolens behörighet, om inte arbetsdomstolen med
stöd av 1 § 2 mom. lagen om arbetsdomstolen (646/1974)
har beslutat att den inte avgör ärendet.
Ett beslut genom vilket arbetsgivaren har givit en tjänsteman
en varning eller permitterat eller sagt upp en tjänsteman,
hävt ett tjänsteförhållande
eller avstängt en tjänsteman från tjänsteutövning
eller avgjort ett ärende som gäller en tjänstemans
bisyssla samt ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande
enligt 1 mom. får överklagas hos högsta
förvaltningsdomstolen så som föreskrivs
i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Högsta
förvaltningsdomstolen skall behandla ärendet skyndsamt.
Ett utnämningsbeslut får inte överklagas
genom besvär.
Ett beslut om permittering av en tjänsteman eller avstängning
av en tjänsteman från tjänsteutövning
skall iakttas trots besvär, om inte högsta förvaltningsdomstolen
beslutar något annat.
En tjänstemans tjänsteförhållande
anses ha fortsatt utan avbrott, om tjänstemannen enligt
ett laga kraft vunnet avgörande har sagts upp eller tjänsteförhållandet
hävts utan en i denna lag föreskriven grund.
16 kap.
Särskilda bestämmelser som gäller
tjänsteförhållanden
64 §
En tjänsteman som har utnämnts för
viss tid utan någon sådan grund som anges i 8 § eller som
utan giltigt skäl upprepade gånger i följd har
utnämnts för viss tid, har när tjänsteförhållandet
upphör på grund av att han eller hon inte längre
utnämns till tjänsteman vid riksdagen, rätt
att av arbetsgivaren få en ersättning som motsvarar
lönen för minst sex och högst 24 månader.
Ersättningen skall sökas inom sex månader från
det tjänsteförhållandet upphörde.
Den ansökan genom vilken förvaltningstvisten väcks, skall
ges in till Helsingfors förvaltningsdomstol.
65 §
Lön eller någon annan ekonomisk förmån
på grundval av anställningen som betalats ut utan grund
får också återkrävas genom att
de dras av från tjänstemannens lön i
samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar,
om tjänstemannen fortfarande är anställd
hos riksdagen.
Från lönen får med stöd
av 1 mom. inte dras av mer än vad som enligt lag
får utmätas av lön. Då återkravsförfarande
inleds skall tjänstemannen underrättas om grunden
för och beloppet av återkravet.
66 §
Återkrav av lön eller annan ekonomisk förmån
på grundval av anställningen som betalats ut utan
grund skall inledas så som föreskrivs i 65 § eller
i någon annan ordning inom tre år från utgången
av det kalenderår under vilket lönen eller förmånen
betalades ut utan grund. Inleds inte återkravsförfarandet
inom denna tid, har rätten till återkrav gått
förlorad.
67 §
Försummar en tjänsteman att iaktta bestämmelserna
om sökande av dag- eller moderskapspenning som med stöd
av sjukförsäkringslagen (364/1963) betalas
till arbetsgivaren eller bestämmelserna om sökande
av någon annan lagstadgad förmån, kan
lönen för tjänstledighetstiden till den
del den motsvarar dag- eller moderskapspenningen eller någon
annan förmån av ovan nämnt slag, återkrävas
i samband med följande löneutbetalning eller löneutbetalningar.
68 §
I fråga om ersättande av skada som orsakats
i tjänsteförhållandet gäller
vad som föreskrivs särskilt.
En tjänsteman är inte skyldig att ersätta
arbetsgivaren och arbetsgivaren är inte skyldig att ersätta
en tjänsteman för skada som har orsakats av avbrott
i arbetet på grund av en stridsåtgärd, om
inte åtgärden strider mot 10 eller 11 kap. eller
tjänstekollektivavtalet och om inte avbrottet har orsakat
avsevärd olägenhet. En tjänsteman är inte
heller skyldig att ersätta arbetsgivaren för skada
som orsakats av avbrott i arbetet på grund av en stridsåtgärd,
om han eller hon med stöd av tjänstemannaföreningens
beslut har deltagit i en av föreningen vidtagen stridsåtgärd,
trots att åtgärden strider mot ovannämnda
bestämmelser och föreskrifter.
Bestämmelserna i 2 mom. om begränsning av en
tjänstemans ersättningsansvar tillämpas
dock inte på en tjänsteman som har vidtagit en
stridsåtgärd som är förbjuden
enligt 54 §.
69 §
En tjänsteman vid riksdagen anses ha avgått från
sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han
eller hon utnämnts till en annan tjänst vid riksdagen
eller till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen
(750/1994), om inte annat bestäms någon
annanstans i lag.
Utan hinder av 1 mom. kan arbetsgivaren bevilja en tjänsteman
tjänstledighet, om denne för viss tid eller prövotid
valts till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen
eller för prövotid till någon annan tjänst
i riksdagen.
Om någon som utnämnts till en tjänst
vid riksdagen eller ett tjänsteförhållande
för viss tid vid riksdagen redan tidigare är utnämnd
till en tjänst vid riksdagen, är han eller hon
tjänstledig från denna tjänst under den
tid han eller hon är i den först nämnda
tjänsten eller i tjänsteförhållandet för
viss tid.
70 §
Ett tjänsteförhållande skall sägas
upp och hävas skriftligt.
Innan en tjänsteman avstängs från
tjänsteutövning eller sägs upp med stöd
av 28 eller 29 §, ett tjänsteförhållande
hävs eller en tjänsteman ges varning, skall han
eller hon ges tillfälle att bli hörd i saken.
Tjänstemannaföreningen och förtroendemannen
skall höras innan beslut fattas om permittering, uppsägning,
avstängning av en tjänsteman från tjänsteutövning
eller hävning av tjänsteförhållandet.
71 §
Beslut om överföring av en tjänst
inom ett ämbetsverk, förflyttning av en tjänsteman
med stöd av 25 §, ombildning av ett tjänsteförhållande
till tjänsteförhållande på deltid,
skriftlig varning, permittering av en tjänsteman, avstängning
från tjänsteutövning, uppsägning
av en tjänsteman och hävning av ett tjänsteförhållande
fattas på föredragning enligt följande:
1) vid riksdagens kansli av kanslikommissionen i fråga
om de tjänstemän som kanslikommissionen utnämner
samt i fråga om övriga tjänstemän
av riksdagens generalsekreterare,
2) vid statsrevisorernas kansli av statsrevisorerna,
3) vid riksdagens justitieombudsmans kansli av riksdagens justitieombudsman,
och
4) vid statens revisionsverk av generaldirektören.
I fråga om beviljande av tjänstledighet gäller vad
som föreskrivs i 1 mom., om inte annat föreskrivs
någon annanstans.
Kanslikommissionen beslutar om överföring av
en tjänst till ett annat ämbetsverk vid riksdagen.
Riksdagen beslutar om uppsägning av riksdagens generalsekreterare
och statens revisionsverks generaldirektör och om hävning
av tjänsteförhållandet samt kanslikommissionen
om beviljande av tjänstledighet, förflyttning
av en tjänsteman med stöd av 25 §, ombildning
av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande
på deltid, varning, permittering av en tjänsteman
och om avstängning från tjänsteutövning.
Innan beslut fattas skall kanslikommissionen ge utlåtande
i ett ärende som gäller uppsägning eller
hävning av ett tjänsteförhållande.
72 §
En tjänsteman har rätt att av arbetsgivaren
på begäran får ett intyg över
den tid anställningen varat och uppgifternas art (arbetsintyg).
Dessutom skall, om tjänstemannen begär
det, i arbetsintyget anges orsaken till att anställningen upphör
samt en bedömning av tjänstemannens arbetsskicklighet,
flit och uppförande. Efter tjänstemannens död
har dödsboet rätt att få dennes arbetsintyg.
Begärs arbetsintyg senare än 10 år
efter det anställningen upphörde, är
arbetsgivaren skyldig att ge intyg endast om detta inte medför oskälig
olägenhet. På samma villkor skall på begäran
ett nytt arbetsintyg ges i stället för ett som förkommit
eller förstörts.
Ett arbetsintyg får inte ha sådana anteckningar
eller en sådan utformning som avser att lämna andra
uppgifter om tjänstemannen än vad som framgår
av formuleringen i intyget.
73 §
Rätten till en ekonomisk förmån som
följer av tjänsteförhållandet
går förlorad om inte förhandlingar om
en tvist om tolkningen av anställningsvillkoren har yrkats
eller om inte något annat yrkande om betalning av förmånen
har framställts inom tre år från utgången
av det kalenderår under vilket prestationen borde ha skett.
74 §
I fråga om en tjänstemans rätt till
pension samt om familjepension efter honom eller henne föreskrivs
särskilt.
75 §
När en tjänsteman vid riksdagen avlidit betalas
till hans eller hennes anhöriga av statens medel ekonomiskt
stöd såsom en förmån som motsvarar
grupplivförsäkring enligt vad som föreskrivs
i riksdagens tjänstekollektivavtal vid den aktuella tidpunkten.
Stödet beviljas och betalas ut av statskontoret på ansökan
enligt gällande bestämmelser och föreskrifter
om beviljande och utbetalning av ekonomiskt stöd som betalas
efter en statsanställds död.
76 §
Kanslikommissionen kan utfärda närmare
föreskrifter om
1) ansökningsförfarandet i fråga
om tjänsteförhållanden,
2) förfarandet vid utnämning till tjänsteförhållande,
3) avgörande av ett ärende som gäller
en tjänstemans bisyssla,
4) beslutsbefogenheter och förfarandet i ett ärende
som gäller beviljande av ålderstillägg
eller något annat regelbundet tjänstgöringstilllägg,
och
5) kostnader som följer av kontroller och undersökningar
enligt 14 och 24 §.