1 §
Tillämpningsområde
I denna lag finns det bestämmelser om statsborgen för
kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter
och kommuner (lånebeviljare) för lån
som används för ombyggnad av en byggnad eller
del av en byggnad enligt lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009)
som ett bostadsaktiebolag äger och besitter. Med borgenslån avses
i denna lag lån som omfattas av statsborgen.
2 §
Fullmakt att godkänna borgenslån
Lån kan godkännas som borgenslån
inom ramen för den fullmakt att godkänna lån
som fastställts i statsbudgeten. Statsrådet kan
fastställa de regionala grunderna och andra grunder för
användning av fullmakten att godkänna lån.
Borgenslånen ska riktas enligt behovet av ombyggnad av
bostäder inom olika områden och i olika kommuner.
3 §
Definition av ombyggnad
Med ombyggnad avses åtgärder
genom vilka
1) utrustningsnivån eller den övriga
kvalitativa nivån på en bostad eller en bostadsbyggnad eller
deras gårdsområde eller den omedelbara omgivningen
i övrigt höjs från den ursprungliga nivån
eller, huvudsakligen genom andra åtgärder än årsreparation, återförs
till en nivå som motsvarar nivån på ny
utrustning eller ny kvalitetsnivå eller till den ursprungliga
nivån, och
2) befintliga utrymmen ändras eller utvidgas för
att huvudsakligen användas som bostäder eller
tillhörande utrymmen.
4 §
Allmänna förutsättningar för
godkännande av lån som borgenslån
Ombyggnaden ska basera sig på en i 6 kap. 3 § 2
mom. 2 punkten i lagen om bostadsaktiebolag avsedd redogörelse
och på ett konkurrensförfarande, om inte Finansierings-
och utvecklingscentralen för boendet av särskilda
skäl beviljar undantag från konkurrensförfarandet.
Kostnaderna för ombyggnad av bostäder som finansieras
med borgenslån ska vara skäliga. Ett lån
kan godkännas som borgenslån endast om låneavtalet
har konkurrensutsatts.
Ett lån godkänns inte som borgenslån,
om låntagaren för samma ändamål
beviljats räntestöd eller lån av statens
medel med stöd av någon annan lag.
5 §
Godkännande av borgenslån
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
beslutar om godkännande av lån som borgenslån
för bostadsaktiebolag.
För att ett lån ska godkännas som
borgenslån förutsätts det att låntagaren
bedöms ha tillräckliga förutsättningar
att betala tillbaka borgenslånet.
Om en byggnad eller del av byggnad som ett bostadsaktiebolag äger
och besitter har byggts på arrendemark, kan lånet
godkännas som borgenslån endast om arrendeavtalet
förbjuder uppsägning under borgenstiden enligt
10 § 1 mom. och därefter under minst fem års
tid. Arrenderätten ska kunna överföras
till en tredje part utan att fastighetsägaren hörs.
Amorteringsprogrammet, räntan eller andra lånevillkor
för ett borgenslån kan ändras under lånetiden,
om Statskontoret godkänner ändringen.
6 §
Borgenslånets storlek
Borgenslånet får uppgå till högst
70 procent av de skäliga ombyggnadskostnaderna för
de bostäder och tillhörande utrymmen som direkt
betjänar boendet.
7 §
Allmänna villkor för borgenslån
Lånevillkoren, räntan och övriga
kostnader som lånebeviljaren tar ut för ett lån
som godkänns som borgenslån ska vara skäliga
jämfört med lånevillkoren, räntan
och kostnaderna för lån som allmänt beviljas
för motsvarande ändamål.
Endast lån i euro kan godkännas som borgenslån.
Ett borgenslån får lyftas i poster som motsvarar
det skede ombyggnadsarbetet befinner sig i eller i en post då arbetet är
utfört.
8 §
Säkerhet
Ett borgenslån ska ha en av Finansierings- och utvecklingscentralen
för boendet godkänd inteckningssäkerhet
med bättre förmånsrätt än låntagarens
andra lån eller någon annan tryggande säkerhet.
Om det utöver borgenslånet har upptagits något
annat lån för projektet eller om bolaget tidigare
har upptagit något annat lån för verksamhet som
avses i lagen om bostadsaktiebolag, får Finansierings-
och utvecklingscentralen för boendet av särskilda
skäl besluta att borgenslånets inteckningssäkerhet
har sämre förmånsrätt än
det andra lånets inteckningssäkerhet. Detta förutsätter
att det sammanlagda beloppet av borgenslånet och lånen
med bättre förmånsrätt uppgår
till högst 50 procent av projektets verkliga värde.
För att en säkerhet som frigörs från
ett borgenslån eller en säkerhet med bättre
förmånsrätt än för
borgenslånet ska kunna användas på nytt med
bättre förmånsrätt än
för borgenslånet krävs Statskontorets
tillstånd.
Ett objekt för vilket borgenslån beviljats
ska vara tillräckligt försäkrat.
9 §
Borgensavgift
I samband med att lånet eller dess första
post lyfts tar lånebeviljaren för statens räkning
ut en borgensavgift av låntagaren. Borgensavgiften är två procent
av det beviljade borgenslånets kapital.
Borgensavgiften betalas till Statskontoret, som intäktsför
den i statens bostadsfond.
10 §
Borgenstid
Borgenstiden är högst 20 år från
det att lånet första gången godkänts
som borgenslån.
Om låntagaren under borgenstiden återbetalar
borgenslånet med ett nytt lån, kan Statskontoret
godkänna även det nya lånet som borgenslån,
om det uppfyller de allmänna villkoren enligt 7 § 1
och 2 mom. Borgenstiden förblir då densamma som
för det ursprungliga borgenslånet.
11 §
Borgensersättning
Staten ansvarar i förhållande till
en lånebeviljare för dennes slutliga förluster,
om förlusterna beror på gäldenärens
insolvens, till den del de medel som fås av säkerheterna
för lånet inte täcker de på lånet
obetalda
1) amorteringar, räntor och andra avgifter som
har förfallit till betalning under borgenstiden enligt
10 §, och
2) dröjsmålsräntor till
högst det belopp som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen
(633/1982) och som avser de poster som nämns i
1 punkten, tills lånebeviljaren får betalning
för sina fordringar.
12 §
Betalning av borgensersättning
Statskontoret betalar av statens medel borgensersättning
enligt 11 § till lånebeviljaren, när
lånebeviljarens slutliga förlust har klarlagts efter
det att gäldenärens och en eventuell annan borgensmans
insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet
har sålts. Försäljning av säkerhet
förutsätts inte om gäldenären vid
ett saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering
(47/1993) får behålla den egendom som
utgör säkerhet.
Om lånebeviljaren, efter det att borgensersättning
har betalats, lyckas driva in sådana amorteringar, räntor
eller andra avgifter som låntagaren inte har betalt, ska
lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till Statskontoret.
Statskontoret intäktsför medlen i statens bostadsfond.
Om lånebeviljaren inte har iakttagit lag eller god
bank- eller indrivningssed vid beviljandet av borgenslånet
eller skötseln av borgenslånet eller dess säkerheter
och förfarandet har kränkt borgensmannens intressen,
kan Statskontoret besluta att borgensersättningen delvis
lämnas obetald. Om lånebeviljarens förfarande
har varit grovt kan borgensersättningen lämnas
obetald i dess helhet.
13 §
Regressrätt
Statskontoret har, om inte något annat följer av
2 mom. eller av någon annan lag, rätt att hos låntagaren återkräva
borgensersättning som betalats till lånebeviljaren
jämte dröjsmålsränta enligt
4 § 1 mom. i räntelagen. Dröjsmålsräntan räknas
från den tidpunkt då borgensersättningen har
betalats till lånebeviljaren.
Statskontoret kan på ansökan av låntagaren besluta
att borgensersättning som betalats till lånebeviljaren
helt eller delvis inte återkrävs, om återkrav är
oskäligt med beaktande av låntagarens övriga åtaganden
och de orsaker som lett till att borgensansvaret realiserats.
Statskontoret ska intäktsföra regressersättningen
jämte ränta i statens bostadsfond.
14 §
Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
och Statskontoret övervakar att lånebeviljaren
och låntagaren handlar i enlighet med denna lag. Även
lånebeviljaren ska övervaka att lånemedlen
används i överensstämmelse med denna
lag.
Lånebeviljaren ska underrätta Statskontoret,
i enlighet med de anvisningar som det meddelat, om lån,
lånevillkor och eventuella ändringar i dem, återbetalning
av borgenslån och om låntagarens dröjsmål
med betalningen och indrivningsåtgärder som detta
orsakar.
Lånebeviljaren och låntagaren är
trots tystnadsplikten skyldiga att lämna Finansierings- och
utvecklingscentralen för boendet och Statskontoret de uppgifter
som dessa anser vara nödvändiga för tillsynen över
efterlevnaden av denna lag.
15 §
Lånebeviljarens övriga skyldigheter
För att borgen enligt denna lag ska vara i kraft krävs
att lånebeviljaren sköter borgenslånet
och säkerheterna för lånet i enlighet
med denna lag samt med iakttagande av god bank- och indrivningssed.
Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens intressen,
om egendom som utgör säkerhet för borgenslånet
förvandlas till pengar vid exekutiv auktion eller konkursförfarande.
Ackord eller andra därmed jämförbara
arrangemang eller frivilligt förvandlande till pengar av
egendom som utgör säkerhet för borgenslånet
får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet
av lånet, göras endast med Statskontorets samtycke.
Om det totala lånebeloppet är större än
borgenslånet enligt 6 §, ska intäkterna
från försäljningen av egendom som utgör
säkerhet i första hand användas för
att täcka borgenslånets andel av detta lån,
utom när det är fråga om täckning för
ett lån enligt 8 § 2 mom. med bättre
förmånsrätt än borgenslånet.
En anteckning om detta ska göras i låneavtalet.
16 §
Påföljdsavgift
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
kan påföra låntagaren en påföljdsavgift, om
låntagaren
1) i samband med ansökan om borgenslånet har
gett Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
eller lånebeviljaren väsentligt felaktiga eller
vilseledande uppgifter eller hemlighållit omständigheter
som väsentligt inverkar på godkännandet
av borgenslånet,
2) har gett Finansierings- och utvecklingscentralen
för boendet eller Statskontoret väsentligt felaktiga
eller vilseledande uppgifter eller vägrat ge dem de uppgifter
som de begärt i samband med tillsyn enligt 14 §,
eller
3) har använt borgenslånet för
något annat än i denna lag avsedd ombyggnad som
godkänts av Finansierings- och utvecklingscentralen för
boendet.
Påföljdsavgiften är en procent av
det beviljade borgenslånets storlek enligt 6 §,
justerad med byggnadskostnadsindex. Påföljdsavgift
tas ut för varje påbörjad kalendermånad
under vilken låntagaren har handlat enligt 1 mom. eller
inte har rättat felaktiga eller vilseledande uppgifter
som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten. Finansierings- och utvecklingscentralen
för boendet kan sänka påföljdsavgiften,
om den annars skulle bli oskälig.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet
ska påföra påföljdsavgiften
inom två år från det att den eller Statskontoret
fått kännedom om handlande som avses i 1 mom.,
dock senast 20 år efter det att det felaktiga agerandet upphört.
Påföljdsavgiften betalas till Statskontoret som
intäktsför den i statens bostadsfond.
17 §
Ändringssökande
Omprövning av ett beslut som Finansierings- och utvecklingscentralen
för boendet eller Statskontoret har meddelat får
begäras hos den myndighet som fattat beslutet på det
sätt som föreskrivs i förvaltningslagen
(434/2003).
Ett beslut med anledning av begäran om omprövning
får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen
på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen
(586/1996). Ett beslut med anledning av begäran
om omprövning av ett ärende som avses i 5 § får
dock inte överklagas genom besvär.
Beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende som
avser vägran att betala borgensersättning samt
en påföljdsavgift får överklagas
genom besvär på det sätt som föreskrivs
i förvaltningsprocesslagen. Andra beslut av förvaltningsdomstolen
får överklagas genom besvär endast om högsta
förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
18 §
Närmare bestämmelser
Närmare bestämmelser om förfarandet
vid ansökan, godkännande, tillsyn och lämnande
av uppgifter i fråga om borgenslån samt om avtal om
arrendering av mark och uttag av påföljdsavgift
utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet.
19 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
20
.