6 kap.
Försäkringsbolagets ledning och företagsstyrningssystem
Allmänna bestämmelser
1 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Försäkringsbolagets ledning
2 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
3 §
Styrelseledamöter, ersättare och ordförande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Styrelsen ska ha en ordförande. Ordföranden väljs
av styrelsen, om inte annat beslutades då styrelsen valdes
eller om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Bolagets
verkställande direktör eller bolagets ansvariga
försäkringsmatematiker enligt 19 § får
inte vara ordförande.
5 §
Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande
direktören och dennes ställföreträdare
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Ett försäkringsbolags ansvariga försäkringsmatematiker
enligt 19 § får inte vara försäkringsbolagets
verkställande direktör.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Företagsstyrningssystem
8 §
Allmänna krav på företagsstyrningen
Ett försäkringsbolag ska ha ett med beaktande
av arten och omfattningen av affärsverksamheten tillräckligt
företagsstyrningssystem där ansvarsområdena är
angivna samt uppdelade och skilda från varandra och som
gör det möjligt att iaktta sunda och försiktiga
affärsprinciper i verksamheten samt säkerställer
informationsgången inom bolaget. Företagsstyrningssystemet
ska uppfylla de krav som föreskrivs i 9—20 §.
Försäkringsbolaget ska ha skriftliga verksamhetsprinciper
som godkänns av styrelsen för säkerställande
av att bolagets ledning och de personer som svarar för
centrala funktioner uppfyller behörighetsvillkoren samt
för intern kontroll, riskhantering, intern revision, ersättning och
utläggning på entreprenad, om funktioner läggs
ut på entreprenad. I verksamhetsprinciperna ska klart anges
ansvar, mål, processer och rapporteringsförfarandet.
Företagsstyrningssystemet och de skriftliga verksamhetsprinciperna
ska uppdateras och bedömas regelbundet, minst en gång
per år.
Försäkringsbolaget ska säkerställa
kontinuiteten i verksamheten och att verksamheten bedrivs på ett
säkert sätt. I detta syfte ska försäkringsbolaget
utarbeta en kontinuitetsplan.
En försäkringsholdingsammanslutning ska ha tillräcklig
intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med
beaktande av arten och omfattningen av bolagets verksamhet.
9 §
Funktioner som förutsätter särskild
behörighet
Försäkringsbolagets styrelse ska ange de centrala
funktionerna. De som svarar för dessa centrala funktioner
ska ha gott anseende och den yrkeskompetens och erfarenhet som uppgiften
kräver.
Vad som föreskrivs i 4 § 1 mom. ska tillämpas
också på de personer som svarar för dessa centrala
funktioner.
10 §
Riskhantering
Försäkringsbolaget ska ha ett riskhanteringssystem
som ska innefatta fortlöpande identifiering, mätning, övervakning,
hantering och rapportering av de enskilda risker som bolaget exponeras
för samt den sammanlagda riskexponeringen.
Försäkringsbolaget ska ha en riskhanteringsstrategi
som stämmer överens med bolagets affärsstrategi.
Riskhanteringssystemet ska omfatta åtminstone
följande delområden:
1) beviljande av försäkringar,
2) överföring av de försäkringsrelaterade
ansvarsförpliktelserna till ansvarsskulden,
3) hantering av kapital och ansvarsförpliktelser,
4) placeringar, särskilt i derivatinstrument och
liknande åtaganden,
5) likviditet,
6) hantering av koncentrationsrisker,
7) hantering av operativa risker, och
8) återförsäkring och andra
medel för riskreducering.
11 §
Riskhanteringsfunktion
Försäkringsbolaget ska ha en riskhanteringsfunktion
som är oberoende av risktagningsfunktionerna.
Riskhanteringsfunktionen ska
1) bistå styrelsen och andra funktioner för
att säkerställa en effektiv riskhantering,
2) följa riskhanteringssystemets funktionalitet
och bolagets allmänna riskprofil som helhet,
3) rapportera om exponering för risker och
ge råd till styrelsen i riskhanteringsfrågor,
såsom vid beredningen av bolagets affärsstrategi
samt i centrala projekt och investeringar,
4) identifiera och bedöma framväxande
risker.
12 §
Risk- och solvensbedömning
Försäkringsbolaget ska som en del
av riskhanteringen genomföra en risk- och solvensbedömning
av bolagets affärsverksamhet och affärsstrategi
för följande delområden:
1) bolagets totala solvensbehov,
2) fortlöpande uppfyllelse av de krav som
gäller ansvarsskulden,
3) fortlöpande uppfyllelse av kapitalkraven
i 12 kap.
Försäkringsbolaget ska göra den bedömning som
avses i 1 mom. regelbundet och utan dröjsmål om
det har skett en väsentlig förändring
av dess riskprofil.
Finansinspektionen kan bevilja tillstånd för att
risk- och solvensbedömningen genomförs som en
del av den risk- och solvensbedömning som eventuellt görs
för försäkringskonglomerat som avses
i 26 kap.
Försäkringsbolaget ska underrätta
Finansinspektionen om resultaten av sin risk- och solvensbedömning.
13 §
Kundkontroll
Ett försäkringsbolag ska ha kännedom
om sina kunder.
Ett försäkringsbolag ska ha tillräckliga
riskhanteringssystem för att bedöma de risker
för penningtvätt och finansiering av terrorism
som kunderna kan medföra för dess verksamhet.
Bestämmelser om kundkontroll finns dessutom
i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt
och av finansiering av terrorism (503/2008).
14 §
Intern kontroll
Försäkringsbolaget ska ha en intern kontroll som
omfattar bolagets bokföring, förvaltning, medelsförvaltning
och övriga centrala funktioner. Den interna kontrollen
omfattar också säkerställning av lämplig
rapportering på bolagets alla organisationsnivåer.
Till den interna kontrollen hör en funktion för regelefterlevnad.
Funktionen ska också bedöma om bolagets åtgärder
för att förhindra och korrigera de eventuella
bristerna i regelefterlevnaden är tillräckliga.
15 §
Intern revision
Försäkringsbolaget ska ha en intern revision för
utvärdering av hur lämpligt och effektivt bolagets
system för intern kontroll och förvaltningen i övrigt är.
Den interna revisionen ska vara oberoende i förhållande
till bolagets operativa verksamhet.
Den interna revisionens resultat och rekommendationer till åtgärder
ska minst en gång om året rapporteras till styrelsen
och verkställande direktören, som ska besluta
om vilka åtgärder som ska vidtas med hänsyn
till dessa resultat och rekommendationer, och se till att dessa åtgärder genomförs.
16 §
Utläggning på entreprenad
Ett försäkringsbolag som lägger ut
sina funktioner eller uppgifter på entreprenad har trots detta
ansvar för att förpliktelser enligt lag samt enligt
bestämmelser och föreskrifter på lägre nivå uppfylls.
Centrala funktioner och uppgifter får inte
läggas ut på entreprenad om det leder till att
1) kvaliteten hos bolagets företagsstyrningssystem
försämras väsentligt,
2) den operativa risken ökar i oskälig
utsträckning,
3) Finansinspektionens tillsynsmöjligheter försämras,
eller till att
4) försäkringstagarna, de försäkrade
och ersättningstagarna får sämre service.
Försäkringsbolaget ska på förhand
underrätta Finansinspektionen om sin avsikt att lägga
ut centrala funktioner eller uppgifter på entreprenad samt
om senare väsentliga förändringar som gäller
utläggningen.
Ett skriftligt avtal ska ingås om utläggning
av centrala funktioner eller uppgifter på entreprenad.
17 §
Ersättningssystem
Ett försäkringsbolags ersättningssystem
ska vara förenligt med försäkringsbolagets
affärs- och riskhanteringsstrategi och mål samt
motsvara bolagets intressen på lång sikt.
Ersättningssystemet ska vara förenligt med och
främja riskhantering inom försäkringsbolaget.
Ersättningssystemet får inte sporra till sådan
risktagning som överskrider den risknivå som bestämts
på basis av bolagets risktäckningskapacitet eller
en i övrigt hållbar risknivå.
Ersättningssystemet ska administreras på så sätt
att intressekonflikter kan undvikas.
Aktuariefunktion och ansvarig försäkringsmatematiker
18 §
Aktuariefunktion
Försäkringsbolaget ska upprätta en
aktuariefunktion.
Aktuariefunktionen ska
1) koordinera beräkningen av ansvarsskulden,
2) säkerställa lämpligheten
av de metoder och modeller som används samt av de antaganden som
görs vid beräkningen av ansvarsskulden,
3) bedöma om data som används vid
beräkningen av ansvarsskulden är tillräckliga
och av den kvalitet som krävs,
4) informera bolagets styrelse om graden av tillförlitlighet
och lämplighet vid beräkningarna av ansvarsskulden,
5) ge bolagets styrelse ett utlåtande om den övergripande
policyn för tecknande av försäkring,
6) ge bolagets styrelse ett utlåtande om lämpligheten
av de utnyttjade återförsäkringslösningarna,
7) bidra till att det riskhanteringssystem som avses
i 10 § genomförs effektivt och delta i upprättandet
av den risk- och solvensbedömning som avses i 12 §.
Aktuariefunktionen ska minst en gång om året ge
styrelsen en rapport om de uppgifter som den har utfört
och resultaten av dessa samt om eventuella brister och om rekommendationer
för att avhjälpa bristerna.
Aktuariefunktionen ska skötas av sådana personer
som med hänsyn till riskerna i försäkringsbolagets
affärsverksamhet har tillräckliga kunskaper i
försäkrings- och finansmatematik och tillräcklig
yrkeskompetens.
19 §
Försäkringsbolags ansvariga försäkringsmatematiker
Ett försäkringsbolag ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker
vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet
har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § eller
vars behörighet enligt 31 kap. 7 § kan
jämställas med den.
Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig
försäkringsmatematiker har anställts eller
avgått.
20 §
Ansvariga försäkringsmatematikers skyldigheter
och rätt att få upplysningar
Den ansvariga försäkringsmatematikern ska se
till att de försäkringsmatematiska metoder som
bolaget tillämpar är adekvata och att sättet att
bestämma bolagets premier och ansvarsskuld samt beloppet
av dem uppfyller kraven enligt denna lag, lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag
och de lagar som gäller lagstadgade försäkringar
samt enligt de förordningar som utfärdats med
stöd av dessa lagar och enligt de föreskrifter
som Finansinspektionen meddelat med stöd av dem.
Den ansvariga försäkringsmatematikern ska med
tanke på riskhanteringen och placeringsverksamheten göra
en utredning för bolagets styrelse om de krav som ansvarsskuldens
natur och avkastningskravet samt upprätthållandet
av solvensen och likviditeten ställer och om lämpligheten
av bolagets försäkringstekniska riskhantering
med beaktande av arten och omfattningen av bolagets verksamhet.
Den ansvariga försäkringsmatematikern har rätt
att av bolaget få alla de utredningar och upplysningar
som han eller hon behöver för att sköta
sina uppgifter enligt 1 och 2 mom.
Om den ansvariga försäkringsmatematikern upptäcker
brister i ärenden som avses i 1—3
mom., ska han eller hon göra en framställning
till bolagets styrelse om att saken ska rättas till. Den
ansvariga försäkringsmatematikern har rätt
att få upplysningar om vilka åtgärder
styrelsen har vidtagit med anledning av framställningen.
Föreskrifter och dispens
21 §
Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter
Finansinspektionen får meddela närmare
föreskrifter om
1) de anmälningar om försäkringsbolags
och försäkringsholdingsammanslutningars styrelseledamöter
och verkställande direktör som ska sändas
till Finansinspektionen enligt 4 § 5 mom.,
2) hur den interna kontrollen av och riskhanteringen
i försäkringsholdingsammanslutningarna som avses
i 8 § 5 mom. ska ordnas,
3) innehållet i den kontinuitetsplan som avses
i 8 § 4 mom. samt om ordnandet av den riskhantering som
avses i 10 § och den interna kontroll som avses i 14 §,
4) de tillvägagångssätt
som ska iakttas vid kundkontroll enligt 13 § 1 mom. och
om den riskhantering som avses i 13 § 2 mom.,
5) den anmälan om utläggning på entreprenad
som avses i 16 § 3 mom.
22 §
Dispens
Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan
av ett försäkringsbolag bevilja tillstånd för
att
1) ingen av styrelseledamöterna, med avvikelse
från 4 § 2 mom., behöver vara bosatt
i en EES-stat,
2) försäkringsbolagets verkställande
direktör, med avvikelse från 5 § 2 mom.,
inte behöver vara bosatt i en EES-stat.
Dispens enligt 1 mom. kan beviljas om det inte äventyrar
en effektiv tillsyn över försäkringsbolaget
eller skötseln av bolaget enligt sunda och försiktiga
affärsprinciper.
26 kap.
Extra tillsyn över försäkringsgrupper
samt tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat
1 §
Definitioner
I 2—12 § avses med
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
8 a) konglomerats holdingsammanslutning en sammanslutning
som avses i 3 § 1 mom. i lagen om tillsyn över
finans- och försäkringskonglomerat samt ett sådant
företag i toppen av konglomeratet som avses i 3 § 3
mom. 2 punkten i den lagen,
9) mångbranschholdingsammanslutning ett moderföretag
som inte är ett försäkringsföretag, ett
försäkringsföretag i ett tredjeland,
en försäkringsholdingsammanslutning eller ett
konglomerats holdingsammanslutning och som har minst ett försäkringsföretag
enligt denna lag bland sina dotterföretag,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 §
Försäkringsgrupper och bestämmelser
som är tillämpliga på den extra tillsynen över
dem
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Bestämmelserna i 5 § 2 och 3 mom., 6—11 §, 12 § 2
och 3 mom., 13 och 17 § i detta kapitel samt 24 § och
26 § 1 mom. 2 punkten i lagen om Finansinspektionen tillämpas
på försäkringsbolag vars moderföretag är
en försäkringsholdingsammanslutning, ett konglomerats
holdingsammanslutning eller ett försäkringsföretag i
ett tredjeland.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2 a §
Lagstiftning som tillämpas på ett konglomerats holdingsammanslutning
Om det på ett konglomerats holdingsammanslutning tillämpas
sådana bestämmelser i både denna lag
och i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat
som motsvarar varandra och i synnerhet avser tillsyn på grundval
av riskbedömning, får Finansinspektionen efter samråd
vid behov med den behöriga tillsynsmyndigheten i en annan
EES-stat besluta att tilllämpa endast bestämmelserna
i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat
på konglomeratets holdingsammanslutning.
Om det på ett konglomerats holdingsammanslutning tillämpas
sådana bestämmelser i både denna lag
och i kreditinstitutslagen (121/2007) som motsvarar varandra
och i synnerhet avser tillsyn på grundval av riskbedömning,
får Finansinspektionen, i samförstånd
med den finansiella företagsgruppens behöriga
tillsynsmyndighet i en annan EES-stat, besluta att tillämpa endast
bestämmelserna i denna lag eller i kreditinstitutslagen
beroende på vilken sektor som räknat enligt 4 § 2
mom. 1 punkten i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat är
mera betydande i konglomeratet.
Finansinspektionen ska om de beslut som inspektionen fattat
med stöd av 1 och 2 mom. underrätta Europeiska
bankmyndigheten, inrättad genom Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1093/2010 om
inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska
bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG
och om upphävande av kommis-sionens beslut 2009/78/EG,
och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,
inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk
tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut
nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens
beslut 2009/79/EG.
3 §
Undantag från bestämmelserna om extra tillsyn
Finansinspektionen får besluta att bestämmelserna
i detta kapitel inte tillämpas på ett företag som
omfattas av extra tillsyn, om företaget endast är
av ringa intresse med hänsyn till syftet med den extra
tillsyn över försäkringsbolag som föreskrivs
i detta kapitel eller om det skulle vara olämpligt eller
missvisande att låta företagets finansiella situation
omfattas av den extra tillsynen med hänsyn till syftet
med den extra tillsynen över försäkringsbolag.
Om en försäkringsholdingsammanslutning, ett
konglomerats holdingsammanslutning, ett försäkringsföretag
i ett tredjeland eller en mångbranschholdingsammanslutning
som är moderföretag som dotterföretag
har försäkringsföretag som beviljats
koncession i Finland och i minst en annan EES-stat, får
Finansinspektionen på ansökan av bolaget besluta
att bestämmelserna i detta kapitel inte tillämpas
på ett försäkringsbolag som omfattas
av den extra tillsynen och som beviljats koncession i Finland, förutsatt
att den extra tillsynen över försäkringsgruppen
i fråga har ordnats av en myndighet som utövar
tillsyn över försäkringsverksamheten
i en annan EES-stat i enlighet med principerna i Europaparlamentets
och rådets direktiv 98/78/EG om extra tillsyn över
försäkringsföretag som ingår
i en försäkringsgrupp och att den myndighet som övervakar
försäkringsverksamheten i staten i fråga
lämnar Finansinspektionen alla upplysningar som behövs
för den extra tillsynen över försäkringsgruppen.
4 §
Intern kontroll
Försäkringsbolag enligt 2 § 2 mom.
samt finska försäkringsholdingsammanslutningar
och finska konglomerats holdingsammanslutningar ska ha tillräckliga
interna kontrollsystem för att ta fram de uppgifter som är
väsentliga för den extra tillsynen enligt detta
kapitel.
5 §
Beräkning av den jämkade solvensen
För den extra tillsynen över ett försäkringsbolag
som avses i 2 § 2 mom. ska bolaget utföra en sådan
beräkning av den jämkade solvensen som ska omfatta
anknutna försäkringsföretag. Beräkningen
ska sändas till Finansinspektionen i samband med bokslutsuppgifterna.
En finsk försäkringsholdingsammanslutning och
ett finskt konglomerats holdingsammanslutning som är moderföretag
till ett försäkringsbolag som avses i 2 § 3
mom. ska för den extra tillsynen utföra en sådan
beräkning av den jämkade solvensen som ska omfatta
försäkringsföretag anknutna till moderföretaget.
Om ett försäkringsbolags moderföretag är
en utländsk försäkringsholdingsammanslutning,
ett utländskt konglomerats holdingsammanslutning eller
ett försäkringsföretag i ett tredjeland,
ska ett försäkringsbolag som ingår i
gruppen utföra beräkningen. Beräkningen
ska sändas till Finansinspektionen i samband med bokslutsuppgifterna.
Finansinspektionen får besluta att den beräkning
av den jämkade solvensen som avses i denna paragraf ska
utföras endast när moderföretaget är
yttersta moderföretag i en försäkringsgrupp
som omfattas av extra tillsyn.
6 §
Verksamhetskapital som ska användas vid beräkning
av den jämkade solvensen och verksamhetskapitalets minimibelopp
Vid beräkning av den jämkade solvensen
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4) bestäms verksamhetskapitalet för
försäkringsholdingsammanslutningar och konglomerats
holdingsammanslutningar enligt 11 kap. och är verksamhetskapitalets
minimibelopp noll,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7 §
Beräkning av det jämkade verksamhetskapitalet
Det jämkade verksamhetskapitalet för ett försäkringsföretag,
en försäkringsholdingsammanslutning, ett konglomerats
holdingsammanslutning eller ett försäkringsföretag
i ett tredjeland (ägaren) omfattar ägarens
verksamhetskapital och den proportionella andel av det anknutna försäkringsföretagets
verksamhetskapital som svarar mot ägarens ägarandel.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
10 §
Undantag i fråga om beaktandet av anknutna företags
verksamhetskapital
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om ett anknutet försäkringsföretag
som avses i 7 § 1 mom. eller 9 § 2 punkten är
ett dotterföretag vars verksamhetskapital är mindre än minimibeloppet
av verksamhetskapitalet, tillämpas i de nämnda
bestämmelserna ägarandelen 100 procent i stället
för den proportionella andelen. Finansinspektionen kan
dock tillåta att verksamhetskapitalet och minimibeloppet
av verksamhetskapitalet för dotterföretaget även
i dessa fall beaktas i enlighet med den proportionella andelen,
om inspektionen anser att moderföretagets ansvar begränsas
enbart till den proportionella andelen i fråga.
Om de uppgifter om ett anknutet företag som behövs
för beräkning av den jämkade solvensen för
ett försäkringsföretag, en försäkringsholdingsammanslutning,
ett konglomerats holdingsammanslutning eller ett försäkringsföretag i
ett tredjeland av någon anledning inte är tillgängliga,
ska aktierna eller andelarna i det anknutna företaget i
fråga dras av från det jämkade verksamhetskapitalet
i enlighet med deras uppskattade värde i ägarens
verksamhetskapital.
11 §
Beräkning av den jämkade solvensen på grundval
av koncernbokslutet
På ansökan av ett försäkringsbolag,
en försäkringsholdingsammanslutning, ett konglomerats holdingsammanslutning
eller ett försäkringsföretag i ett tredjeland
och med Finansinspektionens samtycke kan den jämkade solvensen
fastställas på grundval av koncernbokslutet. När
den jämkade solvensen fastställs på grundval
av koncernbokslutet ska detta kapitel iakttas.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
12 §
Plan för återställande av en sund
solvensställning
Om den jämkade solvensen beräknad med stöd
av 5 § 1 mom. för ett försäkringsbolag
som avses i 2 § 2 mom. är negativ, ska bolaget
inom en av Finansinspektionen bestämd tid för
godkännande tillställa inspektionen en plan för återställande
av en sund solvensställning.
Om ett i 2 § 3 mom. avsett försäkringsbolags solvens
på grundval av en beräkning enligt 5 § 2 och
3 mom. äventyras eller riskerar att äventyras,
ska den finska försäkringsholdingsammanslutning
eller det finska konglomerats holdingsammanslutning som är
bolagets moderföretag inom en av Finansinspektionen bestämd
tid för godkännande tillställa inspektionen
en plan för återställande av en sund
solvensställning. Om moderföretaget är
något annat företag enligt 2 § 3 mom. än
en finsk försäkringsholdingsammanslutning eller
ett finskt konglomerats holdingsammanslutning, ska försäkringsbolaget tillställa
Finansinspektionen planen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
22 §
Dispens
Finansinspektionen får medge ett försäkringsbolag
dispens från skyldigheten enligt 5 § 1 mom.
att beräkna den jämkade solvensen, om det är
fråga om ett företag som är anknutet
till ett annat finskt försäkringsföretag,
till en finsk försäkringsholdingsammanslutning
eller till ett finskt konglomerats holdingsammanslutning, och det
anknutna företaget har beaktats vid beräkningen
av den jämkade solvensen för det försäkringsföretag
eller den försäkringsholdingsammanslutning som är ägare
eller vid beräkningen av kapitaltäckningen för
konglomeratets holdingsammanslutning. Dispens får medges
endast om de poster som får ingå i verksamhetskapitalet
för de försäkringsföretag som
omfattas av beräkningen av jämkad solvens eller beräkningen
av kapitaltäckning är på ett ändamålsenligt
och av Finansinspektionen godkänt sätt fördelade
mellan de ovan nämnda företagen.
31 kap.
Övriga bestämmelser om försäkringsbolags verksamhet
5 §
Försäkringsmatematikers allmänna
behörighet
En försäkringsmatematiker förutsätts
ha
1) högre högskoleexamen med slutförda
fördjupade studier i matematik eller en annan högre
högskoleexamen som uppfyller motsvarande krav,
2) tillräckliga kunskaper i försäkringsmatematik,
riskteori, investeringsmatematik, sannolikhetskalkyl, statistik
och bokföring samt tillräcklig kännedom
om försäkringslagstiftningen och de övriga
bestämmelser och föreskrifter som gäller
försäkringsbolag, samt
3) praktisk erfarenhet av sådana uppgifter
för försäkringsmatematiker som avses
i 6 kap. 20 § eller av uppgifter som kan jämställas
med dem.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6 §
Examensnämnden för försäkringsmatematiker
Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter
en examensnämnd för försäkringsmatematiker
för tre år i sänder med uppgift att konstatera
om behörighet enligt 5 § 1 mom. föreligger
eller inte. Social- och hälsovårdsministeriet
förordnar nämndens ordförande, vice ordförande
och de fyra övriga ledamöterna. Nämnden är
beslutför om ordföranden eller vice ordföranden
och minst två ledamöter är närvarande.
Nämnden bestämmer kraven för påvisande
av de kunskaper och den kännedom som avses i 5 § 1
mom. 2 punkten, och inför nämnden avläggs behövliga
prov och andra prestationer som den föreskriver.
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på framställning
av examensnämnden för försäkringsmatematiker
genom sitt intyg behörigheten för en försäkringsmatematiker
enligt 5 § 1 mom. Sedan ministeriet har fastställt
behörigheten har en försäkringsmatematiker
rätt att använda benämningen SGF-försäkringsmatematiker.
7 §
Försäkringsmatematiker med behörighet
som försäkringsmatematiker i en EES-stat
Behörighet som kan jämföras
med en försäkringsmatematikers innehar även
en person som har rätt att i en EES-stat eller i Schweiz
arbeta som försäkringsmatematiker och som
1) enligt examensnämnden för försäkringsmatematiker
har kunskaper som ska anses tillräckliga om finsk försäkringslagstiftning
och försäkringsverksamheten i Finland, eller
2) i en EES-stat eller i Schweiz har skaffat sig minst
tre års praktisk erfarenhet, varav minst ett år
i Finland, av sådana uppgifter för försäkringsmatematiker
som avses i 6 kap. 20 § eller av uppgifter som kan jämställas
med dem.
Den som i en annan EES-stat eller i Schweiz har rätt
att arbeta som försäkringsmatematiker ska vid
skötseln av uppdrag i Finland använda den yrkesbeteckning
som används i den stat där personen i fråga
har fått behörighet som försäkringsmatematiker.
7 a §
Begäran om omprövning och överklagande
av beslut av examensnämnden för försäkringsmatematiker
Omprövning av beslut som examensnämnden för
försäkringsmatematiker har meddelat får
begäras hos examensnämnden för försäkringsmatematiker
på det sätt som anges i förvaltningslagen
(434/2003).
Ändring i beslut som nämnden har meddelat med
anledning av begäran om omprövning får sökas
genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det
sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring
i förvaltningsdomstolens beslut får sökas
genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen
beviljar besvärstillstånd.
7 b §
Kostnaderna för examensnämnden för
försäkringsmatematiker
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för kostnaderna
för verksamheten vid examensnämnden för
försäkringsmatematiker och fastställer
grunderna för ordförandens och ledamöternas
arvoden. Ministeriet har rätt att ta ut en avgift för
utfärdande av intyg i enlighet med lagen om grunderna för
avgifter till staten (150/1992).
8 §
Disciplinära påföljder
Social- och hälsovårdsministeriet kan på framställning
av examensnämnden för försäkringsmatematiker
frånta en SGF-försäkringsmatematiker
enligt 5 § eller en sådan försäkringsmatematiker
enligt 7 § som fått behörighet som försäkringsmatematiker
i en annan EES-stat eller i Schweiz rätten att i Finland
arbeta som ansvarig försäkringsmatematiker eller
i andra uppgifter som kräver behörighet enligt
5 eller 7 §, om personen i fråga på ett
väsentligt sätt har brutit mot lagar om försäkringsverksamhet
eller mot bestämmelser eller föreskrifter som
utfärdats med stöd av dem eller om personen i
något annat avseende på ett väsentligt
sätt har handlat felaktigt eller klandervärt vid
utövningen av yrket. Rätten att arbeta som försäkringsmatematiker kan
fråntas även för viss tid, som inte får
vara längre än tre år. Den som har mist
sin rätt får inte använda benämningen
SGF-försäkringsmatematiker.
I stället för det förfarande som
avses i 1 mom. kan social- och hälsovårdsministeriet
på framställning av examensnämnden för
försäkringsmatematiker också bestämma
att en försäkringsmatematiker ska tilldelas en
anmärkning eller varning.
Innan en framställning enligt 1 eller 2 mom. görs
ska nämnden ge den som saken gäller tillfälle
att bli hörd.
Beslut som social- och hälsovårdsministeriet meddelat
med stöd av 1 eller 2 mom. kan överklagas hos
högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen.
Ett disciplinärende enligt denna paragraf inleds när
ett skriftligt klagomål eller en annan anmälan
i fråga om en försäkringsmatematiker lämnas
till examensnämnden för försäkringsmatematiker.
När det är fråga om en försäkringsmatematiker
som fått sin behörighet som försäkringsmatematiker
i en annan EES-stat eller i Schweiz ska social- och hälsovårdsministeriet
stå i kontakt med den myndighet eller organisation som
svarar för disciplinära påföljder
i den stat där försäkringsmatematikern
fått sin behörighet som försäkringsmatematiker.