2 a kap.
Oljeutsläppsavgift
19 b §
För brott mot förbudet i 2 kap. mot utsläpp
av olja eller oljehaltig blandning i de inre territorialvattnen,
territorialhavet eller i Finlands ekonomiska zon påförs
en påföljdsavgift (oljeutsläppsavgift),
om inte omfattningen och verkningarna av utsläppet skall
betraktas som ringa. För brott mot utsläppsförbudet
som begås av utländska fartyg i genomfart i Finlands
ekonomiska zon påförs dock oljeutsläppsavgift
endast om utsläppet medför omfattande skada eller
risk för omfattande skada på den finska kusten
eller därmed sammanhängande intressen eller på naturtillgångar
i territorialhavet eller den ekonomiska zonen.
Oljeutsläppsavgiften påförs den fysiska
eller juridiska person som vid tidpunkten för överträdelsen är
fartygets ägare eller redare (avgiftsskyldig).
Oljeutsläppsavgiften kan inte påföras fartygets ägare,
om denne påvisar att en redare har använt fartyget
i ägarens ställe.
I ett partrederi ansvarar redarna solidariskt för oljeutsläppsavgiften.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på polisens,
tullens, försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets
fartyg.
19 c §
Oljeutsläppsavgiften bestäms utifrån
utsläppets omfattning och fartygets bruttodräktighet enligt
den avgiftstabell som utgör bilaga till lagen.
Med fartygets bruttodräktighet avses fartygets största
dräktighet enligt mätbrevet sådan den är
fastställd i bilaga I till 1969 års internationella
skeppsmätningskonvention (FördrS 31/1982).
19 d §
Oljeutsläppsavgift behöver inte påföras
eller avgiften kan nedsättas, om den avgiftsskyldige visar
att det skulle vara uppenbart oskäligt att påföra
avgiften med hänvisning till en sådan nöd-
eller olyckssituation där undantagsbestämmelserna
i 11 § inte är tillämpliga, eller någon annan
orsak som kan jämställas med en sådan.
19 e §
Oljeutsläppsavgift kan inte påföras
den som genom en lagakraftvunnen dom har dömts till straff
för oljeutsläppet i fråga.
Den myndighet som påfört oljeutsläppsavgiften
skall på ansökan undanröja avgiften,
om den som har påförts avgiften senare döms
till straff för samma oljeutsläpp.
19 f §
Oljeutsläppsavgiften påförs av gränsbevakningsväsendet.
Vid gränsbevakningsväsendet fattas beslut om saken
av kommendören eller biträdande kommendören
för en sjöbevakningssektion eller av chefen för
sjöbyrån vid sektionen.
Oljeutsläppsavgiften skall betalas till staten.
19 g §
För påförande av oljeutsläppsavgift
kan nödvändiga åtgärder enligt
5, 5 a och 5 b § vidtas för att utreda saken.
Gränsbevakningsväsendet får stoppa
ett fartyg på de villkor som anges i 5 och 5 a § också om
detta är motiverat för att säkra en avgiftsfordran.
Beslutet om att stoppa fartyget får av grundad anledning
fattas före avgiftsbeslutet. Som villkor för att
fartyget skall få fortsätta sin färd
kan uppställas att det hos gränsbevakningsväsendet
ställs en tillräcklig penningsäkerhet
för fullgörandet av en eventuell avgiftsskyldighet.
I fråga om deponeringen av säkerheten gäller
lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper
eller handlingar som betalning eller till befrielse från
annan fullgörelseskyldighet (281/1931). Säkerheten
skall återställas till den som ställt
säkerheten när det inte längre finns
skäl att hålla kvar den.
Ett beslut om att stoppa ett fartyg och ett beslut om ställande
av säkerhet skall iakttas även om det överklagats,
om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något
annat. Om säkerhet har ställts för betalning
av oljeutsläppsavgiften eller om det inte annars längre
finns några skäl att hålla kvar fartyget,
skall föreläggandet att stoppa fartyget omedelbart återtas.
Ett beslut om att stoppa ett fartyg gäller i högst
14 dagar från det att beslutet gavs.
Ett utländskt fartygs flaggstat skall utan dröjsmål
underrättas om villkor som ställts för att
fartyget skall få fortsätta sin färd.
19 h §
Fartygets ägare eller redare skall ges tillfälle att
avge sin förklaring inom en med hänsyn till ärendets
art tillräckligt lång tid före avgiftsbeslutet.
Om det annars finns risk för att syftet med ett beslut
enligt 19 g § 2 mom. äventyras, får ärendet
avgöras utan att den berörda parten hörs.
Fartygets befälhavare företräder
den avgiftsskyldige i ärenden som gäller oljeutsläppsavgiften.
19 i §
En myndighet skall ge gränsbevakningsväsendet
sådan handräckning som behövs för
utförandet av en uppgift som gäller oljeutsläppsavgift
och som myndigheten är behörig att ge.
19 j §
Om utlämnandet av uppgifter inte skadar utredningen
av ärendet, har förundersökningsmyndigheten
utan hinder av sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet (621/1999) rätt att
till gränsbevakningsväsendet lämna ut
sådana uppgifter som kommit fram i samband med förundersökningen av
ett olagligt oljeutsläpp vilka kan vara av betydelse för
ett beslut om att påföra oljeutsläppsavgift
för samma oljeutsläpp.
19 k §
Den avgiftsskyldige har rätt att överklaga
ett beslut om oljeutsläppsavgift samt ett beslut
enligt 19 g § 2 mom. genom besvär hos sjörättsdomstolen
vid Helsingfors tingsrätt.
Sjörättsdomstolen är beslutför
i den sammansättning som avses i 21 kap. 1 § 3
mom. i sjölagen (674/1994).
19 l §
Besvär skall anföras skriftligen inom 30 dagar
efter det att beslutet med besvärsanvisning har delgetts
den avgiftsskyldige. Besvärsskriften tillställs
gränsbevakningsväsendet.
Gränsbevakningsväsendet skall utan dröjsmål
sända besvärsskriften till Helsingfors tingsrätts
kansli och bifoga kopior av handlingarna i ärendet och
sitt eget utlåtande. När handlingarna sänds
till tingsrätten skall det uppges när besvärsskriften
har anlänt.
Besvären blir anhängiga vid sjörättsdomstolen
när de handlingar som avses i 2 mom. anländer
till domstolens kansli. Domstolen skall utan dröjsmål
informera den ändringssökande och gränsbevakningsväsendet
om tid och plats för behandlingen samt om följderna
av den ändringssökandes utevaro.
En ändringssökande som inom föreskriven
tid har gett in besvärsskriften direkt till den behöriga
domstolen förlorar inte sin talan.
19 m §
Sjörättsdomstolen skall på grundval
av besvären och annan utredning i ärendet pröva
om det har funnits förutsättningar för
att påföra oljeutsläppsavgiften. Angående
behandlingen av ärendet gäller i tillämpliga
delar vad som bestäms om rättegång i
brottmål.
När ärendet behandlas i sjörättsdomstolen skall
gränsbevakningsväsendet bevisa de nödvändiga
omständigheter som har legat till grund för påförandet
av oljeutsläppsavgiften. Sjörättsdomstolen
skall se till att ärendet blir grundligt behandlat.
Den som har fattat beslutet eller en tjänsteman som
företräder denne skall närvara i sjörättsdomstolen
när besvären behandlas. Den som söker ändring
har rätt att närvara i sjörättsdomstolen. Ärendet
kan prövas och avgöras trots den ändringssökandes
utevaro, om inte sjörättsdomstolen anser det nödvändigt
att höra den ändringssökande personligen
och om han eller hon har kallats till domstolen vid äventyr
av sådan påföljd.
19 n §
Ändring i sjörättsdomstolens avgörande
får sökas hos hovrätten genom besvär
i enlighet med vad som föreskrivs i rättegångsbalken.
I sådana beslut av sjörättsdomstolen
som gäller stoppande av fartyg och ställande av
säkerhet får ändring inte sökas
genom besvär.
Angående behandlingen av besvärsärendet
i hovrätten och sökande av ändring hos
högsta domstolen gäller i tillämpliga
delar 26 och 30 kap. i rättegångsbalken.
När hovrätten behandlar ett besvärsärende
skall gränsbevakningsväsendet
ges tillfälle att bli hört med anledning av besvären
och vid behov lägga fram utredning.
19 o §
Oljeutsläppsavgift kan inte längre påföras
när tre år har förflutit från
utsläppet.
19 p §
Ett avgiftsbeslut verkställs efter det att det har vunnit
laga kraft.
19 q §
Oljeutsläppsavgiften skall betalas inom 30 dagar
från delfåendet av beslutet.
På en oljeutsläppsavgift som har förfallit
till betalning och som inte har betalats senast på förfallodagen
uppbärs dröjsmålsränta enligt
den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
19 r §
Rättsregistercentralen sköter verkställigheten av
beslut om oljeutsläppsavgift.
Gränsbevakningsväsendet och domstolen skall
underrätta rättsregistercentralen om sina beslut.
Rättsregistercentralen skall också underrättas
om ett beslut genom vilket en påföljdsavgift har
nedsatts eller undanröjts.