Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 162/2002 rd - RP 224/2002 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till tekniska justeringar av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den (RP 224/2002 rd).
Social- och hälsovårdsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (ShUB 31/2002 rd).
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i folkpensionslagen av den 8 juni 1956 (347/1956) 22 § 5 mom., 31 § 3 mom. och 39 b § 2 mom.,
dessa lagrum sådana de lyder, 22 § 5 mom. i lag 70/2002, 31 § 3 mom. i lag 979/1996 och 39 b § 2 mom. i lag 311/1995, som följer:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Den vars invaliditetspension är vilande betraktas under denna tid inte som pensionstagare. Till en person vars pension har lämnats vilande enligt 4 mom. betalas för den tid pensionen är vilande, dock för en tid av högst 24 månader, sådant handikappbidrag som avses i 2 § 4 mom. lagen om handikappbidrag (124/1988). Betalning av vilande pension börjar på nytt, förutsatt att arbetet har upphört eller förvärvsinkomsterna har minskat så att de understiger inkomstgränsen enligt 4 mom. Om krav på återupptagen betalning av en vilande pension inte har framställts i en anmälan till pensionsanstalten inom fem år efter att pensionen lämnades vilande, anses det utan särskilt beslut att pensionen upphört.
Vårdbidrag för pensionstagare dras in eller dess belopp ändras, då i bidragstagarens förhållanden eller funktionsförmåga har skett en förändring som inverkar på rätten till vårdbidrag eller på dess belopp. När förändringen bedöms kan den medicinska utvecklingen och behandlingsmetodernas utveckling i fråga om behandlingen av sjukdomen eller skadan beaktas.
Räntefoten per år för förmånsförhöjningen är den referensränta för halvårsperioden före betalningsdagen som avses i 12 § räntelagen (633/1982) förhöjd med sju procentenheter. Dröjsmålsförhöjningen beräknas på varje dag av dröjsmålstiden. Dröjsmålstiden anses börja då tre kalendermånader förflutit från utgången av den månad då den försäkrade till pensionsanstalten lämnat in sin ansökan eller framställt annat motsvarande anspråk samt lämnat en sådan utredning om förmånens grund och belopp som skäligen kan krävas av honom eller henne. Härvid beaktas även pensionsanstaltens möjligheter att skaffa utredning. Om pension eller ersättning som avses i 26 § inte ännu har avgjorts slutgiltigt, anses dröjsmålstiden börja först då en månad förflutit från utgången av den månad då meddelande om nämnda pension eller ersättning kommit till pensionsanstalten. På förmånsrat som med stöd av ett och samma beslut skall utges senare beräknas förhöjningen från förfallodagen.
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
ändras i lagen den 28 juli 1978 om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978) 6 § 3 mom., sådant det lyder i lag 981/1996, samt
fogas till 6 § 2 mom., sådant det lyder i lagarna 112/1982, 56/1985, 590/1986, 127/1988, 473/1991, 985/1994, i nämnda lag 981/1996 samt i lagarna 915/1998, 1421/2001 och 684/2002, en ny 5 b-punkt som följer:
Som årsinkomst räknas likväl inte (prioriterade inkomster)
5 b) förmån eller ersättning som betalas för sådan arbetsverksamhet som avses i 27 e § socialvårdslagen (710/1982) eller för någon annan motsvarande verksamhet;
När årsinkomsten uppskattas räknas en bostad som personen äger och som är i eget bruk inte som förmögenhet, och räntor på lån för anskaffning eller iståndsättning av en sådan bostad inte som avdrag från årsinkomsten. En bostad anses vara i sökandens eget bruk också när han eller hon flyttar till en boendeserviceenhet och hans eller hennes make alltjämt bor i en bostad som ägs av sökanden eller av makarna gemensamt.
Om en person får bostadsbidrag när denna lag träder i kraft skall när hans eller hennes årsinkomst uppskattas förmögenheten beaktas i enlighet med 6 § 3 mom. i denna lag när bostadsbidraget justeras enligt 8 § för första gången efter det att lagen har trätt i kraft.
fogas till 15 b § 3 mom. familjepensionslagen av den 17 januari 1969 (38/1969), sådant det lyder i lagarna 105/1982, 54/1985, 982/1996, 916/1998 och 683/2002, en ny 9 b-punkt som följer:
9 b) förmån eller ersättning som betalas för sådan arbetsverksamhet som avses i 27 e § socialvårdslagen (710/1982) eller för någon annan motsvarande verksamhet;
ändras i lagen den 4 juli 1969 om vårdbidrag för barn (444/1969) 3 § 3 mom., sådant det lyder i lag 10/1974, som följer:
Vårdbidraget dras in eller dess belopp ändras, då det i bidragstagarens behov av vård och rehabilitering har skett en förändring som inverkar på rätten till vårdbidrag eller på dess belopp. När förändringen bedöms kan den medicinska utvecklingen och behandlingsmetodernas utveckling i fråga om behandlingen av sjukdomen, lytet eller skadan beaktas.
ändras i lagen den 5 februari 1988 om handikappbidrag (124/1988) 2 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 8 §,
av dessa lagrum 2 § 4 mom. sådant det lyder i lag 71/2002 och 8 § sådan den lyder i lag 688/2002, som följer:
Om en person har lämnat sin folkpension vilande på det sätt som avses i 22 § 5 mom. folkpensionslagen, betalas till honom eller henne alltid handikappbidrag till det belopp som anges i 1 mom. 1 punkten för den tid pensionen är vilande, dock för en tid av högst 24 månader. Personen kan inte för samma tid få handikappbidrag på någon annan grund. Till honom eller henne kan dock betalas handikappbidrag enligt 3 mom.
Handikappbidraget dras in eller dess belopp ändras, då det i bidragstagarens förhållanden eller funktionsförmåga har skett en förändring som inverkar på rätten till handikappbidrag eller på dess belopp. När förändringen bedöms kan den medicinska utvecklingen och behandlingsmetodernas utveckling i fråga om behandlingen av sjukdomen eller handikappet beaktas.
Om inte något annat bestäms i denna lag, iakttas dessutom i tillämpliga delar 1 d, 35—39, 39 b, 40, 42, 43 och 44 §, 45 § 1 och 4 mom., 46, 46 b—46 d, 46 f, 46 i och 46 j §, 79 § 1 och 4 mom. samt 80—82, 84—86, 88 och 88 a § folkpensionslagen samt lagen om folkpensionsindex (456/2001), i fråga om sistnämnda lag dock inte det belopp som nämns i 2 § 3 mom. i denna lag.
ändras i lagen den 27 mars 1991 om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991) 3 § 1 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 839/1998, som följer:
Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade
Folkpensionsanstalten skall för en gravt handikappad, som ges annan vård än offentlig anstaltsvård och som dessutom får
4) sådant handikappbidrag enligt 2 § 4 mom. lagen om handikappbidrag som har beviljats i stället för vårdbidrag enligt 3 punkten,
ordna sådana långvariga eller krävande, icke direkt till sjukvård anslutna rehabiliteringsperioder i form av anstaltsvård eller öppen vård, vilka behövs för att bevara eller förbättra hans arbets- eller funktionsförmåga.
Helsingfors den 19 november 2002