2 kap.
Kommunens allmänna skyldigheter
4 §
Samarbete
De olika kommunala verksamheterna ska samarbeta för
att stödja den äldre befolkningens välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand.
Dessutom ska kommunen, i syfte att stödja den äldre
befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga
och förmåga att klara sig på egen hand,
samarbeta med offentliga myndigheter, företag, organisationer
som företräder den äldre befolkningen
och andra allmännyttiga samfund som är verksamma
i kommunen.
5 §
Plan för att stödja den äldre befolkningen
Varje kommun ska utarbeta en plan över sina åtgärder
för att stödja den äldre befolkningens välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand och för att ordna och
utveckla den service och närståendevård som äldre
personer behöver. Vid planeringen ska åtgärder
som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriteras.
Planen ska utarbetas som ett led i kommunens strategiska planering.
Planen godkänns av kommunfullmäktige, och den ska
ses över varje fullmäktigeperiod.
Den plan som avses i 1 mom. ska innehålla
1) en bedömning av den äldre befolkningens välbefinnande,
tillräckligheten och kvaliteten i fråga om de
tjänster som står till buds för den äldre
befolkningen samt faktorer som påverkar den äldre
befolkningens servicebehov,
2) mål för hur den äldre
befolkningens välbefinnande, funktionsförmåga
och förmåga att klara sig på egen hand
ska stödjas och servicen för den äldre
befolkningen förbättras kvalitativt och kvantitativt,
3) de åtgärder genom vilka kommunen
ansvarar för att målen enligt 2 punkten nås
och en bedömning av de resurser som kommunen behöver för
dessa åtgärder,
4) ansvarsfördelningen mellan de olika kommunala
verksamheterna när åtgärder enligt 3 punkten
genomförs, och
5) en redogörelse för hur kommunen
kommer att sköta samarbetet med dem som avses i 4 § 2 mom.
Kommunen ska beakta planen vid beredningen av kommunalt beslutsfattande
som påverkar den äldre befolkningens ställning
och de tjänster som äldre personer behöver,
av de budgetar och ekonomiplaner som avses i 65 § i kommunallagen
(365/1995) och av de rapporter och välfärdsberättelser
som avses i 12 § 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen.
6 §
Utvärdering av servicens tillräcklighet och kvalitet
Utöver det som föreskrivs i 5 § 2
mom. 1 punkten ska det organ som ansvarar för
socialvården i kommunen varje år inom sitt område
utvärdera om den socialservice som äldre personer
behöver är tillräcklig och hurdan kvalitet
den håller.
För utvärderingen av servicens kvalitet och tillräcklighet
ska kommunen regelbundet inhämta synpunkter från
dem som anlitar servicen och från deras anhöriga
och närstående samt från de anställda
i kommunen. Dessutom ska kommunen sammanställa information
om de ekonomiska resurser som har använts för
servicen och om antalet anställda och deras utbildning.
I utvärderingen ska också de iakttagelser beaktas
som har framförts i socialombudsmannens årliga
redogörelse.
7 §
Tillgången till service och servicens tillgänglighet
Kommunen ska ordna socialservicen för sin äldre
befolkning så att servicen till innehåll, kvalitet
och omfattning uppfyller de krav som denna befolknings välbefinnande,
sociala trygghet och funktionsförmåga ställer.
Servicen ska ordnas på ett sådant sätt
att den är tillgänglig på lika villkor
för den äldre befolkningen i kommunen.
Kommunen ska ordna den socialservice som avses i 1 mom. nära
klienterna, om det inte är motiverat att koncentrera servicen
med tanke på dess kvalitet och säkerhet.
8 §
Språk som service ska tillhandahållas på
I enspråkiga kommuner och samkommuner ska den service
enligt denna lag som främjar den äldre befolkningens
välbefinnande samt service som har samband med utredning
och tillgodoseende av äldre personers servicebehov ordnas på kommunens
eller samkommunens språk. Tvåspråkiga
kommuner och samkommuner som omfattar tvåspråkiga
eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner
ska ordna denna service på finska och svenska så att
de som anlitar servicen blir betjänade på det
språk de väljer. Bestämmelser om rätten
att använda, bli hörd och få expeditioner
på finska eller svenska samt om rätten till tolkning
vid användningen av dessa språk hos myndigheterna
finns i 10, 18 och 20 § i språklagen
(423/2003).
Kommuner och samkommuner ska dessutom se till att nordiska medborgare
vid behov har möjlighet att använda sitt eget
språk, dvs. finska, danska, isländska, norska
eller svenska, när de anlitar service som avses i 1 mom.
Kommunen och samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ska
då i den mån det är möjligt
se till att nordiska medborgare får behövlig tolk-
och översättningshjälp.
Bestämmelser om rätten att använda
samiska finns i samiska språklagen (1086/2003).
9 §
Kommunens resurser
Utöver det som i 4 § 1 mom. i hälso-
och sjukvårdslagen föreskrivs om att anvisa resurser
för främjandet av hälsa och välfärd
och för hälso- och sjukvårdstjänster,
ska kommunen för genomförandet av den plan som
avses i 5 § i denna lag anvisa tillräckliga resurser
för att stödja den äldre befolkningens
funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand och för att för äldre
personer ordna socialservice, som utgör en grund för
statsandelen för den kommunala basservicen.
Dessutom ska kommunen stödja den äldre befolkningens
välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga
och förmåga att klara sig på egen hand
genom att anvisa resurser även för andra funktioner än
de som avses i 1 mom.
10 §
Expertis
Kommunen ska ha tillgång till tillräcklig
och mångsidig expertis för stödjandet
av den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa,
funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand och för ordnandet av
högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster
som äldre personer behöver. Expertis ska finnas åtminstone
på områdena främjande av välbefinnande
och hälsa, gerontologiskt vård- och socialarbete,
geriatri, läkemedelsbehandling, näring, multiprofessionell
rehabilitering och mun- och tandvård.
11 §
Äldreråd
Utöver det som i 27 § i kommunallagen föreskrivs
om möjligheterna för kommunens invånare
att delta och påverka ska varje kommun inrätta
ett äldreråd för att garantera den äldre
befolkningens möjligheter att delta och påverka,
samt sörja för äldrerådets verksamhetsförutsättningar.
Äldrerådet ska tas med i beredningen av planer
som avses i 5 § och i den utvärdering som avses
i 6 §. Dessutom ska äldrerådet även
i övrigt ges möjlighet att påverka planering,
beredning och uppföljning inom olika kommunala verksamheter
i frågor som är av betydelse för den äldre
befolkningens välbefinnande, hälsa, delaktighet,
livsmiljö, boende, rörlighet och möjligheter
att klara de dagliga funktionerna eller med tanke på den
service som den äldre befolkningen behöver.
12 §
Tjänster som främjar välbefinnandet
Kommunen ska ordna rådgivningstjänster som
stöder den äldre befolkningens välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand.
Dessutom ska kommunen, särskilt för dem bland
den äldre befolkningen vars levnadsförhållanden
eller livssituation utifrån forskningsrön eller
allmän livserfarenhet bedöms innebära riskfaktorer
som ökar behovet av service, tillhandahålla hälsokontroller,
mottagningar och hembesök som stöder välbefinnandet,
hälsan, funktionsförmågan och förmågan
att klara sig på egen hand.
I de tjänster som avses i 1 och 2 mom. ska
det ingå att
1) ge handledning som syftar till att främja välbefinnandet,
funktionsförmågan och sunda levnadsvanor samt
förebygga sjukdomar, olycksfall och olyckor,
2) identifiera sociala problem och hälsoproblem
som beror på försvagad hälsa och nedsatt funktionsförmåga
hos den äldre befolkningen och att ge tidigt stöd
i samband med sådana problem,
3) ge handledning beträffande socialvård
och annan social trygghet,
4) ge handledning beträffande sjukvård,
multiprofessionell rehabilitering och säker läkemedelsbehandling,
och
5) ge handledning i användningen av tjänster som
står till buds i kommunen och som främjar välbefinnandet,
hälsan, funktionsförmågan och förmågan
att klara sig på egen hand.
3 kap.
Äldre personers servicebehov och att tillgodose det
13 §
Allmänna principer för att tillgodose servicebehovet
Kommunen ska ordna högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster
för äldre personer i rätt tid och i tillräcklig
omfattning med tanke på dessa personers servicebehov.
Tjänsterna ska utföras så att de
stöder äldre personers välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga, förmåga
att klara sig på egen hand och delaktighet. I syfte att
förebygga behovet av annan service ska särskild
vikt läggas vid tjänster som främjar äldre
personers rehabilitering och vid tjänster i hemmet.
Den handledning som avses i 12 § 3 mom. ska efter behov
ingå i alla social- och hälsovårdstjänster
som ordnas för äldre personer.
14 §
Principer för långvarig vård och
omsorg
Kommunen ska i första hand ge äldre personer
långvarig vård och omsorg med hjälp av
social- och hälsovårdstjänster som ordnas
i deras eget hem eller på något annat hemlikt
ställe där de bor. Dessa tjänster ska
till innehåll och omfattning anpassas efter den äldre
personens servicebehov vid respektive tillfälle. Långvarig vård
och omsorg får ges som vård på institution bara
om det finns medicinskt motiverade skäl till detta eller
om det annars är motiverat för att en äldre
person ska ha ett värdigt liv och få säker vård.
Äldre personer ska ges social- och hälsovårdstjänster
som garanterar långvarig vård och omsorg på ett
sådant sätt att de kan uppleva att deras liv är
tryggt, betydelsefullt och värdigt och att de kan upprätthålla
sociala kontakter och delta i meningsfull verksamhet som främjar
och upprätthåller deras välbefinnande,
hälsa och funktionsförmåga. Äldre
makar och sambor ska ges möjlighet att bo tillsammans.
Kommunen ska säkerställa att arrangemangen
för långvarig vård av äldre
personer är bestående, om det inte är
befogat att ändra på dem för att personen
själv önskar det eller hans eller hennes servicebehov
har förändrats eller av någon annan särskilt
vägande och grundad anledning.
15 §
Utredning av servicebehovet
Kommunen ansvarar för att en övergripande utredning
av en äldre persons behov av social- och hälsovård
och av annan service som stöder hans eller hennes välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand görs i samarbete med
personen själv och vid behov med hans eller hennes anhöriga
eller närstående eller med en intressebevakare
som har förordnats för honom eller henne. En anställd
med omfattande sakkunskap och sådan lämplig behörighet
som avses i lagen om behörighetsvillkoren för
yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005)
eller i 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården (559/1994) ska ansvara för
utredningen av servicebehovet. Den anställda som ansvarar
för utredningen ska i enlighet med den äldre personens
behov samarbeta med andra experter som avses i 10 §.
Utredningen ska inledas snarast möjligt
och slutföras utan ogrundat dröjsmål
efter det att
1) den äldre personen har sökt sådan
bedömning av behovet av socialservice som avses i 40 a § i
socialvårdslagen,
2) den äldre personen har gjort en ansökan
om socialservice till kommunen för att få socialservice
till stöd för sin funktionsförmåga
eller för att klara de funktioner som hör till
normal livsföring,
3) man i samband med verksamhet som avses i 12 § tillsammans
med den äldre personen har bedömt att han eller
hon regelbundet behöver hjälp till stöd
för sin funktionsförmåga eller för att
klara de funktioner som hör till normal livsföring,
4) det har gjorts en anmälan enligt 25 § om den äldre
personens servicebehov och personen själv eller hans eller
hennes anhöriga eller närstående eller
en intressebevakare som har förordnats för honom
eller henne anser att en utredning behövs på grund
av detta, eller
5) omständigheterna förändras
avsevärt för en äldre person som regelbundet
får socialservice som kommunen ordnar.
I samband med att servicebehovet utreds ska den äldre
personens funktionsförmåga bedömas mångsidigt
och med tillförlitliga bedömningsinstrument. När
funktionsförmågan bedöms ska det utredas
till vilka delar den äldre personen klarar de funktioner
som hör till normal livsföring i sin egen boende-
och närmiljö och med vad han eller hon behöver
stöd och hjälp. Vid bedömningen ska den äldre
personens fysiska, kognitiva, psykiska och sociala funktionsförmåga
samt faktorer som har samband med tillgängligheten i omgivningen,
tryggheten i boendet och tillgången till närservice
beaktas.
16 §
Serviceplan
Kommunen ansvarar för att det för en äldre person
utarbetas en plan som avses i 7 § i lagen om klientens
ställning och rättigheter inom socialvården
(serviceplan). Planen ska utarbetas utan ogrundat dröjsmål
efter det att den äldre personens servicebehov har utretts,
om det inte är fråga om tillfällig rådgivning
och handledning eller om det inte i övrigt är
uppenbart onödigt att utarbeta en plan.
Utifrån bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga
ska det i serviceplanen bestämmas hurdan helhet av social-
och hälsovårdstjänster som behövs
för att stödja den äldre personens välbefinnande,
hälsa, funktionsförmåga och förmåga
att klara sig på egen hand och för att garantera
att han eller hon får en god vård. Man ska rådgöra
med den äldre personen och vid behov med hans eller hennes
anhöriga eller närstående eller med en
intressebevakare som har förordnats för honom
eller henne om alternativen för att åstadkomma
denna helhet. Den äldre personens synpunkter på alternativen
ska tas med i planen.
Serviceplanen ska alltid ses över utan ogrundat dröjsmål
när det sker sådana väsentliga förändringar
i den äldre personens funktionsförmåga
som påverkar hans eller hennes servicebehov.
17 §
Ansvarig arbetstagare
Kommunen ska utse en ansvarig arbetstagare för en äldre
person som behöver hjälp i frågor som
har samband med utförandet och samordningen av tjänster.
Den ansvariga arbetstagaren ska
1) tillsammans med den äldre personen och vid
behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående
eller med en intressebevakare som har förordnats för
honom eller henne följa genomförandet av planen
och förändringar i den äldre personens
servicebehov,
2) vid behov vara i kontakt med dem som ansvarar för
ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna
och med andra aktörer för att tillgodose den äldre
personens behov, och
3) ge den äldre personen råd och
hjälp i frågor som gäller erhållande
av tjänster och förmåner.
Den ansvariga arbetstagaren ska ha sådan behörighet
som avses i lagen om behörighetsvillkoren för
yrkesutbildad personal inom socialvården eller i 2 § i
lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
och som är ändamålsenlig med tanke på den äldre
personens samlade service.
18 §
Beslut om beviljande av socialservice samt rätt till
service
Kommunen ska med anledning av en skriftlig eller muntlig ansökan
fatta beslut om beviljande av socialservice som en äldre
person brådskande behöver och utan dröjsmål
ordna den service som har beviljats, så att den äldre
personens rätt till nödvändig omsorg
inte äventyras.
Beslut om beviljande av annan än brådskande socialservice
ska fattas utan ogrundat dröjsmål efter det att
en skriftlig eller muntlig ansökan har inkommit. En äldre
person har rätt att få annan än brådskande
socialservice som beviljats honom eller henne utan ogrundat dröjsmål
och senast tre månader efter det att beslutet fattades.
När beslut fattas ska 13 och 14 § beaktas.
Socialservicens tillräcklighet ska bestämmas utifrån
utredningen av servicebehovet i enlighet med 15 § och serviceplanen,
om en sådan har utarbetats.
4 kap.
Att säkerställa kvaliteten på tjänsterna
19 §
Kvaliteten på tjänsterna
De social- och hälsovårdstjänster
som tillhandahålls en äldre person ska vara högkvalitativa och
garantera honom eller henne god vård och omsorg.
20 §
Personal
En verksamhetsenhet ska ha en personal som till antal, utbildning
och uppgiftsstruktur motsvarar antalet äldre personer som
tillhandahålls service av verksamhetsenheten och det servicebehov
deras funktionsförmåga medför, och som garanterar
dem en högkvalitativ service.
Om funktionsförmågan hos en äldre
person som vårdas i verksamhetsenhetens lokaler har försämrats
så mycket att han eller hon behöver omsorg oavsett
tid på dygnet, ska det finnas tillräcklig personal
på verksamhetsenheten alla tider på dygnet.
21 §
Ledning
En verksamhetsenhet ska ha en föreståndare som
ansvarar för att principerna i 13, 14 och 19 § iakttas
i klientarbetet och att servicen även uppfyller övriga
krav som ställs på den.
Verksamheten ska ledas så att den stöder en högkvalitativ
och klientinriktad helhet av social- och hälsovårdstjänster,
främjandet av ett rehabiliterande arbetssätt,
samarbetet mellan olika myndigheter och yrkesgrupper samt utvecklandet
av verksamhetsmetoder.
22 §
Lokaler
En tjänsteleverantör ska se till att dess
lokaler som används av äldre personer är
tillräckliga, trygga, tillgängliga, hemtrevliga
och även i övrigt lämpliga med tanke
på dessa personers behov.
23 §
Egenkontroll
Föreståndaren för en verksamhetsenhet
ska se till att det vid verksamhetsenheten ordnas egenkontroll i
syfte att säkerställa att servicen är
högkvalitativ, säker och tillbörlig.
För egenkontrollen ska det utarbetas en plan för
egenkontroll, som ska hållas offentligt framlagd. Genomförandet
av planen ska följas och servicen utvecklas utifrån
de synpunkter som regelbundet inhämtas från de äldre
personer som tillhandahålls service av verksamhetsenheten,
från deras anhöriga och närstående
och från de anställda vid verksamhetsenheten.
Tillstånds- och tillsynsverket för social-
och hälsovården kan meddela närmare föreskrifter om
vad planen för egenkontroll ska innehålla och
hur den ska utarbetas samt om uppföljningen av den.
24 §
Myndighetstillsyn
I fråga om tillsynen över tjänster
avsedda för äldre personer och åtgärder
för att avhjälpa brister som upptäcks
i samband med tillsynen tillämpas bestämmelserna
i 55—57 § i socialvårdslagen, 4 kap.
i lagen om privat socialservice, 42—45 § i
folkhälsolagen (66/1972) och 4 och 5 kap.
i lagen om privat hälso- och sjukvård.
5 kap.
Särskilda bestämmelser
25 §
Anmälan om äldre personers servicebehov
Om en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården eller någon som är anställd
inom socialvården i kommunen eller räddningsväsendet
i området eller hos nödcentralen eller polisen
i sitt uppdrag har fått kännedom om en äldre
person som är i behov av social- eller hälsovård
och som är uppenbart oförmögen att sörja
för sin omsorg, hälsa eller säkerhet,
ska den anställda oberoende av sekretessbestämmelserna
utan dröjsmål göra en anmälan
om saken till den kommunala myndighet som ansvarar för
socialvården.
Utöver det som föreskrivs i 1 mom. ska en
yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården göra
en anmälan till den kommunala myndighet som ansvarar för
socialvården, när en äldre person kommer
att skrivas ut från vård eller behandling på en
institution inom hälso- och sjukvården. Anmälan
ska göras i god tid före utskrivningen.
Andra personer än de som avses i 1 mom. får göra
en anmälan oberoende av de sekretessbestämmelser
som eventuellt gäller dem.
26 §
Offentliggörande av väntetider
Kommunen ska åtminstone en gång i halvåret offentliggöra
uppgifter om den tid inom vilken en äldre person kan få den
socialservice som han eller hon har ansökt om. Uppgifterna
ska offentliggöras med sådana metoder att äldre
personer har en faktisk möjlighet att få uppgifterna.
27 §
Planering och finansiering
Om inte något annat föreskrivs genom lag, tillämpas
lagen om planering av och statsunderstöd för social-
och hälsovården (733/1992) och lagen
om statsandel för kommunal basservice (1704/2009)
på verksamhet som kommunen ordnar med stöd av
denna lag.
28 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
20
.
Lagens 5 och 6 § tillämpas dock först
från och med den 1 januari 2014 samt 17 och 23 § från och
med den 1 januari 2015.
Kommunen ska ha tillgång till expertis på de områden
som nämns i 10 § senast den 1 januari 2015.
Det äldreråd som avses i 11 § ska
inrättas senast den 1 januari 2014.
Åtgärder som krävs för verkställigheten
av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.