RIKSDAGENS SVAR 194/2006 rd

RSv 194/2006 rd - RP 72/2006 rd

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och av vissa andra lagar som har samband med den

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen och av vissa andra lagar som har samband med den (RP 72/2006 rd).

Beredning i utskott

Förvaltningsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FvUB 24/2006 rd).

Beslut

Riksdagen har godkänt följande uttalanden:

1.

Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att förvaltningsutskottet i god tid innan distriktet för polisinrättningen bildas av mer än ett härad får en skriftlig utredning där ändringen motiveras.

2.

Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att ställningen och uppgifterna även i fråga om polisens länsledning utreds.

Riksdagen har antagit följande lagar:

Lag

om ändring av polisförvaltningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i polisförvaltningslagen av den 14 februari 1992 (110/1992) 1 § 2 och 3 mom., 4, 5, 6 och 8 §, 9 § 3 mom., mellanrubriken före den 12 § som upphävts genom lag 69/2005 och 13 §,

av dem 1 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag 679/2002, 4 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 778/1997 och 779/1997, 5 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, 6 § sådan den lyder i lag 156/1996 och i nämnda lag 679/2002, 8 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 156/1996, 778/1997 och 679/2002 samt mellanrubriken före den upphävda 12 § sådan den lyder i nämnda lag 778/1997 och 13 § sådan den lyder i lag 676/2006, samt

fogas till lagen en ny 12 § i stället för den 12 § som upphävts genom nämnda lag 69/2005 som följer:

1 §

Polisförvaltningen och polisenheterna

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Länsstyrelsen underställd lokal förvaltningsmyndighet är polisinrättningen i häradet, med undantag av polisinrättningen i Helsingfors härad.

Riksomfattande enheter under inrikesministeriet är centralkriminalpolisen, skyddspolisen och rörliga polisen. Polisyrkeshögskolan, Polisens teknikcentral och Polisens datacentral är enheter under ministeriet. Polisinrättningen i Helsingfors härad är lokal förvaltningsmyndighet under ministeriet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

Polisens högsta ledning

Polisavdelningen vid inrikesministeriet är polisens högsta ledning.

Polisens högsta ledning har till uppgift att

1) planera, utveckla, leda och övervaka polisverksamheten och dess stödfunktioner i hela landet,

2) se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet i hela landet,

3) besluta om samarbetet mellan den lokala polisen och de övriga polisenheterna,

4) sköta övriga uppgifter som enligt bestämmelser eller föreskrifter ankommer på den.

5 §

Polisens länsledning

Länsstyrelsens polisavdelning eller polisbyrå är polisens länsledning.

Länsledningen har till uppgift att

1) planera, utveckla, leda och övervaka polisverksamheten och dess stödfunktioner i länet,

2) se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet inom länet,

3) efter att ha förhandlat med de berörda enheterna godkänna resultatmålen för enheterna under den samt målen för lika tillgång och kvalitet på polisens service utifrån de resultatmål och de mål för lika tillgång och kvalitet samt de riktlinjer som inrikesministeriet uppställt för länsledningen samt besluta om de anslag som skall anvisas enheterna inom ramen för det anslag som inrikesministeriet anvisat länsledningen,

4) besluta om samarbetet i länet mellan polisinrättningarna i häradena,

5) sköta övriga uppgifter som enligt bestämmelser eller föreskrifter ankommer på den.

6 §

Den lokala polisen

Det lokala polisväsendet organiseras häradsvis så att distriktet för polisinrättningen i häradet omfattar ett härad eller flera. Denna polisinrättning skall också se till att den medborgarservice som hör samman med polisens uppgifter finns tillgänglig i lika utsträckning och är av samma kvalitet inom distriktet. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om sådana polisinrättningar i häradet vilkas distrikt omfattar flera härad. Polisinrättningen i häradet kan ha servicebyråer. Inrikesministeriet beslutar om placeringsorterna för polisinrättningen i häradet och dess servicebyråer.

Vid bildandet av en polisinrättning i häradet vars distrikt omfattar flera härad skall hänsyn tas till de olika områdenas särdrag, såsom invånarantalet, invånartätheten, utsträckningen, trafikförbindelserna samt språkförhållandena och områdesindelningens inverkan på den i 6 § i språklagen (423/2003) avsedda språkliga statusen för en myndighet. När polisinrättningen bildas övergår personalen och överförs tjänsterna vid de polisinrättningar som läggs ned till den polisinrättning i häradet som inrättas. För överföringen av en tjänst behövs inte tjänstemannens samtycke. Tjänsterna som häradets polischef för de polisinrättningar som läggs ned indras och en ny tjänst som polischef för polisinrättningen i häradet inrättas. Den ovan nämnda polischefstjänsten vid polisinrättningen i häradet får första gången tillsättas utan att tjänsten ledigförklaras. Den som innehar en polischefstjänst som indras skall omplaceras i uppgifter som motsvarar personens yrkesskicklighet och förmåga.

Behörighetsvillkor för tjänsten som häradets polischef är juris kandidatexamen eller en annan högre högskoleexamen samt förtrogenhet med uppgiftsområdet och verksamheten inom förvaltningsområdet och i praktiken visad ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap.

8 §

Samarbete

För en ändamålsenlig skötsel av polisverksamheten kan polisens länsledning, efter att ha hört de berörda polisinrättningarna och områdets kommuner, bestämma att häradenas polisinrättningar skall sköta uppgifter i samarbete. Om polisinrättningarna hör till olika län eller om polisinrättningen i Helsingfors härad deltar i samarbetet, beslutar polisens högsta ledning om samarbetet.

För en ändamålsenlig skötsel av polisverksamheten kan polisens högsta ledning, efter att ha hört de berörda polisenheterna, bestämma att polisinrättningen i häradet och en annan polisenhet skall sköta uppgifter i samarbete.

I ett beslut om samarbete enligt 1 och 2 mom. skall utses en chef att leda de uppgifter som sköts i samarbete och bestämmas om övriga ledningsförhållanden samt skall vid behov meddelas närmare föreskrifter om hur samarbetet skall ordnas.

9 §

Centralkriminalpolisen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Polisens länsledning har rätt att i enskilda fall bestämma om undersökningsarrangemangen mellan centralkriminalpolisen och den lokala polisen i länet. Polisens högsta ledning bestämmer dock om undersökningsarrangemangen mellan centralkriminalpolisen och polisinrättningen i Helsingfors härad.

Polisyrkeshögskolan

12 §

Polisyrkeshögskolan

Polisyrkeshögskolan ger yrkeshögskoleutbildning inom polisbranschen samt vidareutbildning, fortbildning och grundutbildning för poliser. I lagen om polisutbildning (68/2005) bestäms närmare om Polisyrkeshögskolan och om polisutbildningen.

13 §

Polisens teknikcentral

De grundläggande uppgifterna för Polisens teknikcentral är att anskaffa, underhålla och utveckla polisens materiel, redskap och utrustning.

Polisens teknikcentral kan också anskaffa, underhålla och utveckla andra statliga och kommunala säkerhetsmyndigheters materiel, redskap och utrustning samt även andra statliga och kommunala myndigheters säkerhetsmateriel, säkerhetsredskap och säkerhetsutrustning.

Har en offentlig förvaltningsuppgift med anknytning till myndighetssystemet anförtrotts någon annan än en myndighet, kan Polisens teknikcentral också anskaffa, underhålla och utveckla materiel, redskap och utrustning som hänför sig till skötseln av denna uppgift.

_______________

Denna lag träder i kraft den                       20  . Lagens  1 § 3 mom.  och  12 §  träder  dock  i  kraft den                        20  .

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

När 12 § i föreliggande lag träder i kraft läggs nuvarande Polisyrkeshögskolan och Polisskolan ned. Personalen vid den nuvarande Polisyrkeshögskolan och Polisskolan övergår och tjänsterna överförs till den nya polisyrkeshögskola som nämns i 12 §. För överföringen av en tjänst behövs inte tjänstemannens samtycke. De tjänster som inrättas vid den nya polisyrkeshögskolan kan första gången tillsättas utan att de ledigförklaras, om en tjänsteman som är anställd vid Polisyrkeshögskolan eller Polisskolan utnämns till tjänsten.

Rektorstjänsten vid nuvarande Polisyrkeshögskolan och föreståndartjänsten vid Polisskolan indras och en rektorstjänst inrättas vid den nya polisyrkeshögskolan. Målet är att de som innehar de tjänster som indras omplaceras i uppgifter som motsvarar deras yrkesskicklighet och förmåga.

_______________

Lag

om ändring av lagen om privata säkerhetstjänster

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 12 april 2002 om privata säkerhetstjänster (282/2002) 20 § 1 mom. 2 punkten, 24 § 1 mom. 2 punkten, 25 § 1 mom., 29 § 2 mom. och 31 § 2 mom. 1 punkten som följer:

20 §

Godkännande som ansvarig föreståndare

Som ansvarig föreståndare kan godkännas en person som idkar bevakningsrörelse eller som är anställd hos ett bevakningsföretag och som

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2) på ett godkänt sätt har fullgjort sådana avsnitt av en specialyrkesexamen för säkerhetsvakt eller motsvarande specialyrkesexamen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som innefattar en utbildning i vilken åtminstone ingår ämnen med anknytning till bevakningsrörelse samt säkerhetslagstiftningen (utbildning som ansvarig föreståndare), samt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

24 §

Godkännande som väktare

Som väktare kan godkännas en person som

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2) på ett godkänt sätt har fullgjort sådana avsnitt av en yrkesexamen för väktare eller motsvarande yrkesexamen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som innefattar en utbildning i vilken åtminstone ingår ämnen med anknytning till bevakningsbranschen, bevakningsrörelse, väktares rättigheter och skyldigheter samt väktares uppgifter (grundutbildning som väktare), samt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

25 §

Godkännande som tillfällig väktare

Den som inte har grundutbildning som väktare, men som uppfyller de villkor som föreskrivs i 24 § 1 mom. 1 och 3 punkten, kan godkännas som väktare för högst fyra månader under samma kalenderår (tillfällig väktare), om han eller hon på ett godkänt sätt har fullgjort sådana avsnitt av väktarexamen eller motsvarande yrkesexamen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som åtminstone innefattar grundläggande insikter i de ämnen som avses i 24 § 1 mom. 2 punkten (utbildning som tillfällig väktare).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

29 §

Att bära maktmedelsredskap

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Skjutvapen, gasspray och teleskopbatong får bäras endast av en väktare som har sådan specialutbildning i att använda maktmedel som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som årligen har visat att han eller hon har tillräcklig skicklighet i hanteringen av skjutvapen och tillräcklig skjutskicklighet. En tillfällig väktare får inte bära skjutvapen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

31 §

Att medföra hund

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om det är nödvändigt att i en bevakningsuppgift medföra hund, får väktaren i uppgifterna medföra högst en hund som

1) på godkänt sätt har genomgått lydnadskontroll motsvarande de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                                   20  .

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 7 § i lagen om ordningsvakter

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 22 april 1999 om ordningsvakter (533/1999) 7 § 3 mom.,

sådant det lyder i lag 622/2003, samt

fogas till 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, ett nytt 7 mom. som följer:

7 §

Avlägsnande, gripande och hållande i förvar

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Kan den som gripits inte utan dröjsmål överlämnas till polisen, har ordningsvakten rätt att med polisens samtycke hålla den gripne i förvar i högst 4 timmar från gripandet, dock högst till dess att tillställningen är slut och allmänheten avlägsnat sig eller tills grunden för gripandet annars har upphört.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Inrikesministeriet utfärdar genom förordning närmare bestämmelser om hållande av gripna i förvar.

_______________

Denna lag träder i kraft den                                   20  .

_______________

Lag

om ändring av lagen om polisutbildning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 4 februari 2005 om polisutbildning (68/2005) rubriken för 1 § och 1 § 2 mom., 2 §, rubriken för 3 § samt 3 § 1 och 2 mom., 4 § 2 mom., rubriken för 5 § och 5 § 2 mom., 6 § 1 och 3 mom., 7, 8 och 10—12 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 § 1 och 3 mom., 15 och 16 §, 17 § 1 och 2 mom., 18 och 20 §, rubriken för 21 § samt 21 § 1 och 3 mom. och 22—24 § som följer:

1 §

Enhet som ansvarar för polisutbildningen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Polisyrkeshögskolan svarar för anordnandet av den riksomfattande polisutbildningen samt för forskningsverksamheten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 §

Polisyrkeshögskolans uppgifter

Polisyrkeshögskolan svarar för rekryteringen till polisutbildningen, för antagningen av studerande för examen, för grund- och påbyggnadsexamina för polis, för fortbildningen vid läroanstalten samt för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom polisbranschen. Polisyrkeshögskolan ordnar utbildning för nämnda examina, yrkesinriktade specialiseringsstudier, utbildning i anslutning till kvalitetsutveckling och annan utbildning inom säkerhetsbranschen.

Polisbefälsexamen som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är en yrkeshögskoleexamen inom polisbranschen. I fråga om examen och den undervisning som ges i anslutning till examen iakttas förutom bestämmelserna i denna lag i tilllämpliga delar vad som bestäms i yrkeshögskolelagen (351/2003) eller med stöd av den.

Polisyrkeshögskolan skall svara för kvaliteten på och vidareutvecklingen av den utbildning och övriga verksamhet som den anordnar, och den skall regelbundet delta i extern utvärdering.

3 §

Polisyrkeshögskolans styrelse

Polisyrkeshögskolan har en styrelse vars medlemmar och suppleanter polisens högsta ledning utser för tre år i sänder. Styrelsen består av en ordförande, en vice ordförande samt elva andra medlemmar som var och en har en personlig suppleant.

Styrelsen har till uppgift att följa skolans verksamhet och göra framställningar om vidareutvecklingen av verksamheten och av den utbildning som ges vid skolan samt avgöra de rät-telseyrkanden som det föreskrivs att styrelsen skall behandla.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

4 §

Beslutsförfarandet i styrelsen

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Styrelsen avgör ärendena på föredragning. Vid oenighet avgörs ärendena genom röstmajoritet. Faller rösterna lika, gäller den mening som ordföranden har förenat sig om. Ärenden som gäller avstängning från utbildningen, avbrytande av studierna och tilldelande av varning avgörs dock enligt den lindrigare ståndpunkten.

5 §

Studerande vid Polisyrkeshögskolan

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I denna lag och i de förordningar som utfärdats med stöd av den avses med studerande både polisaspiranter och andra som studerar vid Polisyrkeshögskolan.

6 §

Antagning av studerande till utbildning för grundexamen för polis

Polisyrkeshögskolan antar de studerande till utbildning för grundexamen för polis.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Polisyrkeshögskolan kan av särskilda skäl medge undantag från kraven enligt 2 mom. 1 och 2 samt 5 punkten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 §

Drogtestning

Den som ansöker till utbildning för grundexamen för polis är skyldig att innan han eller hon godkänns för utbildningen delta i ett drogtest som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och av laboratoriepersonal. Den som avlägger grundexamen för polis är skyldig att på förordnande av Polisyrkeshögskolan delta i drogtest även medan utbildningen pågår samt under den praktikperiod som ingår i utbildningen, om det finns grundad anledning att misstänka att polisaspiranten eller den som fullgör praktik uppträder påverkad av rusmedel under utbildningstiden eller i arbete i samband med praktiken.

Uppgifter från drogtest betraktas som uppgifter om hälsotillståndet. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården får skriftligen lämna Polisyrkeshögskolan slutsatserna av drogtestet. Denna information får inom skolan endast behandlas av de personer som bereder eller fattar beslut om antagningen av studerande eller om avstängning från utbildningen för grundexamen. Skolan skall förvara uppgifter om hälsotillståndet skilt från övriga personuppgifter som den inhämtat.

8 §

Antagning av studerande till utbildning för annan examen

Polisyrkeshögskolan antar studerande för påbyggnadsexamina för polis enligt de urvalsgrunder som polisens högsta ledning fastställt samt studerande för den utbildning utanför polisförvaltningen som gäller säkerhetsbranschen och som skolan svarar för.

Statsrådets förordning om systemet för gemensam ansökan till yrkeshögskolorna (353/2003) tillämpas inte vid antagningen av studerande till yrkeshögskoleutbildningen inom polisbranschen.

10 §

Studietid

Studerande vid Polisyrkeshögskolan skall genomföra studierna för examen inom den maximitid som anges i den gällande undervisningsplanen och i enlighet med denna plan.

Polisyrkeshögskolan kan på den studerandes begäran skjuta upp studierätten till den tidpunkt då utbildningen följande gång inleds, dock med högst ett år.

11 §

Förlust av studierätt

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den maximitid som fastställts i undervisningsplanen förlorar sin studierätt, om inte Polisyrkeshögskolan av särskilda skäl beviljar den studerande extra tid för att slutföra studierna.

12 §

Avbrytande av studierna

Polisyrkeshögskolan kan på ansökan av en studerande avbryta dennes studier för högst två år. Skolan kan på eget initiativ för högst ett år åt gången avbryta en studerandes studier på grund av långvarig sjukdom eller om den studerande inte med godkänt resultat kan genomföra sina studier i enlighet med undervisningsplanen, för den tid en studerande är föremål för förundersökning av brott eller av något annat motsvarande vägande skäl.

Beslut om avbrytande av studierna kan verkställas genast, om inte Polisyrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Polisyrkeshögskolan beslutar om tillgodoräknande av den studerandes tidigare studier i samband med att denne återupptar sina studier. Den i 1 mom. avsedda tiden för avbrottet i studierna räknas inte in i maximistudietiden.

13 §

Varning och anmärkning

Polisyrkeshögskolan kan ge en studerande en skriftlig varning, om han eller hon

1) under utbildningstiden uppträtt på ett sätt som är olämpligt med tanke på polisens anseende,

2) försummat att delta i undervisningen, eller

3) har brutit mot skolans ordningsstadga.

I sådana fall som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten kan Polisyrkeshögskolan i stället för en skriftlig varning ge en muntlig anmärkning, om detta med hänsyn till hur klandervärd gärningen är kan anses vara en tillräcklig påföljd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

14 §

Avstängning från utbildningen

Polisyrkeshögskolan kan stänga av en studerande från utbildningen, ifall han eller hon

1) i samband med ansökan till utbildningen har lämnat sådana felaktiga eller vilseledande uppgifter eller hemlighållit någon sådan omständighet om sig själv som hade förhindrat antagningen,

2) under utbildningstiden gjort sig skyldig till ett sådant brott som visar att han eller hon är olämplig för tjänsten som polisman eller i övrigt uppträtt på ett sätt som är olämpligt med tanke på polisens anseende och en skriftlig varning inte skall anses vara en tillräcklig påföljd,

3) vid avläggandet av grundexamen för polis vägrar genomgå drogtest som avses i 7 § eller lämnar ett prov som utvisar missbruk av rusmedel,

4) inte återupptar studierna efter att den tidsfrist som avses i 12 § löpt ut eller det inte längre föreligger grunder för fortsättande av utbildning för grundexamen,

5) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning försummar att delta i undervisningen, eller

6) upprepade gånger eller i väsentlig omfattning har brutit mot skolans ordningsstadga.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Beslut om avstängning kan verkställas genast, om inte Polisyrkeshögskolan eller förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Om ett beslut om avstängning från utbildningen upphävs, beslutar skolan om det sätt på vilket de tidigare studierna senare tillgodoräknas i samband med motsvarande studier.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 §

Förfarandet i ärenden som gäller förlust av studierätt och avbrytande av studier, i disciplinärenden samt då anmärkning ges

Innan Polisyrkeshögskolan fattar ett beslut om förlust av studierätt enligt 11 § skall den studerande höras. Innan beslut fattas om avbrytande av studierna enligt 12 §, anmärkning eller varning enligt 13 § eller avstängning från utbildningen enligt 14 § skall skolan även specificera den gärning eller försummelse som åtgärden grundar sig på, höra den studerande samt skaffa annan behövlig utredning.

16 §

Studerandes deltagande i polisuppgifter och andra uppgifter som de förordnas till

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan är skyldig att på skolans förordnande såsom övningar i samband med utbildningen utföra uppgifter som ankommer på polisen vid en annan enhet inom polisen.

Om detta krävs i syfte att trygga statens säkerhet eller för att sköta riksomfattande särskilda situationer inom polisverksamheten, kan polisens högsta ledning förordna polismän som studerar vid Polisyrkeshögskolan och som har fått en tillräcklig grundutbildning att utföra även andra på polisen ankommande uppgifter än sådana som hänför sig till utbildningen.

När polisaspiranter och andra polismän som studerar vid Polisyrkeshögskolan utför uppgifter som avses i 1 och 2 mom. gäller i fråga om deras polisbefogenheter vad som föreskrivs i 7 § i polislagen (493/1995). Beträffande befogenheterna för andra studerande som utför sådana uppgifter som avses i 1 mom. gäller vad som i 46 § i polislagen föreskrivs om befogenheter för den som bistår en polisman.

Studerande som utför uppgifter som avses i 2 mom. har straffrättsligt tjänsteansvar enligt 40 kap. 11 § 5 punkten underpunkt a i strafflagen (39/1889).

Polisyrkeshögskolan kan förordna den som studerar för grundexamen för polis att under utbildningen utföra jourtjänst och andra motsvarande polisutbildningsrelaterade uppgifter.

17 §

Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan får inte röja en handlings sekretessbelagda innehåll eller en uppgift som vore sekretessbelagd om den ingick i en handling, och inte heller någon annan omständighet som han eller hon fått kännedom om i samband med utbildningen och om vilken tystnadsplikt föreskrivs genom lag. En uppgift för vilken tystnadsplikt gäller får inte heller röjas efter det att utbildningen eller verksamheten hos myndigheten har upphört.

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan får inte använda sekretessbelagda uppgifter för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

De studerandes studiesociala förmåner

Den undervisning som ges vid Polisyrkeshögskolan och som leder till tjänsteexamen är avgiftsfri för den studerande.

Genom förordning av inrikesministeriet föreskrivs om studiesociala förmåner för de studerande vid Polisyrkeshögskolan. De hälso- och sjukvårdskostnader som fastställts genom förordning av inrikesministeriet ersätts endast till den del behovet av vård uppkommit under en period av närundervisning och den studerande inte är berättigad till ersättning för kostnaderna på någon annan grund.

20 §

Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller antagning av studerande till Polisyrkeshögskolan kan hos dess styrelse söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att antagningen offentliggjorts. Den som är missnöjd med ett beslut av Polisyrkeshögskolan som gäller förlust av studierätt, avbrytande av studierna, varning eller avstängning från utbildningen kan hos skolans styrelse söka rättelse i beslutet inom 14 dagar efter det att han eller hon fått del av beslutet.

En studerande som är missnöjd med bedömningen av studieprestationer eller tillgodoräknandet av studier som genomförts tidigare eller någon annanstans kan söka rättelse hos Polisyrkeshögskolan inom 14 dagar från det att den studerande haft möjlighet att ta del av resultatet av bedömningen och det sätt på vilket bedömningsgrunderna har tillämpats på honom eller henne. I skolans beslut med anledning av rättelseyrkandet får ändring inte sökas genom besvär.

Ändring i ett beslut med anledning av ett rät-telseyrkande enligt 1 mom. får sökas genom besvär enligt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I beslut av förvaltningsdomstolen får ändring inte sökas genom besvär.

21 §

Polisyrkeshögskolans ordningsstadga

Polisyrkeshögskolan har en ordningsstadga som den själv utfärdar. I den kan ingå bestämmelser som är nödvändiga för tryggheten och trivseln bland de studerande och som kan gälla

1) de praktiska arrangemangen och korrekt uppträdande på skolan, på dess område och i studenthemmet samt vid uppdrag och övningar i samband med utbildningen,

2) beväpning,

3) hur skolans egendom får hanteras,

4) hur man får vistas och röra sig inom skolan och på dess område samt i studenthemmet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De studerande och personalen vid Polisyrkeshögskolan skall följa ordningsstadgan då de vistas på skolan eller dess område eller i studenthemmet eller när de utför uppdrag eller övningar eller företar studiebesök i samband med utbildningen.

22 §

Undervisningsplan

Polisens högsta ledning fastställer på framställning av Polisyrkeshögskolans styrelse en undervisningsplan för utbildning för examen och för en specialiserande utbildning som omfattar minst 30 studieveckor. Undervisningsplanerna för den övriga utbildningen fastställer skolan själv. I undervisningsplanen ingår bestämmelser om målen för studierna, om vilka sakkomplex som behandlas, om studiernas omfattning, maximitiden för slutförande av studierna, undervisningsformerna, mängden undervisning och praktik, tillgodoräknandet av andra studier samt om de studieprestationer som krävs.

23 §

Undervisnings- och examensspråk

Undervisnings- och examensspråket vid Polisyrkeshögskolan är finska eller svenska. Skolan beslutar själv om användande av något annat undervisnings- och examensspråk i undervisningen och i studieprestationerna.

24 §

Närmare bestämmelser

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om de uppgifter som ankommer på Polisyrkeshögskolans tjänstemän, de examina som avläggs och om övrig utbildning som ges, om förfarandet i samband med antagning av studerande, avbrytande av studierna och avstängning från utbildningen samt om skolans delegationer och reglementen.

_______________

Denna lag träder i kraft den                                   20  .

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.

_______________

Helsingfors den 8 december 2006