av dem 149 § sådan den lyder delvis ändrad
i lag 476/2004 och 153 § sådan den lyder
delvis ändrad i lag 99/2009, samt
119 §
Omsorgsplikt för den som påbörjar
ett byggprojekt
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att
byggnaden planeras och byggs i enlighet med de bestämmelser
och föreskrifter som gäller byggande samt i enlighet
med det beviljade tillståndet. Den som påbörjar
ett byggprojekt ska ha tillräckliga förutsättningar
att genomföra projektet med hänsyn till dess svårighetsgrad.
Den som påbörjar ett byggprojekt ska också se
till att det för byggprojektets del finns projekterare
och arbetsledare som uppfyller behörighetsvillkoren och
att även andra aktörer inom byggprojektet har
tillräcklig sakkunskap och yrkesskicklighet med hänsyn
till uppgifternas svårighetsgrad.
120 §
Beskrivningar av byggprojekt
Beskrivningarna av byggprojekt omfattar en projektbeskrivning
och specialbeskrivningar.
Projektbeskrivningen innehåller byggnadens huvudritningar,
som inbegriper en situationsplan samt planritningar, sektionsritningar
och fasadritningar. Specialbeskrivningarna inbegriper övriga
behövliga ritningar, beräkningar och utredningar.
Beskrivningarna av byggprojekt ska utarbetas så att
de uppfyller kraven i de bestämmelser och föreskrifter
som gäller byggande och kraven på god byggnadssed.
Närmare bestämmelser om innehållet
i och utformningen av beskrivningarna av byggprojekt får
utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
120 a §
Huvudprojekterare
Vid planeringen av byggande ska det finnas en huvudprojekterare
som ansvarar för planeringen som helhet och planeringens
kvalitet. Huvudprojekteraren ska under byggprojektets gång se
till att projektbeskrivningen och specialbeskrivningarna utgör
en helhet så att kraven i de bestämmelser och
föreskrifter som gäller byggande och kraven på god
byggnadssed blir uppfyllda.
Huvudprojekteraren ska även se till att den som påbörjar
ett byggprojekt får information om de omständigheter
vid planeringen som är relevanta med tanke på omsorgsplikten.
Närmare bestämmelser om huvudprojekterarens
uppgifter får utfärdas genom förordning
av statsrådet.
120 b §
Byggprojekterare
Vid planeringen av byggande ska det finnas en byggprojekterare
som ansvarar för projektbeskrivningen. Byggprojekteraren
ska se till att han eller hon har tillgång till de utgångsuppgifter
som behövs vid planeringen och att projektbeskrivningen
uppfyller kraven i de bestämmelser och föreskrifter
som gäller byggande och kraven på god byggnadssed.
Dessutom ska byggprojekteraren föra in eventuella ändringar under
byggnadsarbetets gång i projektbeskrivningen och med avseende
på projektbeskrivningens innehåll utarbeta byggnadens
bruks- och underhållsanvisningar enligt 117 i §.
120 c §
Specialprojekterare
Behövliga specialbeskrivningar utarbetas av en specialprojekterare.
Specialprojekteraren ska se till att han eller hon har tillgång
till de utgångsuppgifter som behövs vid planeringen
och att specialbeskrivningen uppfyller kraven i de bestämmelser
och föreskrifter som gäller byggande och kraven
på god byggnadssed. Dessutom ska specialprojekteraren
föra in eventuella ändringar under byggnadsarbetets
gång i specialbeskrivningen och för
sitt eget specialområdes del utarbeta byggnadens bruks-
och underhållsanvisningar enligt 117 i §.
Om en specialbeskrivning har utarbetats av fler än
en specialprojekterare, ska den som påbörjar byggprojektet
utse en av dem till ansvarig specialprojekterare för den
helhet som detta specialområde utgör. Den ansvarige
specialprojekteraren ska se till att separat uppgjorda delar av en
beskrivning bildar en fungerande helhet.
120 d §
Projekteringsuppgifternas svårighetsklasser
Projekteringsuppgifterna är uppdelade i svårighetsklasserna
krävande projekteringsuppgift, sedvanlig projekteringsuppgift
och ringa projekteringsuppgift.
Svårighetsklassen bestäms utifrån
projekteringsuppgiftens arkitektoniska, funktionella och tekniska
krav, byggnadens och utrymmenas användningsändamål,
de egenskaper som hänför sig till byggnadens sundhet
och energiprestanda samt de byggnadsfysikaliska egenskaperna, byggnadens
storlek, byggnadsskyddet samt belastningarna och brandbelastningarna,
planerings-, kalkylerings- och dimensioneringsmetoderna, komplexiteten
hos de bärande konstruktionerna och de krav som miljön
och byggnadsplatsen ställer.
Utöver vad som bestäms i 1 mom. kan en projekteringsuppgifts
svårighetsklass vara exceptionellt krävande om
något av kraven eller någon av egenskaperna i
2 mom. är exceptionella.
Inom samma byggprojekt kan det finnas projekteringsuppgifter
som hör till olika svårighetsklasser.
Närmare bestämmelser om bestämmande
av svårighetsklassen för projekteringsuppgifter
får utfärdas genom förordning av statsrådet.
120 e §
Behörighetsvillkor för projekterare
Projekterarna ska vara fysiska personer.
Behörighetsvillkoren för byggprojekterare och
specialprojekterare är
1) i krävande projekteringsuppgifter för
projekteringsuppgiften lämplig högskoleexamen inom
byggbranschen eller det tekniska området, tidigare examen
inom yrkesutbildning på högre nivå eller
motsvarande examen samt minst fyra års erfarenhet av sedvanliga
projekteringsuppgifter och minst två års erfarenhet
av att biträda i krävande projekteringsuppgifter,
2) i sedvanliga projekteringsuppgifter för projekteringsuppgiften
lämplig examen inom byggbranschen eller det tekniska området,
som åtminstone motsvarar nivån för den
tidigare teknikerexamen eller motsvarande examen, samt minst tre års
erfarenhet av att biträda i minst sedvanliga projekteringsuppgifter,
3) i ringa projekteringsuppgifter tillräckliga kunskaper
med hänsyn till byggnadsobjektets och projekteringsuppgiftens
art och omfattning.
Behörighetsvillkor för byggprojekterare och specialprojekterare
i exceptionellt krävande projekteringsuppgifter är
för projekteringsuppgiften lämplig högre
högskoleexamen inom byggbranschen eller det tekniska området
samt minst sex års erfarenhet av krävande projekteringsuppgifter.
Huvudprojekteraren ska ha behörighet för minst
samma svårighetsklass som byggprojekteraren eller specialprojekteraren
ska ha för den mest krävande projekteringsuppgiften
inom byggprojektet i fråga. Huvudprojekteraren ska dessutom
ha den sakkunskap och den yrkesskicklighet som behövs för
att leda samordningen av beskrivningarna.
Huvudparten av den erfarenhet som krävs enligt 2 och
3 mom. ska vara erfarenhet av projekteringsuppgifter inom projekteringsområdet
i fråga. Den som planerar reparationer eller ändringsarbeten
ska ha erfarenhet av projekteringsuppgifter som avser reparationer
eller ändringar.
120 f §
Bedömning av en projekterares behörighet
Byggnadstillsynsmyndigheten ska bedöma om den anmälda
projekteraren har behörighet enligt 120 d och 120 e § för
uppgiften i fråga.
Byggnadstillsynsmyndigheten ska på begäran
fatta ett beslut om projekterarens behörighet för
projekteringsuppgiften i fråga.
120 g §
Anmälan av projekterare
Den som påbörjar ett byggprojekt ska senast
i samband med ansökan om bygglov skriftligen anmäla
den valda huvudprojekteraren och byggprojekteraren till byggnadstillsynsmyndigheten.
Anmälan
ska innehålla projekterarens samtycke till uppgiften samt
de uppgifter om projekterarens utbildning och erfarenhet som behövs
för att bedöma hans eller hennes behörighet.
Den anmälan som gäller specialprojekteraren ska
göras innan specialbeskrivningen lämnas till byggnadstillsynsmyndigheten.
På anmälan tilllämpas dessutom vad som
i 1 mom. föreskrivs om innehållet i anmälan.
Den som påbörjar byggprojektet ska göra
en skriftlig anmälan till byggnadstillsynsmyndigheten också om
en projekterare byts under ett pågående byggprojekt.
På anmälan tillämpas dessutom vad som
i 1 mom. föreskrivs om innehållet i anmälan.
Närmare bestämmelser om innehållet
i de anmälningar som avses i 1 och 2 mom. får
utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
121 §
Inledande möte
Byggnadstillsynsmyndigheten kan i bygglovet vid behov bestämma
att det ska ordnas ett inledande möte inför ett
byggnadsarbete. Vid bedömningen av om ett inledande möte
behövs beaktas byggprojektets svårighetsgrad och
sakkunskapen och yrkesskickligheten hos dem som genomför
projektet samt andra faktorer som medverkar till ett gott slutresultat
av byggandet. Ett inledande möte kan även ordnas
i samband med projekt som kräver tillstånd för
miljöåtgärder.
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att
det inledande mötet hålls innan byggnadsarbetet
påbörjas. Vid det inledande mötet ska åtminstone
byggnadstillsynsmyndighetens representant, den som påbörjar
byggprojektet eller en representant för denna, huvudprojekteraren
för byggnaden samt den ansvarige arbetsledaren vara närvarande.
Vid det inledande mötet konstateras och protokollförs
de skyldigheter som gäller den som påbörjar
byggprojektet, de centrala aktörerna i planeringen och
byggnadsarbetet och deras granskningsuppgifter, myndighetssyn och
myndighetsinspektioner samt övriga utredningar och åtgärder
som behövs med tanke på kvaliteten på byggandet.
De förfaranden som avtalats vid det inledande mötet
ska iakttas i byggnadsarbetet.
121 a §
Kvalitetssäkringsutredning
Byggnadstillsynsmyndigheten kan i bygglovet eller på basis
av det inledande mötet kräva att den som påbörjar
ett byggprojekt lämnar en separat kvalitetssäkringsutredning
om åtgärderna för att säkra
kvaliteten på byggandet. En kvalitetssäkringsutredning
kan krävas om ett byggprojekt eller en del av det är
synnerligen krävande eller om det på basis av
de förfaranden som avtalats vid det inledande mötet
inte är motiverat att anta att ett slutresultat i enlighet
med de bestämmelser och föreskrifter som gäller
byggande uppnås vid byggandet.
Kvalitetssäkringsutredningen ska innehålla väsentliga
uppgifter om de åtgärder med vilka det säkerställs
att ett slutresultat i enlighet med de bestämmelser och
föreskrifter som gäller byggande uppnås
vid byggandet. De förfaranden som anges i kvalitetssäkringsutredningen ska
iakttas i byggnadsarbetet. Den som påbörjar byggprojektet
ska foga kvalitetssäkringsutredningen till det inspektionsprotokoll
för bygget som avses i 150 f §.
Närmare bestämmelser om kvalitetssäkringsutredningens
innehåll får utfärdas genom förordning
av miljöministeriet.
122 §
Ansvarig arbetsledare
Vid byggnadsarbete som kräver bygglov ska det finnas
en ansvarig arbetsledare som leder byggnadsarbetet. Vid arbete som
kräver åtgärdstillstånd ska
det finnas en ansvarig arbetsledare endast om detta är
nödvändigt av orsaker som har att göra
med säkerheten eller sundheten vid användningen
av objektet eller landskaps- och miljöaspekter.
Den ansvarige arbetsledaren ska ansvara för byggnadsarbetet
som helhet och dess kvalitet och se till att byggnadsarbetet utförs
i enlighet med det beviljade tillståndet, i enlighet med
de bestämmelser och föreskrifter som gäller
byggande och i enlighet med god byggnadssed.
Den ansvarige arbetsledaren ska se till att en anmälan
om påbörjande av byggnadsarbete görs till
byggnadstillsynsmyndigheten och att inspektionsprotokollet för
bygget hålls uppdaterat på byggplatsen.
Närmare bestämmelser om den ansvarige arbetsledarens
arbetsledningsuppgifter och innehållet i anmälningsskyldigheten
får utfärdas genom förordning av statsrådet.
122 a §
Arbetsledare för specialområden
Vid byggnadsarbete som kräver bygglov ska det utöver
en ansvarig arbetsledare finnas arbetsledare som ansvarar för
byggandet av en fastighets vatten- och avloppsanordningar samt ventilationsanordningar,
om detta behövs på grund av svårighetsgraden
för byggandet av anordningarna.
Om det byggnadsarbete som kräver bygglov eller en del
av det är krävande, kan byggnadstillsynsmyndigheten
i bygglovet, vid det inledande mötet eller av särskilda
skäl under byggnadsarbetet bestämma att det vid
byggnadsarbetet också ska finnas arbetsledare för
andra specialområden.
Arbetsledaren för ett specialområde ska se
till att byggnadsarbetet inom specialområdet i fråga utförs
i enlighet med det beviljade tillståndet, i enlighet med
de bestämmelser och föreskrifter som gäller
byggande och i enlighet med god byggnadssed.
Närmare bestämmelser om arbetsledningsuppgifterna
för arbetsledarna för de olika specialområdena
får utfärdas genom förordning av statsrådet.
122 b §
Arbetsledningsuppgifternas svårighetsklasser
Arbetsledningsuppgifterna inom ett byggnadsarbete är
uppdelade i svårighetsklasser på basis av byggnadens
och utrymmenas användningsändamål, byggnadsskyddet,
byggnadens storlek, de byggnadsfysikaliska egenskaperna och de egenskaper
som hänför sig till byggnadens sundhet, belastningarna
och brandbelastningarna, planeringsmetoderna, komplexiteten hos
de bärande konstruktionerna, de krav som miljön
och byggnadsplatsen ställer samt byggnadsförhållandena
och de metoder som används i arbetet.
Svårighetsklasserna är krävande arbetsledningsuppgift,
sedvanlig arbetsledningsuppgift och ringa arbetsledningsuppgift.
Utöver vad som bestäms i 1 och 2 mom. kan en
arbetsledningsuppgifts svårighetsklass vara exceptionellt
krävande om något av kraven eller någon
av egenskaperna i 1 mom. är exceptionella.
Inom samma byggprojekt kan det finnas arbetsledningsuppgifter
som hör till olika svårighetsklasser.
Närmare bestämmelser om bestämmande
av svårighetsklassen för arbetsledningsuppgifter får
utfärdas genom förordning av statsrådet.
122 c §
Behörighetsvillkor för arbetsledare och arbetsledare
för specialområden
Behörighetsvillkoren för ansvariga
arbetsledare och arbetsledare för specialområden är
1) i krävande arbetsledningsuppgifter för uppgiften
lämplig högskoleexamen inom byggbranschen eller
det tekniska området, tidigare examen inom yrkesutbildning
på högre nivå eller motsvarande examen
eller tidigare teknikerexamen eller motsvarande examen; dessutom ska
arbetsledaren med beaktande av byggnadsobjektets art och uppgiftens
svårighetsgrad ha tillräcklig erfarenhet av och
förtrogenhet med arbetsledningsuppgifter inom området
i fråga,
2) i sedvanliga arbetsledningsuppgifter för uppgiften
lämplig yrkeshögskoleexamen inom byggbranschen
eller det tekniska området eller tidigare examen inom yrkesutbildning
på högre nivå eller motsvarande examen
eller tidigare teknikerexamen eller motsvarande examen eller motsvarande
kunskaper som visats på annat sätt; dessutom ska
arbetsledaren med beaktande av byggnadsobjektets art och uppgiftens
svårighetsgrad ha tillräcklig erfarenhet inom
byggbranschen,
3) ringa arbetsledningsuppgifter får skötas
av en person som saknar ovan avsedd examen, men som i övrigt
kan anses ha de förutsättningar som behövs
för uppgiften.
Behörighetsvillkor för arbetsledare i exceptionellt
krävande arbetsledningsuppgifter är för uppgiften
lämplig högskoleexamen inom byggbranschen eller
det tekniska området eller tidigare examen inom yrkesutbildning
på högre nivå eller motsvarande examen
samt dessutom tillräcklig erfarenhet av och god förtrogenhet
med krävande arbetsledningsuppgifter inom området i
fråga.
122 d §
Ansökan om godkännande av arbetsledare
Den som påbörjar ett byggprojekt ska ansöka om
byggnadstillsynsmyndighetens godkännande av den ansvarige
arbetsledaren innan byggnadsarbetet påbörjas.
Den som påbörjar byggprojektet ska ansöka
om godkännande av en arbetsledare för ett specialområde
innan byggnadsarbetet inom specialområdet i fråga
påbörjas.
I ansökan ska det visas att arbetsledaren har behörighet
för arbetsledningsuppgiften i fråga. Till den
ansökan som gäller den ansvarige arbetsledaren
ska det fogas en skriftlig anmälan, där arbetsledaren
förbinder sig att som ansvarig leda byggnadsarbetet.
122 e §
Godkännande av arbetsledare och arbetsledare för
specialområden
Byggnadstillsynsmyndigheten ska godkänna den ansvarige
arbetsledaren eller en arbetsledare för ett specialområde
om han eller hon uppfyller behörighetsvillkoren i 122 c §.
Byggnadstillsynsmyndigheten ska återkalla godkännandet,
om det är motiverat på grund av att uppgifterna
försummats i väsentlig grad eller av någon
annan motsvarande orsak. Myndigheten ska vid behov höra
arbetsledaren.
Om byggnadstillsynsmyndigheten högst fem år
tidigare har godkänt en person som ansvarig arbetsledare
eller arbetsledare för ett specialområde för
ett motsvarande byggprojekt i kommunen, behövs inte något
nytt godkännande. Då räcker en anmälan
till byggnadstillsynsmyndigheten om att personen i fråga är
ansvarig arbetsledare eller arbetsledare för ett specialområde samt
en anmälan som avses i 122 d § 2 mom.
122 f §
När arbetsledarens uppgifter börjar och upphör
Uppgifterna och ansvaret för den ansvarige arbetsledaren
och en arbetsledare för ett specialområde börjar
omedelbart efter det att han eller hon har godkänts eller
anmälan om arbetsledaren har gjorts, och upphör
i och med slutsynen. Arbetsledaren kan före slutsynen få befrielse från
uppgifterna endast genom en skriftlig begäran hos byggnadstillsynsmyndigheten
eller genom att byggnadstillsynsmyndigheten godkänner en
annan person i stället för arbetsledaren.
131 §
Ansökan om bygglov
Bygglov söks skriftligen hos byggnadstillsynsmyndigheten.
Till ansökan om bygglov ska fogas
1) utredning om att sökanden har besittningsrätt
till byggplatsen,
2) de huvudritningar som ingår i projektbeskrivningen
och vars riktighet byggprojekteraren intygar med sin namnteckning.
Byggnadstillsynsmyndigheten kan med beaktande av
projektets art och omfattning vid behov kräva att det till
ansökan om bygglov även fogas
1) ett utdrag ur grundkartan över området
eller, när det byggs på detaljplanerat område,
ett utdrag ur detaljplanen samt ett utdrag ur fastighetsregistret
och vid behov en tomtkarta, om inte byggnadstillsynsmyndigheten
redan har tillgång till dem,
2) utredning om byggplatsens grundläggnings-
och grundbottenförhållanden samt det grundläggningssätt
som dessa förutsätter och om andra behövliga åtgärder,
3) en energiutredning,
4) utredning om byggplatsens hygieniska förhållanden
och höjdläge,
5) utredning om byggnadens skick som utarbetats av
en kompetent person,
6) annan väsentlig utredning som behövs
för avgörandet av ansökan om bygglov.
Närmare bestämmelser om innehållet
i och utformningen av huvudritningar och utredningar får
utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
134 a §
Lämnande av specialbeskrivningar
Byggnadstillsynsmyndigheten kan i bygglovet, vid det inledande
mötet eller av särskilda skäl under byggnadsarbetet
bestämma att specialbeskrivningar som behövs på grund
av byggprojektets art eller omfattning ska utarbetas och lämnas
in.
Om byggnadstillsynsmyndigheten har bestämt att en specialbeskrivning
ska lämnas in ska den som påbörjar byggprojektet
se till att beskrivningen lämnas in till byggnadstillsynsmyndigheten
innan det arbetsskede som beskrivningen gäller påbörjas.
Närmare bestämmelser om innehållet
i och utformningen av specialbeskrivningarna får utfärdas
genom förordning av miljöministeriet.
149 §
Byggnadsarbetet och tillsynen
Byggnadsarbete ska utföras så att det uppfyller
kraven i de bestämmelser och föreskrifter som
gäller byggande och kraven på god byggnadssed.
Myndigheternas tillsyn över ett byggnadsarbete börjar
när det tillståndspliktiga byggnadsarbetet påbörjas
och upphör i och med slutsynen. Tillsynen gäller,
i de arbetsskeden och i den omfattning som myndigheten bestämmer,
omständigheter som är av betydelse för
ett gott slutresultat av byggandet.
149 a §
Användning av grannens område
Byggnadstillsynsmyndigheten kan på ansökan
och efter att ha hört sökandens granne meddela
tillstånd för att använda grannens område för
utförande av byggnadsarbete eller andra åtgärder
som är nödvändiga för sökanden,
om inte detta orsakar grannen olägenhet eller störning som
inte är tillfällig eller ringa. Sökanden
ska efter åtgärden iståndsätta
och återställa grannens område i det
skick i vilket det var före åtgärden.
149 b §
Utmärkning av byggnadens plats
Byggnadstillsynsmyndigheten ska vid behov i bygglovet bestämma
att den behöriga myndigheten i kommunen innan byggandet
påbörjas ska se till att byggnadens plats och
höjdläge märks ut i enlighet med de godkända
ritningarna.
149 c §
Påbörjande av byggnadsarbete
Innan byggnadsarbete som kräver tillstånd
eller anmälan påbörjas ska en anmälan
om påbörjande av byggnadsarbete göras
till byggnadstillsynsmyndigheten. Någon anmälan
om påbörjande av byggnadsarbete behöver
dock inte göras om det har hållits ett inledande
möte innan byggnadsarbetet påbörjas.
Ett byggnadsarbete anses ha påbörjats när
arbetena med gjutningen av grunden till en byggnad inleds eller
när byggnadsdelar som hör till grunden monteras.
Vid reparationer och ändringar av en byggnad anses byggnadsarbetet
ha påbörjats när rivningen eller byggandet
av konstruktioner eller byggnadsdelar inleds.
Ett byggnadsarbete får inte inledas förrän
den ansvariga arbetsledaren och vid behov arbetsledaren för
ett specialområde har godkänts. Byggnadsarbetet
ska avbrytas tills en ny arbetsledare har utsetts för projektet,
om godkännandet av arbetsledaren återkallas eller
arbetsledaren avgår.
149 d §
Åtgärder som får utföras
innan byggnadsarbetet påbörjas
Grävning, sprängning, trädfällning
eller andra jämförbara förberedande åtgärder
kan utföras innan byggnadsarbetet påbörjas
med iakttagande av vad som föreskrivs om tillstånd
för miljöåtgärder. Också sådana
förberedande åtgärder ska anmälas
till byggnadstillsynsmyndigheten innan de påbörjas.
Pålningsarbete för grunden till en byggnad kan
i enlighet med en pålningsplan som lämnats till
byggnadstillsynsmyndigheten utföras innan byggnadsarbetet
påbörjas. Innan pålningsarbetet påbörjas
ska en anmälan om det göras till byggnadstillsynsmyndigheten.
För pålningsarbete som utförs innan byggnadsarbetet
påbörjas ska det finnas en av byggnadstillsynsmyndigheten
godkänd ansvarig arbetsledare eller arbetsledare för
specialområdet.
150 §
Myndighetssyn
Byggnadstillsynsmyndigheten kan i tillståndet för
byggandet bestämma att det ska förrättas en
grundbottensyn, lägessyn, konstruktionssyn samt värme-,
vatten- och ventilationssyn, om detta behövs för
att övervaka ett byggnadsarbete.
Den tjänsteinnehavare som förrättar
synen reder ut om de åtgärder, inspektioner och
utredningar som hör till ett visst byggnadsarbetsskede
har utförts och om åtgärder som förutsätts med
anledning av uppdagade missförhållanden eller
brister har vidtagits. Den som påbörjar byggprojektet
eller dennes representant samt den ansvarige arbetsledaren ska vara
närvarande vid synen. Projekterare och arbetsledare för
ett specialområde ska vara närvarande vid synen
om deras sakkunskap behövs för utredning av en
sak som synen gäller.
Om en syn ger anledning till en anmärkning, ska den
tjänsteinnehavare som förrättat synen skriftligen
förordna om behövliga åtgärder
och om den tid inom vilken ett missförhållande
eller fel ska avhjälpas eller korrigeras. Bestämmelser om
en parts rätt att yrka rättelse av förordnandet hos
byggnadstillsynsmyndigheten finns i 187 §.
Syn får förrättas i utrymmen som
används för boende av permanent natur endast om
det är nödvändigt för utredning
av den sak som synen gäller.
Närmare bestämmelser om förrättande
av syn får utfärdas genom förordning
av miljöministeriet.
150 a §
Myndighetsinspektioner under byggnadsarbetet
Byggnadstillsynsmyndigheten kan bestämma att det utöver
syn även ska förrättas andra inspektioner,
om detta behövs för att övervaka att tillståndsbestämmelserna,
beskrivningarna eller de bestämmelser och föreskrifter
som gäller byggande iakttas. Byggnadstillsynsmyndigheten
bestämmer om inspektionerna i tillståndet för
byggandet, vid det inledande mötet eller av särskilda
skäl under byggnadsarbetet.
Om en inspektion ger anledning till anmärkningar, ska
tjänsteinnehavaren skriftligen förordna om behövliga åtgärder
och om den tid inom vilken ett missförhållande
eller fel ska avhjälpas eller korrigeras. Bestämmelser
om en parts rätt att yrka rättelse av förordnandet
hos byggnadstillsynsmyndigheten finns i 187 §.
En inspektion får förrättas i utrymmen
som används för boende av permanent natur endast om
det är nödvändigt för utredning
av den sak som inspektionen gäller.
150 b §
Sakkunniggranskning
Byggnadstillsynsmyndigheten kan på ansökan
tillåta att den som påbörjar ett byggprojekt eller
en sakkunnig som är anställd hos denne granskar
att byggnadsarbetet överensstämmer med beskrivningarna.
Den som utför sakkunniggranskningen ska ha den utbildning
och erfarenhet som behövs för granskningen, och
han eller hon ska skriftligen ge sitt samtycke till granskningsuppgiften.
Granskningen ska antecknas i det inspektionsprotokoll för
bygget som avses i 150 f §.
Sakkunniggranskning som är godkänd av byggnadstillsynsmyndigheten
kompletterar myndighetstillsynen under byggtiden.
150 c §
Extern granskning
När tillståndsansökan behandlas eller
under byggnadsarbetet kan byggnadstillsynsmyndigheten kräva
att den som påbörjar ett byggprojekt lägger
fram en oberoende och kvalificerad sakkunnigs utlåtande
om huruvida den planerade lösningen eller byggandet uppfyller
föreskrivna krav.
Byggnadstillsynsmyndigheten kan kräva utlåtandet
om det vid byggandet används sådana metoder för
planering och genomförande eller sådana produkter
som har betydande inverkan på byggnadens säkerhet,
sundhet eller långtidshållbarhet, men tillräcklig
säkerhet eller tidigare erfarenhet om deras funktionsduglighet
saknas. Extern granskning kan krävas även
1) när det observeras eller misstänks att
ett fel har uppstått eller en försummelse har
inträffat vid byggandet, och verkningarna eller korrigeringen
eller avhjälpandet av felet eller försummelsen
inte tillförlitligt kan bedömas eller genomföras
utan en extern granskning, och
2) när det vid reparationer eller ändringar upptäcks
skador och konstruktioner som inte har beaktats i beskrivningarna.
Ett skriftligt beslut om kravet ska ges till den som påbörjar
byggprojektet. Av beslutet ska kravets motivering och innehåll
framgå.
Den som påbörjar ett byggprojekt ska svara för
kostnaderna för den externa granskningen.
150 d §
Särskilt förfarande
Vid synnerligen krävande byggprojekt kan byggnadstillsynsmyndigheten
kräva att det görs
1) kvalitetssäkringsutredning enligt 121 a §,
2) sakkunniggranskning enligt150 b §,
3) extern granskning enligt i 150 c §.
Det särskilda förfarande som avses i 1 mom. kan
krävas om objektet är förknippat med
en särskild risk för att de krav som ställs
på strukturell säkerhet, brandsäkerhet,
sundhet eller byggnadsfysikalisk funktion inte kan uppfyllas eller
att kulturhistoriska värden går förlorade.
Ett särskilt förfarande kan krävas
vid uppförandet av en ny byggnad samt i samband med reparations-
eller ändringsarbeten.
Byggnadstillsynsmyndigheten ska i ett beslut om särskilt
förfarande ange omfattningen av förfarandet och
vad det ska avse.
Dessutom kan byggnadstillsynsmyndigheten i beslutet om särskilt
förfarande förordna att den som påbörjar
ett byggprojekt och ägaren till byggnaden under byggnadens
användningstid ska bevaka att de väsentliga tekniska
kraven i 117 a—117 g § uppfylls i fråga
om de konstruktioner eller byggnadsegenskaper som omfattas av särskilt
förfarande.
Byggnadstillsynsmyndigheten kan bestämma om det särskilda
förfarandet i bygglovet, vid det inledande mötet
eller av särskilda skäl under byggnadsarbetet.
150 e §
Avvikelse från en beskrivning under byggnadsarbetet
Byggnadsinspektören eller en annan tjänsteinnehavare
som kommunen utsett att sköta byggnadsinspektörens
uppgifter kan under byggnadsarbetet ge samtycke till avvikelser
från de beskrivningar som godkänts i tillståndsbeslutet, om
inte avvikelsen med hänsyn till dess art och de bestämmelser
och föreskrifter som gäller tillståndsprövning
innebär en betydande ändring av tillståndet
eller påverkar grannarnas ställning. Ändringens
innehåll och namnet på den tjänsteinnehavare
som gett sitt samtycke till den ska antecknas i de godkända
beskrivningarna. Den ändrade beskrivningen ska på begäran
lämnas till byggnadstillsynsmyndigheten.
Om avvikelsen från de beskrivningar som godkänts
i tillståndsbeslutet med hänsyn till dess art
och bestämmelserna om tillståndsprövning innebär
en väsentlig ändring av tillståndet eller påverkar
grannarnas ställning, ska tillstånd för avvikelsen
från beskrivningen sökas hos byggnadstillsynsmyndigheten.
Betydande ändringar i specialbeskrivningar under byggnadsarbetet
ska, försedda med specialprojekterarens underskrift, lämnas
till byggnadstillsynsmyndigheten innan byggskedena i fråga
inleds.
150 f §
Inspektionsprotokoll för bygget
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att
det på byggplatsen förs ett inspektionsprotokoll
för bygget.
De ansvariga för olika byggnadsskeden som det avtalats
om i bygglovet eller vid det inledande mötet samt de som
inspekterat arbetsskedena ska verifiera inspektionerna i inspektionsprotokollet
för bygget.
I inspektionsprotokollet ska det även antecknas en
motiverad anmärkning, om byggarbetet avviker från
bestämmelserna om byggande.
Närmare bestämmelser om inspektionsprotokollets
innehåll och de anteckningar som ska göras i det
får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
151 §
Byggherreövervakning
Byggnadstillsynsmyndigheten kan på ansökan
bevilja den som påbörjar ett byggprojekt tillstånd
att själv övervaka byggnadsarbetet helt eller
delvis enligt den övervakningsplan som den som påbörjar
byggprojektet lägger fram. Övervakningsplanen
ska innehålla uppgifter om byggprojektet och genomförandet
av byggherreövervakningen.
Tillstånd kan beviljas om det på basis av övervakningsplanen
och den utbildning och erfarenhet som den som påbörjar
byggprojektet och andra som deltar i byggprojektet har kan antas
att byggandet genomförs i enlighet med bygglovet och de
bestämmelser och föreskrifter som gäller byggande,
utan någon myndighetstillsyn. Tillstånd får
dock inte beviljas om det är fråga om byggande
av ett bostadshus.
Byggnadstillsynsmyndigheten kan återkalla tillståndet
för byggherreövervakning om det efter beviljandet
framkommer att det inte finns förutsättningar
för byggherreövervakning.
Byggherreövervakningen inskränker inte byggnadstillsynsmyndighetens
behörighet enligt denna lag. Slutsyn ska oberoende av byggherreövervakningen
förrättas i enlighet med 153 §.
Närmare bestämmelser om innehållet
i och genomförandet av övervakningsplanen får
utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
151 a §
Skyldigheter vid byggherreövervakning för
den som påbörjar ett byggprojekt
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att övervakningsplanen
följs.
Den som påbörjar ett byggprojekt
ska göra en anmälan till byggnadstillsynsmyndigheten
när
1) det i förutsättningarna för
godkännande av byggherreövervakningen sker en
förändring som kräver en eventuell ny
prövning från byggnadstillsynsmyndighetens sida,
2) övervakningsplanen kompletteras,
3) det i byggnadsarbetet används byggprodukter
om vilkas lämplighet man inte har tillräcklig
säkerhet,
4) det i byggnadsarbetet används nya arbetsmetoder
som man inte har tidigare allmän erfarenhet av,
5) det vid byggandet observeras ett sådant
fel att en bedömning av reparationsåtgärderna
kan förutsätta utomstående sakkunskap.
153 §
Slutsyn
En byggnad eller en del av den får inte tas i bruk
förrän byggnadstillsynsmyndigheten vid slutsynen
har godkänt den för ibruktagande.
Slutsyn kan förrättas när
den som påbörjat byggprojektet har meddelat byggnadstillsynsmyndigheten
att
1) byggnadsarbetet har slutförts i enlighet med
bygglovet och de bestämmelser och föreskrifter
som gäller byggande,
2) de syner och inspektioner som byggnadstillsynsmyndigheten
beslutat om har förrättats och de åtgärder
som dessa kräver har vidtagits,
3) inspektioner som baserar sig på annan lag och
som väsentligt påverkar byggnadens användningssäkerhet
har utförts och de åtgärder som dessa
kräver har vidtagits,
4) de anteckningar som följer av 150 f § har gjorts
i inspektionsprotokollet för bygget och ett sammandrag
av inspektionsprotokollet har lämnats till byggnadstillsynsmyndigheten,
5) byggnadens bruks- och underhållsanvisningar,
om det har bestämts att sådana ska utarbetas, är
tillräckligt klara och kan överlämnas till
byggnadens ägare, och
6) tillståndet enligt miljöskyddslagen,
om ett sådant behövs för verksamhet i
enlighet med byggnadens ändamål, har vunnit laga
kraft.
Byggnadstillsynsmyndigheten ska upprätta ett protokoll över
slutsynen. På slutsynen tillämpas dessutom bestämmelserna
i 150 § 2 mom. om vem som ska vara närvarande
vid synen samt bestämmelserna i 150 § 3 mom.
Syn får förrättas i utrymmen som
används för boende av permanent natur endast om
det är nödvändigt för att utreda
den sak som synen gäller.
Den som påbörjar ett byggprojekt ska ansöka om
förrättande av slutsyn under den tid lovet eller
tillståndet är i kraft.
153 a §
Partiell slutsyn
Byggnadstillsynsmyndigheten kan godkänna en byggnad
eller en del av den för ibruktagande även vid
en partiell slutsyn. En förutsättning för godkännandet är
att byggnadsarbetet endast till ringa delar är ofullbordat
och att byggnaden eller en del av den uppfyller förutsättningarna
enligt 153 § 2 mom. 2—6 punkten och är
säker, sund och användbar.
Byggnadstillsynsmyndigheten ska upprätta ett protokoll över
den partiella slutsynen. På partiell slutsyn tillämpas
dessutom bestämmelserna i 150 § 2 mom. om vem
som ska vara närvarande vid synen samt bestämmelserna
i 150 § 3 och 4 mom.
Den som påbörjat byggprojektet ska ansöka om
förrättande av slutsyn under den tid lovet eller
tillståndet är i kraft också när
en byggnad eller en del av den godkänns för ibruktagande
vid en partiell slutsyn.
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för
ibruktagande av en byggnad eller en del av den vid en partiell slutsyn
får utfärdas genom förordning av miljöministeriet.
153 b §
Konstaterande av insolvenssäkerhet
Byggnadstillsynsmyndigheten ska, i samband med den slutsyn som
behövs för godkännande av ett bostadshus
för ibruktagande, konstatera om myndigheten fått
ett intyg över insolvenssäkerhet enligt 2 kap.
19 § eller 4 kap. 3 a § i lagen
om bostadsköp (843/1994).
Om något intyg inte har lämnats in ska byggnadstillsynsmyndigheten
utan dröjsmål efter att slutsyn förrättats
underrätta Konkurrens- och konsumentverket om saken.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när
ett bostadshus eller en del av det godkänns för
ibruktagande vid en partiell slutsyn.
_______________
Denna lag träder i kraft den
20
.
När denna lag träder i kraft ska också personer
som byggnadstillsynsmyndigheten tidigare godkänt för
motsvarande synnerligen krävande uppgifter och som därmed
kan anses uppfylla förutsättnngarna för
uppgiften, anses vara projekterare och arbetsledare som uppfyller
behörighetsvillkoren.