1 §

Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs också om statsunderstöd för anläggningsprojekt enligt de lagar som nämns i 1 mom. 5—7 punkten.

I denna lag föreskrivs också om utbetalning, övervakning av användningen och återbetalning av statsunderstöd och statsandelar för anläggningsprojekt för verksamhet enligt lagen om ändring av grundskolelagen (707/1992), lagen om ändring av gymnasielagen (708/1992), lagen om musikläroanstalter (516/1995), gymnasielagen (629/1998), lagen om grundläggande utbildning (628/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998).

För övriga kostnader än för driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning beviljas finansiering enligt 25 § i denna lag.

I denna lag föreskrivs dessutom om kommunens kalkylerade självfinansieringsandel av driftskostnaderna för undervisningsverksamhet som avses i de lagar som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten (kommunens självfinansieringsandel).

2 §

Tillämpning av lagen i vissa fall

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I denna lag föreskrivs också om statsunderstöd som beviljas kommuner och samkommuner för utvecklingsprojekt som hänför sig till barndagvård samt för anläggningsprojekt som hänför sig till kommunernas kulturverksamhet.

3 §

Definitioner

5 §

Grunden för beräkning av finansieringen

6 §

Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen och för grundläggande yrkesutbildning

För kostnader som föranleds av de verksamheter som nämns i 5 § 1 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när grunden för kommunens statsandel, som beräknats enligt 2 mom., minskas med kommunens självfinansieringsandel som beräknats enligt 8 §.

7 §

Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8 §

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för utbildning som avses i gymnasielagen och för yrkesutbildning

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning utgör 58,11 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks läggs årligen ett belopp på 53,65 euro per invånare på 2015 års nivå till kommunens självfinansieringsandel. När det årliga beloppet beräknas beaktas den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret och förändringen i antalet invånare i hela landet.

11 §

Finansiering av påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning

För sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från grunddelen av den hemkommunsersättning som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,26 och med elevantalet inom påbyggnadsundervisningen för den grundläggande utbildningen.

12 §

Finansiering av förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen

För sådan förberedande undervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från grunddelen av den hemkommunsersättning som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,49 och med det elevantal som avses i denna paragraf.

13 §

Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

För sådan grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga samt för sådan förskoleundervisning som föregår fullgörande av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare finansiering till ett belopp som fås när man från grunddelen av den hemkommunsersättning som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,41 och med elevantalet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

14 §

Tilläggsfinansiering för i lagen om grundläggande utbildning avsedd förlängd läroplikt

Utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice och i 13 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om den statsandel som beviljas för driftskostnaderna för sådan utbildning som hänför sig till den 11-åriga läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, som tilläggsfinansiering för den nämnda utbildningen ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel enligt 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,97 och med det elevantal som avses i denna paragraf och utökas med det belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel enligt 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,79 och med antalet gravt handikappade elever.

15 §

Tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning

För elever som erbjuds inkvartering och måltider vid en internatskola som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 0,46 och med antalet elever som inkvarteras vid internatskolan.

För elever som får undervisning vid ett skolhem beviljas en sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning, tilläggsfinansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,86 och med antalet elever som får skolhemsundervisning.

17 §

Inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning

För tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det räkenskapsår för vilket en privat anordnare av grundläggande utbildning som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning inte får sådan hemkommunsersättning som avses i 37 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, beviljas utbildningsanordnaren för inledande av verksamheten ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen.

18 §

Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands

För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,23 och med elevantalet. Finansieringen per elev kan höjas eller sänkas genom av statsrådet och undervisnings- och kulturministeriet utfärdad förordning.

23 §

Genomsnittliga priser per enhet

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Priserna per enhet bestäms av undervisnings- och kulturministeriet. De priser per enhet som avses i 24 och 25 § i denna lag bestäms så att de belopp som beräknas enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet.

23 a §

Beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning åren 2013—2015

De justeringar på basis av förändringar i kostnadsnivån som avses i 54 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice ska, med avvikelse från 23 § 1 mom., inte beaktas när bestämmelser utfärdas om de genomsnittliga priserna per enhet för åren 2013 och 2014 för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning. När bestämmelser utfärdas om priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning för år 2015 ska den justering som avses i 54 § 2 mom. 3 punkten inte beaktas.

Utöver vad som i 1 mom. föreskrivs om hur det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning ska beräknas, är år 2014 det genomsnittliga priset per enhet 4,1814 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2013 och år 2015 7,7251 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2014 med undantag av tillägget som görs på grund av förändringar i verksamhetens omfattning och art och den uppskattade ändringen av kostnadsnivån 2015.

Utöver vad som i 1 mom. föreskrivs om hur det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning ska beräknas, är år 2014 det genomsnittliga priset per enhet 1,605 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2013. År 2015 är det genomsnittliga priset per enhet 2,8169 procent lägre än det genomsnittliga priset per enhet för 2014 med undantag av den uppskattade ändringen av kostnadsnivån 2015. När minskningen beräknas beaktas inte den förhöjning i euro av det genomsnittliga priset per enhet som avses i 68 § nedan, och inte heller det avdrag från det gemonsnittliga priset som ska göras enligt 69 §.

24 §

Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas beaktas 58 procent av antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

25 §

Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning

Priserna per enhet för studerande i grundläggande yrkesutbildning beräknas årligen genom att de riksomfattande totalkostnader som yrkesutbildningsanordnarna under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms har orsakats för utbildning enligt lagen om yrkesutbildning samt för utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina divideras med det totala antal studerande inom den nämnda utbildningen som läggs till grund för beviljandet av statsandelen under året i fråga. När priserna per enhet beräknas beaktas inte kostnader för läroavtalsutbildning och inte heller studerande som genomgår sådan utbildning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

27 a §

Beräkning av priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning och särskilda yrkesläroanstalter åren 2013—2015.

Med avvikelse från vad som i 27 § 1 mom. föreskrivs om beräkning av priserna per studerandeårsverke och per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning, beräknas priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning utifrån ett belopp som år 2013 är 92,6 procent, år 2014 är 91,2 procent och år 2015 är 93,8 procent av det genomsnittliga pris per enhet för grundläggande yrkesutbildning som avses i 23 §.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

28 §

Priserna per enhet för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 20 § beräknas årligen genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms.

31 §

Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom., för vilka finansiering beviljas i Europeiska unionens budget, får betraktas som sådana driftskostnader som finansieras med stöd av denna lag till den del de inte täcks av den finansiering som beviljas i Europeiska unionens budget och den motsvarande särskilda nationella finansiering som beviljas i statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 44 § 1 och 2 mom. beviljats utbildningsanordnarna för verksamheten i fråga det år då kostnaderna beräknas.

Med avvikelse från vad som i 1 mom. 4 punkten föreskrivs om avskrivningar ska 25 § 2 mom. tillämpas i fråga om de avskrivningar som en yrkesutbildningsanordnare gör enligt bokföringen.

32 §

Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

För privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet för gymnasier, yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna.

För en privat anordnare av yrkesutbildning kan priset per enhet på ansökan höjas i fråga om en sådan fastighet och sådana anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som avses i denna lag, så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som läggs till grund för bestämmandet av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som betalas för de överlåtelser som sker för nämnda ändamål.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

35 §

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution varje år, genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som bestäms i 23 § 1 mom.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

35 a §

Beräkning av priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar åren 2014 och 2015

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

42 §

Finansieringsplan för anläggningsprojekt

Undervisnings- och kulturministeriet utarbetar årligen för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som hänför sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen omfattar de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras under planeringsperioden, kalenderårsvis i den ordning som de ska genomföras, samt en beräkning av projektens statsunderstöd.

För den finansieringsplan som utarbetas för anläggningsprojekten inom verksamhet enligt idrottslagen ska regionförvaltningsverket, på basis av förslag som inkommit från anordnare av verksamhet enligt idrottslagen som nämns i 1 §, upprätta en förteckning över de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras inom dess verksamhetsområde. Projekten antecknas i förteckningen enligt deras uppskattade skyndsamhetsordning. Förslagen för förteckningen ska sändas till regionförvaltningsverket före utgången av året före förteckningen upprättas.

En finansieringsplan behöver inte utarbetas, om det anslag som har anvisats för statsunderstöd för anläggningsprojekt är av ringa betydelse.

Undervisnings- och kulturministeriet kan göra ändringar i finansieringsplanen, om det anvisas tilläggsanslag för statsunderstöd för anläggningsprojekt efter det att finansieringsplanen fastställts.

50 §

Beviljande och justering av finansiering

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Undervisnings- och kulturministeriet justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning. Finansieringen för grundläggande utbildning, med undantag för sådana kurser inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom. och elevantalet i sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §, justeras i enlighet med det genomsnittliga elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret och det genomsnittliga elevantalet den 20 september under finansåret.

52 §

Beviljande och utbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Statsbidragsmyndigheten beviljar på ansökan en anordnare av verksamhet enligt idrottslagen som avses i 1 § 1 mom. 5 punkten, museilagen som avses i 6 punkten, teater- och orkesterlagen som avses i 7 punkten samt enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet som avses i 2 § 4 mom., statsunderstöd för anläggningsprojekt, om inte något annat bestäms särskilt.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

53 §

Återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att statsunderstödet som har erhållits för ett anläggningsprojekt, multiplicerat med den relativa ändringen i byggnadskostnadsindex efter att byggnaden färdigställts och med avdrag för en skälig värdesänkning på grund av byggnadens ålder och sedvanligt slitage, vilket är 1 procent per år under tio år från det att byggnaden färdigställdes och därefter 2 procent per år tills återbetalningsskyldigheten upphör, ska återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används varaktigt ändras och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsunderstöd. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för sådan verksamhet som berättigar till statsunderstöd, behöver återbetalningsskyldighet till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller egendomens överlåtare. Återbetalningsskyldighet påförs inte heller, om det när en i detta moment avsedd åtgärd inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Om sådan egendom för vilken statsunderstöd har erhållits förstörs eller skadas och försäkringsersättning eller någon annan ersättning betalas ut för den, kan det bestämmas att statsunderstödet, beräknat enligt 1 mom., ska återbetalas till staten eller dras av från statsunderstödet för ett nytt anläggningsprojekt Återbetalningsskyldighet påförs dock inte och avdrag görs inte, om det när skadan inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldighet och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 57 §. Statsunderstödstagaren ska inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att denna underrättelse inte har gjorts inom föreskriven tid, ska ett belopp som motsvarar statsunderstödet, beräknat enligt 1 mom., återbetalas till staten jämte en ränta som bestäms enligt 12 § i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Med avvikelse från vad som bestäms om återlämningsvillkoren i överlåtelseavtalen för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre som staten överlåtit utan ersättning och vad som bestäms ovan i denna paragraf om tidpunkten för återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt, påförs ingen återlämningsskyldighet för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre om det har gått mer än 30 år sedan överlåtelsen.

57 §

Statsbidragsmyndighet

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i ärenden som avses i 45 § 1 mom. och i ärenden som gäller anläggningsprojekt enligt 1 § 3 mom., med undantag av utbetalning av statsandelar och understöd till anläggningsprojekt som beviljats av undervisnings- och kulturministeriet före år 2007.

Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet i andra ärenden som avses i denna lag.

Närmare bestämmelser om behörighetsfördelningen mellan statsbidragsmyndigheterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

68 §

Beaktandet av avskrivningar för yrkesutbildning i priserna per enhet

Om beloppet av sådana avskrivningar för yrkesutbildning som anordnare av grundläggande yrkesutbildning gjort enligt bokföringen under åren 2005 och 2009 är lägre än 831,32 euro om året per studerande ska, oberoende av det som bestäms i 25 § 2 mom., det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning höjas, i enlighet med vad som vid behov bestäms genom förordning av statsrådet, med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det nämnda beloppet och de avskrivningar enligt bokföringen som beräknats per studerande. Det nämnda beloppet har beräknats enligt kostnadsnivån för år 2005 och justeras årligen enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån.

68 a §

Beräkning av beloppet av avskrivningar för yrkesutbildning 2013—2015

Med avvikelse från vad som i 68 § föreskrivs om årlig justering av det belopp som nämns i den paragrafen enligt de uppskattade förändringarna i kostnadsnivån, justeras beloppet inte 2013 och 2014 och inte heller 2015 enligt förändringen av den uppskattade och den faktiska kostnadsnivån år 2013.

69 §

Tidigare beviljade obetalda statsandelar för anläggningsprojekt

De årliga statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande har beviljats för anläggningsprojekt som hänför sig till yrkesutbildning avdras vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

11 §

Pris per enhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Priset per enhet för en studerandevecka vid folkhögskolorna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid folkhögskolorna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandeveckor i folkhögskolorna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som folkhögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet föreskrivs vid behov om inberäknandet av avskrivningar i driftskostnaderna. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om höjning av priset per enhet i sådana folkhögskolor där den huvudsakliga utbildningsuppgiften eller en del av utbildningsuppgiften enligt huvudmannens tillstånd att driva läroanstalt är utbildning som är avsedd för gravt handikappade eller en del av utbildningsuppgiften är utbildning som är avsedd för aktivt medborgarskap i arbetslivet och för utveckling av arbetsförhållandena eller någon annan särskild utbildningsuppgift som av särskilda skäl har fastställts i tillståndet att driva läroanstalt. Genom förordning av statsrådet föreskrivs också om avdrag från priset per enhet i fråga om studerandeveckor för studerande som bor utanför folkhögskolan.

Priset per enhet för ett studerandedygn vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid idrottsutbildningscentren under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet studerandedygn i idrottsutbildningscentren samma år. Priset per enhet för en studerandedag vid de regionala idrottsutbildningscentren bestäms årligen inom ramen för anslaget i statsbudgeten.

Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som medborgarinstitutens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet föreskrivs vid behov om inberäknandet av avskrivningar i driftskostnaderna. Priserna per enhet för medborgarinstitut graderas i tätt befolkade kommuner på basis av befolkningstätheten i den kommun där medborgarinstitutet finns. Bestämmelser om graderingsskalan och en mer exakt beräkning av priset per enhet samt vilka kommuner som anses vara tätt befolkade utfärdas genom förordning av statsrådet. Det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstituten bestäms genom förordning av statsrådet och fastställs i tillämpliga delar enligt bestämmelserna i 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).

Priset per enhet för en undervisningstimme vid sommaruniversiteten beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid sommaruniversiteten under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid sommaruniversiteten samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som sommaruniversitetens huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet föreskrivs vid behov om inberäknandet av avskrivningar i driftskostnaderna.

Priset per enhet för en undervisningstimme vid studiecentralerna beräknas årligen så att driftskostnaderna för verksamheten vid studiecentralerna under det år som föregår året före det år då priset per enhet bestäms divideras med antalet undervisningstimmar vid studiecentralerna samma år. Till driftskostnaderna räknas de avskrivningar för verksamhet som gäller fritt bildningsarbete som studiecentralernas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet föreskrivs vid behov om inberäknandet av avskrivningar i driftskostnaderna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

14 §

Specialunderstöd och extra understöd

Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och bidrag för strukturutveckling samt extra understöd för driftskostnaderna.

16 §

Statsbidragsmyndighet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Statsbidragsmyndighet när det gäller kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är Utbildningsstyrelsen. Statsunderstöd för strukturutveckling och statsunderstöd för idrottsutbildningscenter beviljas av undervisnings- och kulturministeriet.

43 §

Finansiering

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För utbildning och verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning kan, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, beviljas statsunderstöd så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. För investeringsprojekt kan statsunderstöd också beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller investeringsprojekt är regionförvaltningsverket.

35 §

Finansiering

För utbildning enligt denna lag beviljas statsunderstöd för driftskostnader inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) . För investeringsprojekt kan statsunderstöd också beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet för investeringsprojekt är regionförvaltningsverket.

12 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För verksamhet enligt denna lag kan kommuner och samkommuner, inom ramen för det anslag som anvisats i statsbudgeten, beviljas statsunderstöd så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). För investeringar kan statsunderstöd också beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller investeringsunderstöd är regionförvaltningsverket.

11 §

Statsandel

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utbildningsanordnaren kan, inom ramen för det anslag som anvisats i statsbudgeten, beviljas statsunderstöd så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. För investeringar kan statsunderstöd också beviljas enligt statsunderstödslagen (688/2001). Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller investeringsunderstöd är regionförvaltningsverket.

9 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Kommunerna beviljas inom ramen för anslaget i statsbudgeten statsunderstöd för skötseln av de uppgifter för central- och landskapsbibliotek som avses i 4 § och för verksamhet enligt denna lag så som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) samt för investeringsprojekt för bibliotek och utveckling av lokaler så som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001). Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet för investeringsunderstöd.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Finansiering

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Anordnare av yrkesinriktad tilläggsutbildning kan beviljas utvecklingsunderstöd inom ramen för de anslag som tagits in i statsbudgeten.

1 §

Genom denna lag upphävs 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av 26 och 48 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (486/2013).

2 §

Denna lag träder i kraft den                                    20     .