I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det
sätt som bestäms i 73 § i grundlagen,
föreskrivs:
1 §
Lagens tillämpningsområde
I denna lag föreskrivs om Finlands deltagande i internationell
militär krishantering, om utbildnings- och övningsverksamhet
som hänför sig till krishanteringen samt om krishanteringspersonalens
ställning.
Finland kan delta i militär krishantering som har bemyndigats
av Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd
eller undantagsvis i annan internationell militär krishantering
som syftar till att upprätthålla eller återställa
internationell fred och säkerhet eller till att stödja
humanitär hjälpverksamhet eller skydda civilbefolkningen
med beaktande av målsättningen för och
principerna i Förenta Nationernas stadga (FördrS
1/1956) samt övriga regler i den internationella
rätten (militär krishantering).
Föranstaltare av krishantering enligt denna lag kan
vara FN, Organisationen för säkerhet och samarbete
i Europa (OSSE), Europeiska unionen (EU) eller någon annan
internationell organisation eller grupp av länder.
Denna lag tillämpas inte på Finlands deltagande
i sådana militära åtgärder som
vidtas med stöd av artikel 51 i Förenta Nationernas
stadga.
2 §
Beslut om deltagande och beredskap
Beslut om Finlands deltagande i eller utträde ur militär
krishantering fattas i varje enskilt fall av republikens president
utifrån statsrådets förslag till avgörande.
Republikens president beslutar utifrån statsrådets
förslag till avgörande också om försättande
av en militär avdelning i hög beredskap (beredskapsenhet).
Efter att ärendet förberedelsevis har behandlats
av republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska
ministerutskott vid ett gemensamt sammanträde före
det beslut som avses i 1 mom. kan försvarsministeriet utifrån behandlingen
börja vidta sådana berednings- och beredskapsåtgärder
som hänför sig till deltagandet.
Försvarsministeriet kan besluta om mindre ändringar
i fråga om deltagandet.
3 §
Riksdagens deltagande i beslutsfattandet
Innan ett i 2 § avsett förslag till avgörande
om Finlands deltagande läggs fram skall statsrådet höra
riksdagens utrikesutskott. Om förslaget till avgörande
gäller ett militärt särskilt krävande krishanteringsuppdrag
eller ett uppdrag som inte baserar sig på bemyndigande
av FN:s säkerhetsråd, skall statsrådet
innan förslaget till avgörande läggs
fram höra riksdagen genom att förelägga
den en redogörelse i saken. Om förslaget till avgörande
gäller förordnande av högst tio personer
till ett militärt krishanteringsuppdrag, skall statsrådet
innan förslaget till avgörande läggs fram
ge riksdagens utrikesutskott en utredning i saken.
Om väsentliga förändringar i de uppgifter som ålagts
en finländsk krishanteringsstyrka planeras under operationens
förlopp, skall statsrådet höra riksdagen
eller riksdagens utrikesutskott i enlighet med 1 mom.
Innan ett förslag till avgörande om upprättande
av en beredskapsenhet läggs fram skall statsrådet
höra riksdagen genom att förelägga den
en redogörelse i saken. Innan ett förslag till
avgörande om Finlands deltagande i krishantering med en
beredskapsenhet läggs fram skall statsrådet
höra riksdagens utrikesutskott.
4 §
Avtal om deltagande
Genom förordning av republikens president kan för
sättande i kraft av internationella förpliktelser
föreskrivas att avtalet mellan de stater som är
parter i Nordatlantiska fördraget och andra stater som
deltar i Partnerskap för fred om status för deras
styrkor och tilläggsprotokollen till avtalet (FördrS
65/1997) skall tillämpas på ett militärt
krishanteringsuppdrag eller därtill hörande utbildnings-
eller övningsverksamhet. Genom förordning av statsrådet
kan på motsvarande sätt för sättande
i kraft av internationella förpliktelser bestämmas
om tillämpningen av avtalet om status för den
militära och civila personal vid de högkvarter
och de styrkor som kan komma att ställas till Europeiska
unionens militära stabs och
Europeiska
unionens
förfogande
(FördrS
/
)
och avtalet om avstående från skadeståndskrav
i samband med EU-ledda krishanteringsoperationer (FördrS
/
)
på ett militär krishanteringsuppdrag eller därtill
hörande utbildnings- eller övningsverksamhet.
5 §
Organisation och personal
Finland deltar i militär krishantering enligt de anslag
som för ändamålet beviljas i statsbudgeten
under utrikesministeriets och försvarsministeriets huvudtitlar.
Försvarsministeriet ger försvarsmakten de uppdrag
som den militära krishanteringen förutsätter
samt styr och övervakar den militära krishanteringen.
Den finländska krishanteringsorganisationen kan omfatta
krishanteringsstyrkor, avdelta enheter och enskilda personer. Krishanteringsorganisationen
hör till försvarsmakten och är underställd
Huvudstaben på det sätt som bestäms i denna
lag. I operativt hänseende är krishanteringsorganisationen
underställd den i 1 § 3 mom.
avsedda föranstaltaren. Krishanteringspersonalen får,
frånsett utbytespersonalen och personal som genomgår
utbildning, omfatta högst 2 000 personer.
Genom förordning av försvarsministeriet kan närmare
bestämmas om den i 3 mom. avsedda krishanteringsorganisationen.
Den administrativa ställningen för organisationens
delar och deras befogenheter fastställs av Huvudstaben.
6 §
Utbildning och övningar
Försvarsmakten sörjer för den utbildning
och de övningar som behövs för åstadkommande
av de färdigheter som den militära krishanteringen förutsätter.
Finländska militära avdelningar och enskilda finländare
kan delta i utbildning och övningar utomlands. Utbildning
och övningar kan ordnas i Finland också för
utländska militära avdelningar och enskilda utlänningar.
7 §
Krishanteringspersonalen och behörighetsvillkor
Med krishanteringspersonal avses personer som ingått
tjänstgöringsförbindelse enligt 8 § 1 mom.,
personer som hör till krishanteringsorganisationen, utbytespersonal
samt personer som särskilt förordnas till uppgifter
som gäller beredning och beredskap.
Efter att tjänstgöringen inletts står
krishanteringspersonalen i anställningsförhållande
till staten, som i egenskap av arbetsgivare företräds av
försvarsministeriet och försvarsmakten enligt
vad som bestäms genom förordning av försvarsministeriet.
Personer som utses till krishanteringsuppdrag skall vara finska
medborgare. Genom förordning av försvarsministeriet
bestäms om de behörighetsvillkor som gäller
dem.
8 §
Förbindelse att inställa sig till utbildning
eller tjänstgöring
Till utbildning som nämns i 6 § antas personer
som frivilligt förbinder sig att stå i beredskap
och att inom sju dagar efter att ha fått del av en kallelse
delta i utbildning eller inställa sig till tjänstgöring.
Krishanteringspersonal kan dessutom på grundval
av den förbindelse som avgetts försättas
i fem dagars startberedskap som beredskapsenhet under den tid hög
beredskap enligt 2 § 1 mom. varar.
Förbindelsen gäller högst två år,
och denna tid kan förlängas med högst
ett år i sänder. Utbildning ges, inrycknings-
och hemförlovningsdagen på utbildningsplatsen
inberäknade, under en tid av högst 45 dagar under
ett kalenderår.
Utöver de personer som avses i 1 mom. kan försvarsmaktens
personal i tjänsteförhållande förordnas
att som tjänsteuppdrag delta i uppgifter som hänför
sig till utbildningen. I fråga om dem som tjänstgör
med stöd av värnpliktslagen (452/1950)
finns i värnpliktslagen bestämmelser om deltagandet
i utbildning som avses i denna lag, i övningar som hänför
sig till utbildningen och i utbildningens stöduppgifter.
9 §
Förordnande till uppgiften och anställningsförhållandets
början
Kommendören för en krishanteringsstyrka och
den som tjänstgör i krishanteringsorganisationen
med generals militära grad eller tjänstgöringsgrad
förordnas till uppgiften av republikens president i statsrådet
utifrån statsrådets förslag till avgörande.
Anställningsförhållandet börjar
på utsatt dag och varar tills vidare. Den övriga
personalen förordnas för högst ett år
i sänder av försvarsministeriet eller, till den
del det gäller uppgifter som fastställs av ministeriet, av
en myndighet som förordnar till en uppgift inom försvarsmakten.
Anställningsförhållandet börjar
när den som inställer sig till tjänstgöring
anmäler sig för tjänstgöring
så som Huvudstaben bestämt. För den tid
under vilken operationen bereds kan personalen för berednings-
och beredskapsuppgifter anställas i anställningsförhållande
för viss tid.
Om Huvudstaben inte bestämmer något annat,
kan kommendören för en krishanteringsstyrka genom
beslut som han eller hon fattar innan anställningsförhållandet
löper ut förlänga anställningsförhållandet
för den som tjänstgör i styrkan med sammanlagt
högst sex månader.
Förordnande till tjänstgöring och
förlängning av anställningsförhållande
förutsätter att personen i fråga ger
sitt samtycke genom en förbindelse enligt 8 § eller
på något annat sätt.
10 §
Anställningsförhållandets upphörande
Republikens president bestämmer i statsrådet utifrån
statsrådets förslag till avgörande när
anställningsförhållandet för
kommendören för en krishanteringsstyrka och för
den som tjänstgör i krishanteringsorganisationen
med generals militära grad skall upphöra. Anställningsförhållandet
för kommendören för en krishanteringsstyrka
upphör även när krishanteringsstyrkan
upplöses.
Anställningsförhållandet för
någon annan som hör till krishanteringspersonalen än
kommendören för en krishanteringsstyrka upphör
när de tider som avses i 9 § 1 eller 2 mom. löper
ut eller när deltagandet i den militära krishanteringen
upphör.
Huvudstaben kan bestämma att ett anställningsförhållande
som avses i 2 mom. skall upphöra, om deltagandet i krishanteringen
inskränks.
En i 9 § 1 mom. avsedd myndighet som förordnar
till en uppgift kan dessutom bestämma att ett anställningsförhållande
som avses i 2 mom. i denna paragraf skall upphöra, om den
som hör till personalen av särskild orsak ansöker
om det eller om han eller hon inte fullgör sina skyldigheter
eller handlar i strid med dem eller annars konstateras vara olämplig
för tjänstgöring eller om hans eller
hennes tjänstgöringsförmåga
på grund av sjukdom eller kroppsskada eller av någon
annan orsak blivit väsentligt nedsatt. Kommendören
för en krishanteringsstyrka har under samma förutsättningar
rätt att bestämma att anställningsförhållandet
för en person som tjänstgör i styrkan
skall upphöra.
Om den som ingått förbindelse enligt 8 § underlåter
att inställa sig till utbildning eller tjänstgöring
utan giltigt skäl efter att ha fått kallelse eller
om utbildningen eller anställningsförhållandet
avslutas till följd av att han eller hon inte fullgjort
sina skyldigheter eller handlat i strid med dem, kan han eller hon åläggas
att ersätta staten för högst de mottagna
beredskapsersättningarna samt hälften av de kostnader
för utbildning och arrangemang som åsamkats staten,
enligt vad som bestäms genom förordning av försvarsministeriet.
11 §
Inverkan av hemförlovning på anställningsförhållandets
upphörande
I de fall som avses i 10 § fortsätter anställningsförhållandet
dock tills den som hör till personalen har hemförlovats
i Finland på det sätt som Huvudstaben bestämmer.
Huvudstaben kan på ansökan av personen i fråga
eller av någon annan särskild orsak bestämma
att anställningsförhållandet skall upphöra
redan före hemförlovningen i Finland samt berättiga
kommendören för en krishanteringsstyrka att förordna
om detta beträffande någon som tjänstgör
i styrkan.
12 §
Förmåner som utbetalas på grundval
av anställningsförhållandet
Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt
till förmåner enligt 13—17 och 19 § under den
tid anställningsförhållandet enligt 9
och 10 § varar. Den som hör till personalen har
emellertid inte rätt till lön, dagtraktamente
eller andra förmåner enligt denna lag för
den tid han eller hon utan giltigt skäl varit frånvarande
från tjänstgöringen eller varit anhållen
eller häktad såsom misstänkt för
ett brott för vilket han eller hon sedan döms
till straff, och inte heller för den tid han eller hon
varit arbetsoförmögen på grund av sjukdom,
om han eller hon uppsåtligen eller av grov vårdslöshet
väsentligen bidragit till sjukdomen, lytet eller kroppsskadan
eller till att tillfrisknandet förhindrats.
Bestämmelser om förmåner under tiden
för utbildning och övningar finns i 18 och 19 §.
13 §
Grundlön
Gundlönen för den som hör till krishanteringspersonalen
bestäms enligt ett avlöningssystem som baserar
sig på uppgifternas svårighetsgrad.
Grundlönen enligt avlöningssystemet motsvarar
minst den genomsnittliga månadslön som består
av en uppgiftsbaserad och en personlig lönedel och som
enligt tjänstekollektivavtal skall betalas inom försvarsmakten
för motsvarande uppgift i hemlandet.
Genom förordning av försvarsministeriet utfärdas
bestämmelser om det på uppgifternas svårighetsgrad
baserade avlöningssystemet och grundlönen enligt
kravnivå.
14 §
Lön för sjukdomstid samt moderskaps-, faderskaps-
och föräldraledighet
Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt
till lön för sjukdomstid samt till moderskaps-,
faderskaps- och föräldraledighet i enlighet med
2 kap. 11 § och 4 kap. 1—9 § i arbetsavtalslagen
(55/2001), om inte annan överenskommelse om hur
förmånerna bestäms finns i ett allmänt
kollektivavtal som gäller statstjänstemän.
15 §
Dagtraktamente
Till den som hör till krishanteringspersonalen betalas
dagtraktamente som bestäms enligt tjänstgöringsförhållandena.
Krishanteringspersonalens dagtraktamente är minst 25
euro per tjänstgöringsdygn. Dagtraktamentet kan
höjas, om en regelbundet återkommande bedömning
av tjänstgöringsförhållandena
visar att förhållandena avviker från
sedvanliga tjänstgöringsförhållanden.
Närmare bestämmelser om höjning av
dagtraktamentets belopp och om bedömningen av tjänstgöringsförhållandena
utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.
16 §
Ersättning för extra tjänstgöringskostnader
Den som hör till krishanteringspersonalen ges militärinkvartering,
förplägnad, beklädnad och sådan
utrustning som uppgiften förutsätter, om kostnaderna
inte ersätts av den som föranstaltar operationen.
Krishanteringspersonalens resor till aktionsområdet
när tjänstgöringen börjar samt
resorna från området till hemförlovningsplatsen
i Finland när tjänstgöringen avslutas
ordnas av staten. Staten betalar resekostnaderna, om inte den som
föranstaltar operationen ersätter dem. Om underhållstransporter
inte har ordnats, ersätter staten minst en permissionsresa
från tjänstgöringsområdet till
Finland och tillbaka för varje period av sex tjänstgöringsmånader
med utnyttjande av den för staten förmånligaste
flygrutten.
Närmare bestämmelser om ersättningen
för tjänstgöringskostnader i de fall
som avses i 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning
av försvarsministeriet.
17 §
Hälsovård
Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt
till hälsovård enligt lagen om hälsovården inom
försvarsmakten (322/1987).
18 §
Förmåner under utbildnings- och övningstiden
Den som är anställd vid försvarsmakten
eller gränsbevakningsväsendet i tjänste-
eller arbetsavtalsförhållande får för
den i 6 § avsedda tid då utbildning och övning
pågår lön enligt vad som i statens allmänna
tjänste- och arbetskollektivavtal bestäms
om lön vid deltagande i personalutbildning.
Den som hör till krishanteringspersonalen är under
utbildningstiden berättigad till vederlagsfri militärinkvartering,
förplägnad och beklädnad. För
resan från hemorten till utbildnings- eller övningsplatsen
när utbildningen eller övningen inleds och tillbaka
till hemorten efter avslutad utbildning eller övning betalas
ersättning för resekostnaderna enligt samma grunder
som för statstjänstemän. För
utbildnings- och övningstiden betalas ett dagtraktamente
som är minst tre fjärdedelar av beloppet av fullt
dagtraktamente i hemlandet.
Krishanteringspersonal som hör till en i 2 § 1 mom.
avsedd beredskapsenhet är för den tid utbildning
och övning pågår berättigad
till ersättning för militär övning
enligt tjänstekollektivavtal och tilläggsarvoden
som bestäms genom tjänstekollektivavtal.
Närmare bestämmelser om förmånerna
för utbildnings- och övningstiden utfärdas
genom förordning av försvarsministeriet.
19 §
Särskilda anställningsvillkor
Om möjligheterna att anställa eller hålla
kvar krishanteringspersonal eller andra till sina verkningar motsvarande
vägande skäl kräver det, kan försvarsministeriet
inom gränserna för statsbudgeten bestämma
att bättre villkor än de som anges i
12—18 § skall iakttas.
20 §
Sjukdoms- och olycksfallsersättningar
Bestämmelser om ersättning för olycksfall
i militärtjänst eller för militärtjänstsjukdom
till den som hör till krishanteringspersonalen eller som
får utbildning som avses i 6 § finns i lagen om
olycksfall i militärtjänst (1211/1990).
21 §
Grupplivförsäkring
Har någon som stod i anställningsförhållande enligt
denna lag avlidit, betalas ett ekonomiskt stöd som motsvarar
grupplivförsäkring enligt vad som i statens tjänstekollektivavtal
har överenskommits om den förmån som
motsvarar grupplivförsäkring och som betalas när
en statstjänsteman har avlidit.
Om någon som stod i anställningsförhållande enligt
denna lag har avlidit och hans eller hennes rättsinnehavare
har rätt till ersättning som den som föranstaltar
krishanteringsoperationen med anledning av samma anställningsförhållande
betalar till följd av dödsfallet, betalas stöd
enligt 1 mom. endast till den del det är större än
ersättningen.
Stödet beviljas och betalas av Statskontoret på ansökan
och med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna
om beviljande och betalning av ekonomiskt stöd som skall
betalas efter en statsanställd som har avlidit.
22 §
Pensionsrätt
Bestämmelser om den rätt till pension som
ett anställningsförhållande enligt denna
lag medför finns i lagen om statens pensioner (280/1966) och
lagen om statens familjepensioner (774/1968). Den tid som
en person varit anställd i ett anställningsförhållande
enligt denna lag räknas honom eller henne till godo för
militärpension enligt lagen om statens pensioner.
23 §
Tillgodoräknande av anställningstid
Den som stått i ett anställningsförhållande
enligt denna lag får för ålderstillägg,
semester och annan dylik förmån eller befordran
räkna till godo den tiden såsom anställning
hos staten.
24 §
Semesterersättning
Till andra än statsanställda betalas semesterersättning
enligt semesterlagen (162/2005) när ett anställningsförhållande
som avses i denna lag upphör.
25 §
Tjänstledighet och arbetsavtals- eller tjänsteförhållandets
fortbestånd
Den som är statsanställd har rätt
att få tjänstledighet eller befrielse från
arbetet för den tid utbildning eller övning enligt
6 § pågår eller ett anställningsförhållande
enligt 9 och 10 § varar.
Arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet
för en person som antas till utbildning, övning
eller tjänstgöring får inte avslutas
av arbetsgivaren på grund av utbildningen, övningen
eller tjänstgöringen eller sägas upp
medan dessa varar. Efter att utbildningen, övningen eller
tjänstgöringen har avslutats eller avbrutits skall
personen återfå sitt tidigare eller därmed
jämförbart arbete med iakttagande i tillämpliga
delar av lagen om fortbestånd av till tjänstgöring
inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande
(570/1961).
26 §
Beskattning
I fråga om beskattningen av inkomst av tjänstgöring
som grundar sig på denna lag gäller inkomstskattelagen
(1535/1992) och lagen om beskattning av begränsat
skattskyldig för inkomst (627/1978) samt vad som
bestäms i överenskommelser med främmande
stater.
Dagtraktamenten och naturaförmåner, som enligt
beslut med stöd av 13—19 § utges till krishanteringspersonalen
samt till den som får utbildning eller deltar i övning
enligt 6 § utgör inte i inkomstskattelagen avsedd
skattepliktig inkomst.
27 §
Användning av maktmedel
En militärperson som tjänstgör i
militär krishantering har vid utförandet av tjänstgöringsuppdrag
rätt att använda sådana maktmedel som är
nödvändiga med tanke på uppdraget.
Maktmedel får användas endast i den omfattning
och så länge de är nödvändiga
med tanke på uppdraget, står i ett godtagbart
förhållande till målsättningen
för operationen och stämmer överens med
de regler för användning av maktmedel som fastställts
för operationen.
Bestämmelser om excess i samband med användningen
av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i
strafflagen (39/1889).
28 §
Straffrättsligt ansvar
Personer som deltar i utbildning eller övning som avses
i 6 § eller i krishanteringstjänstgöring lyder
under de bestämmelser i 45 kap. i strafflagen som gäller
krigsmän. På brott som avses i militära
rättegångslagen (326/1983) och som sådana
personer har begått på krishanteringsoperationens
tjänstgöringsområde tillämpas
dock inte bestämmelserna om brott begångna under
krigstid. På dem tillämpas bestämmelserna
i militära disciplinlagen (331/1983) och med stöd
av den utfärdade bestämmelser till den del något
annat inte bestäms i denna paragraf.
Den tid inom vilken yrkande om häktning av en anhållen
skall tas upp enligt 1 kap. 14 § 1 mom. i tvångsmedelslagen
(450/1987) skall förlängas med den tid
som har använts för transporten av den anhållne
från krishanteringsoperationens tjänstgöringsområde
till Finland eller för domstolsledamöternas resa
från Finland till tjänstgöringsområdet.
För den som deltar i krishantering betraktas som en
femtedel av den genomsnittliga bruttodagsinkomsten enligt 2 § i
militära disciplinlagen det sammanlagda beloppet av den
förskottsinnehållning underkastade lön,
de dagtraktamenten och de enligt beskattningsvärdet beräknade
naturaförmåner för en full månad
som personen i fråga erhåller för denna
tjänstgöring, dividerat med 150. För
en person som deltar i utbildning är beloppet av disciplinboten
för en dag det samma som det dagtraktamente som betalas till
personen i fråga.
Beträffande åtal mot militärpräst
vid allmän domstol gäller dessutom kyrkolagen (1054/1993).
29 §
Behörig domstol
Domstol enligt 5 § 1 mom. i militära rättegångslagen
i fråga om den personal som nämns i 28 § i
denna lag är Helsingfors tingsrätt. Domstolen
kan vid behov sammanträda på krishanteringsoperationens
tjänstgöringsområde.
30 §
Skadestånd
Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt
att få ersättning av statens medel för
sådan skada på egendom som har uppstått
under tjänstgöringsuppdraget, förutsatt
att innehavet av den skadade egendomen har varit nödvändigt
med tanke på tjänstgöringsuppdraget.
Om den skadelidande för sin del har medverkat till
skadan eller om någon omständighet som inte hänför
sig till den händelse som föranlett skadan även
bidragit till uppkomsten av skadan, kan ersättningen nedsättas
eller helt förvägras. Från ersättningen
kan dessutom dras av det belopp som den skadelidande är
berättigad att få på grund av skadan
med stöd av någon annan lag eller frivillig försäkring.
I ersättning för skada kan betalas kostnaderna för
reparation av egendom och övriga av skadan föranledda
utgifter samt värdeminskning eller värdet av den
förstörda eller förkomna egendomen.
Ersättningen beviljas och betalas av krishanteringsstyrkan
eller Försvarsmaktens Internationella Center. Ersättningen
skall sökas skriftligen inom ett år från
den dag skadan inträffade. Till ersättningsansökan
skall fogas en tillförlitlig redogörelse för
skadefallet.
Rätten till skadestånd av den som är
ansvarig för skadan övergår till staten
den dag beslutet om utbetalning av ersättning till den
skadelidande har fattats. Rätten till skadestånd övergår
endast till den del ersättning enligt beslut betalas.
31 §
Ändamålet med registret över krishanteringspersonal
och registeransvarig
Registret över krishanteringspersonal är ett personregister
som förs med hjälp av automatisk databehandling.
De uppgifter som förts in i registret kan användas
vid val av personer till militär krishantering samt vid
planering och anordnande av utbildning och tjänstgöring.
Huvudstaben är registeransvarig för registret över
krishanteringspersonal.
32 §
Registrets datainnehåll och informationskällor
I registret får för placering och utbildning
av en person som hör eller skall väljas ut till
krishanteringspersonalen införas personbeteckning samt övriga
behövliga identifierings- och kontaktuppgifter liksom även
uppgifter om personens yrke, familjeförhållanden
och civil- och militärutbildning samt hälsotillstånd,
om uppgifterna är av betydelse med tanke på tjänstgöring
och placering i fråga om den som hör till krishanteringspersonalen,
samt uppgifter om tidpunkten och platsen för fullgörandet
av värnplikten, tidigare krishanteringstjänstgöring
samt bestraffningar och disciplinära tillrättavisningar.
Den registeransvarige har utan hinder av bestämmelserna
om tystnadsplikt rätt att för registret över
krishanteringspersonal få uppgifter som ingår
i värnpliktsregistret samt av polis-, befolkningsregister-
och fängelsemyndigheterna och de allmänna åklagarna
de uppgifter som nämns i 42 c § 1 mom. i värnpliktslagen.
Med uttryckligt samtycke av den registrerade får de
uppgifter som nämns i 1 mom. inhämtas också från
andra register än de som avses i 2 mom.
33 §
Utlämnande av samt förvaringstiden för
och annan behandling av uppgifter
Uppgifter i registret över krishanteringspersonal kan
för valet av personer till militär krishantering
lämnas ut till utrikesministeriet, inrikesministeriet och
den som föranstaltar en krishanteringsoperation. Uppgifter
kan lämnas ut också med hjälp av teknisk
anslutning.
Uppgifter om en person som har stått i anställningsförhållande
enligt denna lag sparas i registret högst två år
efter att det sista anställningsförhållandet
upphörde.
Till övriga delar tillämpas på hemlighållande och
utlämnande av uppgifter 42 d § i värnpliktslagen,
och på behandlingen av personuppgifter personuppgiftslagen
(523/1999).
34 §
Handläggning av förvaltningsärenden
På handläggningen av förvaltningsärenden som
avses i denna lag tillämpas förvaltningslagen
(434/2003).
35 §
Återkrav
Beloppet av en förmån som baserar sig på ett beslut som fattat i den ordning som avses i 13—19 § eller
skadestånd som utan grund utbetalats med stöd
av 30 § kan även återkrävas
så att beloppet senare i samband med utbetalning dras av
från motsvarande förmån eller lön
av staten till personen i fråga. Beslutet om saken fattas
av den myndighet som beviljat förmånen eller skadeståndet.
Av lön och dagtraktamente får inte med stöd av
1 mom. drivas in mera än vad som enligt lag kan utmätas
från lön.
När återkrav inleds skall grunden för återkravet
och det belopp som drivs in meddelas den som saken gäller.
Återkrav skall inledas på det sätt
som föreskrivs i denna paragraf eller anhängiggöras
i annan ordning inom tre år från utgången
av det kalenderår under vilket utbetalningen skett.
36 §
Rättelseyrkande
Den som anser att han eller hon inte på behörigt
sätt har fått en förmån som
grundar sig på beslut fattat i den ordning som föreskrivs i 13—19 § eller
att hos honom eller henne utan fog i den ordning som föreskrivs
i 35 § återkrävts en sådan förmån
eller förmån som grundar sig på beslut
enligt 30 §, får skriftligen yrka rättelse
hos den myndighet till vars uppgifter hör att ge förmånen
eller som bestämt att den skall återkrävas.
Rättelseyrkande skall framställas inom tre år från
utgången av det kalenderår under vilket förmånen
borde ha givits eller under vilket den har återkrävts.
37 §
Sökande av ändring
Den som är missnöjd med ett beslut som avses
i 9 § 1—3 mom., 10 eller 11 § eller 30 § 4 mom.
eller med ett sådant beslut som meddelats med anledning
av rättelseyrkande som avses i 36 § 1 mom. får
söka ändring i beslutet enligt förvaltningsprocesslagen
(586/1996). Besvär över ett beslut som
har fattats vid Försvarsmaktens Internationella Center
eller i en krishanteringsorganisation skall dock anföras
hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
I beslut som har fattats med stöd av 8 § 1 mom.
i denna lag får ändring inte sökas genom besvär.
38 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
200 .
Genom denna lag upphävs lagen av den 29 juni 1984 om
fredsbevarande verksamhet (514/1984) jämte ändringar.
Denna lag tillämpas också på den
finländska fredsbevarande organisation och krishanteringsorganisation
som är verksam vid lagens ikraftträdande.
En hänvisning i någon annan lag eller förordning
till en bestämmelse som upphävs genom denna lag
avser efter det att denna lag har trätt i kraft en hänvisning
till denna lag. En hänvisning i någon annan lag
eller förordning till fredsbevarande verksamhet avser efter
det att denna lag har trätt i kraft en hänvisning
till militär krishantering.