Senast publicerat 10-05-2021 19:36

Riksdagens svar RSv 22/2018 rd RP 172/2017 rd  Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försäkringsdistribution och till vissa lagar som har samband med den

RP 172/2017 rd
EkUB 2/2018 rd

Ärende

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försäkringsdistribution och till vissa lagar som har samband med den (RP 172/2017 rd). 

Beredning i utskott

Utskottets betänkande: Ekonomiutskottet (EkUB 2/2018 rd). 

Beslut

Riksdagen har antagit följande lagar: 

Lag om försäkringsdistribution 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på inledande och bedrivande av försäkringsdistribution. Bestämmelserna i denna lag om inledande och bedrivande av försäkringsdistribution gäller även inledande och bedrivande av återförsäkringsdistribution, om inte något annat föreskrivs i lag. 
2 § 
Försäkringsdistribution 
Med försäkringsdistribution avses verksamhet som består i att utföra förberedande arbete inför ingåendet av försäkringsavtal och att ge personliga rekommendationer och övrig information om försäkringsavtal samt att ingå försäkringsavtal och bistå vid förvaltning och fullgörande av försäkringsavtal. 
Som försäkringsdistribution betraktas dock inte 
1) verksamhet som består i att lämna information om försäkringar i enstaka fall inom ramen för annan affärs- eller yrkesverksamhet, om verksamheten inte syftar till att bistå kunden med att ingå eller tillämpa ett försäkringsavtal, 
2) försäkringsgivares yrkesmässiga handläggning av ansökningar om ersättning eller utredning av skador eller expertbedömning i ersättningsärenden, 
3) rådgivning som ges till samfund och konsumenter av andra än försäkringsdistributörer eller vissa sidoverksamma försäkringsförmedlare, om den som ger informationen inte vidtar några ytterligare åtgärder för att bistå kunden med att ingå ett försäkrings- eller återförsäkringsavtal. 
3 § 
Begränsning av tillämpning på återförsäkring och försäkring mot stora risker 
Bestämmelserna i 4, 32—60, 74, 75 och 78 § tillämpas inte på återförsäkringsdistribution. 
Bestämmelserna i 4, 32, 33, 36—38 §, 39 § 2 mom., 42 och 43 §, 57 § 2 mom. och 78 § tillämpas inte när försäkringsdistributörens verksamhet gäller försäkring mot stora risker. 
4 § 
Begränsning av tillämpning på vissa sidoverksamma försäkringsförmedlare 
Denna lag tillämpas med de begränsningar som anges i 2 mom. på sidoverksamma försäkringsförmedlare som endast distribuerar försäkringar 
1) där försäkringspremien som beräknad för en period av ett år uppgår till högst 600 euro eller, om varaktigheten av en resa eller annan tjänst som avses i 3 punkten är högst tre månader, försäkringspremien per försäkrad person uppgår till högst 200 euro, 
2) som kompletterar en vara eller tjänst som tillhandahållits av sidoverksamma försäkringsförmedlaren i fråga, och 
3) som täcker risken för fel eller skada på eller förlust av en vara, risken för en icke-utnyttjad tjänst eller risken i samband med en bokad resa som sålts eller tillhandahållits av sidoverksamma försäkringsförmedlaren i fråga. 
På i 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare tillämpas endast bestämmelserna i 6, 30, 32—35, 40 och 41 §, 78 § 2 mom. och 79—81 §. De nämnda sidoverksamma försäkringsförmedlarna ska innan ett försäkringsavtal ingås ge kunden ett standardiserat faktablad om skadeförsäkring. Närmare bestämmelser om faktabladet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Om försäkringsdistribution bedrivs via i 1 mom. avsedd sidoverksam försäkringsförmedlare, ska försäkringsgivaren eller försäkringsförmedlaren se till att kraven enligt 2 mom. uppfylls. 
5 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) försäkringsgivare försäkringsbolag enligt 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen (521/2008), med undantag av arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997), återförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § i försäkringsbolagslagen, försäkringsbolag enligt 2 § 1 och 2 punkten i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) och försäkringsföreningar enligt 1 § 1 mom. i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987), 
2) försäkringsmäklare en fysisk eller juridisk person som inte är försäkringsgivare eller anställd hos en sådan och som mot vederlag bedriver direktförsäkringsdistribution med stöd av ett uppdragsavtal med en annan kund än en försäkringsgivare som bedriver direktförsäkring eller som mot vederlag bedriver återförsäkringsdistribution, 
3) ombud en fysisk eller juridisk person som inte är försäkringsgivare eller anställd hos en sådan och som mot vederlag bedriver försäkringsdistribution för försäkringsgivarens räkning och på dennes ansvar, eller en fysisk eller juridisk person som inte är en sådan försäkringsgivare eller anställd hos en sådan som bedriver återförsäkring, och som mot vederlag bedriver återförsäkringsdistribution för återförsäkringsgivarens räkning och på dennes ansvar, 
4) försäkringsförmedlare försäkringsmäklare och ombud, 
5) sidoverksam försäkringsförmedlare varje fysisk eller juridisk person, med undantag av kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (610/2014) eller värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster (747/2012) eller motsvarande kreditinstitut eller värdepappersföretag i andra EES-stater, vars huvudsakliga yrkesverksamhet inte är försäkringsdistribution och som mot vederlag distribuerar endast vissa försäkringar som kompletterar en vara eller en tjänst och som inte täcker livförsäkrings- eller ansvarsförsäkringsrisker, utom när detta försäkringsskydd kompletterar den vara eller tjänst som försäkringsförmedlaren tillhandahåller som huvudsaklig yrkesverksamhet, 
6) försäkringsdistributör försäkringsgivare och försäkringsförmedlare samt sidoverksamma försäkringsförmedlare, 
7) person som deltar i försäkringsdistribution en fysisk person som är anställd hos en försäkringsdistributör och som direkt deltar i försäkringsdistribution, 
8) vederlag lön, arvode eller annan ekonomisk förmån, 
9) varaktig form varje sätt som gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till kunden personligen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen så att den är tillgänglig för användning i framtiden under en tid som är lämplig för informationens syfte, 
10) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
11) tredjeland en annan stat än en EES-stat, 
12) placeringsförsäkring livförsäkringar med undantag för
a) livförsäkringsavtal där ersättning enligt avtalet endast betalas ut vid dödsfall,
b) officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut eller för Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), eller andra pensionsförsäkringar som kan anses vara gruppförsäkringar,
 
13) professionell kund en professionell kund som avses i 1 kap. 18 § i lagen om investeringstjänster, 
14) nära bindningar betydande bindningar som avses i 1 kap. 10 § i försäkringsbolagslagen, 
15) hemmedlemsstat den EES-stat där den fysiska person som är försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare har sin hemvist eller den EES-stat där den juridiska person som är försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare har sitt stadgeenliga säte eller, om denna juridiska person inte har något stadgeenligt säte enligt nationell rätt, den EES-stat där dess huvudkontor finns, 
16) värdmedlemsstat en sådan EES-stat som inte är försäkringsförmedlarens eller den sidoverksamma försäkringsförmedlarens hemmedlemsstat och där denne har ett fast driftställe eller verksamhetsställe eller bedriver försäkringsdistribution, 
17) filial en försäkringsförmedlares eller sidoverksam försäkringsförmedlares agentur eller filial i en annan EES-stat än försäkringsförmedlarens eller den sidoverksamma försäkringsförmedlarens hemmedlemsstat, 
18) stor risk en sådan stor risk som avses i 31 kap. 4 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen, 
19) direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 om försäkringsdistribution, 
20) Solvens II-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), 
21) försäkringsbaserad investeringsprodukt en försäkringsprodukt med ett förfallo- eller återköpsvärde som helt eller delvis är direkt eller indirekt exponerat mot marknadsvolatilitet, med undantag för
a) skadeförsäkringsprodukter som anges i bilaga I (skadeförsäkringsklasser) till Solvens II-direktivet,
b) livförsäkringsavtal där ersättning enligt avtalet endast betalas ut vid dödsfall eller på grund av arbetsoförmåga som beror på en olycka, sjukdom eller funktionsnedsättning,
c) pensionsprodukter som enligt nationell rätt anses ha som främsta syfte att ge investeraren inkomst vid pensionering och berättigar investeraren till vissa ersättningar,
d) officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut eller Solvens II-direktivet,
e) individuella pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan välja pensionsprodukt eller vem som tillhandahåller pensionsprodukten.
 
En försäkringsmäklare som avses i 1 mom. 2 punkten eller ett ombud som avses i 3 punkten som bedriver direktförsäkringsdistributionsverksamhet som huvudsaklig verksamhet är inte en sidoverksam försäkringsförmedlare. 
2 kap. 
Registrering av försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare samt försäkringsförmedlarregistret 
6 § 
Rätt att bedriva försäkringsdistribution i Finland 
Försäkringsdistribution får bedrivas av 
1) fysiska och juridiska personer som är registrerade
a) i försäkringsförmedlarregistret som försäkringsförmedlare eller sidoverksamma försäkringsförmedlare, eller
b) i en annan EES-stat än i Finland och har underrättat den behöriga myndigheten i den EES-staten om bedrivande av försäkringsdistribution i Finland,
 
2) sidoverksamma försäkringsförmedlare som avses i 4 §, 
3) försäkringsgivare. 
Bestämmelser om försäkringsgivarens rätt att bedriva försäkringsdistribution som en del av den övriga försäkringsverksamheten finns i försäkringsbolagslagen, lagen om utländska försäkringsbolag och lagen om försäkringsföreningar. 
Återförsäkringsdistribution får även bedrivas av återförsäkringsförmedlare eller sidoverksamma återförsäkringsförmedlare vars hemmedlemsstat inte är en EES-stat. 
7 § 
Ansökan om registrering 
Innan en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare inleder försäkringsdistribution ska den hos Finansinspektionen ansöka om upptagning i försäkringsförmedlarregistret. Ansökan kan göras elektroniskt via försäkringsförmedlarregistret. I ansökan ska de uppgifter som avses i 8, 9 och 13 § meddelas. Uppgifterna får inte vara felaktiga eller vilseledande. 
8 § 
Förutsättningar för registrering av försäkringsmäklare 
Finansinspektionen ska registrera en sökande som försäkringsmäklare, om 
1) sökanden inte står i anställnings- eller ombudsförhållande till försäkringsgivaren eller i ett sådant på avtal eller ägande grundat förhållande eller annat beroendeförhållande som är ägnat att påverka försäkringsmäklarens verksamhet i strid med kundens intressen, 
2) sökanden är införd i handelsregistret eller något annat motsvarande offentligt register och har sitt säte i Finland eller, när sökanden är en fysisk person, denne är bosatt i Finland, 
3) sökanden inte har försatts i konkurs och, när sökanden är en fysisk person, denne har uppnått myndighetsåldern och inte har förordnats en intressebevakare eller inte har fått sin handlingsbehörighet begränsad, 
4) de personer hos sökanden som avses i 17 § 1 och 2 mom. har god vandel enligt 16 §, 
5) den i 19 § 2 mom. avsedda ledningen hos sökanden, när sökanden är en juridisk person, har yrkeskompetens enligt 18 § eller sökanden själv, när sökanden är en fysisk person, har yrkeskompetens som har visats genom en av försäkringsförmedlingsnämnden anordnad försäkringsmäklarexamen, 
6) sökanden har en ansvarsförsäkring eller en likvärdig säkerhet enligt 58 § samt ett system enligt 59 § för att hålla kundmedlen åtskilda, 
7) sökanden har de interna rutiner och förfaranden och bedömningssystem som avses i 21 § 2 mom. och en plan för ett arkiv enligt 78 § 1 mom., 
8) sökanden är en juridisk person och minst 30 procent av de personer i anställning hos sökanden som deltar i försäkringsdistribution registreras som försäkringsmäklare och de uppgifter som avses i denna paragraf och i 13 § lämnas i fråga om dem, 
9) det i ansökan om registrering har meddelats namn, personbeteckning eller födelsetid eller det företags- och organisationsnummer som avses i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) och bostadsort eller säte för de aktieägare eller medlemmar som äger minst en tiondel av försäkringsmäklaren samt hur stora dessa innehav är, 
10) det i ansökan om registrering har meddelats namn, personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer och bostadsort eller säte för de fysiska och juridiska personer som har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen (1336/1997) eller nära bindningar i förhållande till försäkringsmäklaren, 
11) det i ansökan om registrering har meddelats att de andelar som avses i 9 punkten eller nära bindningar som avses i 10 punkten inte hindrar Finansinspektionens eller övriga behöriga myndigheters effektiva skötsel av tillsynsuppgifterna. 
Vad som i 1 mom. 1—6 och 9—11 punkten föreskrivs om förutsättningarna för registrering av försäkringsmäklare tillämpas även om sökanden ansöker om registrering som sidoverksam försäkringsmäklare. 
Bestämmelserna i 1 mom. 6 och 7 punkten tillämpas inte på en fysisk person som bedriver försäkringsdistribution enbart för en i 1 mom. avsedd juridisk persons räkning. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter och handlingar som behövs för registrering. 
9 § 
Förutsättningar för registrering av ombud 
Finansinspektionen ska registrera en sökande som ombud, om 
1) sökanden är införd i handelsregistret eller ett motsvarande offentligt register och har sitt säte i Finland eller, när sökanden är en fysisk person, denne är bosatt i Finland, 
2) sökanden inte har försatts i konkurs och, när sökanden är en fysisk person, denne har uppnått myndighetsåldern och inte har förordnats en intressebevakare eller inte har fått sin handlingsbehörighet begränsad, 
3) de personer hos sökanden som avses i 17 § 1 och 2 mom. har god vandel enligt 16 §, 
4) den i 19 § 2 mom. avsedda ledningen hos sökanden, när sökanden är en juridisk person, har yrkeskompetens enligt 18 § eller sökanden själv, när sökanden är en fysisk person, har yrkeskompetens enligt den sist nämnda paragrafen, 
5) sökanden har de interna rutiner och förfaranden och bedömningssystem som avses i 21 § 2 mom. och en plan för ett arkiv enligt 78 § 1 mom., 
6) sökanden är en juridisk person och minst 30 procent av de personer i anställning hos sökanden som deltar i försäkringsdistribution registreras som ombud och de uppgifter som avses i denna paragraf och i 13 § lämnas i fråga om dem, 
7) det i ansökan om registrering har meddelats namn, personbeteckning eller födelsetid eller det företags- och organisationsnummer som avses i företags- och organisationsdatalagen och bostadsort eller säte för de aktieägare eller medlemmar som äger minst en tiondel av ombudet samt hur stora dessa innehav är, 
8) det i ansökan om registrering har meddelats namn, personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer och bostadsort eller säte för de fysiska och juridiska personer som har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen eller nära bindningar i förhållande till ombudet, 
9) det i ansökan om registrering har meddelats att de andelar som avses i 7 punkten eller nära bindningar som avses i 8 punkten inte hindrar Finansinspektionens eller övriga behöriga myndigheters effektiva skötsel av tillsynsuppgifterna. 
Vad som i 1 mom. 1—4 och 7—9 punkten föreskrivs om förutsättningarna för registrering som ombud tillämpas även när sökanden ansöker om registrering som sidoverksamt ombud. 
Bestämmelserna i 1 mom. 5 punkten tillämpas inte på en fysisk person som bedriver försäkringsdistribution enbart i anställning hos en i 1 mom. avsedd juridisk person. 
Bestämmelserna i 1 mom. 6 punkten tillämpas inte på kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen eller värdepappersföretag enligt lagen om investeringstjänster. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter och handlingar som behövs för registrering. 
10 § 
Avslag på ansökan om registrering 
Finansinspektionen kan avslå ansökan om registrering, om de uppgifter som getts i ansökan är felaktiga eller vilseledande och de brister som uppdagats i dem inte har rättats inom en av Finansinspektionen utsatt rimlig tidsfrist. 
Ansökan om registrering ska avslås, om någon av de förutsättningar som anges i 8 eller 9 § inte uppfylls. Finansinspektionen ska dessutom avslå ansökan om registrering om Finansinspektionen hindras från att på ett effektivt sätt utföra sina tillsynsuppgifter på grund av tillämplig lagstiftning i ett tredjeland eller svårigheter med att verkställa den, när lagstiftningen i fråga eller dess verkställighet rör en fysisk eller juridisk person som via nära bindningar eller bestämmande inflytande är anknuten till försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren. 
Finansinspektionen ska avslå ansökan om registrering även om det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att sökanden har för avsikt att bedriva försäkringsdistribution såsom mellanhand för någon annan. 
11 § 
Behandlingstiden för ansökan om registrering 
Finansinspektionen ska behandla ansökan om registrering inom tre månader från det att ansökan och de uppgifter som behövs för att behandla den lämnades till Finansinspektionen. 
12 § 
Försäkringsförmedlarregister 
Finansinspektionen ska föra och uppdatera ett elektroniskt försäkringsförmedlarregister. 
Finansinspektionen ska se till att Finansinspektionens webbplats är länkad till det centrala elektroniska register som förs av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten så att uppgifter kan kontrolleras. 
Finansinspektionen har rätt att ändra uppgifterna i försäkringsförmedlarregistret och i det register som förs av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. 
13 § 
Uppgifter som ska föras in i försäkringsförmedlarregistret 
Följande uppgifter ska föras in i försäkringsförmedlarregistret: 
1) i fråga om en fysisk person som har registrerats som försäkringsförmedlare namn, firma, eventuell bifirma, personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer, bostadsort och adress för det driftställe där försäkringsdistributionen huvudsakligen bedrivs, 
2) i fråga om en juridisk person som har registrerats som försäkringsförmedlare firma, företags- och organisationsnummer, säte och adress för det driftställe där försäkringsdistributionen huvudsakligen bedrivs, 
3) i fråga om en juridisk person som har registrerats som försäkringsförmedlare namnet på verkställande direktören och dennes ställföreträdare, namnen på styrelsemedlemmarna och deras suppleanter, namnen på de personer som är medlemmar i ett organ som kan jämställas med styrelsen och deras suppleanter, namnen på de ansvariga bolagsmännen samt namnen på de övriga personer som ansvarar för försäkringsdistribution, samt de nämnda personernas personbeteckning, 
4) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren är verksam som försäkringsmäklare eller ombud och huruvida försäkringsdistributionen är huvudsaklig verksamhet eller sidoverksamhet, 
5) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren bedriver försäkringsdistribution av livförsäkringar, skadeförsäkringar eller arbetspensioner och huruvida försäkringsmäklaren förmedlar penningmedel eller andra medel som hör till kunden eller försäkringsgivaren, 
6) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren bedriver återförsäkringsförmedling, 
7) uppgift om de försäkringsgivare ombudet representerar, 
8) uppgift om den som har beviljat försäkringsmäklaren ansvarsförsäkringen eller den som ställt annan likvärdig säkerhet samt ansvarsförsäkringens eller den likvärdiga säkerhetens belopp, 
9) uppgift om de stater där försäkringsförmedlaren avser att bedriva försäkringsdistribution med stöd av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster, samt kontaktuppgifter till försäkringsförmedlaren i dessa stater, 
10) i fråga om de aktieägare eller medlemmar som äger minst en tiondel av försäkringsförmedlaren namn, personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer och bostadsort eller säte samt hur stora dessa innehav är, 
11) i fråga om de fysiska och juridiska personer som har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen eller nära bindningar i förhållande till försäkringsförmedlaren namn, personbeteckning eller födelsetid eller företags- och organisationsnummer och bostadsort eller säte, 
12) uppgift om sådana av Finansinspektionen meddelade uppmaningar och förbud som har förenats med vite enligt 33 a § i lagen om Finansinspektionen (878/2008), 
13) uppgift om registreringsdag samt uppgift om avförande ur registret liksom dess orsak och tidpunkt. 
Vad som i 1 mom. 1—5 och 7—11 punkten föreskrivs om försäkringsförmedlare, försäkringsmäklare eller ombud tillämpas även på sidoverksamma försäkringsförmedlare, sidoverksamma försäkringsmäklare och sidoverksamma ombud. 
De anteckningar som avses i 1 mom. 12 punkten ska avföras ur registret när tre år har förflutit från utgången av det år då uppmaningen gavs eller förbudet meddelades. 
14 § 
Anmälan om ändringar i uppgifter 
En försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om ändringar i de uppgifter som antecknats i försäkringsförmedlarregistret samt om upphörande med affärsverksamheten och när en förutsättning för registrering inte längre uppfylls. 
Försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren ska senast en månad i förväg underrätta Finansinspektionen om ändringar som görs i uppgifter enligt 13 och 22 § när det gäller sådan verksamhet som förmedlaren bedriver i en annan EES-stat än Finland. Finansinspektionen ska anmäla ändringarna till den behöriga myndigheten i den andra EES-staten så snart som möjligt och senast en månad efter det att Finansinspektionen fick informationen. 
15 § 
Utlämnande av uppgifter ur försäkringsförmedlarregistret samt uppgifters tillgänglighet 
Var och en har rätt att genom att ange företags- och organisationsnummer, firma eller bifirma få uppgifter som avses i 3 mom. om försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren ur försäkringsförmedlarregistret. Uppgifter om de anmälningspliktiga som antecknats i registret kan också sökas samlat på grundval av näringsverksamhet. 
Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får uppgifter om fysiska personers namn eller födelsetid lämnas ut i form av utskrifter, genom teknisk anslutning eller på något annat sätt i elektronisk form eller göras allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät. Personuppgifter kan i ett elektroniskt datanät sökas endast genom enskilda sökningar. Uppgift om en personbetecknings slutled får lämnas ut endast om utlämnandet uppfyller kraven i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Förutsättning för att uppgift om en personbetecknings slutled ska lämnas är att den som ber om uppgifterna ger Finansinspektionen en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. 
Följande uppgifter i registret ska Finansinspektionen dock hålla allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät: 
1) en enskild näringsidkares namn, firma, eventuell bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning och besöksadress för det driftställe där försäkringsdistributionen huvudsakligen bedrivs, 
2) en juridisk persons firma, eventuella bifirma, företags- och organisationsnummer eller annan motsvarande beteckning och besöksadress för det driftställe där försäkringsdistributionen huvudsakligen bedrivs, 
3) namnet på verkställande direktören och dennes ställföreträdare, namnen på styrelsemedlemmarna och deras suppleanter, namnen på de personer som är medlemmar i ett organ som kan jämställas med styrelsen och deras suppleanter, namnen på de ansvariga bolagsmännen samt namnen på de övriga personer som ansvarar för försäkringsdistribution, 
4) uppgift om registreringsdag samt uppgift om avförande ur registret liksom dess orsak och tidpunkt, 
5) uppgift om att försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren är ombud för en eller flera försäkringsgivare och uppgift om dessa försäkringsgivare, 
6) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren bedriver försäkringsdistribution av skadeförsäkringar, livförsäkringar eller återförsäkringar samt huruvida försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren förmedlar penningmedel eller andra medel som hör till kunden eller försäkringsgivaren, 
7) uppgift om vilka EES-stater försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren distribuerar försäkringar i, 
8) uppgift om till försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren meddelade offentliga varningar och andra administrativa påföljder och om sådana förbud som förenats med vite, 
9) uppgift om vem som har beviljat försäkringsmäklaren ansvarsförsäkring eller ställt annan likvärdig säkerhet samt ansvarsförsäkringens eller den likvärdiga säkerhetens belopp. 
3 kap. 
God vandel och yrkeskompetens 
16 § 
God vandel 
God vandel har den som inte genom en lagakraftvunnen dom under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren har dömts till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva försäkringsdistribution. En person anses dock inte ha god vandel, om han eller hon annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig vara uppenbart olämplig. 
Bestämmelser om näringsförbuds inverkan på behörigheten finns i lagen om näringsförbud (1059/1985). 
17 § 
Personer med god vandel 
Hos försäkringsgivare och försäkringsförmedlare ska anställda personer som deltar i försäkringsdistribution och personer som ansvarar för försäkringsdistribution ha god vandel. Hos sidoverksamma försäkringsförmedlare ska de personer som ansvarar för försäkringsdistribution ha god vandel. 
Om försäkringsförmedlaren är en juridisk person, ska försäkringsförmedlarens ledning och den som antingen direkt eller indirekt innehar minst en tiondel av aktiebolagets aktier eller av det röstetal som aktierna medför eller, om det är fråga om någon annan sammanslutning än ett aktiebolag, den som har motsvarande äganderätt eller bestämmande inflytande, ha god vandel. 
Om en juridisk person bedriver annan reglerad och övervakad verksamhet inom finansbranschen och om det med stöd av någon annan författning som gäller finansierings- eller försäkringsbranschen kontrolleras att personer som avses i 1 och 2 mom. har god vandel, behöver deras goda vandel inte kontrolleras med stöd av denna lag. En utredning om god vandel som har gjorts med stöd av annan finans- eller försäkringslagstiftning kan beaktas vid tillämpningen av denna lag. 
18 § 
Yrkeskompetens 
Tillräcklig yrkeskompetens och kunskap har en person som har tillräcklig kännedom om de försäkringar som han eller hon distribuerar och om den lagstiftning som behövs vid försäkringsdistribution. Ombud och sidoverksamma ombud ska därtill ha kännedom om god försäkringssed, samt försäkringsmäklare och sidoverksamma försäkringsmäklare ska därtill ha kännedom om god försäkringsmäklarsed. 
Bestämmelser om minimikrav på yrkeskompetens och kunskaper utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 
19 § 
Personer med yrkeskompetens 
En person som deltar i försäkringsdistribution och en person som ansvarar för försäkringsdistribution ska ha sådan yrkeskompetens och kunskap som behövs med tanke på arten och omfattningen av arbetsuppgifterna. 
Om försäkringsförmedlaren är en juridisk person, ska försäkringsförmedlarens ledning ha tillräcklig yrkeskompetens och kunskap. 
Försäkringsgivaren ska säkerställa att anställda personer som deltar i försäkringsdistribution, ombud och sidoverksamma ombud har tillräcklig yrkeskompetens och kunskap. 
20 § 
Upprätthållande och utvecklande av yrkeskompetensen 
En person som deltar i försäkringsdistribution och en person som ansvarar för försäkringsdistribution hos en försäkringsdistributör ska ständigt upprätthålla och utveckla en sådan yrkeskompetens som är tillräcklig med hänsyn till arten och omfattningen av arbetsuppgifterna. Minst 15 timmar yrkesutbildning och utveckling per år betraktas som tillräckligt med hänsyn till upprätthållandet och utvecklandet av yrkeskompetensen hos en person som deltar i försäkringsdistribution samt en person som ansvarar för försäkringsdistribution hos en försäkringsgivare och försäkringsförmedlare. 
21 § 
Bedömningen av och tillsynen över yrkeskompetensen 
Försäkringsdistributören ska med beaktande av 18 och 19 § fastställa kraven på yrkeskompetens i de arbetsuppgifter som utförs av de personer som deltar i försäkringsdistribution. 
Försäkringsförmedlare och försäkringsgivare ska ta fram en funktion och ha interna rutiner och förfaranden samt bedömningssystem för att säkerställa och övervaka att kraven på yrkeskompetens uppfylls på behörigt sätt. Rutinerna och förfaranden samt bedömningssystemen ska tillämpas och ses över regelbundet. 
4 kap. 
Etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster för försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare 
22 § 
Anmälan om avsikt att inleda försäkringsdistribution i en annan EES-stat 
En försäkringsförmedlare och sidoverksam försäkringsförmedlare som har för avsikt att distribuera försäkringar i en eller flera andra EES-stater än Finland ska göra en anmälan till Finansinspektionen om saken. Till anmälan ska det fogas en redogörelse för 
1) kontakt- och registeruppgifterna för försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren, 
2) uppgifterna om gruppen, 
3) de försäkringar som kommer att distribueras, 
4) de stater där försäkringar kommer att distribueras, 
5) de försäkringsgivare som ombudet eller sidoverksamma ombudet representerar. 
Om avsikten är att distribuera försäkringar via en filial eller ett fast driftställe med jämförbar form som etablerats i EES-staten, ska utöver vad som anges i 1 mom. följande uppgifter ges: 
1) adressen där dokument kan erhållas, 
2) namnet på den person som ansvarar för filialens eller det fasta driftställets verksamhet. 
23 § 
Skyldighet att sända uppgifter till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten 
Finansinspektionen ska inom en månad från mottagandet av de uppgifter som avses i 22 § sända uppgifterna till de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaterna. Om försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren har anmält sin avsikt att etablera en filial eller ett fast driftställe, ska Finansinspektionen sända uppgifterna, om inte Finansinspektionen har skäl att ifrågasätta försäkringsförmedlarens eller den sidoverksamma försäkringsförmedlarens organisatoriska struktur eller ekonomiska situation. När Finansinspektionen fått bekräftelse av den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om att uppgifterna har mottagits, ska Finansinspektionen skriftligen meddela försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren att den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten tagit emot uppgifterna. 
Om Finansinspektionen har vägrat sända anmälan om etablering av filial eller fast driftställe, ska den inom en månad från mottagandet av de uppgifter som avses i 22 § fatta ett motiverat beslut i ärendet. Försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren får söka ändring i beslutet genom besvär. 
Om Finansinspektionen inte inom en månad från mottagandet av de uppgifter som avses i 22 § har sänt anmälan om etablering av filial eller fast driftställe, får försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren söka ändring genom besvär. Besvären anses då gälla Finansinspektionens avslagsbeslut. Besvär kan anföras tills Finansinspektionen har fattat beslut om sändande av anmälan. Finansinspektionen ska upplysa besvärsmyndigheten om att beslut har meddelats i det ärende som besvären gäller. 
24 § 
Rätt att inleda försäkringsdistribution i en EES-stat med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster 
En försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare får i den värdmedlemsstat förmedlaren uppgett i sin anmälan inleda försäkringsdistribution med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster omedelbart efter det att förmedlaren har fått det i 23 § 1 mom. avsedda skriftliga meddelandet från Finansinspektionen. Finansinspektionen ska samtidigt underrätta försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren om kontaktpunkten i värdmedlemsstaten. 
Försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren ska iaktta de bestämmelser om allmänt intresse som offentliggörs vid kontaktpunkten i värdmedlemsstaten. 
25 § 
Rätt att inleda försäkringsdistribution i en EES-stat med stöd av etableringsfriheten 
En försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare får i den värdmedlemsstat förmedlaren uppgett i sin anmälan inleda försäkringsdistribution genom en filial eller ett fast driftställe efter det att förmedlaren från Finansinspektionen har fått det i 23 § 1 mom. avsedda skriftliga meddelandet samt information om de nationella bestämmelser om allmänt intresse som ska iakttas i värdmedlemsstaten. 
Om Finansinspektionen inte inom en månad från sändandet av uppgifterna om etablerande av filial eller fast driftställe enligt 22 § till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten har informerats av den behöriga myndigheten om de nationella bestämmelser om allmänt intresse som ska iakttas i värdmedlemsstaten, får försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren efter denna tidsfrist inleda försäkringsdistribution genom en filial eller ett fast driftställe i den staten. 
Försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren ska iaktta de bestämmelser om allmänt intresse som gäller i värdmedlemsstaten. 
26 § 
Förfarandet då en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare från en annan EES-stat inleder försäkringsdistribution i Finland 
Då den behöriga myndigheten i en annan EES-stat sänder Finansinspektionen uppgifter som motsvarar de i 22 § avsedda uppgifterna och gäller inledande av försäkringsdistribution i Finland med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten, ska Finansinspektionen utan dröjsmål bekräfta mottagandet av uppgifterna till den behöriga myndigheten i den andra EES-staten. 
Finansinspektionen ska dessutom inom en månad från mottagandet av uppgifterna från den behöriga myndigheten i den andra EES-staten informera den myndigheten om de bestämmelser om allmänt intresse i Finland vars efterlevnad utgör en förutsättning för etablering av en filial eller ett fast driftställe. 
27 § 
Rätt att inleda försäkringsdistribution i Finland med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster 
En i en annan EES-stat registrerad försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare får inleda försäkringsdistribution med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster omedelbart efter det att förmedlaren har fått ett meddelande från den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om att Finansinspektionen har mottagit anmälan om inledande av verksamhet i Finland. 
En i en annan EES-stat registrerad försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare ska iaktta bestämmelserna om allmänt intresse i Finland. 
28 § 
Rätt att inleda försäkringsdistribution i Finland med stöd av etableringsfriheten 
En i en annan EES-stat registrerad försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare får inleda försäkringsdistribution genom en filial eller ett fast driftställe i Finland efter det att förmedlaren har fått ett meddelande från den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om att Finansinspektionen har mottagit anmälan om inledande av verksamhet i Finland, samt information om de nationella bestämmelser om allmänt intresse som ska iakttas i Finland. 
En i en annan EES-stat registrerad försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare ska iaktta bestämmelserna om allmänt intresse i Finland. 
29 § 
Finansinspektionens anmälningsskyldighet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten 
Finansinspektionen ska underrätta Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om sådana i Finland registrerade försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare som har anmält att de avser att bedriva försäkringsdistribution i en annan EES-stat än Finland med stöd av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster. 
5 kap. 
Uppföranderegler och informationsskyldighet 
30 § 
Försäkringsdistributörens verksamhet och prioritering av kundens intresse 
Försäkringsdistributörer ska handla hederligt, opartiskt, professionellt och omsorgsfullt och på ett sätt som är förenligt med kundernas intressen. Försäkringsgivare, ombud och sidoverksamma ombud ska därtill iaktta god försäkringssed och försäkringsmäklare och sidoverksamma försäkringsmäklare därtill god försäkringsmäklarsed. 
En försäkringsdistributör får inte ta emot belöning eller premiera eller bedöma sina anställdas prestationer på ett sätt som motverkar kravet på att handla i överensstämmelse med kundernas intressen. En försäkringsdistributör får inte införa sådana försäljningsmål eller betala arvoden eller erbjuda andra förmåner som kan uppmuntra försäkringsdistributören eller dennes anställda att rekommendera en kund andra försäkringar än en försäkring som bäst motsvarar kundens behov och krav. 
31 § 
Anlitande av registrerad försäkringsförmedlare 
En försäkringsdistributör får endast använda försäkringsdistributionstjänster som tillhandahålls av registrerade försäkringsförmedlare, registrerade sidoverksamma försäkringsförmedlare eller i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare. 
32 § 
Information om försäkringsgivare 
En försäkringsgivare ska innan ett försäkringsavtal ingås ge kunden åtminstone följande information: 
1) firma, kontaktuppgifter, besöksadress för driftstället och uppgift om att försäkringsgivaren är verksam som försäkringsgivare, 
2) uppgift om huruvida försäkringsgivaren ger personliga rekommendationer om de försäkringar som den distribuerar, 
3) uppgift om de domstolsförfaranden och förfaranden utanför domstol genom vilka kunder och andra berörda parter kan anmäla klagomål mot försäkringsgivaren. 
33 § 
Information om försäkringsförmedlare 
Ett ombud ska innan ett försäkringsavtal ingås och en försäkringsmäklare ska innan ett uppdragsavtal ingås ge kunden åtminstone 
1) sitt namn eller firma, sina kontaktuppgifter och besöksadressen för sitt driftställe, 
2) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren agerar som försäkringsmäklare för kunden eller som ombud i försäkringsgivarens namn och för dennes räkning, 
3) uppgift om i vilket försäkringsförmedlarregister försäkringsförmedlaren har införts och hur registreringen kan kontrolleras, 
4) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren ger personliga rekommendationer om de försäkringar som den distribuerar, 
5) uppgift om huruvida försäkringsmäklaren ger personliga rekommendationer som bygger på en opartisk analys av försäkringar, 
6) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren enligt avtalet eller avtalen är förpliktad att representera en eller flera försäkringsgivare eller den som avses i 31 § samt namnen på dessa med vilka försäkringsförmedlaren bedriver förmedling, 
7) uppgift om huruvida försäkringsförmedlaren, direkt eller indirekt, innehar minst en tiondel av en viss försäkringsgivares röstetal eller kapital eller har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen eller nära bindningar i förhållande till försäkringsgivaren, 
8) om försäkringsförmedlaren är en juridisk person, uppgift om huruvida en viss försäkringsgivare eller dess moderföretag, direkt eller indirekt, innehar minst en tiondel av försäkringsförmedlarens röstetal eller kapital eller huruvida försäkringsgivaren har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § i bokföringslagen i försäkringsförmedlaren eller nära bindningar till denna, 
9) uppgift om de domstolsförfaranden och förfaranden utanför domstol genom vilka kunder och andra berörda parter kan anmäla klagomål mot försäkringsförmedlaren. 
En sidoverksam försäkringsförmedlare ska ge kunden den information som avses i 1 mom.   1—3, 6 och 9 punkten. 
En försäkringsförmedlare som distribuerar arbetspensionsförsäkring ska ge kunden den information som avses i 1 mom., och en sidoverksam försäkringsförmedlare den information som avses i 2 mom. om arbetspensionsförsäkring och företrädande av ett arbetspensionsförsäkringsbolag. 
34 § 
Marknadsföring 
Försäkringsdistributören ska i sin marknadsföring ge kunden all sådan information om sina försäkringsförmedlingstjänster och tillgängliga försäkringar eller andra nyttigheter som kan ha betydelse när kunden ska fatta beslut om försäkringar eller andra nyttigheter. 
En försäkringsdistributörs marknadskommunikation ska alltid klart och tydligt kunna identifieras som sådan. Den information som försäkringsdistributören ger ska vara saklig, exakt och tydlig. Försäkringsdistributören får inte i sin marknadsföring ge osann eller vilseledande information eller i övrigt använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller strider mot god försäkringssed eller god försäkringsmäklarsed. Bestämmelser om förfaranden som från konsumentsynpunkt är otillbörliga eller strider mot god sed finns även i 2 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). 
Försäkringsdistributörers marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig. 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag tillämpas i fråga om försäkringsgivares, ombuds och sidoverksamma ombuds informationsskyldighet bestämmelserna i 2 kap. i lagen om försäkringsavtal (543/1994) och i 31 kap. 2 § i försäkringsbolagslagen. Ett ombud och ett sidoverksamt ombud ska i sin marknadsföring uppge vilka försäkringsgivare det representerar, och vid marknadsföringen av en enskild försäkring vilken försäkringsgivares försäkring det är fråga om. En försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare får inte i sin marknadsföring uppge att den representerar en viss försäkringsgivare. 
En försäkringsdistributör som är registrerad i någon annan EES-stat än Finland ska vid behov, i syfte att ge rätt bild av sina försäkringsförmedlingstjänster, i sin marknadsföring uppge vilka försäkringsgivares försäkringar försäkringsdistributionen uteslutande gäller och huruvida försäkringsdistributören lämnar information som bygger på en opartisk analys enligt 36 § 4 mom. 
35 § 
Försäkringsmäklares skyldighet att klarlägga kundens behov av försäkring 
En försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare ska innan den distribuerar en försäkring begära upplysningar av kunden om dennes behov av och krav på försäkring och fastställa försäkringsbehovet med beaktande av de erhållna upplysningarna. 
36 § 
Försäkringsmäklares informationsskyldighet 
Innan ett försäkringsavtal ingås ska en försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare ge kunden information om de försäkringsformer och om försäkringspremier och försäkringsvillkor samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det försäkringsbehov som kunden fastställts ha. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet. Den information som försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren ger ska vara opartisk. 
Den information som avses i 1 mom. och i 48 § ska ges i begriplig form. När informationen ges ska hänsyn tas till försäkringens komplexitet och huruvida kunden är konsument eller en person som i enlighet med 3 § 2 mom. i lagen om försäkringsavtal kan jämställas med en konsument, eller någon annan person, samt kundens eller kundgruppens övriga egenskaper. 
Bestämmelser om förhandsinformation som ska ges vid distansförsäljning av försäkringsförmedlingstjänster och försäkringar finns i 6 a kap. i konsumentskyddslagen. 
Den information som avses i 1 mom. och som ska ges till kunden ska bygga på en opartisk analys av tillräckligt många av de försäkringar som är tillgängliga på marknaden, om inte försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren och kunden uttryckligen kommit överens om något annat. 
37 § 
Försäkringsmäklares personliga rekommendationer 
En försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare ska ge kunden en personlig rekommendation om val av en viss eller vissa försäkringar, om inte försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren och kunden uttryckligen kommit överens om något annat. Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren som ger personliga rekommendationer ska samtidigt redogöra för kunden varför den försäkring eller de försäkringar som rekommenderas bäst motsvarar kundens försäkringsbehov. 
En rådgivningsskyldighet motsvarande den som föreskrivs i 1 mom. gäller en försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare också då ett försäkringsavtal ingås med en person vars vanliga vistelseort eller fasta driftställe finns i en EES-stat vars lagstiftning förutsätter att sådan rådgivning ges vid försäljning av försäkringar. 
Om försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren inte får de upplys-ningar av kunden som behövs för att ge en personlig rekommendation, ska försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren informera kunden om att en personlig rekommendation inte kan ges. 
38 § 
Information om vederlag 
En försäkringsgivare, ett ombud eller ett sidoverksamt ombud ska i god tid innan ett försäkringsavtal ingås ge kunden information om arten av det vederlag som försäkringsgivarens anställda, ombudet eller det sidoverksamma ombudet får för distributionen eller försäljningen av försäkringen. 
Försäkringsdistributören ska i god tid innan ett försäkringsavtal ingås lämna information till kunden om sådana i 1 mom. avsedda vederlag som försäkringsgivarens anställda, försäkringsförmedlare eller sidoverksamma försäkringsförmedlare får för sådana betalningar utöver fortlöpande försäkringspremier eller tidsbestämda betalningar som kunden är skyldig att betala på basis av försäkringsavtalet. 
39 § 
Lämnande av information i varaktig form eller på en webbplats 
De uppgifter som avses i 32, 33 och 35—38 § ska innan avtal ingås lämnas i pappersform, i någon annan varaktig form eller på en webbplats. Närmare bestämmelser om vilket sätt som ska användas för att lämna uppgifter i förekommande fall samt om allmänna krav på lämnandet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Det standardiserade faktablad som gäller de skadeförsäkringar som avses i bilaga I till Solvens II-direktivet ska dock lämnas i pappersform eller i någon annan varaktig form. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anges i faktabladet, om faktabladets språk samt om annat som gäller faktabladet får utfärdas genom förordning av statsrådet, med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 20.5—20.9 i direktivet. Närmare bestämmelser om formerna för det standardiserade faktabladet och om hur uppgifterna i det ska presenteras i detalj utfärdas genom kommissionens tekniska tillsynsstandarder. 
Trots bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska kunden alltid på begäran i pappersform få de uppgifter som ska lämnas innan försäkringsavtalet ingås. Ingen avgift får tas ut för tillhandahållandet av uppgifterna. 
På försäkringsmäklares eller sidoverksamma försäkringsmäklares telefonförsäljning av försäkringsförmedlingstjänster och försäkringar tillämpas bestämmelserna i 6 a kap. 11 § 2 mom. i konsumentskyddslagen. 
40 § 
Förbud mot bindningsförfarande vid konsumentköp 
Om en försäkring erbjuds tillsammans med en vara eller tjänst som inte är en försäkring till en konsument eller annan fysisk person, eller till en juridisk person som med beaktande av arten och omfattningen av dennes näringsverksamhet eller annan verksamhet samt förhållandena i övrigt i sin egenskap av försäkringsgivarens avtalspart kan jämställas med en konsument, ska kunden även ges möjlighet att köpa försäkringen och den erbjudna varan eller tjänsten separat. Ett villkor för erbjudandet får inte vara att vid erbjudandet av en vara eller en annan tjänst än försäkring kunden ingår ett försäkringsavtal med en viss försäkringsgivare eller vid erbjudandet av en försäkring kunden ingår ett avtal med en viss varuleverantör eller tjänsteleverantör. 
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på försäkringar som erbjuds tillsammans med investeringstjänster som avses i 1 kap. 11 § i lagen om investeringstjänster, konsumentkrediter som avses i 7 kap. 1 § i konsumentskyddslagen eller betalkonton som avses i 8 § 5 punkten i betaltjänstlagen (290/2010). 
Konsumenter och personer som i enlighet med 1 mom. kan jämställas med en konsument ska ges en adekvat beskrivning av de olika beståndsdelarna i avtalet eller paketet samt separata uppgifter om kostnaderna för respektive beståndsdel och om hur ändringar i förhållandet mellan beståndsdelarna medför ändringar av risken eller försäkringsskyddet. 
41 § 
Samerbjudanden och förbud mot bindningsförfarande av försäkringar som underordnade produkter vid andra köp än konsumentköp 
Om en försäkring erbjuds tillsammans med en underordnad vara eller tjänst som inte är en försäkring till andra kunder än vad som avses i 40 §, ska kunden informeras om huruvida det är möjligt att köpa de olika beståndsdelarna separat. 
Om en försäkring är underordnad en vara eller tjänst som inte är en försäkring och erbjuds till andra kunder än vad som avses i 40 §, ska kunden ges möjlighet att köpa varan eller tjänsten separat. Bestämmelserna i detta moment tillämpas dock inte på försäkringar som erbjuds tillsammans med investeringstjänster som avses i 1 kap. 11 § i lagen om investeringstjänster, konsumentkrediter som avses i 7 kap. 1 § i konsumentskyddslagen eller betalkonton som avses i 8 § 5 punkten i betaltjänstlagen. 
Om det är möjligt att separat köpa försäkringen eller den vara eller tjänst som inte är en försäkring, ska kunden ges en adekvat beskrivning av de olika beståndsdelarna i avtalet eller paketet samt separata uppgifter om kostnaderna för respektive beståndsdel och om hur ändringar i förhållandet mellan beståndsdelarna medför ändringar av risken eller försäkringsskyddet. 
42 § 
Produkthanteringssystem 
Försäkringsgivaren ska tillämpa, upprätthålla och regelbundet se över ett förfarande för godkännande av försäkringar som är proportionerligt i förhållande till de försäkringar som försäkringsgivaren distribuerar. Inom ramen för förfarandet för godkännande ska 
1) nya försäkringar och betydande förändringar av befintliga försäkringar godkännas innan försäkringen marknadsförs eller distribueras till kunder, 
2) en specificerad målmarknad fastställas för varje försäkring, 
3) de relevanta riskerna för varje specificerad målmarknad bedömas, 
4) en distributionsstrategi utarbetas för varje specificerad målmarknad. 
Försäkringsgivaren ska förstå de försäkringar som den distribuerar eller marknadsför och regelbundet se över dem. Vid översynen ska alla händelser som kan påverka eventuella risker för den specificerade målmarknaden beaktas. Vid översynen ska åtminstone bedömas huruvida försäkringen fortfarande motsvarar behoven hos kunderna på målmarknaden och huruvida den avsedda distributionsstrategin fortfarande är ändamålsenlig. 
Försäkringsgivaren ska lämna tillräcklig information om försäkringarna, förfarandet för godkännande och de specificerade målmarknaderna till sina anställda och försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare. 
En försäkringsförmedlare som utvecklar en försäkring ska iaktta bestämmelserna om försäkringsgivare i 1—3 mom. 
Bestämmelser om iakttagandet av de principer som gäller förfarandet för godkännande finns även i Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2358 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller produkttillsyns- och styrningskrav för försäkringsföretag och försäkringsdistributörer. 
43 § 
Distribution av försäkringar som utvecklats av någon annan 
Om en försäkringsdistributör lämnar ett erbjudande eller ger en personlig rekommendation om en försäkring som den själv inte utvecklar, ska försäkringsdistributören ha lämpliga rutiner för att få tillgång till sådan information som avses i 42 § 3 mom. och skaffa sig kännedom om försäkringarnas särdrag och om de specificerade målmarknaderna. 
6 kap. 
Tilläggskrav för placeringsförsäkringar 
44 § 
Organisatoriska och administrativa system för att förebygga intressekonflikter 
Utöver vad som föreskrivs i 30 § ska en försäkringsgivare och försäkringsförmedlare tillämpa och upprätthålla sådana organisatoriska och administrativa system som med hänsyn till arten och omfattningen av affärsverksamheten och de erbjudna försäkringarna och tjänsterna effektivt förebygger intressekonflikter. 
Med hjälp av de organisatoriska och administrativa systemen ska försäkringsgivare och försäkringsförmedlare vidta behövliga åtgärder för att identifiera, förebygga och förhindra intressekonflikter som kan uppkomma mellan kunder och försäkringsgivare eller försäkringsförmedlare eller kunder emellan i samband med försäkringsdistribution. Åtgärderna gäller de personer som deltar i försäkringsdistribution, de personer och ledningen som ansvarar för försäkringsdistributionen samt andra personer som på grund av bestämmande inflytande har bindningar direkt eller indirekt till försäkringsgivaren eller försäkringsförmedlaren. 
45 § 
Förfarandet vid intressekonflikter 
När det uppstår en intressekonflikt ska försäkringsgivaren eller försäkringsförmedlaren handla så att intressekonflikten inte negativt påverkar skyldigheten att bedriva försäkringsdistribution på ett hederligt, opartiskt, professionellt och omsorgsfullt sätt och i enlighet med kundens intresse. 
Om en intressekonflikt trots de organisatoriska och administrativa systemen inte kan undvikas, ska en försäkringsmäklare innan uppdragsavtal ingås och en försäkringsgivare och ett ombud innan ett försäkringsavtal ingås tydligt informera kunden om den allmänna arten av och anledningen till intressekonflikten. Informationen om intressekonflikten ska ges i tillräckligt begriplig form så att kunden kan fatta försäkringsbeslut utifrån informationen. Informationen ska lämnas till kunden i pappersform eller i någon annan varaktig form på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
Bestämmelser om bestämning av typer av intressekonflikter och om övriga åtgärder vid intressekonflikter finns även i Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter. 
46 § 
Tryggandet av tjänstekvaliteten i samband med incitament 
Vid distribution av en placeringsförsäkring eller en sidotjänst får incitament som har erbjudits eller betalats till eller av någon annan part än kunden eller en person på kundens vägnar inte negativt påverka kvaliteten på tjänsten till kunden. Incitamentet får inte heller negativt påverka skyldigheten att bedriva försäkringsdistribution på ett hederligt, opartiskt, professionellt och omsorgsfullt sätt och i enlighet med kundens intresse. 
Bestämmelser om bedömning av negativa verkningar av incitament och av iakttagandet av kraven på professionalitet finns även i Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter. 
47 § 
Begäran av upplysningar av kunden vid distribution av placeringsförsäkringar 
Utöver vad som i 35 § föreskrivs om en försäkringsmäklares skyldighet att klarlägga kundens försäkringsbehov, ska en försäkringsmäklare vid distribution av placeringsförsäkringar begära in upplysningar av kunden om dennes erfarenhet av och kunskaper om investeringsområdet för försäkringen i fråga samt, när personliga rekommendationer ges, upplysningar om kundens ekonomiska situation, inklusive kundens risktolerans och förmåga att bära förluster. 
48 § 
Försäkringsmäklares informationsskyldighet vid distribution av placeringsförsäkringar 
Utöver vad som i 36 § föreskrivs om en försäkringsmäklares informationsskyldighet, ska försäkringsmäklaren innan ett avtal om placeringsförsäkring ingås fästa uppmärksamhet vid sådana omständigheter som är väsentliga för valet av olika slags placeringsförsäkringar och investeringsobjekt som hänför sig till dem, med särskild hänsyn till kundens erfarenhet av och kunskaper om investeringar och mål med investeringen. 
Uppgifter om avgifter som tas ut för placeringsförsäkringen och investeringsobjekt som hänför sig till den ska räknas samman så att kunden kan förstå kostnaderna för försäkringen liksom deras kumulativa verkan på försäkringens avkastning och kapitaltillväxt. Kunden ska även varnas för de risker som är förknippade med försäkringen eller investeringsobjekt som hänför sig till den eller den föreslagna investeringsstrategin samt ges information om hur riskerna kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av målet med investeringen. 
Bestämmelser om lämnande av faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter). 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur kostnaderna för och intäkterna av placeringsförsäkringar samt tillväxten för försäkringssparandet ska beräknas och meddelas till kunden. Finansinspektionen får dessutom meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ges om utvecklingen av det på betalda försäkringspremier baserade återköpsvärdet för livförsäkring och om de försäkringsersättningar som ska betalas vid skadefall. 
49 § 
Ändamålsenlighetsbedömning 
En försäkringsmäklare ska bedöma huruvida en planerad placeringsförsäkring och eventuella anknutna tilläggstjänster är ändamålsenliga för kunden med beaktande av kundens erfarenhet av och kunskaper om investeringsområdet för försäkringen i fråga. Om försäkringsmäklaren bedömer att placeringsförsäkringen och eventuella anknutna tilläggstjänster inte är ändamålsenliga för kunden, ska försäkringsmäklaren varna kunden om det. Om kunden inte lämnar tillräckliga upplysningar för att placeringsförsäkringens och eventuella anknutna tilläggstjänsters ändamålsenlighet ska kunna bedömas, ska försäkringsmäklaren varna kunden om att placeringsförsäkringens och anknutna tilläggstjänsters ändamålsenlighet för kunden inte kan bedömas. 
Bestämmelser om ändamålsenlighetsbedömning finns även i Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter. 
50 § 
Personlig rekommendation och lämplighetsbedömning 
En försäkringsmäklare ska ge kunden en personlig rekommendation om val av en viss placeringsförsäkring eller vissa placeringsförsäkringar, om inte försäkringsmäklaren och kunden uttryckligen kommit överens om något annat. Då försäkringsmäklaren ger en personlig rekommendation till kunden ska den rekommendera kunden sådana placeringsförsäkringar som är lämpliga för kunden med beaktande av kundens erfarenhet av och kunskaper om investeringsområdet för försäkringen i fråga samt kundens mål med investeringen och ekonomiska situation, inklusive risktolerans och förmåga att bära förluster. Även de rekommenderade tilläggstjänsterna ska vara lämpliga för kunden. Om kunden inte lämnar tillräckliga upplysningar för att placeringsförsäkringens och de anknutna tilläggstjänsternas lämplighet ska kunna bedömas, ska försäkringsmäklaren varna kunden om att en personlig rekommendation inte kan ges. 
Av rekommendationen ska åtminstone framgå hur den rekommenderade placeringsförsäkringen motsvarar kundens förväntningar, mål med investeringen och ekonomiska situation. Rekommendationen ska lämnas till kunden innan försäkringsavtalet ingås, på papper eller i någon annan varaktig form, på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Rekommendationen får dock lämnas omedelbart efter det att avtalet har ingåtts, om avtalet ingås med hjälp av en sådan teknik för distanskommunikation att rekommendationen inte kan lämnas i en varaktig form innan avtalet ingås och om kunden har gett sitt samtycke till att få rekommendationen i efterhand och inte har önskat senarelägga ingåendet av avtalet trots att försäkringsmäklaren har erbjudit denna möjlighet. 
Bestämmelser om lämplighetsbedömning finns även i Europeiska kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2359 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter. 
51 § 
Regelbunden lämplighetsbedömning 
Kunden ska informeras om huruvida försäkringsmäklaren kommer att ge en regelbunden bedömning av placeringsförsäkringens lämplighet för kunden. Om försäkringsmäklaren har förbundit sig att regelbundet bedöma huruvida en tecknad placeringsförsäkring med anknutna tilläggstjänster är lämplig för försäkringstagaren, ska de bedömningar som ges vara aktuella och åtminstone beskriva hur försäkringen och de anknutna tilläggstjänsterna motsvarar försäkringstagarens förväntningar, mål med investeringen och ekonomiska situation. Den regelbundna bedömningen ska lämnas till kunden i pappersform eller i någon annan varaktig form enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
52 § 
Sammanfattning av de tjänster som tillhandahållits 
Försäkringsmäklaren ska efter ingåendet av uppdragsavtalet och regelbundet under avtalets giltighetstid ge kunden en sammanfattning av de tjänster som mäklaren tillhandahållit. Sammanfattningarna ska innehålla uppdaterade uppgifter om kostnaderna för de transaktioner och tjänster som har utförts för kundens räkning. Sammanfattningarna ska ges till kunden i pappersform eller i någon annan varaktig form enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
53 § 
Sättet att lämna informationen 
Försäkringsmäklaren ska ge kunden den information som avses i detta kapitel i pappersform eller någon annan varaktig form eller på en webbplats. Närmare bestämmelser om vilket sätt som ska användas för att lämna information i förekommande fall samt allmänna krav på lämnandet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
54 § 
Undantag vid lämnande av information till professionella kunder 
Om kunden är en professionell kund, behöver de upplysningar som avses i 47 § inte begäras av denne och den information som avses i 45 och 48—52 § inte lämnas till denne. Informationen behöver inte lämnas till en professionell kund på det sätt som avses i 53 §. 
7 kap. 
Försäkringsmäklarens verksamhet 
55 § 
Användning av benämningen försäkringsmäklare 
Endast en registrerad försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare får i sin firma eller annars som beteckning för sin verksamhet använda benämningen försäkringsmäklare. 
En försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare ska i sin verksamhet klart föra fram att den uttryckligen är verksam som försäkringsmäklare. 
56 § 
Uppdragsavtal 
Ett uppdragsavtal mellan en kund och en försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare ska göras upp skriftligen och ett exemplar av avtalet ska ges till kunden. 
Av uppdragsavtalet ska framgå uppdragets innehåll, avtalets giltighetstid och grunderna för bestämmande av försäkringsmäklarens eller den sidoverksamma försäkringsmäklarens arvode och, om möjligt, arvodets belopp. Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren får inte åberopa ett avtalsvillkor som inte har antecknats i uppdragsavtalet eller om vilket det inte annars har avtalats skriftligen. 
57 § 
Försäkringsmäklarens arvode 
En försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare får ta emot arvode endast av uppdragsgivaren. 
Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren ska i god tid innan ett uppdragsavtal ingås ge kunden information om arten och beloppet av arvodet eller ett annat vederlag eller, om det inte är möjligt att uppge beloppet, om metoden för att beräkna beloppet. 
58 § 
Ansvarsförsäkring 
För ersättande av skador till följd av fel som en försäkringsmäklare begått i sin yrkesverksamhet och som försäkringsmäklaren är ansvarig för enligt denna lag ska försäkringsmäklaren ha en ansvarsförsäkring som är godkänd av Finansinspektionen. Beloppet av ansvarsförsäkringen ska uppgå till minst 1 250 000 euro per skada och till sammanlagt 1 850 000 euro per år för alla skador. Beloppet av en ansvarsförsäkring som tecknas av en sidoverksam försäkringsmäklare ska stå i rimlig proportion till arten och omfattningen av den affärsverksamhet som gäller försäkringsdistribution. 
Ansvarsförsäkringen ska uppfylla följande villkor: 
1) ansvarsförsäkringen ska gälla inom hela det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 
2) ansvarsförsäkringen upphör tidigast två månader efter det att Finansinspektionen har fått ett meddelande om upphörande av ansvarsförsäkringen från försäkringsgivaren, 
3) om ansvarsförsäkringen inbegriper självrisk, ska försäkringsgivaren betala ersättningen till den skadelidande utan avdrag för självrisken, 
4) försäkringsgivaren ska ha hemvist i en EES-stat, 
5) ansvarsförsäkringen ska ersätta en skada som har uppstått till följd av en gärning eller försummelse under avtalsperioden och beträffande vilken skriftliga ersättningsanspråk har anförts hos försäkringsmäklaren, den sidoverksamma försäkringsmäklaren eller försäkringsgivaren under ansvarsförsäkringens giltighetstid eller inom tre år från det att den upphörde. 
Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren ska senast en månad innan en ny ansvarsförsäkring börjar löpa lämna en utredning till Finansinspektionen om villkoren för och beloppet av ansvarsförsäkringen. 
De i 1 mom. avsedda minimibeloppen för ansvarsförsäkringen justeras i kommissionens tekniska tillsynsstandarder som antas med stöd av artikel 10.7 i direktivet. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om ansvarsförsäkring tillämpas även på annan likvärdig säkerhet. Vad som i denna paragraf föreskrivs om försäkringsmäklare tillämpas även på sidoverksamma försäkringsmäklare med undantag av beloppet på ansvarsförsäkringen som avses i 1 mom. samt 2 mom. 1 punkten. Vad som i 2 mom. föreskrivs om försäkringsgivaren tillämpas även på den som tillhandahåller annan likvärdig säkerhet. 
59 § 
Avskilda tillgångar 
En försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare ska hålla medel som den innehar och som tillhör kunden eller försäkringsgivaren på bankkonto i ett kreditinstitut i en EES-stat och avskilda från sina egna tillgångar. Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren ska på ett tillförlitligt sätt redovisa kundmedel så att kundmedlen för varje kund är tillräckligt väl avskilda från andra kunders medel. Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren ska utan dröjsmål sända kundmedlen till mottagaren. 
Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren får inte ta emot, inneha eller förmedla tillgångar som tillhör kunden eller dennes försäkringsgivare, om kunden är en konsument. Försäkringsmäklaren eller den sidoverksamma försäkringsmäklaren kan dock ta emot, inneha eller förmedla ovan avsedda medel, om förvaringen eller överföringen av medlen annars orsakar konsumenten oskäligt besvär. 
60 § 
Berättelse över rörelse samt bokslut och verksamhetsberättelse 
Varje försäkringsmäklare är skyldig att årligen lämna Finansinspektionen en berättelse över sin rörelse. Försäkringsmäklaren är även skyldig att årligen lämna Finansinspektionen sitt bokslut samt sin verksamhetsberättelse om en sådan ska upprättas enligt bokföringslagen. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vilken information som ska ges i berättelsen över rörelse och om inlämnandet av berättelsen. 
8 kap. 
Försäkringsförmedlingsnämnden 
61 § 
Tillsättande av nämnden samt dess ledamöter och beslutförhet 
Försäkringsförmedlingsnämnden tillsätts av social- och hälsovårdsministeriet för tre år i sänder. Nämnden har till uppgift att minst två gånger om året ordna de försäkringsmäklartentamina som avses i 62 § samt bevilja försäkringsmäklarexamina. 
Till försäkringsförmedlingsnämnden hör en ordförande, en vice ordförande och minst tre och högst sex andra ledamöter. För var och en av dem utses en personlig ersättare. Ordföranden, vice ordföranden och deras ersättare ska ha avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och de får inte kunna anses representera försäkringsmäklare eller försäkringsgivare. Åtminstone en av de övriga ledamöterna och dennes ersättare ska representera försäkringsmäklarna. 
Försäkringsförmedlingsnämnden är beslutför när mötets ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Vid omröstning i ett ärende blir majoritetens åsikt nämndens beslut. Om rösterna faller lika blir den åsikt som ordföranden har omfattat beslut i saken. 
62 § 
Anordnande av försäkringsmäklartentamen 
Försäkringsförmedlingsnämnden ska minst två månader innan försäkringsmäklartentamen anordnas fastställa det skriftliga material som frågorna i tentamen baserar sig på. 
En annons om försäkringsmäklartentamen ska senast 30 dagar innan tentamenten anordnas publiceras i en tidning som utkommer i hela landet samt på social- och hälsovårdsministeriets webbplats. Annonsen ska innehålla anvisningar om anmälning till och deltagande i försäkringsmäklartentamen samt information om var det material som avses i 1 mom. finns tillgängligt. 
63 § 
Försäkringsförmedlingsnämndens kostnader och examensavgifterna 
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för kostnaderna för försäkringsförmedlingsnämndens verksamhet samt fastställer grunderna för ordförandens och ledamöternas arvoden. 
För deltagande i försäkringsmäklartentamina och beviljande av försäkringsmäklarexamen har social- och hälsovårdsministeriet rätt att ta ut en avgift enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
64 § 
Tjänsteansvar 
På ledamöterna i och anställda vid försäkringsförmedlingsnämnden tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som hänför sig till nämndens verksamhet. 
Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 
65 § 
Sökande av ändring i nämndens beslut 
Omprövning av ett beslut som meddelats av försäkringsförmedlingsnämnden får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
I ett beslut som har fattats med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). 
Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
9 kap. 
Tillsyn, administrativa påföljder och skadeståndsansvar 
66 § 
Tillsyn 
Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av denna lag. 
Finansinspektionen övervakar att försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare från andra EES-stater eller deras filialer som bedriver försäkringsdistribution i Finland iakttar bestämmelserna i 30—59 och 78 §. 
Bestämmelser om den tillsyn som Finansinspektionen utövar finns dessutom i lagen om Finansinspektionen. 
67 § 
Tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen i en annan EES-stat 
Om den behöriga myndigheten i en annan EES-stat underrättar Finansinspektionen om att en i Finland registreringspliktig försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare inte i sin verksamhet iakttar lagstiftningen i EES-staten i fråga vid distribution av försäkringar i den staten, ska Finansinspektionen vidta behövliga åtgärder enligt denna lag och enligt 3 och 4 kap. i lagen om Finansinspektionen för att säkerställa att den verksamhet som strider mot bestämmelserna avslutas. Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i EES-staten i fråga om de åtgärder som vidtagits. 
68 § 
Finansinspektionens behörighet i fråga om en försäkringsförmedlare från en EES-stat 
Om Finansinspektionen har grundad anledning att misstänka att en filial som drivs av en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare från en annan EES-stat bryter mot eller försummar att iaktta bestämmelser om allmänt intresse eller sina skyldigheter enligt finsk lag eller enligt bestämmelser som har utfärdats eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den eller enligt stadgar som gäller filialens verksamhet, kan Finansinspektionen uppmana filialen att fullgöra sina skyldigheter inom utsatt tid. Om uppmaningen inte iakttas ska Finansinspektionen informera den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om saken. 
Om det visar sig att de åtgärder som den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten vidtagit är otillräckliga eller inte har verkställts, och att försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren från EES-staten i fråga fortsätter att handla i Finland i strid med de bestämmelser som avses i 1 mom. på ett sätt som tydligt och omfattande skadar konsumenternas intresse eller stör försäkrings- eller återförsäkringsmarknadens funktion, kan Finansinspektionen efter att ha informerat den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om saken meddela verkställighetsförbud eller rättelseuppmaning enligt 33 § i lagen om Finansinspektionen, påföra en ordningsavgift enligt 38 § i den lagen, meddela en offentlig varning enligt 39 § i den lagen eller påföra en påföljdsavgift enligt 40 § i den lagen för försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren från EES-staten i fråga. Finansinspektionen får också vid vite enligt 33 a § i lagen om Finansinspektionen förbjuda försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren från EES-staten i fråga att fortsätta med den verksamhet som strider mot bestämmelserna och föreskrifterna eller helt eller delvis förbjuda förmedlaren att fortsätta sin verksamhet. 
Trots vad som i 1, 2 och 4 mom. föreskrivs om förfaranden kan Finansinspektionen vidta åtgärder enligt 2 mom. omedelbart, om 
1) en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare från en annan EES-stat bryter mot eller försummar att iaktta bestämmelser som gäller den eller föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna eller stadgarna för en filials verksamhet och om det med hänsyn till allmänt intresse eller skyddet för konsumenterna är nödvändigt att vidta åtgärder, eller 
2) en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare från en annan EES-stat bryter mot eller försummar att iaktta bestämmelser som gäller den eller föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelserna eller stadgarna för en filials verksamhet, när Finansinspektionen övervakar deras efterlevnad med stöd av denna lag eller någon annan lag. 
Finansinspektionen ska underrätta den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska kommissionen om de åtgärder som avses i denna paragraf. 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om försäkringsdistribution som bedrivs med stöd av etableringsfriheten tillämpas på motsvarande sätt på försäkringsdistribution som bedrivs med stöd av friheten att tillhandahålla tjänster. 
69 § 
Tillsynsmyndigheters avtal om överföring av tillsynsuppgifter 
Om en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare som registrerats i en annan EES-stat än Finland har sitt huvudsakliga driftställe i Finland, kan Finansinspektionen ingå avtal med den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om att Finansinspektionen utför sådana tillsynsuppgifter som hemmedlemsstatens behöriga myndighet ansvarar för. Ett avtal om överföring av uppgifter som avses i kapitlen I—III i direktivet är ogiltigt. På utförandet av de avtalade uppgifterna tillämpas Finlands lag. För mottagande av uppdrag kan det tas ut en ersättning, vars uttag och storlek Finansinspektionens direktion beslutar om. 
Om en i Finland registrerad försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare har sitt huvudsakliga driftställe i värdmedlemsstaten, kan Finansinspektionen ingå avtal med den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om att den myndigheten utför sådana tillsynsuppgifter som Finansinspektionen ansvarar för. Ett avtal om överföring av uppgifter som avses i 2 och 4 kap. i denna lag är ogiltigt. För överföring av uppgifter till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten eller till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten kan det betalas ersättning. 
Ett avtal enligt 1 och 2 mom. kan ingås, om det är motiverat för ordnande av en effektiv tillsyn över efterlevnaden av denna lag. Tillsynsmyndigheterna ska ange skälen till att avtalet ingås och utan dröjsmål lämna underrättelse om avtalet till försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren samt Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska kommissionen. 
70 § 
Förbud mot bedrivande av försäkringsdistribution 
Finansinspektionen ska förbjuda en fysisk eller juridisk person eller en försäkringsdistributör att bedriva försäkringsdistribution eller tillämpa ett förfarande i anknytning till det som bedrivs i strid med denna lag utan registrering eller utan det i 26—28 § avsedda underrättelseförfarandet. Finansinspektionen ska förbjuda försäkringsdistributören att anlita en sådan fysisk eller juridisk person eller försäkringsdistributör som förfar lagstridigt på ovan avsett sätt. Av särskilda skäl kan ett förbud även meddelas en person som är anställd hos den som bedriver försäkringsdistribution eller någon annan som handlar för dennes räkning. 
Om försäkringsdistributören på ett väsentligt sätt förfar i strid med eller försummar att iaktta sina skyldigheter enligt denna lag, kan Finansinspektionen förbjuda försäkringsdistributören att fortsätta sin verksamhet tills felet är rättat eller försummelsen avhjälpt. Finansinspektionen kan bestämma en skälig tid för att avhjälpa försummelsen eller rätta felet. 
På förbud enligt denna paragraf tillämpas 33, 33 a, 34 och 35 a § i lagen om Finansinspektionen. 
71 § 
Påföljdsavgift 
Sådana bestämmelser och beslut enligt 40 § i lagen om Finansinspektionen för vilka det vid försummelse eller överträdelse ska påföras påföljdsavgift är 
1) bestämmelserna i denna lag om professionell verksamhet i 30 § 1 mom., om belöning som är oförenlig med kundens intresse i 30 § 2 mom., om lämnande av information och sättet att lämna den i 32, 33, 36, 38, 48, 52 och 57 §, om uppgifter som ska lämnas vid marknadsföring i 34 §, om klarläggande av kundens behov av försäkring i 35 och 47 §, om personliga rekommendationer i 37 §, om sättet att lämna information i 39 och 53 §, om förbud mot bindningsförfaranden och samerbjudanden i 40 och 41 §, om produkthanteringssystem i 42 §, om system som behövs för distribution av försäkringar som utvecklats av någon annan i 43 §, om organisatoriska och administrativa system för att förebygga intressekonflikter i 44 §, om förfarandet vid intressekonflikter i 45 §, om tryggandet av tjänstekvaliteten i samband med incitament i 46 §, om ändamålsenlighetsbedömning i 49 §, om lämplighetsbedömning i 50 och 51 § i denna lag samt bestämmelserna om klarläggande av kundens behov av försäkring i 4 b § i lagen om försäkringsavtal, om lämnande av uppgifter och handlingar och om sättet att lämna dem i 5 och 5 a §, 5 c § 3 mom. och 7 § i den lagen, om personliga rekommendationer i 5 b § i den lagen, om ändamålsenlighetsbedömning i 5 c § 1 mom. i den lagen och om lämplighetsbedömning i 5 c § 2 mom. i den lagen, 
2) bestämmelserna i 6 § 1 mom. i denna lag om registeringsplikt, 
3) bestämmelserna i 31 § i denna lag om anlitande av en registrerad försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare, 
4) bestämmelserna i 7 § i denna lag om lämnande av felaktiga eller vilseledande uppgifter vid registrering av försäkringsförmedlare eller sidoverksamma försäkringsförmedlare i Finansinspektionens försäkringsförmedlarregister, 
5) bestämmelserna i 20 § i denna lag om upprätthållande och utvecklande av tillräcklig yrkeskompetens hos de personer hos försäkringsdistributören som deltar i försäkringsdistribution och som ansvarar för försäkringsdistribution så att yrkesbildningen i fråga om en person i tjänst hos en försäkringsgivare eller försäkringsförmedlare underskrider den minimitid som föreskrivs i lagen och hos en sidoverksam försäkringsförmedlare är uppenbart otillräcklig med hänsyn till arten och omfattningen av personens arbetsuppgifter, 
6) bestämmelserna i 21 § 2 mom. i denna lag om försäkringsförmedlarens och försäkringsgivarens skyldighet att övervaka och kontrollera yrkeskompetensen. 
De bestämmelser som avses i 40 § 1 mom. i lagen om Finansinspektionen omfattar utöver de bestämmelser som nämns i 1 mom. i denna paragraf dessutom de närmare bestämmelser och föreskrifter som utfärdats eller meddelats med stöd av dem samt de bestämmelser i kommissionens förordningar och beslut som meddelats med stöd av direktivet. 
72 § 
Rapportering om överträdelser 
En juridisk person som bedriver försäkringsdistribution ska ha rutiner för att dess anställda internt genom en oberoende kanal ska kunna rapportera en misstanke om överträdelser av denna lag samt av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. I rapporteringsförfarandet ska med iakttagande av personuppgiftslagen (523/1999) eller annan lagstiftningen ingå lämpliga och tillräckliga åtgärder för att ordna en korrekt behandling av rapporterna, skydda rapportören och säkerställa skyddet av personuppgifterna för rapportören och den som är föremål för rapporten. Rapporteringsförfarandet ska dessutom innehålla anvisningar som tryggar skyddet för rapportörens identitet, om det inte för utredande av en överträdelse eller annars till följd av myndigheternas rätt till information föreskrivs något annat i lag. 
En juridisk person som bedriver försäkringsdistribution ska bevara behövlig information som gäller den rapport som avses i 1 mom. Informationen ska avföras fem år efter rapporteringen, om den inte fortfarande behövs för en brottsutredning, en pågående rättegång eller en myndighetsundersökning eller för att trygga de rättigheter som rapportören eller den som är föremål för rapporten har. Senast tre år efter föregående kontroll ska behovet av fortsatt bevarande undersökas. En anteckning ska göras om kontrollen. 
Utöver vad som föreskrivs i personuppgiftslagen eller i annan lag har en sådan registrerad person som en rapport enligt 1 mom. avser inte rätt till insyn i den information som avses i 1 och 2 mom., om utlämnande av uppgifterna skulle kunna hindra utredningen av misstänkta överträdelser. Bestämmelser om rättigheterna för den registrerade person som avses i rapporten finns i personuppgiftslagen och i annan lag. 
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om hur rapporter som avses i 1 mom. ska göras och behandlas hos en juridisk person som bedriver försäkringsdistribution. 
73 § 
Avförande ur försäkringsförmedlarregistret 
Finansinspektionen ska avföra en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare ur försäkringsförmedlarregistret utan obefogat dröjsmål, om försäkringsförmedlaren eller sidoverksamma försäkringsförmedlaren 
1) har avslutat sin verksamhet, 
2) har registrerats i Finansinspektionens försäkringsförmedlarregister på grundval av felaktiga eller vilseledande uppgifter eller väsentligt brutit mot eller försummat att iaktta sin uppgiftsskyldighet enligt 7 eller 14 §, 
3) inte längre uppfyller förutsättningarna för registrering enligt 8 eller 9 §, 
4) i strid med denna lag anlitar en oregistrerad person vid försäkringsdistribution eller bedriver försäkringsdistribution såsom mellanhand för någon annan, 
5) i sin verksamhet har gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade försummelser eller överträdelser mot 30—43 eller 44—59 och 78 §, vid behov med beaktande av ett sådant tidsbestämt verksamhetsförbud enligt 70 § 2 mom. som tidigare har utfärdats för försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren, eller 
6) handlar så att Finansinspektionen hindras från att på ett effektivt sätt utföra sina tillsynsuppgifter på grund av lagstiftningen i ett tredjeland som är tillämplig på en fysisk eller juridisk person som via nära bindningar eller bestämmande inflytande är anknuten till försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren eller på grund av svårigheter vid verkställigheten av den lagstiftningen. 
Finansinspektionens får före avregistreringen bestämma en skälig tid för att avhjälpa en brist i uppfyllandet av kraven enligt 8 § 1 mom. 5—8 punkten eller 9 § 1 mom. 4—6 punkten. 
Om Finansinspektionen avregistrerar en försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare ska Finansinspektionen inom 30 dagar anmäla avregistreringen till de behöriga myndigheterna i de EES-stater där försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren i enlighet med vad denne anmält enligt 22 § bedriver verksamhet. 
Finansinspektionen kan i samband med avregistreringen i enskilda fall i syfte att tillvarata kundernas intressen meddela närmare föreskrifter om vilka åtgärder försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren ska vidta för att avsluta verksamheten. 
74 § 
Försäkringsmäklares skadeståndsansvar 
En försäkringsmäklare är skyldig att ersätta skada som försäkringsmäklarens förfarande i strid med denna lag eller uppdragsavtalet orsakat kunden eller någon annan vars rätt uppdraget eller försäkringen gäller. Försäkringsmäklaren är dock fri från ansvar, om den visar att den handlat med yrkeskunskap och omsorg. 
Om försäkringsmäklaren har underlåtit att ge kunden behövlig information om försäkringen eller har gett kunden felaktig eller vilseledande information om den, ska försäkringsmäklaren ersätta skada som orsakas av att försäkringsavtalet inte har det innehåll som kunden hade skäl att sluta sig till utgående från erhållen information. 
Bestämmelser om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga finns i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen. 
Ett avtalsvillkor som till nackdel för kunden eller för någon annan som enligt 1 mom. har rätt till skadestånd avviker från bestämmelserna i 1 eller 2 mom. är utan verkan mot en konsument eller en sådan fysisk eller juridisk person som med hänsyn till arten och omfattningen av näringsverksamheten eller annan verksamhet samt förhållandena i övrigt kan jämställas med en konsument. 
75 § 
Försäkringsgivares skadeståndsansvar 
En försäkringsgivare är skyldig att ersätta skada som försäkringsgivarens eller dess ombuds förfarande i strid med 30, 34, 45 eller 46 § orsakat kunden eller någon annan vars rätt försäkringen gäller. Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om den visar att den och även dess ombud har handlat med yrkeskunskap och omsorg. 
Bestämmelser om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga finns i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen. 
Ett avtalsvillkor som till nackdel för kunden eller för någon annan som enligt 1 mom. har rätt till skadestånd avviker från bestämmelserna i 1 mom. är utan verkan mot en konsument eller en sådan fysisk eller juridisk person som med hänsyn till arten och omfattningen av näringsverksamheten eller annan verksamhet samt förhållandena i övrigt kan jämställas med en konsument. 
76 § 
Finansinspektionens rätt att få uppgifter 
Finansinspektionen har rätt att ur det bötesregister som avses i 46 § i lagen om verkställighet av böter (672/2002) få sådana uppgifter som behövs för att det ska kunna utredas om en försäkringsdistributör eller en fysisk person som deltar i försäkringsdistribution har i denna lag föreskriven god vandel. 
Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att få uppgifter ur straffregistret finns i straffregisterlagen (770/1993). 
Den som ansöker om registrering som försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare ska på begäran av Finansinspektionen lämna de uppgifter som behövs för att bedöma om förutsättningarna för registrering uppfylls. 
77 § 
Nationella bestämmelser om allmänt intresse 
Finansinspektionen ska på sin webbplats publicera och uppdatera uppgifter om de nationella bestämmelser om allmänt intresse som ska iakttas vid försäkringsdistribution i Finland samt ge information om dem på begäran. 
10 kap. 
Särskilda bestämmelser 
78 § 
Bevarande av vissa handlingar 
Försäkringsgivare och försäkringsförmedlare ska ha ett uppdaterat arkiv och på ett tillförlitligt sätt bevara handlingar som gäller i 3 kap. avsedd god vandel och yrkeskompetens samt upprätthållande, utvecklande, bedömning och kontroll av yrkeskompetensen. Försäkringsgivaren och försäkringsförmedlaren ska på begäran meddela Finansinspektionen namnet på den person som ansvarar för arkivet. 
Försäkringsgivaren och försäkringsförmedlaren ska på ett tillförlitligt sätt bevara de avtal mellan kunden och försäkringsgivaren eller försäkringsförmedlaren och övriga handlingar i vilka parternas rättigheter och skyldigheter anges samt villkoren för de tjänster som tillhandahålls till kunden. 
79 § 
Tystnadsplikt 
En försäkringsmäklare, en sidoverksam försäkringsmäklare eller en i 4 § 1 mom. avsedd sidoverksam försäkringsförmedlare, en anställd hos en sådan eller en medlem eller ersättare i organ vid en sådan, eller någon annan person som på uppdrag av den ovannämnda fullgör en uppgift som har fått veta något om försäkringsdistributörens, en kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller har fått veta en affärs- eller yrkeshemlighet i samband med fullgörandet av en uppgift, får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån tystnadsplikten gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. 
80 § 
Undantag från tystnadsplikten 
Trots bestämmelserna i 79 § har en försäkringsmäklare, en sidoverksam försäkringsmäklare eller en 4 § 1 mom. avsedd sidoverksam försäkringsförmedlare rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess 
1) till Finansinspektionen eller till en myndighet i en annan EES-stat som utövar tillsyn över försäkrings- eller finansieringsverksamheten eller finansmarknaden, 
2) till den som är anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ för skötsel av ärenden som förelagts organet i fråga, 
3) till revisorer för försäkringsmäklare, sidoverksamma försäkringsmäklare, i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare eller till revisorer för sådana kreditinstitut eller finansiella institut som hör till samma koncern som dessa mäklare eller förmedlare, 
4) för historisk eller vetenskaplig forskning eller för statistikföring, med social- och hälsovårdsministeriets tillstånd, om det är uppenbart att utlämnandet av uppgifter inte kränker de intressenför vilkas skyddande sekretess har föreskrivits; ett tillstånd kan beviljas för viss tid och till detta ska fogas de föreskrifter som behövs för att skydda allmänt och enskilt intresse; tillståndet kan återkallas när skäl därtill anses föreligga, 
5) till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av brott, 
6) till de myndigheter i Finland och andra EES-stater som har till uppgift att delta i likvidations- eller konkursförfarande eller motsvarande förfaranden för försäkringsmäklare, sidoverksamma försäkringsmäklare eller i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare, 
7) till de myndigheter i Finland och andra EES-stater som ansvarar för tillsynen över organ som deltar i likvidations- eller konkursförfarande eller motsvarande förfaranden för försäkringsmäklare, sidoverksamma försäkringsmäklare eller i 4 § 1 mom. avsedda sidoverksamma försäkringsförmedlare, 
8) till ovan avsedda myndigheter eller organ i andra stater än EES-stater för utförande av tillsynsuppdrag, om den information som ska lämnas i staten i fråga omfattas av den i 79 § föreskrivna tystnadsplikten. 
En försäkringsmäklare, en sidoverksam försäkringsmäklare eller en i 4 § 1 mom. avsedd sidoverksam försäkringsförmedlare får lämna ut endast sådana uppgifter som behövs för att utföra uppdragen i fråga. Uppgifter som berör hälsotillstånd får dock lämnas ut endast till åklagar- och förundersökningsmyndigheter för förhindrande och utredning av samt ställande under åtal för bedrägeribrott som riktas mot en försäkrings- eller pensionsanstalt. 
81 § 
Brott mot tystnadsplikten 
Till straff för brott mot den i 79 § föreskrivna tystnadsplikten döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag. 
82 § 
Ändringssökande 
Ett beslut av Finansinspektionen som har fattats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. 
83 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20. 
84 § 
Övergångsbestämmelser 
Genom denna lag upphävs lagen om försäkringsförmedling (570/2005). 
På uppdrags- och försäkringsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
Bestämmelserna i 42 § i denna lag tillämpas på betydande förändringar av försäkringsprodukter som varit till försäljning vid ikraftträdandet av denna lag. 
Försäkringsmäklare som har registrerats i Finansinspektionens försäkringsförmedlarregister före ikraftträdandet av denna lag ska i enlighet med verksamhetens art antecknas som försäkringsmäklare eller sidoverksamma försäkringsmäklare i det försäkringsförmedlarregister som avses i denna lag. Av försäkringsmäklare som har registrerats eller som har avlagt försäkringsmäklarexamen med godkänt resultat före ikraftträdandet av denna lag förutsätts det inte att yrkeskompetens visas genom en försäkringsmäklarexamen enligt denna lag. Dessa försäkringsmäklare ska dock senast den 23 februari 2019 visa Finansinspektionen sin yrkeskompetens enligt denna lag antingen genom en försäkringsmäklarexamen enligt denna lag eller genom annan tillförlitlig utredning om att de uppfyller de i 18 § föreskrivna kraven på yrkeskompetens. 
Ombud som har registrerats i Finansinspektionens försäkringsförmedlarregister före ikraftträdandet av denna lag ska i enlighet med verksamhetens art antecknas som ombud eller sidoverksamma ombud i det försäkringsförmedlarregister som avses i denna lag. Dessa ombud ska senast den 23 februari 2019 visa Finansinspektionen sin yrkeskompetens enligt denna lag genom en tillförlitlig utredning om att de uppfyller de i 18 § föreskrivna kraven på yrkeskompetens. 
Om försäkringsförmedlaren är en juridisk person, ska försäkringsförmedlaren i samband med anmälan om antecknande i registret lämna Finansinspektionen en tillförlitlig utredning som påvisar tillräcklig yrkeskompetens och kunskap enligt 18 § i fråga om ledningen och de personer som ansvarar för försäkringsdistributionen. Om den sidoverksamma försäkringsförmedlaren är en juridisk person, ska den sidoverksamma försäkringsförmedlaren i samband med anmälan om antecknande i registret lämna Finansinspektionen en tillförlitlig utredning som påvisar tillräcklig yrkeskompetens och kunskap enligt 18 § i fråga om de personer som ansvarar för försäkringsdistributionen. 
Om försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren är en juridisk person, ska före ikraftträdandet av denna lag eller, om den börjar tillämpas efter ikraftträdandet, innan den börjar tillämpas, en försäkringsförmedlare eller en sidoverksam försäkringsförmedlare som registrerats i Finansinspektionens försäkringsförmedlarregister, för Finansinspektionen för anteckning i det försäkringsförmedlarregister som avses i denna lag uppge de personer och uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 3, 10 och 11 punkten senast den 23 februari 2019. Av de i 17 § avsedda personer som ska antecknas i registret krävs det dessutom god vandel enligt 16 §. 
En sökande vars ansökan om upptagning i Finansinspektionens försäkringsförmedlarregister är anhängig hos Finansinspektionen vid ikraftträdandet av denna lag ska komplettera sin ansökan i enlighet med kraven i denna lag innan sökanden får antecknas i försäkringsförmedlarregistret som försäkringsmäklare, ombud eller sidoverksam försäkringsförmedlare. Sökanden ska senast den 23 februari 2019 visa Finansinspektionen sin yrkeskompetens enligt denna lag antingen genom en försäkringsmäklarexamen enligt denna lag eller genom annan tillförlitlig utredning om att sökanden uppfyller de i 18 § föreskrivna kraven på yrkeskompetens. En fysisk person som söker registrering som försäkringsmäklare eller som sidoverksam försäkringsmäklare behöver dock inte visa yrkeskompetens genom en försäkringsmäklarexamen enligt denna lag, om denne med godkänt resultat avlagt försäkringsmäklarexamen som ordnats under försäkringsförmedlingsnämndens ledning och tillsyn före lagens ikraftträdande. I detta fall förutsätts det att den fysiska personens kompletterade ansökan om upptagning i registret som försäkringsmäklare eller som sidoverksam försäkringsmäklare lämnas till Finansinspektionen inom ett år från ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av försäkringsbolagslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i försäkringsbolagslagen (521/2008) 31 kap. 1 och 3 §, av dem 31 kap. 1 § sådan den lyder i lag 565/2008, 
ändras 6 kap. 5 § 1 mom., 26 kap. 1 § 1 mom. 13 punkten och mellanrubriken före 31 kap. 1 §, av dem 26 kap. 1 § 1 mom. 13 punkten sådan den lyder i lag 303/2015, samt 
fogas till 1 kap. en ny 11 b §, till 3 kap. 2 § ett nytt 3 mom., till 25 kap. en ny 28 § samt till 26 kap. 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 303/2015, en ny 14 punkt som följer: 
1 kap. 
De centrala principerna för försäkringsbolags verksamhet samt tillämpning av lagen 
Definitioner 
11 b § 
Vissa definitioner som hänför sig till försäkringsmatematik och finansiering 
I denna lag avses med 
1) medel för riskreducering och riskreduceringstekniker varje teknik som gör det möjligt för försäkringsföretag att överföra vissa eller samtliga risker som de är exponerade för till någon annan part, 
2) diversifieringseffekter reducering av riskexponeringen för försäkringsföretag och försäkringsgrupper till följd av att de diversifierar sin verksamhet, eftersom ett negativt resultat i fråga om en risk kan kompenseras av ett gynnsammare resultat när det gäller en annan risk, om dessa risker inte är fullständigt korrelerade, 
3) prognostiserad sannolikhetsfördelning en matematisk funktion som anger ett värde för sannolikheten av att en omfattande uppsättning av sinsemellan ömsesidigt uteslutande kommande händelser kommer att förverkligas, 
4) riskmått en matematisk funktion som tilldelar ett penningbelopp till en given prognostiserad sannolikhetsfördelning och som ökar monotont med risknivån för den exponering som ligger till grund för sannolikhetsfördelningen, 
5) externt ratinginstitut ett kreditvärderingsinstitut som är registrerat eller certifierat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut, eller en centralbank som utfärdar kreditbetyg som inte omfattas av den förordningen, 
6) reglerad marknad
a) när det gäller en marknad som finns i en medlemsstat, ett handelsförfarande enligt 1 kap. 2 § 6 punkten i lagen om handel med finansiella instrument (748/2012), eller
b) när det gäller en marknad som finns i tredjeland en finansiell marknad som är godkänd av försäkringsföretagets hemstat och uppfyller krav som är jämförbara med kraven i lagen om handel med finansiella instrument och där de finansiella instrument som är föremål för handel är av en kvalitet som är jämförbar med kvaliteten hos de instrument som omsätts på den reglerade marknaden, eller de reglerade marknaderna, i hemstaten.
 
3 kap. 
Bedrivande av direkt försäkring utomlands 
2 § 
Anmälan om filialetablering 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med den nationella garantifonden som nämns i 2 mom. 5 punkten avses ett organ enligt artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet. 
6 kap. 
Försäkringsbolagets ledning, företagsstyrningssystem och placering av tillgångar 
5 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande direktören och dennes ställföreträdare 
På verkställande direktören tillämpas vad som föreskrivs om styrelseledamöter i 4 § 1, 3 och 4 mom. samt i 6 kap. 2 § 2 mom. och 4 § i aktiebolagslagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
25 kap. 
Tillsynen över försäkringsbolag och försäkringsholdingsammanslutningar 
28 § 
Granskning av funktioner eller uppgifter som lagts ut på entreprenad 
Bestämmelser om Finansinspektionens rätt att inspektera ett företag som sköter funktioner eller uppgifter på entreprenad finns i 24 § 2 mom. i lagen om Finansinspektionen. 
Om ett försäkringsbolag har lagt ut en funktion eller en uppgift på entreprenad till ett företag i en annan EES-stat, kan Finansinspektionen själv eller genom en representant inspektera den verksamhet som lagts ut till företaget vid driftstället. Innan inspektionen inleds ska Finansinspektionen informera tillsynsmyndigheten i den EES-staten om inspektionen. Finansinspektionen kan också be tillsynsmyndigheten i EES-staten i fråga att för Finansinspektionens räkning granska den funktion eller uppgift som lagts ut på entreprenad. 
26 kap. 
Grupptillsyn och beräkning av solvensen på gruppnivå 
1 § 
Definitioner 
I detta kapitel avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13) Europeiska försäkringstillsynsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG, 
14) transaktion inom gruppen en transaktion där försäkringsföretag direkt eller indirekt förlitar sig på andra företag inom samma grupp, eller på en fysisk person eller juridisk person som har i 1 kap. 10 § avsedda betydande bindningar till ett företag inom denna grupp, för att fullgöra ett åtagande, oavsett om det baserar sig på avtal eller inte och oavsett om fullgörandet av åtagande innebär en betalning eller inte. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
31 kap. 
Övriga bestämmelser om försäkringsbolags verksamhet 
Försäkringsbolag som representanter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
Bestämmelserna i denna lag om upphävande av 31 kap. 1 och 3 § samt om ändring av mellanrubriken före 31 kap. 1 § tillämpas från och med den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 12 kap. 2 § i lagen om försäkringsföreningar 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) 12 kap. 2 §, sådan den lyder i lag 896/2008, som följer: 
12 kap. 
Tillsynen över försäkringsföreningarna 
2 § 
På en försäkringsförenings marknadsföring tillämpas lagen om försäkringsdistribution (/). På tillsynen över en försäkringsförenings marknadsföring och avtalsvillkor tillämpas lagen om försäkringsdistribution och lagen om Finansinspektionen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av lagen om utländska försäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 3 och 60 §, sådana de lyder, 3 § i lag 305/2015 och 60 § i lag 895/2008, samt 
fogas till lagen en ny 14 b § som följer: 
3 § 
Verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet 
Denna lag tillämpas inte på 
1) verksamhet som avses i lagen om försäkringsdistribution ( / ), eller 
2) sådan koassuransverksamhet som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), nedan Solvens II -direktivet, i vilken ett utländskt EES-försäkringsbolag deltar från ett utländskt driftställe i annan egenskap än ledande försäkringsgivare. 
14 b § 
Granskning av funktioner eller uppgifter som lagts ut på entreprenad 
Om ett utländskt EES-försäkringsbolag har lagt ut en funktion eller en uppgift på entreprenad till ett företag i Finland, kan den myndighet som svarar för försäkringstillsynen i det utländska EES-försäkringsbolagets hemstat inom ramen för sin behörighet själv eller genom en representant inspektera den verksamhet som lagts ut till företaget vid driftstället. Innan inspektionen inleds ska den myndighet som svarar för försäkringstillsynen i det utländska EES-försäkringsbolagets hemstat eller myndighetens representant informera Finansinspektionen om inspektionen. 
I det fall som avses i 1 mom. kan Finansinspektionen, på begäran av den myndighet som svarar för försäkringstillsynen i det utländska EES-försäkringsbolagets hemstat, inspektera den verksamhet som lagts ut till ett företag i Finland vid driftstället. På Finansinspektionens rätt att få uppgifter samt granskningsrätt tillämpas då bestämmelserna i 3 kap. i lagen om Finansinspektionen om Finansinspektionens rätt att få uppgifter samt granskningsrätt i fråga om tillsynsobjekt, bestämmelserna i 33 a § i den lagen om Finansinspektionens rätt att förena rätten att få uppgifter samt granskningsrätten med vite och bestämmelserna i 34 § i den lagen om Finansinspektionens rätt att anlita utomstående sakkunniga. 
60 § 
Marknadsföring 
På ett utländskt försäkringsbolags marknadsföring tillämpas lagen om försäkringsdistribution  (/). På tillsynen över ett utländskt försäkringsbolags marknadsföring och avtalsvillkor tillämpas lagen om försäkringsdistribution, försäkringsbolagslagen och lagen om Finansinspektionen. Ett utländskt försäkringsbolag ska i sin marknadsföring dessutom uppge sitt namn, sin bolagsform, sin hemstat, sitt huvudkontors adress och adressen till det kontor eller den filial som försäkringsavtal ska ingås med. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
Bestämmelserna i 14 b § i denna lag tillämpas från och med den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av lagen om försäkringsavtal 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om försäkringsavtal (543/1994) 1 § 3 mom., 2 § 1 mom. 5 punkten, 4, 4 a och 5 §, 6 § 1 mom., 7 § och 9 a § 2 mom., 
av dem 1 § 3 mom. sådant det lyder i lag 467/2016, 4, 4 a, 5 och 7 § samt 9 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 426/2010 och 6 § 1 mom. sådant det lyder i lag 30/2005, samt 
fogas till 2 § 1 mom. nya 2 a-, 2 b-, 5 a- och 5 b-punkter samt till lagen nya 4 b och 5 a—5 d § som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Dessutom ska 3 §, 4 b § 1 mom., 5 § 1, 3 och 4 mom., 5 a och 5 b §, 5 d § 1 mom., 7—9 § och 9 a § 1 mom., 11 § 2—5 mom., 12, 18, 19 och 22 §, 26 § 1 och 2 mom., 35 § 1, 2 och 4 mom., 38, 44 och 69 §, 70 § 2 mom. samt 71 och 72 § tillämpas på trafikförsäkring, om inte något annat föreskrivs i trafikförsäkringslagen (460/2016). 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 a) placeringsförsäkring livförsäkringar med undantag för
a) livförsäkringsavtal, där ersättning enligt avtalet endast betalas ut vid dödsfall,
b) officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut eller för Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), eller andra pensionsförsäkringar som kan anses vara gruppförsäkringar,
 
2 b) försäkringsbaseradinvesteringsprodukt sådana försäkringsbaserade investeringsprodukter som avses i 5 § 1 mom. 21 punkten i lagen om försäkringsdistribution (/), 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5) försäkrad den som är föremål för personförsäkring eller till vars förmån en skadeförsäkring är i kraft,
5 a) Solvens II-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II),
5 b) varaktig form varje sätt som gör det möjligt för en kund att bevara information som riktas till kunden personligen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informationen så att den är tillgänglig för användning i framtiden under en tid som är lämplig för informationens syfte,
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 § 
Bestämmelser som ska tillämpas på gruppförsäkring 
På gruppförsäkring tillämpas 1—4, 4 b, 5, 5 a—5 d, 8, 9, 9 a, 15, 18, 20, 20 a, 22—37, 44 och 46 §, 47 § 3 mom., 48—51, 55, 56, 59—61 och 67—82 §. På gruppförsäkring som är i kraft endast under ett tillfälligt besök på en avtalad plats eller under deltagande i verksamhet som pågår högst en månad tillämpas endast 1—4 §, 4 b § 1 mom., 5 § 1, 3 och 4 mom., 5 a och 5 b §, 5 d § 1 mom., 8, 9, 9 a och 22—37 §, 47 § 3 mom., 55, 59—61, 69—75, 81 och 82 §. 
4 a § 
Bestämmelser som ska tillämpas på kapitaliseringsavtal 
På en placeringsförsäkring i vilken det inte finns någon försäkrad (kapitaliseringsavtal) tillämpas 1—3, 4 b, 5, 5 a—5 d, 6, 6 a, 7—9, 9 a, 12, 13, 13 a, 51 och 52 §. 
2 kap. 
Information om försäkringen 
4 b § 
Klarläggande av försäkringsbehovet 
Försäkringsgivaren ska innan den erbjuder en försäkring begära in upplysningar av försäkringssökanden om dennes behov av och krav på försäkring och fastställa försäkringsbehovet med beaktande av de erhållna uppgifterna. 
Vid distribution av placeringsförsäkringar ska av försäkringssökanden dessutom begäras upplysningar om dennes erfarenhet av och kunskaper om investeringsområdet för försäkringen i fråga samt, när personliga rekommendationer ges, upplysningar om sökandens ekonomiska situation, inklusive risktoleransen och förmågan att bära förluster. 
5 § 
Information innan avtal ingås 
Innan ett försäkringsavtal ingås ska försäkringsgivaren ge försäkringssökanden information om försäkringsformer, om försäkringspremierna och försäkringsvillkoren samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det försäkringsbehov som sökanden fastställts ha. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet. 
Innan ett placeringsförsäkringsavtal ingås ska försäkringsgivaren dessutom fästa uppmärk-samhet vid sådana omständigheter som är väsentliga för valet av olika slags placeringsförsäk-ringar och investeringsobjekt som hänför sig till dem, med särskild hänsyn till sökandens tidigare erfarenhet av och kunskaper om investeringar samt målet med investeringen. Uppgifter om avgifter som tas ut för placeringsförsäkringen och investeringsobjekt som hänför sig till den ska räknas samman så att försäkringssökanden kan förstå kostnaderna för försäkringen liksom deras kumulativa verkan på försäkringens avkastning och kapitaltillväxt. Försäkringssökanden ska även varnas för de risker som är förknippade med försäkringen eller investeringsobjekt som hänför sig till den eller den föreslagna investeringsstrategin, samt ges information om hur riskerna kan hanteras på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av målet med investeringen. Bestämmelser om lämnande av faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter finns dessutom i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter). 
Den information som avses i 1 och 2 mom. ska ges i begriplig form och så att hänsyn tas till försäkringens komplexitet och huruvida försäkringssökanden är konsument eller en person som i enlighet med 3 § 2 mom. kan jämställas med en konsument, eller någon annan person, samt kundens eller kundgruppens övriga egenskaper. 
Bestämmelser om den förhandsinformation som ska ges till konsumenten vid distansförsäljning av försäkringar finns i 6 a kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). 
5 a § 
Lämnande av information i varaktig form eller på en webbplats 
De uppgifter som ska ges innan avtal ingås ska lämnas i pappersform, i någon annan varaktig form eller på en webbplats. Närmare bestämmelser om vilket sätt som ska användas för att lämna uppgifter i förekommande fall samt allmänna krav på lämnandet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Det standardiserade faktablad som gäller de skadeförsäkringar som avses i bilaga I till Solvens II-direktivet ska dock lämnas i pappersform eller i någon annan varaktig form. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska anges i faktabladet, om faktabladets språk samt om annat som gäller faktabladet får utfärdas genom förordning av statsrådet med beaktande av bestämmelserna i artiklarna 20.5—20.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 om försäkringsdistribution. Närmare bestämmelser om formerna för det standardiserade faktabladet och om hur uppgifterna i det ska presenteras i detalj utfärdas genom kommissionens tekniska tillsynsstandarder. 
Trots bestämmelserna i 1 och 2 mom. ska försäkringssökanden innan försäkringsavtalet ingås alltid på begäran få uppgifterna i pappersform. Ingen avgift får tas ut för tillhandahållandet av uppgifterna. På telefonförsäljning av försäkringar tillämpas bestämmelserna i 6 a kap. 11 § 2 mom. i konsumentskyddslagen. 
5 b § 
Personliga rekommendationer om försäkringar 
Om försäkringsgivaren ger försäkringssökanden en personlig rekommendation om valet av en eller flera försäkringar, ska försäkringsgivaren motivera varför den försäkring eller de försäkringar som rekommenderas bäst motsvarar försäkringssökandens försäkringsbehov. Motsvarande rådgivningsskyldighet gäller försäkringsgivaren också då försäkringsavtal ingås med en person vars vanliga vistelseort eller fasta driftställe finns i en EES-stat där denna rådgivning krävs enligt lag vid försäljning av försäkringar. 
Om försäkringsgivaren inte får de upplysningar av försäkringssökanden som behövs för en personlig rekommendation, ska försäkringsgivaren varna kunden om att en personlig rekommendation inte kan ges. 
5 c § 
Bedömning av placeringsförsäkringens ändamålsenlighet och lämplighet 
Försäkringsgivaren ska bedöma huruvida den planerade försäkringen med eventuella anknutna tilläggstjänster är ändamålsenlig för kunden med beaktande av dennes erfarenhet av och kunskaper om investeringsområdet för försäkringen i fråga. Om försäkringsgivaren bedömer att placeringsförsäkringen med eventuella anknutna tilläggstjänster inte är ändamålsenlig, ska försäkringsgivaren varna sökanden om det. Om försäkringssökanden inte lämnar tillräckliga upplysningar för att försäkringens och anknutna tilläggstjänsters ändamålsenlighet ska kunna bedömas, ska försäkringsgivaren varna sökanden om att försäkringens och anknutna tilläggstjänsters ändamålsenlighet för sökanden inte kan bedömas. 
Om det har avtalats om tillhandahållande av en personlig rekommendation om placeringsförsäkringar, ska försäkringsgivaren rekommendera försäkringssökanden sådana försäkringar som är lämpliga för sökanden med beaktande av dennes erfarenhet av och kunskaper om investeringsområdet för försäkringarna i fråga samt sökandens mål med investeringen och ekonomiska situation, inklusive risktolerans och förmåga att bära förluster. Även de rekommenderade tilläggstjänsterna ska vara lämpliga för försäkringssökanden. Om försäkringssökanden inte lämnar tillräckliga upplysningar för att försäkringens och de anknutna tilläggstjänsternas lämplighet ska kunna bedömas, ska försäkringsgivaren varna sökanden om att en personlig rekommendation inte kan ges. 
Av rekommendationen ska åtminstone framgå hur den rekommenderade försäkringen motsvarar sökandens förväntningar, ekonomiska situation och mål med investeringen. Rekommendationen ska lämnas till försäkringssökanden innan försäkringsavtalet ingås, på papper eller i någon annan varaktig form på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Rekommendationen får dock lämnas i varaktig form omedelbart efter det att avtalet har ingåtts, om avtalet ingås med hjälp av en sådan teknik för distanskommunikation att rekommendationen inte kan lämnas i en varaktig form innan avtalet ingås och försäkringssökanden har gett sitt samtycke till att få rekommendationen i efterhand och inte har önskat senarelägga ingåendet av avtalet trots att försäkringsgivaren har erbjudit denna möjlighet. Försäkringssökanden ska också informeras om huruvida försäkringsgivaren kommer att ge en regelbunden bedömning av försäkringens lämplighet för sökanden. 
5 d § 
Undantag från vissa försäkringsgivarens skyldigheter 
Om försäkringen gäller en sådan stor risk som avses i 31 kap. 4 § i försäkringsbolagslagen (521/2008), behöver de upplysningar som avses ovan i 4 b § 1 mom. inte begäras av försäkringssökanden och den information som avses i 5 § 1, 3 och 4 mom., 5 a § 2 mom., 5 b § och 7 § 1 mom. inte lämnas till försäkringssökanden. 
Om försäkringssökanden är en professionell kund som avses i 1 kap. 18 § i lagen om investeringstjänster (747/2012), behöver de upplysningar som avses ovan i 4 b § 2 mom. inte begäras av denne och den information som avses i 5 § 2 mom. inte lämnas till denne och behöver ändamålsenlighet och lämplighet enligt 5 c § inte bedömas. 
6 § 
Överlämnande av vissa handlingar 
Efter det att försäkringsavtalet ingåtts ska försäkringsgivaren utan obefogat dröjsmål ge försäkringstagaren en handling som upptar avtalets viktigaste innehåll (försäkringsbrev), samt försäkringsvillkoren. Bestämmelser om lämnande av avtalsvillkoren vid distansförsäljning av försäkringar till en konsument finns i 6 a kap. 11 § i konsumentskyddslagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 § 
Information under försäkringens giltighetstid 
Försäkringsgivaren ska årligen lämna försäkringstagaren ett meddelande i varaktig form med upplysningar om försäkringsbeloppet och om andra sådana omständigheter beträffande försäkringen som är av uppenbar betydelse för försäkringstagaren. Bestämmelser om de upplysningar som ska ges i det årliga meddelandet finns dessutom i 26 och 27 §. 
Om det är fråga om en placeringsförsäkring ska försäkringsgivaren dessutom regelbundet ge försäkringstagaren information om de kostnader som tagits ut för ändringar som på uppdrag av denne har gjorts i försäkringen eller i anknutna placeringsobjekt. 
Om försäkringsgivaren har förbundit sig att regelbundet bedöma huruvida en tecknad placeringsförsäkring med anknutna tilläggstjänster är lämplig för försäkringstagaren, ska de bedömningar som ges vara aktuella och åtminstone beskriva hur den rekommenderade försäkringen och de anknutna tilläggstjänsterna motsvarar försäkringstagarens förväntningar, ekonomiska situation och mål med investeringen. 
Efter ett försäkringsfall ska försäkringsgivaren lämna behövliga upplysningar till den som har rätt att kräva en prestation av försäkringsgivaren. 
9 a § 
Närmare bestämmelser och föreskrifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
I Europeiska kommissionens delegerade rättsakter finns det närmare bestämmelser om de principer som försäkringsgivare ska iaktta vid distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter. Finansinspektionen får dessutom meddela föreskrifter om hur kostnaderna för och intäkterna av placeringsförsäkringar samt tillväxten för försäkringssparandet ska beräknas och meddelas till kunden. Finansinspektionen får meddela föreskrifter som kompletterar 5 och 7 § i fråga om information om hur återköpsvärdet som baseras på betalade försäkringspremier utvecklas samt hur uppgifter om försäkringsersättningar som utbetalas vid skadefall ska anges. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 156 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 156 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) ett nytt 3 mom. som följer: 
156 § 
Tecknande av försäkring 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När i denna lag avsedda försäkringar tecknas ska 4 b § 1 mom., 5 § 1 mom., 5 a och 5 b § samt 7 § 1 mom. i lagen om försäkringsavtal (543/1994) tillämpas på försäkringsbolaget. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 24 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 24 § i lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009) ett nytt 2 mom. som följer: 
24 § 
Tillämpning av lagen om försäkringsavtal 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När en försäkring som avser skydd för olycksfall enligt denna lag tecknas ska 4 b § 1 mom., 5 § 1 mom., 5 a och 5 b § samt 7 § 1 mom. i lagen om försäkringsavtal tillämpas på försäkringsbolaget. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av lagen om Finansinspektionen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionen (878/2008) 5 § 17 punkten, 27 § 5 mom., 40 § 1 mom., 41 a §, 44 a § 2 mom. samt 45, 55 och 72 §, 
av dem 5 § 17 punkten sådan den lyder i lag 752/2012, 27 § 5 mom. sådant det lyder i lag 575/2017, 40 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1071/2017, 41 a § sådan den lyder i lagarna 1279/2015, 520/2016, 228/2017, 352/2017 och 1071/2017, 44 a § 2 mom. sådant det lyder i lag 176/2016, 45 § sådan den lyder i lag 855/2016 och 55 § sådan den lyder i lag 170/2014, samt 
fogas till 28 §, sådan den lyder i lagarna 352/2017 och 1071/2017, ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3—6 mom. blir 4—7 mom., som följer: 
5 § 
Andra finansmarknadsaktörer 
Med andrafinansmarknadsaktörer avses i denna lag 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
17) försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare enligt lagen om försäkringsdistribution (/), inklusive utländska försäkringsförmedlare som är registrerade i en annan EES-stat än Finland, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
27 § 
Begränsning av verksamhet som baserar sig på verksamhetstillstånd eller registrering 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i denna paragraf föreskrivs om begränsning av verksamheten ska tillämpas också på begränsning av försäkringsföreningars stadgeenliga verksamhet, på återkallelse av registrering av ombud som avses i lagen om ombud för obligationsinnehavare och på begränsning av tillståndsenlig verksamhet som bedrivs av sådana värdepappersföretag i tredjeländer som avses i 5 kap. 5 § i lagen om investeringstjänster. Bestämmelser om förbud mot försäkringsdistribution finns i lagen om försäkringsdistribution. Denna paragraf tillämpas inte på centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
28 § 
Begränsning av ledningens verksamhet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Finansinspektionen kan för viss tid, högst fem år, förbjuda en person att vara medlem eller ersättare i styrelsen, medlem eller ersättare i förvaltningsrådet eller verkställande direktör eller dennes ställföreträdare hos en i lagen om försäkringsdistribution avsedd försäkringsförmedlare eller sidoverksam försäkringsförmedlare, eller att sköta uppdrag som är direkt underställda verkställande direktören, med vilket avses högsta ledningsuppdrag hos försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren eller uppdrag där förmedlingsverksamheten de facto leds, om försäkringsförmedlaren eller den sidoverksamma försäkringsförmedlaren har brutit mot eller försummat att iaktta vad som i 44—57 och 78 § i lagen om försäkringsdistribution föreskrivs om krav på förfaranden vid distribution av i den lagen avsedda placeringsförsäkringar. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
40 § 
Påföljdsavgift 
Påföljdsavgift ska påföras den som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar eller bryter mot de bestämmelser eller beslut som avses i 15 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen, 15 kap. 2 § i lagen om investeringstjänster, 12 kap. 2 § i lagen om handel med finansiella instrument, 15 § i lagen om värdepapperskonton, 8 kap. 6 § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, 48 a § i lagen om betalningsinstitut, 22 kap. 2 § i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 144 b § i lagen om placeringsfonder, 15 § 2 mom. i lagen om gräsrotsfinansiering, 20 kap. 1 § i kreditinstitutslagen, 18 kap. 1 § i resolutionslagen eller i 68 eller 71 § i lagen om försäkringsdistribution. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
41 a § 
Påföljdsavgiftens maximibelopp i vissa fall 
Om påföljdsavgift påförs för överträdelse eller försummelse av en bestämmelse som avses i 20 kap. 1 § 2 eller 4 mom. i kreditinstitutslagen, 15 kap. 2 § 2 eller 5 mom. i lagen om investeringstjänster, 18 kap. 1 § i resolutionslagen eller 8 kap. 6 § 2 mom. i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet, får påföljdsavgiften för en juridisk person uppgå till högst tio procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen och påföljdsavgiften för en fysisk person till högst fem miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 2 mom. i värdepappersmarknadslagen får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst fem procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst 10 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, samt en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst två miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som nämns i 144 b § 2 mom. i lagen om placeringsfonder, 15 kap. 2 § 6 eller 7 mom. i lagen om investeringstjänster eller 12 kap. 2 § 2 eller 3 mom. i lagen om handel med finansiella instrument, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst tio procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst fem miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, samt en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst fem miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 68 eller 71 § i lagen om försäkringsdistribution, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst fem procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst fem miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst 700 000 euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 40 § 2 mom. 4 punkten eller för en försummelse att iaktta en sådan bestämmelse, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst tre procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst fem miljoner euro, beroende på vilkendera som är större. En fysisk person får påföras högst 700 000 euro i påföljdsavgift. 
Trots det som föreskrivs ovan i denna paragraf får påföljdsavgiften emellertid vara högst två gånger större än den vinning som erhållits genom gärningen eller försummelsen, om vinningen kan bestämmas. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 3 mom. 1 punkten i värdepappersmarknadslagen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst 15 procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst 15 miljoner euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person en påföljdsavgift som uppgår till högst fem miljoner euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse av en bestämmelse som avses i 15 kap. 2 § 3 mom. 2 punkten i värdepappersmarknadslagen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till antingen högst två procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst 2 500 000 euro, beroende på vilkendera som är större, och en fysisk person en påföljdsavgift som uppgår till högst en miljon euro. 
Om det är fråga om överträdelse av bestämmelser som avses i 15 kap. 2 § 3 mom. 3 punkten i värdepappersmarknadslagen, får en juridisk person påföras en påföljdsavgift som uppgår till högst en miljon euro och en fysisk person en påföljdsavgift som uppgår till högst 500 000 euro. 
Om påföljdsavgift påförs för en överträdelse eller försummelse av att iaktta en bestämmelse som avses i 40 § 2 mom. 6 punkten, får påföljdsavgiften för en juridisk person uppgå till antingen högst tio procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst en miljon euro, beroende på vilkendera som är större. Påföljdsavgiften för en fysisk person får uppgå till högst 500 000 euro. 
Om en påföljdsavgift enligt 9 mom. påförs för en överträdelse av artikel 11.1 d eller artikel 11.4 i den förordning som avses i den bestämmelsen, får påföljdsavgiften för en juridisk person uppgå till antingen högst två procent av den juridiska personens omsättning under året före gärningen eller försummelsen eller högst 250 000 euro, beroende på vilkendera som är större. Påföljdsavgiften för en fysisk person får uppgå till högst 100 000 euro. 
Trots det som föreskrivs i 7—11 mom. får påföljdsavgiften emellertid vara högst tre gånger så stor som den vinning som erhållits genom gärningen eller försummelsen, om storleken på vinningen kan bestämmas. 
Med omsättning avses i denna paragraf 
1) summan av ett kreditinstituts, ett värdepappersföretags och ett annat till dessas finansiella företagsgrupp hörande företags intäkter enligt artikel 316 i EU:s tillsynsförordning eller, om det avgiftsskyldiga företaget hör till ett kreditinstituts eller värdepappersföretags finansiella företagsgrupp, summan av de konsoliderade intäkterna, 
2) ett försäkringsbolags, en försäkringsförenings, en pensionsanstalts eller ett i 2 kap. 18 b § i försäkringsbolagslagen avsett specialföretags premieintäkter eller en pensionsstiftelses eller en försäkringskassas avgiftsintäkter, eller om försäkringsbolaget, försäkringsföreningen, pensionsanstalten, specialföretaget, pensionsstiftelsen eller försäkringskassan hör till en koncern som dotterbolag, premieintäkterna enligt koncernbokslutet eller på motsvarande sätt avgiftsintäkterna, 
3) i fråga om andra företag än de som avses i 1 och 2 punkten omsättningen enligt 4 kap. 1 § i bokföringslagen eller motsvarande omsättning eller, om företaget som moderbolag ska upprätta ett koncernbokslut enligt 6 kap. 1 § i bokföringslagen eller om företaget hör till en koncern som dotterbolag, omsättningen enligt koncernbokslutet för koncernens yttersta moderföretag. 
44 a § 
Information till de europeiska tillsynsmyndigheterna om påföljder och andra beslut 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vad som i 1 mom. 1—3 punkten föreskrivs om information om påföljder ska tillämpas också på beslut som avses i 26—29, 33 och 33 a § i denna lag, i 18 j och 122 § i lagen om placeringsfonder och i 68 och 70 § i lagen om försäkringsdistribution. 
45 § 
Tillämpningsområdet för bestämmelserna om tillsyn över kundskyddet 
Finansinspektionen ska övervaka att tillsynsobjekten, förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom och försäkringsdistributörer iakttar de bestämmelser som är tillämpliga på dem när det gäller marknadsföring och användning av avtalsvillkor och när det gäller förfaranden i kundförhållanden som från kundens synpunkt strider mot god sed eller som annars är otillbörliga. Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna om marknadsföring av finansiella instrument finns dessutom i värdepappersmarknadslagen, i lagen om investeringstjänster och i annan lag. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dessutom på utländska filialer, andra utländska tillsynsobjekt som tillhandahåller tjänster i Finland utan att etablera filial, utländska förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom och utländska försäkringsdistributörer, till den del som Finansinspektionen är den myndighet som är behörig att övervaka efterlevnaden av de i 1 mom. avsedda bestämmelser som är tillämpliga på dessa. 
55 § 
Anmälningsskyldighet vid filialetablering och annat tillhandahållande av tjänster i andra EES-stater 
Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att informera värdstatens tillsynsmyndighet om att ett tillsynsobjekt har etablerat filial i den staten och om att tjänster tillhandahålls i värdstaten utan filialetablering finns i kreditinstitutslagen, lagen om betalningsinstitut, lagen om investeringstjänster, lagen om placeringsfonder, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och försäkringsbolagslagen. Bestämmelser om tillhandahållande av tilläggspensioner i en annan EES-stat finns i lagen om pensionsstiftelser och i lagen om försäkringskassor och bestämmelser om distribution av försäkringar i en annan EES-stat finns i lagen om försäkringsdistribution. Bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten i en annan EES-stat om en börs verksamhet i den andra EES-staten finns i lagen om handel med finansiella instrument. 
72 § 
Offentlighet när det gäller statistiska uppgifter om försäkrings- och pensionsanstalter, försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare 
Trots vad som föreskrivs om handlingars sekretess får Finansinspektionen offentliggöra statistik och därmed jämförbar information som på enhetliga grunder har upprättats över alla försäkrings- och pensionsanstalters, försäkringsförmedlares och sidoverksamma försäkringsförmedlares verksamhet, ställning och utveckling. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 1 och 6 § i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008) 1 § 1 mom. 15 punkten och 6 § 1 mom., sådana de lyder, 1 § 1 mom. 15 punkten i lag 758/2012 och 6 § 1 mom. i lag 1076/2017, som följer: 
1 § 
Avgiftsskyldiga 
Skyldiga att betala tillsynsavgift till Finansinspektionen är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
15) försäkringsmäklare och sidoverksamma försäkringsmäklare enligt lagen om försäkringsdistribution (/) samt sådana försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare som är registrerade i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland och som har filial i Finland, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6 § 
Grundavgift för övriga avgiftsskyldiga 
Grundavgiften i euro för andra avgiftsskyldiga än de som avses i 4 § och de avgiftsskyldiga bestäms som följer: 

Avgiftsskyldiga 

Grundavgift i euro 

värdepapperscentraler enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
278 200 
den gamla insättningsgarantifond som avses i lagen om ändring av kreditinstitutslagen (1199/2014) 
12 840 
säkerhetsfonden enligt kreditinstitutslagen 
2 140 
juridiska personer som tillhandahåller tjänster som avses i 7, 7 a och 7 b § i lagen om betalningsinstitut 
1 070 
fysiska personer som tillhandahåller tjänster som avses i 7, 7 a och 7 b § i lagen om betalningsinstitut 
214 
ersättningsfonden för investerarskydd enligt lagen om investeringstjänster 
3 210 
enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder registreringsskyldiga AIF-förvaltare som inte är auktoriserade som fondbolag 
1 070 
den som bedriver verksamhet med stöd av ett undantag enligt 10 kap. 2 § 3 mom. i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
2 140 
förvaringsinstitut enligt lagen om placeringsfonder 
3 210 
förvaringsinstitut enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
3 210 
företag som är förvaringsinstitut enligt lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
5 350 
särskilda förvaringsinstitut enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder 
2 140 
centralinstitutet för sammanslutningen av inlåningsbanker enligt lagen om en sammanslutning av inlåningsbanker (599/2010) 
6 420 
kreditinstituts och försäkringsbolags holdingföretag samt konglomerats holdingsammanslutning enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat        (699/2004) 
10 700 
börsers och värdepapperscentralers holdingföretag 
10 700 
värdepappersföretags och försäkringsföreningars holdingföretag 
1 070 
försäkringsmäklare och sidoverksamma försäkringsmäklare enligt lagen om försäkringsdistribution 
1 070 och en höjning med 193 euro för varje registrerad försäkringsmäklare som är anställd hos ett försäkringsmäklarföretag eller hos en enskild näringsidkare vid utgången av året före det då tillsynsavgiften bestäms 
kontoförvaltare enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
6 420 
centrala motparter enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
160 500 
clearingmedlemmar enligt lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet 
12 840 
clearingfonder enligt 3 kap. 3 § 4 mom. i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet samt registreringsfonder enligt 6 kap. 9 § i den lagen 
2 140 
emittenter av aktier som i Finland är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument 
16 585 och en höjning med 17 120 euro om det finns en likvid marknad för aktierna enligt artikel 2.17 i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. 
finländska bolag vars emitterade aktier på ansökan har tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument enbart i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland 
13 375 
emittenter av aktier som i Finland är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument, när det är fråga om en avgiftsskyldig enligt 4 § i denna lag eller när emittenten inte har hemort i Finland 
11 235 och en höjning med och 11 770 euro om det finns en likvid marknad för aktierna enligt artikel 2.17 i EU:s förordning om marknader för finansiella instrument. 
emittenter av andra värdepapper än aktier, när värdepapperen i Finland är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument 
3 210 
finländska bolag vars emitterade värdepapper av annat slag än aktier på ansökan har tagits upp till handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument enbart i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland 
3 210 
emittenter av aktier som på ansökan är föremål för handel i Finland på en multilateral handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument 
4 280 
emittenter av värdepapper av annat slag än aktier som på ansökan är föremål för handel i Finland på en multilateral handelsplattform enligt lagen om handel med finansiella instrument 
1 070 
finländska kreditförmedlare som är registrerade i enlighet med 6 § i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom, när förmedlarna inte är ombud för någon kreditgivare 
1 200 
Pensionsskyddscentralen 
10 700 
trafikskadenämnden och patientskadenämnden 
1 070 
verksamhetsenheter som avses i 5 § 26 punkten i lagen om Finansinspektionen 
19 260 
filialer till utländska EES-försäkringsbolag enligt lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) 
1 070 
sådana utländska EES-tilläggspensionsanstalter enligt lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor som har filial i Finland 
1 070 
tredjeländers kreditinstituts representationer 
1 070 
sådana försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare enligt lagen om försäkringsdistribution som är registrerade i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland och som har filial i Finland 
321 
finansiella motparter enligt artikel 2.8 i EMIR-förordningen, icke-finansiella motparter enligt artikel 2.9 och pensionssystem enligt artikel 2.10 i den förordningen, vilkas hemstat är Finland 
10 700 
utländska kreditförmedlare enligt 2 § 1 mom. 6 punkten i lagen om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom, när förmedlarna har filial i Finland 
400 
förmedlare av gräsrotsfinansiering enligt lagen om gräsrotsfinansiering 
2 140 
registrerade ombud enligt lagen om ombud för obligationsinnehavare 
2 140 
leverantörer av datarapporteringstjänster enligt lagen om handel med finansiella instrument 
10 700 
referensvärdesadministratörer enligt 5 § 32 punkten i lagen om Finansinspektionen 
3 000 
referensvärdesadministratörer enligt 4 § 4 mom. 10 punkten i lagen om Finansinspektionen 
5 000 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 6 kap. 1 § i lagen om investeringstjänster 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om investeringstjänster (747/2012) det inledande stycket i 6 kap. 1 § 6 mom., sådant det lyder i lag 1069/2017, som följer: 
6 kap. 
Ekonomiska verksamhetsförutsättningar för tillhandahållande av investeringstjänster samt tillsyn över den ekonomiska stabiliteten 
1 § 
Minimikapital 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om ett värdepappersföretag som tillhandahåller tjänster enligt 4 mom. är verksamt som försäkringsmäklare eller sidoverksam försäkringsmäklare enligt lagen om försäkringsdistribution          (/), ska företaget utöver vad som föreskrivs i den lagen ha 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 1 kap. 2 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017) 1 kap. 2 § 1 mom. 6 punkten som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
6) försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare enligt lagen om försäkringsdistribution (/) och i Finland etablerade filialer till utländska försäkringsförmedlare och sidoverksamma försäkringsförmedlare, 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av 11 § i lagen om Konkurrens- och konsumentverket 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Konkurrens- och konsumentverket (661/2012) 11 § som följer: 
11§ 
Begäran om utlåtande 
Innan konsumentombudsmannen meddelar ett i 10 § avsett förbud eller interimistiskt förbud eller för ett ärende till marknadsdomstolen ska konsumentombudsmannen begära utlåtande av Finansinspektionen, om ärendet gäller 
1) ett av Finansinspektionens tillsynsobjekt, ett utländskt tillsynsobjekt eller dess filial eller en utländsk försäkringsdistributör enligt 45 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008), 
2) marknadsföring av värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen (746/2012). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 

Lag om ändring av lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997) 1 § 3 mom. och 9 f §, sådana de lyder, 1 § 3 mom. i lag 529/2016 och 9 f § i lag 1046/2014, samt 
fogas till lagen en ny 33 b §, i stället för den 33 b § som upphävts genom lag 524/2008, som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På arbetspensionsförsäkringsbolag tillämpas dock inte 1 kap. 2 a, 3—5 och 11 a §, 13 § 1 mom. samt 14—19 och 25 §, 2 kap. 1 a §, 3 § 1—5 mom., 4 och 5 §, 6 § 2 och 3 mom., 7 och 9 b §, 10 § 1 mom. 3 punkten samt 12, 16, 17, 18 a, 18 b, 19 och 20 §, 3 kap., 4 kap. 2—6 §, 5 kap. 3 § och 22 § 1 mom. 1 och 2 punkten, 6 kap. 1—5, 7—12, 12 a, 14—17, 18 och 20 a—20 c §, 21 § 3 och 5 punkten och 22 §, 7 kap. 6 §, 8 kap. 24—26 §, 8 a kap., 9 kap. 1—5, 5 a—5 d och 7—12 § och 13 § 2 punkten, 10—13 och 13 a kap., 14 kap. 5 §, 16 kap. 2 § 2, 4 och 6 mom., 5 § 3 mom., 6 § 4 mom. samt 8—10 och 13 §, 17 kap. 2 § 3 mom., 19 kap. 10 § 1 och 2 mom., 20 kap. 10 § 1 och 2 mom., 21 kap. 6 och 7 §, 12 § 1 och 2 mom. och 17—21 §, 23 kap. 9 § 2 och 3 mom. och 31 § 3 mom., 24 kap., 25 kap. 1 §, 3 § 2 mom., 4—7 §, 16 § 1 mom. samt 25—27 §, 26 kap. eller 31 kap. 2, 4 och 10 § i försäkringsbolagslagen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
9 f  § 
Bestämmelser i försäkringsbolagslagen och aktiebolagslagen som ska tillämpas på styrelsen 
På ett arbetspensionsförsäkringsbolags styrelse och dess ledamöter samt på andra som företräder bolaget tillämpas dessutom vad som i 6 kap. 4 § 4 mom. och 21 § 1 punkten i försäkringsbolagslagen föreskrivs om skyldigheten att anmäla eventuella ändringar i styrelsens sammansättning och vad som i 6 kap. 6 § i den lagen föreskrivs om förfarandet när en behörig styrelse saknas. Dessutom tillämpas på styrelsen och dess ledamöter bestämmelserna i 6 kap. 2, 3, 5—7, 11—16 och 25—28 § i aktiebolagslagen. 
11 kap. 
Särskilda bestämmelser 
33 b  § 
Marknadsföring 
Ett arbetspensionsförsäkringsbolag ska i sin marknadsföring lämna kunden alla de upplysningar om den marknadsförda nyttigheten som kan ha betydelse när kunden fattar beslut om nyttigheten. 
Arbetspensionsförsäkringsbolag får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed. 
Marknadsföring som inte innehåller den information som är relevant för kundens finansiella säkerhet ska alltid anses vara otillbörlig. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 3.4.2018 

På riksdagens vägnar

talman   
generalsekreterare