av dem 2 § sådan den lyder delvis ändrad
i lag 704/2002 och 1200/2005, 11 § 4
mom. och 21 § 1 mom. sådana de lyder
i sistnämnda lag, 12 § sådan den lyder
i lag 1147/2000 och i nämnda lag 1200/2005,
13 a § 2 mom. sådant det lyder i lag 1390/2001,
16 § sådan den lyder i lag 1294/1999
och 916/2006 samt 20 § sådan den lyder
i lag 1390/2001, som följer:
1 §
Syftet och målen för det fria bildningsarbetet
Det fria bildningsarbetet syftar till att utifrån principen
om livslångt lärande anordna utbildning som stöder
sammanhållningen och jämlikheten i samhället
samt ett aktivt medborgarskap.
Målet för undervisningen inom det fria bildningsarbetet är
att främja individers mångsidiga utveckling, välmående
och välfärd och att främja demokrati,
pluralism, hållbar utveckling, kulturell mångfald
och internationalism. Det fria bildningsarbetet kännetecknas
av studier efter eget val, samhörighet och delaktighet.
2 §
Verksamhet som lagen omfattar
Läroanstalter för fritt bildningsarbete är
medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, idrottsutbildningscenter
och studiecentraler.
Medborgarinstitut är läroanstalter som grundar
sig på lokala och regionala bildningsbehov. De erbjuder
möjligheter till studier efter eget val och till utveckling
av medborgarfärdigheter.
Folkhögskolor är internat för heltidsstudier, vilka
tillhandahåller unga och vuxna personer möjligheter
till frivilliga studier, förbättrar de studerandes
studiefärdigheter och fostrar dem som individer och samhällsmedlemmar.
Sommaruniversiteten är läroanstalter inom det
regionala utbildningsutbudet, vilka fokuserar på öppen
högskoleundervisning och svarar på andra kompetens-
och bildningsbehov så att även den högskoleutbildade
befolkningens behov beaktas.
Idrottsutbildningscenter är internat på riksnivå eller
regionala läroanstalter som anordnar undervisning på heltid.
Deras uppgift är att ordna sådan undervisning
för hela befolkningen som främjar motion, idrott,
välmående, välfärd och hälsa
samt undervisning och träningsverksamhet som tjänar
idrottsorganisationernas och idrottsföreningarnas verksamhet.
Studiecentraler är läroanstalter på riksnivå. De
ordnar studier självständigt eller i samarbete med
frivillig- och kulturorganisationer i syfte att främja
livslångt lärande, välmående
och välfärd, ett aktivt medborgarskap och demokrati
samt verksamhet i det civila samhället.
De läroanstalter som avses ovan kan i sin utbildningsuppgift
enligt 4 § också betona grunden för sina
värderingar, sin ideella grund och sina pedagogiska mål
eller särskilda utbildningsuppgifter.
Denna lag tillämpas dessutom på huvudmannen
för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet
enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats
med stöd av 4 §.
3 §
Övriga uppgifter samt samarbete
Läroanstalter för fritt bildningsarbete kan också ordna
utvecklings- och serviceverksamhet som stöder utbildningen
eller på ett nära sätt ansluter sig till
den.
Bestämmelser om grundläggande utbildning, gymnasieutbildning,
yrkesutbildning och grundläggande konstundervisning som
läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar
finns i lagen om grundläggande utbildning (628/1998),
gymnasielagen (629/1998), lagen om yrkesutbildning (630/1998),
lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) och lagen
om grundläggande konstundervisning (633/1998).
Läroanstalter som ordnar fritt bildningsarbete ska
samarbeta med andra läroanstalter för fritt bildningsarbete
inom samma region, riksomfattande läroanstalter för
fritt bildningsarbete, anordnare av utbildning och högskolor.
4 §
Tillstånd att driva läroanstalt
Undervisningsministeriet kan bevilja en kommun, samkommun, registrerad
sammanslutning eller stiftelse rätt att driva sådana
läroanstalter som avses i denna lag.
En förutsättning för att tillstånd
ska beviljas är att ett bildningsbehov föreligger
och att sökanden har yrkeskompetens och ekonomiska förutsättningar
att driva läroanstalten och ordna utbildningen. Läroanstalter
får inte inrättas i syfte att uppnå ekonomisk
vinst.
Ett tillstånd ska innehålla uppgifter om huvudmannen
och läroanstalten. I tillståndet ska dessutom
fastställas läroanstaltens utbildningsuppgift,
undervisningsspråk och vid behov dess särskilda
utbildningsuppgift och andra villkor som gäller ordnandet
av utbildningen. Beslut om ändringar i tillståndet
fattas av undervisningsministeriet.
En kommun eller samkommun kan slå samman sina läroanstalter
för fritt bildningsarbete med andra läroanstalter
som kommunen eller samkommunen driver.
Undervisningsministeriet kan efter att ha hört huvudmannen återkalla
tillståndet, om bestående förändringar
i bildningsbehovet eller andra vägande skäl som
hänger samman med ordnandet av utbildningen kräver
det eller om utbildningen ordnas i strid med denna lag eller bestämmelser
och föreskrifter som utfärdats med stöd av
den.
I fråga om förvaltningen av en privat läroanstalt
gäller lagen om förvaltning av utbildning som
ordnas av staten och privata (634/1998), om inte något
annat bestäms i denna lag.
11 §
Pris per enhet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Priset per enhet för en undervisningstimme vid medborgarinstituten
beräknas vart fjärde år så att
driftskostnaderna för verksamheten vid medborgarinstituten
under det år som föregår året
före det då priset per enhet bestäms
divideras med antalet undervisningstimmar vid instituten samma år.
Priserna per enhet för medborgarinstitut graderas i tätt
befolkade kommuner på basis av befolkningstätheten
i den kommun där medborgarinstitutet finns. Graderingsskalan och
en mer exakt beräkning av priset per enhet samt vilka kommuner
som anses vara tätt befolkade föreskrivs genom
förordning av statsrådet. För beräkning
av det genomsnittliga priset per enhet för medborgarinstituten
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna
i 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (
/
).
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
12 §
Förändringen i kostnadsnivån samt
i verksamhetens omfattning och art
Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas förändringen
i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art
med iakttagande i tilllämpliga delar av 54 § 2
mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal
basservice (
/
).
13 §
Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser
per enhet
När priserna per enhet beräknas
hänförs inte följande kostnader till
driftskostnader:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt denna
lag och den lag som nämns i 1 § i lagen om finansiering
av undervisnings- och kulturverksamhet, om de kostnader som förorsakas anordnaren
av den verksamhet som utgör grunden för avgifterna
beaktas när priserna per enhet räknas ut,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
13 a §
Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet
för huvudmännen för privata läroanstalter
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Höjningen enligt 1 mom. beaktas inte när det genomsnittliga
priset per enhet fastställs för medborgarinstituten
i enlighet med 23 § i lagen om finansiering av undervisnings-
och kulturverksamhet och inte heller när priserna per enhet
för medborgarinstituten bestäms enligt 2 mom.
i nämnda paragraf.
14 §
Specialunderstöd och extra understöd
Huvudmannen för en läroanstalt kan inom ramen
för anslagen i statsbudgeten beviljas understöd
i form av kvalitets- och utvecklingsbidrag, bidrag för
studiecheckar och för läroanstalternas strukturutvecklingsprogram
samt extra understöd för driftskostnaderna.
16 §
Statsbidragsmyndighet
Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller driftskostnader
som avses i denna lag och anläggningsprojekt för
idrottsutbildningscenter är undervisningsministeriet.
Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt
för medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet
och studiecentraler är närings-, trafik- och miljöcentralen.
Statsbidragsmyndighet när det gäller bidrag för
studiecheckar och extra understöd som avses i 14 § är
Utbildningsstyrelsen. Kvalitets- och utvecklingsbidrag och statsunderstöd
för strukturutvecklingsprogram och för idrottsutbildningscenter
beviljas av undervisningsministeriet.
18 §
Betalning
Statsandel för driftskostnaderna betalas till huvudmannen
för en läroanstalt från ingången av
kalenderåret månatligen i lika stora poster senast
den 11 varje månad av Servicecentret för statens
ekonomi- och personalförvaltning så som föreskrivs
i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.
Statsunderstöd betalas till huvudmannen före utgången
av kalenderåret.
19 §
Betalning av utebliven förmån och återbetalning
av grundlös förmån
Angående betalning av utebliven förmån, återbetalning
av grundlös förmån samt om när betalningsskyldighet
som gäller dessa upphör gäller bestämmelserna
i 61—63 § i lagen om finansiering av undervisnings-
och kulturverksamhet.
20 §
Betalning som inte erläggs eller återkrävs
En betalning som understiger 2 000 euro och som baserar
sig på ett beslut som fattats med stöd av denna
lag ska inte erläggas eller återkrävas.
21 §
Skyldighet att lämna upplysningar samt granskning
Huvudmannen för läroanstalterna för
fritt bildningsarbete ska tillställa statsbidragsmyndigheten
de uppgifter som behövs för att fastställa
finansieringen enligt denna lag och uppgifter om verksamhetens omfattning.
Närmare bestämmelser om tillställandet
av dessa uppgifter utfärdas genom förordning av
undervisningsministeriet.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
_______________
Denna lag träder i kraft den
20
.
De tillstånd att driva läroanstalter som beviljats
innan denna lag träder i kraft förblir i kraft såsom
tillstånd enligt denna lag.
På tillstånd att driva folkhögskolor
och idrottsutbildningscenter tillämpas till utgången av
2010 de bestämmelser som är i kraft när
lagen träder i kraft. På tillstånd att
driva medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler tillämpas
till utgången av 2011 de bestämmelser som är
i kraft när lagen träder i kraft.
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.