1 §

Uppgifter och behörighet

Besvärsnämnden för olycksfallsärenden (besvärsnämnden) är första besvärsinstans i ärenden som avses i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) och i andra ärenden i enlighet med vad som föreskrivs särskilt.

2 §

Besvärsnämndens medlemmar

Besvärsnämndens ordförande innehar uppdraget som huvudsyssla och de övriga medlemmarna som bisyssla.

Ordföranden och vice ordförandena har en gemensam suppleant på vilken tillämpas det som i denna lag föreskrivs om vice ordförande och medlem. Var och en av de övriga medlemmarna har en personlig suppleant. På de personliga suppleanterna tillämpas det som i denna lag föreskrivs om besvärsnämndens medlemmar.

3 §

Behörighetsvillkor för medlemmarna

Ordföranden, vice ordförandena och de lagfarna medlemmarna ska ha avlagt högre högskoleexamen i juridik och vara väl förtrogna med olycksfallsförsäkringsfrågor. Ordföranden ska dessutom ha i praktiken visad ledarförmåga.

De medlemmar som är läkare ska vara legitimerade läkare.

4 §

Ordförandens uppgifter

Ordföranden leder besvärsnämnden och svarar för verksamheten, övervakar att lagtolkningen är enhetlig i nämndens avgöranden och svarar för besvärsnämndens förvaltningsärenden i enlighet med vad som närmare föreskrivs i arbetsordningen.

5 §

Förordnande av besvärsnämnden

På framställning av social- och hälsovårdsministeriet förordnar statsrådet besvärsnämndens ordförande tills vidare och de övriga medlemmarna för fem år i sänder.

Av de medlemmar som har kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden ska minst tre förordnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och minst tre på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. De medlemmar som har kännedom om lantbruksföretagarnas förhållanden ska förordnas på förslag av lantbruksföretagarnas mest representativa centralorganisationer.

I fråga om medlemmarnas rätt att kvarstå i sitt uppdrag gäller det som föreskrivs om innehavare av domartjänst.

Om en plats som medlem i besvärsnämnden blir ledig under mandatperioden, förordnas en efterträdare för återstoden av perioden.

6 §

Domared och domarförsäkran samt avgångsålder

När besvärsnämndens medlemmar tillträder sitt uppdrag ska de avlägga domared eller avge domarförsäkran i enlighet med vad som föreskrivs i 1 kap. 6 a och 7 § i rättegångsbalken, om de inte har gjort det tidigare.

Medlemmarna är skyldiga att avgå vid utgången av den månad under vilken de fyller 68 år.

7 §

Föredragande

Besvärsnämnden ska ha ett tillräckligt antal föredragande.

Föredragandena ska ha avlagt högre högskoleexamen i juridik. I arbetsordningen bestäms närmare om föredragandenas uppgifter.

8 §

Besvärsnämndens sektioner

I besvärsnämnden avgörs ärendena i sektioner. Rättskipningsärenden avgörs på föredragning i en sektion, i en endomarsammansättning, i en förstärkt sektion eller i plenum. Övriga ärenden avgörs i förvaltningssektionen, om den inte har hänskjutit ärendet till ordföranden eller till en vice ordförande.

Ordföranden eller en vice ordförande för besvärsnämnden är ordförande i en sektion som därtill består av en lagfaren medlem, en läkarmedlem och två medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden samt en medlem med kännedom om lantbruksföretagarnas förhållanden.

9 §

Beslutförhet i en sektion

En sektion är beslutför när sektionens ordförande, en läkarmedlem och en lagfaren medlem samt dessutom medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden är närvarande. I ärenden som avses i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) och i lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) ska sektionens ordförande, en läkarmedlem och en lagfaren medlem samt dessutom en medlem som förordnats utifrån lantbruksföretagarorganisationernas förslag vara närvarande.

En ytterligare förutsättning för sektionens beslutförhet är att högst hälften av de närvarande medlemmarna är medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden och medlemmar med kännedom om lantbruksföretagarnas verksamhet och att den ena av de i 1 mom. avsedda medlemmarna med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden är förordnad på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och den andra förordnad på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer.

En sektion är beslutför också när sektionens ordförande och minst två andra medlemmar är närvarande, förutsatt att de av sektionens medlemmar som inte är närvarande skriftligen har meddelat före sammanträdet att de förenar sig om föredragandens framställning och även de närvarande medlemmarna intar samma ståndpunkt.

10 §

Ärenden som ska avgöras av en ordförande

Ett ärende som avses i 1 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 8 § 2 mom., om ärendets art förutsätter detta.

11 §

Förstärkt sektion

Besvärsnämndens ordförande eller en sektion kan bestämma att ett ärende som handläggs i sektionen eller en fråga som hör till ärendet ska avgöras i en förstärkt sektion för att säkerställa en enhetlig tolkning. Ordförande i den förstärka sektionen är ordföranden för besvärsnämnden eller en vice ordförande. Medlemmar i den förstärkta sektionen är vice ordförandena och medlemmarna i den sektion som tidigare har handlagt ärendet och de övriga sektionernas lagfarna medlemmar. Om avgörandet av ett ärende i väsentlig grad beror på medicinska aspekter, ska sektionen inte bestå av lagfarna medlemmar utan av de övriga sektionernas läkarmedlemmar.

Den förstärkta sektionen är beslutför när ordföranden eller en vice ordförande samt minst fyra femtedelar av medlemmarna i den förstärkta sektionen är närvarande. På medlemmarna tillämpas då vad som bestäms i 9 § 2 mom.

12 §

Plenum

Om ett ärende som ska avgöras av besvärsnämnden är av principiell betydelse för tillämpningen av lag i andra liknande fall eller om avgörandet i en sektion skulle komma att avvika från tidigare praxis, kan besvärsnämndens ordförande eller sektionen bestämma att ärendet ska behandlas i besvärsnämndens plenum. De ärenden som gäller besvärsnämndens arbetsordning ska likaså behandlas i plenum.

Plenum är beslutfört när ordföranden eller en vice ordförande och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. En ytterligare förutsättning för beslutförheten är att minst en medlem förordnad på förslag av arbetsgivarorganisationerna och en medlem förordnad på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens organisationer samt en medlem förordnad på förslag av lantbruksföretagarorganisationerna är närvarande. Vid behandlingen av ärenden som gäller sökande av ändring får högst hälften av de närvarande medlemmarna vara medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden och medlemmar med kännedom om lantbruksföretagarnas verksamhet. Om avgörandet av ett ärende i väsentlig grad beror på medicinska aspekter ska också en läkarmedlem vara närvarande.

13 §

Förvaltningssektionen

Förvaltningsärendena behandlas i förvaltningssektionen. Ordförande i sektionen är besvärsnämndens ordförande och övriga medlemmar är besvärsnämndens vice ordförande och tre medlemmar med kännedom om förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden, vilka utses så att de medlemmar som förordnats på förslag av arbetsgivarorganisationerna bland sig utser en medlem, de medlemmar som förordnats på förslag av arbetstagar- och tjänstemannaorganisationerna bland sig utser en medlem och de medlemmar som förordnats på förslag av lantbruksföretagarorganisationerna bland sig utser en medlem. Förvaltningssektionen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Ärendena behandlas i enlighet med vad som föreskrivs i besvärsnämndens arbetsordning.

14 §

Behandlingen av ärenden

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden tillämpas förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs särskilt.

Bestämmelserna i 38 § i förvaltningsprocesslagen om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part gäller också muntlig förhandling i besvärsnämnden. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen tillämpas i besvärsnämnden också de bestämmelser i 37 och 39—50 § i nämnda lag som gäller behandling och utredning av ärenden.

De kostnader för vilka det enligt 49 och 50 § i förvaltningsprocesslagen betalas ersättning av statens medel, ersätts, med undantag av ersättning till ett vittne som åberopats av staten, av besvärsnämndens medel.

Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 11 kap. i förvaltningsprocesslagen tilllämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet.

Besvärsnämnden kan undanröja ett lagakraftvunnet beslut av en försäkringsanstalt och förordna att ärendet ska behandlas på nytt i enlighet med vad som särskilt bestäms genom lag.

Besvärsnämnden kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning obeaktad, om utredningen kommer in till besvärsnämnden först den dag då ärendet avgörs eller därefter.

15 §

Beslut

Ett beslut av besvärsnämnden delges så att det sänds per post till mottagaren under den adress som mottagaren har uppgett.

Ett beslut av besvärsnämnden är avgiftsfritt.

16 §

Offentlighet vid behandlingen

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden och nämndens sammansättning vid avgörande i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång tillämpas lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.

17 §

Finansiering av besvärsnämndens verksamhet

Besvärsnämndens verksamhet finansieras med justitieförvaltningsavgifter som tas ut hos de försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkringsverksamhet. De sammanlagda avgifterna motsvarar de totala kostnader som besvärsnämnden orsakas av skötseln av de lagstadgade uppgifter som gäller sökande av ändring.

Finansinspektionen fastställer årligen besvärsnämndens budget på framställning av nämndens förvaltningssektion. Budgeten ska uppta kostnaderna för nämndens verksamhet. Förändringarna i de årliga kostnaderna ska motsvara förändringarna i den allmänna kostnadsnivån samt i antalet ärenden och i besvärsnämndens verksamhet. Finansinspektionen kan på framställning av förvaltningssektionen av särskilda skäl under räkenskapsåret fastställa en tilläggsbudget med anledning av tilläggskostnaderna.

Justitieförvaltningsavgiften för försäkringsanstalterna bestäms så att kostnaderna för besvärsnämndens verksamhet enligt den budget som avses i 2 mom. fördelas mellan försäkringsanstalterna i förhållande till försäkringspremieinkomsten under det år som föregår kvalifikationsåret enligt resultaträkningen för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i respektive försäkringsanstalt samt den kalkylerade premieinkomsten för Statskontoret och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Justitieförvaltningsavgiftens belopp fastställs av Finansinspektionen på framställning av besvärsnämndens förvaltningssektion. Besvärsnämnden ansvarar för debiteringen och indrivningen av justitieförvaltningsavgiften. Närmare bestämmelser om verkställigheten av avgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet.

På revision av besvärsnämnden tillämpas det som i revisionslagen (459/2007) föreskrivs om revisors oberoende ställning, jäv och tystnadsplikt samt om entledigande av revisor och revisors avgång. Besvärsnämndens plenum väljer årligen en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska vara av Centralhandelskammaren godkända revisorer (CGR). Besvärsnämnden fastställer i plenum bokslutet samt beviljar förvaltningssektionen ansvarsfrihet. Besvärsnämnden ska delge Finansinspektionen det fastställda bokslutet. Om bokslutet visar underskott eller överskott i förhållande till den fastställda budgeten, ska skillnaden beaktas i grunderna för den justitieförvaltningsavgift som bestäms för det följande året.

En försäkringsanstalt kan på det sätt som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen (878/2008) anföra besvär över Finansinspektionens beslut om fastställande av justitieförvaltningsavgift.

I fråga om en justitieförvaltningsavgifts direkta utsökbarhet utan utsökningsgrund föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen, tas på det obetalda kapitalet ut en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen (633/1982). I stället för dröjsmålsränta kan besvärsnämnden ta ut en förseningsavgift på fem euro, om dröjsmålsräntan understiger detta belopp.

18 §

Arbetsordning

Närmare bestämmelser om arbetet i besvärsnämnden finns i arbetsordningen som fastställs i besvärsnämndens plenum.

19 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den                                    20     .

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

53 §

Besvärsinstanser

För sökande av ändring finns besvärsnämnden för olycksfallsärenden, försäkringsdomstolen och högsta domstolen. Bestämmelser om besvärsnämnden för olycksfallsärenden finns i lagen om besvärsnämnden för olycksfallsärenden (     /     ) och bestämmelser om försäkringsdomstolen i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003). Bestämmelser om högsta domstolen finns i lagen om högsta domstolen (665/2005).

53 a §

Rätt att söka ändring

En part som är missnöjd med en försäkringsanstalts beslut får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för olycksfallsärenden genom skriftliga besvär. Den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för olycksfallsärenden får söka ändring hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär.

I försäkringsdomstolens beslut genom vilket avgjorts frågan om en kroppsskada, sjukdom eller ett dödsfall berättigar till skadestånd enligt denna lag eller om vem som ska erlägga skadestånd samt i försäkringsdomstolens beslut med anledning av grundbesvär får ändring sökas hos högsta domstolen genom besvär, om högsta domstolen med stöd av 30 kap. 3 § i rättegångsbalken meddelar besvärstillstånd.

53 b §

Verkställighet av beslut

Försäkringsanstaltens beslut ska oberoende av ändringssökande iakttas tills ärendet är avgjort genom ett lagakraftvunnet beslut. Ett lagakraftvunnet beslut av en försäkringsanstalt och besvärsnämnden för olycksfallsärenden verkställs som en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

53 c §

Grundbesvär

En part som anser att debiteringen av en avgift som har påförts enligt denna lag har stridit mot lag eller avtal får skriftligen anföra grundbesvär över debiteringen hos besvärsnämnden för olycksfallsärenden inom två år från ingången av året efter det år då fordran påfördes eller debiterades. Om sådana besvär anförs med anledning av utmätning, ska vad som föreskrivs om grundbesvär i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) dessutom tillämpas.

En part som är missnöjd med besvärsnämndens beslut i ett i 1 mom. avsett ärende får söka ändring i det hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär.

53 d §

Tid för sökande av ändring och lämnande av besvär

Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten fick del av försäkringsanstaltens eller besvärsnämnden för olycksfallsärendens beslut. Om det inte visas något annat, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades under den adress som ändringssökanden har uppgett.

Besvärsskriften ska inom tiden för sökande av ändring lämnas till den försäkringsanstalt som har meddelat beslutet. I ärenden som gäller grundbesvär ska besvärsskriften lämnas till besvärsinstansen.

När ändring söks i försäkringsdomstolens beslut gäller i tillämpliga delar vad som i 30 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om sökande av ändring i hovrätts avgörande. Tiden för begäran om besvärstillstånd och anförande av besvär är 60 dagar räknat från den dag då ändringssökanden fick del av försäkringsdomstolens beslut.

53 e §

Självrättelse och överföring av besvär till en besvärsinstans

Om försäkringsanstalten till alla delar bifaller de yrkanden som framställts i besvären, ska den ge ett nytt beslut i ärendet. Det nya beslutet får överklagas så som föreskrivs i 53 a och 53 d §.

Om försäkringsanstalten inte kan ändra det överklagade beslutet så som anges i 1 mom., ska den inom 30 dagar efter besvärstidens utgång sända besvärsskriften, de handlingar som gäller besvärsärendet och sitt utlåtande till besvärsnämnden för olycksfallsärenden eller, om besvären avser besvärsnämndens beslut, till försäkringsdomstolen. Försäkringsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut ändra sitt tidigare beslut till den del den bifaller ett yrkande som framförts i besvären. Om försäkringsanstalten godkänner det yrkande som framställts i besvärsskriften helt eller delvis efter det att besvärsskriften redan har lämnats till besvärsinstansen, kan försäkringsanstalten likaså meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen ska utan dröjsmål underrättas om det interimistiska beslutet. En försäkringsanstalts interimistiska beslut får inte överklagas.

En avvikelse från den tidsfrist som anges i 2 mom. får göras, om inhämtande av behövlig tilläggsutredning med anledning av besvären förutsätter detta. Ändringssökanden ska då utan dröjsmål meddelas att tilläggsutredning skaffas. Besvärsskriften och utlåtandet ska dock tillställas den behöriga besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

53 f §

Besvär som kommit in efter tiden för sökande av ändring

Har en besvärsskrift eller annan skrivelse som inom viss tid ska ges in till besvärsnämnden för olycksfallsärenden, försäkringsdomstolen eller högsta domstolen inkommit efter utgången av denna tid, kan den trots detta upptas till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen.

53 g §

Rättelse av sakfel och skrivfel

Grundar sig en försäkringsanstalts beslut på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller har det skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan försäkringsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter dock att parten samtycker till att beslutet rättas.

Försäkringsanstalten ska rätta uppenbara skriv- eller räknefel eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut. Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen leder till ett resultat som är oskäligt för en part.

54 §

Rättelse av ett lagakraftvunnet beslut

Om det i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad ersättning eller höjning av beviljad ersättning framkommer ny utredning, ska försäkringsanstalten pröva ärendet på nytt. Trots sitt tidigare lagakraftvunna beslut kan försäkringsanstalten bevilja den förvägrade ersättningen eller den tidigare beviljade ersättningen till ett större belopp. Också besvärsnämnden för olycksfallsärenden och försäkringsdomstolen kan vid behandlingen av ett ärende som gäller ändringssökande förfara på motsvarande sätt.

54 a §

Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som en försäkringsanstalt har meddelat på grundval av denna lag grundar sig på felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för olycksfallsärenden på yrkande av en part eller försäkringsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. Ett sådant beslut får överklagas så som föreskrivs i 53 a och 53 d §.

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för olycksfallsärenden eller försäkringsdomstolen har meddelat på grundval av denna lag grundar sig på felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av en part eller försäkringsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om försäkringsanstalten yrkar att ett beslut ska undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om att ett beslut ska undanröjas ska göras inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

I fråga om extraordinärt ändringssökande gäller dessutom 31 kap. i rättegångsbalken.

54 b §

Återkrav

Om någon har fått ersättning enligt denna lag till ett högre belopp än vad som föreskrivs i denna lag, ska försäkringsanstalten återkräva den grundlöst utbetalda ersättningen.

Det är möjligt att helt eller delvis avstå från återkrav av en grundlöst utbetald ersättning, om detta anses skäligt och utbetalningen av ersättningen inte ska anses vara en följd av ersättningssökandens eller dennes representants svikliga förfarande eller om det belopp som ska återkrävas är litet.

En grundlöst utbetald ersättning får återkrävas också genom kvittning mot andra framtida ersättningsposter än sådana som avses i andra meningen i 63 §. Utan ersättningstagarens samtycke får dock inte från den ersättningspost som var gång ska betalas dras av mer än en sjättedel av den del av ersättningen som återstår då på ersättningsposten verkställts förskottsinnehållning enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) eller innehållits källskatt enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978).

En grundlöst utbetald ersättning ska återkrävas inom tio år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet meddelades, om inte preskriptionen avbrutits före det. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

54 c §

Särskilda bestämmelser

Vad som i detta kapitel föreskrivs om försäkringsanstaltens beslut gäller i tillämpliga delar beslut som Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund meddelat med stöd av denna lag. Försäkringsanstalten får inte söka ändring genom besvär i ett beslut som Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund eller en besvärsinstans har meddelat med stöd av 41 b § 1—5 mom.

Har en ansökan eller anmälan som ska inges till en försäkringsanstalt inom viss tid inkommit efter utgången av denna tid, utgör denna omständighet inte hinder för beviljande av skadestånd, om det funnits vägande skäl till förseningen.

Det som i första meningen i 41 a § 3 mom. föreskrivs om en parts och intressebevakares rätt att föra talan i ärenden enligt denna lag ska på motsvarande sätt tillämpas vid sökande av ändring i beslut av en försäkringsanstalt och besvärsnämnden för olycksfallsärenden.

3 a §

Ärenden som ska avgöras av en ordförande

Ett ärende som avses i 1 mom. får dock också avgöras i en sektion som avses i 3 § 2 mom., om ärendets art förutsätter detta.

5 §

Behandlingen av ärenden

Vid behandlingen av ärenden i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden tillämpas förvaltningsprocesslagen, om inte något annat föreskrivs särskilt genom lag.

Det som i 38 § i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part gäller också muntlig förhandling i besvärsnämnden. Oberoende av vad som föreskrivs i 2 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen tillämpas i besvärsnämnden också de bestämmelser i 37 och 39—50 § i nämnda lag som gäller behandling och utredning av ärenden. Bestämmelserna om extraordinärt ändringssökande i 11 kap. i förvaltningsprocesslagen tillämpas inte på ärenden som hör till besvärsnämndens behörighet.

I fråga om offentlighet vid rättegång i besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och nämndens sammansättning vid avgörande i ett ärende som gäller offentlighet vid rättegång föreskrivs i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.

Ett beslut av besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden delges genom att beslutet sänds per post till mottagaren under den adress mottagaren har uppgett för besvärsnämnden. Ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom.

Besvärsnämnden kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning obeaktad, om utredningen kommer in till besvärsnämnden först den dag då ärendet avgörs eller därefter.