1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Lagens syfte
Denna lag innehåller närmare bestämmelser om
hur den i grundlagen tryggade yttrandefriheten utövas i
masskommunikation.
När denna lag tillämpas får inga
större intrång i kommunikationen göras än
vad som är nödvändigt med hänsyn
till yttrandefrihetens betydelse i en demokratisk rättsstat.
2 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) allmänheten en personkrets som
inte är utvald på förhand och som tar
emot ett meddelande,
2) nätmeddelande information, åsikter
eller andra meddelanden som gjorts tillgängliga för allmänheten
genom radiovågor, elektroniska kommunikationsnät
eller andra motsvarande tekniska arrangemang,
3) program en enhetlig helhet av nätmeddelanden,
vilka huvudsakligen uttrycks i ljud eller rörliga bilder,
4) publikation ett tryckalster, en dataskiva
eller någon annan genom mångfaldigande framställd
upptagning av text, ljud eller bild, som har gjorts tillgänglig
för allmänheten,
5) periodisk publikation en publikation som är
avsedd att ges ut regelbundet minst fyra gånger om året,
6) nätpublikation en i likhet med
periodiska publikationer enhetligt uppbyggd helhet av nätmeddelanden
avsedd för regelbunden utgivning, där materialet
har producerats eller bearbetats av utgivaren,
7) publikationsverksamhet att publikationer och
andra nätmeddelanden än program görs
tillgängliga för allmänheten, och
8) programverksamhet att program görs
tillgängliga för allmänheten.
Vid tillämpningen av denna lag anses löpsedlar
och bilagor till en periodisk publikation eller nätpublikation
vara delar av publikationen.
3 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på publikations- och programverksamhet
som utövas i Finland.
På en enskild person som i ett elektroniskt kommunikationsnät
har en hemsida tillämpas endast 12, 14, 16, 18, 19, 22
och 24 §.
På verksamhet som enbart gäller teknisk framställning,
sändning, förmedling eller distribution av en
publikation eller ett nätmeddelande tillämpas
endast 17—20 och 22 §.
I fråga om upphovsrätt, rätt att
utöva radio- och televisionsverksamhet eller televerksamhet samt
granskning av bildprogram bestäms särskilt. I
fråga om tillhandahållande av informationssamhällets
tjänster gäller dessutom vad som bestäms
särskilt.
2 kap.
Skyldigheter för utgivare och dem som utövar
programverksamhet
4 §
Ansvarig redaktör
Utgivaren av en periodisk publikation eller nätpublikation
skall utse en ansvarig redaktör för publikationen.
Den som utövar programverksamhet skall utse en ansvarig
redaktör för varje program. För en periodisk
publikation, nätpublikation eller ett program kan också utses
flera ansvariga redaktörer.
En ansvarig redaktör skall ha fyllt femton år och
får inte vara försatt i konkurs eller ha begränsad
handlingsbehörighet.
Den ansvariga redaktören skall leda och övervaka
det redaktionella arbetet, besluta om innehållet i den
periodiska publikationen, nätpublikationen eller programmet
samt sköta övriga uppgifter som föreskrivs
i denna lag.
5 §
Upplysningsplikt
Utgivaren av en publikation, periodisk publikation eller nätpublikation
skall se till att den är försedd med uppgift om
vem som är utgivare. Utgivaren och den ansvariga redaktören
skall se till att en periodisk publikation eller nätpublikation
också är försedd med uppgift om vem som är
ansvarig redaktör. En publikation och periodisk publikation
skall också innehålla uppgift om framställningsåret.
Den som utövar programverksamhet och den ansvariga
redaktören skall se till att i programverksamheten meddelas
vem som utövar programverksamheten och vem som är
ansvarig redaktör.
Om flera ansvariga redaktörer har utsetts för en
periodisk publikation, en nätpublikation eller ett program,
skall i publikationen eller programverksamheten anges för
vilken del av publikationen eller programmet var och en av dem ansvarar.
Var och en har rätt att få veta vem som är
ansvarig redaktör.
6 §
Upptagning av program och nätpublikationer
Utgivaren och den som utövar programverksamhet skall
se till att en upptagning görs av varje program och nätpublikation,
förutsatt att det inte på grundval av den tekniska
utformningen av programmet är klart att ingen genom att
sända programmet kan göra sig skyldig till ett
brott som baserar sig på innehållet i meddelandet. Upptagningen
skall sparas minst 21 dagar från det att programmet sändes
eller nätpublikationen gjordes tillgänglig för
allmänheten.
Skyldigheten att spara upptagningen fortgår också efter
att den i 1 mom. föreskrivna tiden löpt ut, om
ett ärende som grundar sig på innehållet
i ett program eller i en nätpublikation är föremål
för förundersökning, åtalsprövning
eller rättegång. Upptagningen får i detta
fall utplånas först när det har blivit
klart att åtal i ärendet inte kommer att väckas
eller när ett yrkande som grundar sig på innehållet
i ett program eller i en nätpublikation har avgjorts och
avgörandet har vunnit laga kraft. Åklagaren eller
den domstol som senast behandlat ärendet skall informera
utgivaren eller den som utövar programverksamhet om att
skyldigheten att spara upptagningen har upphört.
7 §
Myndighetsmeddelanden
Utgivare och de som utövar programverksamhet är
skyldiga att avgiftsfritt i sina periodiska publikationer, nätpublikationer
eller program publicera myndighetsmeddelanden, om detta är nödvändigt
för att skydda människors liv eller hälsa
eller betydande miljö- eller egendomsvärden eller
av något annat därmed jämförbart
viktigt skäl.
3 kap.
Genmäle och rättelse
8 §
Rätt till genmäle
En enskild person som har motiverad anledning att anse sig ha
blivit kränkt av ett meddelande i en periodisk publikation,
en nätpublikation eller ett med dessa jämförbart återkommande program
har rätt att få ett genmäle publicerat
i samma publikation eller program.
9 §
Rätt till rättelse
När en felaktig uppgift om en enskild person, sammanslutning,
stiftelse eller myndighet har framförts i en periodisk
publikation, nätpublikation eller ett program, har personen,
sammanslutningen, stiftelsen eller myndigheten rätt att få uppgiften
rättad i samma publikation eller i ett program av samma
utövare av programverksamhet, om inte felet är
så ringa att det är uppenbart onödigt
att rätta det.
10 §
Skyldighet att publicera genmäle och rättelse
En ansvarig redaktör skall publicera ett genmäle
eller en rättelse avgiftsfritt och utan obefogat dröjsmål,
i behörig omfattning och på liknande sätt
som det meddelande publicerades vilket genmälet eller rättelsen
grundar sig på.
Ett genmäle eller en rättelse får
inte ha ett lagstridigt eller kränkande innehåll.
Den ansvariga redaktören skall vid behov bistå vid
den tekniska utformningen av ett genmäle.
11 §
Yrkande om genmäle och rättelse
Ett yrkande om genmäle eller rättelse skall framställas
till den ansvariga redaktören inom 14 dagar efter att det
meddelande som yrkandet grundar sig på publicerades. Yrkandet
skall framställas skriftligen eller på elektronisk
väg på så sätt att yrkandets
innehåll inte ensidigt kan ändras och att det
förblir tillgängligt för vardera parten.
Om ett yrkande om genmäle eller rättelse avslås,
skall den som har framställt yrkandet underrättas
om avslaget och grunderna för det inom sju dagar efter
det att yrkandet togs emot. Grunderna för avslaget skall
på begäran meddelas skriftligen. Den som framställt
yrkandet har rätt att föra frågan om
huruvida förutsättningarna för genmäle
eller rättelse uppfylls till behandling av tingsrätten
på sin hemort eller Helsingfors tingsrätt senast
30 dagar efter det att framställaren skriftligen har fått
del av grunderna för avslaget.
När en domstol ålägger en ansvarig
redaktör att fullgöra sina skyldigheter enligt
10 § kan domstolen förena åläggandet
med vite. I domstolens beslut om vite kan ändring sökas
särskilt genom besvär.
4 kap.
Ansvar för innehållet i ett publicerat meddelande
12 §
Gärningsmannens och medverkandes ansvar
För ett brott som grundar sig på innehållet
i ett meddelande som gjorts tillgängligt för allmänheten
svarar den som enligt strafflagen (39/1889) skall betraktas
såsom gärningsman eller medverkande i brottet.
13 §
Chefredaktörsförseelse
Om en ansvarig redaktör uppsåtligen eller
av oaktsamhet väsentligen åsidosätter
sin skyldighet att leda och övervaka det redaktionella
arbetet så att detta är ägnat att bidra
till begående av brott som grundar sig på innehållet
i ett meddelande som gjorts tillgängligt för allmänheten, skall
den ansvariga redaktören, om ett sådant brott
begås och han eller hon inte skall anses vara gärningsman
eller medverkande i brottet, för chefredaktörsförseelse dömas
till böter.
14 §
Skadeståndsansvar
I fråga om ersättning av skada som förorsakats
genom innehållet i ett meddelande som har gjorts tillgängligt
för allmänheten gäller skadeståndslagen
(412/1974).
Utgivare och de som utövar programverksamhet ansvarar
enligt 3 kap. skadeståndslagen för ersättande
av skada som avses i 1 mom. och som har förorsakats i deras
verksamhet, även om skadan har förorsakats av
någon annan än en person som avses i 3 kap. 1 § skadeståndslagen.
15 §
Rätt att ta del av innehållet i en upptagning
Rätt att avgiftsfritt ta del av en upptagning som avses
i 6 § har var och en som har motiverad anledning att anse
sig ha blivit föremål för ett brott som
grundar sig på innehållet i ett program eller
en nätpublikation eller ha lidit skada av att programmet
har sänts eller av att nätpublikationen har gjorts
tillgänglig för allmänheten. Samma rätt
har den som har för avsikt att utöva sin rätt
till genmäle eller rättelse. Utgivaren eller utövaren
av programverksamheten skall också utan obefogat dröjsmål
ge en tjänsteman som utför förundersökning
eller åtalsprövning av ett brott som grundar sig
på innehållet i ett program eller en nätpublikation
möjlighet att ta del av upptagningen.
16 §
Källskydd och rätt till anonymitet
När ett meddelande har gjorts tillgängligt
för allmänheten, har meddelandets upphovsman,
utgivaren och utövaren av programverksamheten rätt
att vägra röja vem som har lämnat de
upplysningar som meddelandet innehåller. Utgivaren och
utövaren av programverksamheten har dessutom rätt
att vägra röja upphovsmannens identitet.
I 1 mom. avsedd rätt har också den som har fått
del av nämnda omständigheter i anställning hos
meddelandets upphovsman, hos utgivaren eller utövaren av
programverksamheten.
Om skyldighet att vid förundersökning eller rättegång
röja en upplysning som avses i 1 mom. bestäms
särskilt.
5 kap.
Tvångsmedel
17 §
Utlämnande av ett nätmeddelandes identifieringsuppgifter
På yrkande av en tjänsteman som är
anhållningsberättigad enligt 1 kap. 6 § 1
punkten tvångsmedelslagen (450/1987), en allmän åklagare
eller en målsägande, kan en domstol ålägga administratören
av en sändare, server eller någon annan sådan
anordning att till den som framställt yrkandet lämna
ut de identifieringsuppgifter som behövs för utredande
av vem som är avsändare av ett nätmeddelande,
om det föreligger sannolika skäl att misstänka
att innehållet i meddelandet är sådant
att det är straffbart att göra det tillgängligt
för allmänheten. Domstolen får förordna
att identifieringsuppgifterna skall lämnas ut till målsäganden
först när målsäganden själv får
väcka åtal för brottet. Yrkandet skall
framställas vid tingsrätten på administratörens
hemort eller vid Helsingfors tingsrätt inom tre
månader efter att det meddelande som yrkandet gäller publicerades.
Domstolen kan förena utlämningsåläggandet
med vite.
I ett beslut som gäller utlämnande av identifieringsuppgifter
får ändring sökas särskilt genom
besvär. Ett beslut genom vilket någon åläggs
att lämna ut uppgifter får inte verkställas förrän
beslutet har vunnit laga kraft, om inte den domstol som behandlar
besvären bestämmer något annat.
Åläggande att lämna ut identifieringsuppgifter
får på begäran av en utländsk
statlig myndighet meddelas, om det under motsvarande förhållanden
i Finland skulle vara ett brott att göra det meddelande
tillgängligt för allmänheten som begäran
grundar sig på eller utlämnandet grundar sig på ett
fördrag eller någon annan internationell förpliktelse
som är bindande för Finland.
En i 1 mom. avsedd administratör har rätt
till ersättning av statens medel för de skäliga
direkta kostnaderna för utlämnande av de identifieringsuppgifter
som avses i denna paragraf. Beslut om betalning av ersättning
fattas av chefen för polisinrättningen i det härad
där undersökningen utfördes eller av
chefen för någon av polisens riksomfattande enheter. Ändring
i beslutet kan sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen
med iakttagande av vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen
(586/1996). När uppgifterna lämnas ut
till målsäganden enligt domstolens åläggande, är
det dock målsäganden själv
som skall svara för nämnda kostnader.
18 §
Föreläggande att avbryta distributionen av
ett nätmeddelande
En domstol kan på ansökan av en allmän åklagare,
en undersökningsledare eller en målsägande
förelägga en utgivare eller en utövare
av programverksamhet eller administratören av en sändare,
server eller någon annan sådan anordning att avbryta
distributionen av ett nätmeddelande, om det med hänsyn
till meddelandets innehåll är uppenbart att det är
straffbart att hålla det tillgängligt för
allmänheten. Domstolen skall behandla ansökan
i brådskande ordning. Innan föreläggandet
meddelas skall domstolen ge den för vilken föreläggande
sökts och avsändaren av nätmeddelandet
tillfälle att bli hörda, om ärendets
brådskande natur inte oundgängligen kräver
något annat.
Domstolens föreläggande skall också delges avsändaren
av det i föreläggandet avsedda nätmeddelandet.
Om avsändaren är okänd, kan domstolen
förelägga administratören av sändaren,
servern eller någon annan sådan anordning att
sköta delgivningen.
Ett föreläggande enligt 1 mom. förfaller,
om inte åtal för ett brott som grundar sig på innehållet
i meddelandet väcks, ett yrkande enligt 22 § framställs
eller talan om ersättning för skada som innehållet
i ett meddelande orsakat väcks inom tre månader
efter det att föreläggandet meddelades. Om allmänna åklagaren
eller målsäganden inom nämnda
tid yrkar det, kan domstolen förlänga
tiden med högst tre månader.
Den som förelagts att avbryta distributionen av ett
nätmeddelande har i likhet med avsändaren av nätmeddelandet
rätt att hos den domstol som meddelat föreläggandet
ansöka om upphävande av föreläggandet.
Vid behandling av ett ärende som gäller upphävande
av ett föreläggande skall bestämmelserna
i 8 kap. rättegångsbalken iakttas. Domstolen sörjer
dock för att behövliga åtgärder
för hörande av allmänna åklagaren vidtas.
Ansökan om upphävande skall göras inom
14 dagar efter det att sökanden fått
kännedom om föreläggandet. Nätmeddelandet
får inte göras tillgängligt för
allmänheten på nytt medan frågan om upphävande är
anhängig, om inte domstolen bestämmer något
annat. Även allmänna åklagaren har rätt
att söka ändring i det beslut genom vilket föreläggande
om avbrytande har upphävts.
Om allmänna åklagaren eller målsäganden yrkar
det, kan domstolen meddela ett föreläggande enligt
1 mom. också när den behandlar ett åtal
som grundar sig på innehållet i ett publicerat
meddelande, ett yrkande om en påföljd enligt 22 § eller
en talan om ersättning för skada som innehållet
i ett nätmeddelande orsakat. I ett här avsett
föreläggande får ändring inte
sökas särskilt genom besvär.
19 §
Behörig domstol
Ansökan om avbrytande av distributionen av ett nätmeddelande
behandlas vid tingsrätten på den ort som är
hemort för utgivaren, utövaren av programverksamhet
eller administratören av en sändare, server eller
någon annan sådan anordning eller vid Helsingfors
tingsrätt. Tingsrätten är domför
också med ordföranden ensam.
20 §
Beslagtagning av publikationer
Samtliga exemplar av en publikation som är avsedda
för spridning får tas i beslag endast om det är
sannolikt att publikationen kommer att dömas förbruten.
Ett beslut om beslag enligt 1 mom. som har fattats av en anhållningsberättigad
tjänsteman skall, utan dröjsmål och senast
tredje dagen efter att beslutet verkställdes, föras
till den domstol som är behörig att handlägga
brottmål som gäller innehållet i publikationen.
Domstolen beslutar om beslaget fortfarande skall gälla.
På beslag av publikationer tillämpas i övrigt vad
som i tvångsmedelslagen föreskrivs om beslag av
föremål.
6 kap.
Påföljder och åtalsrätt
21 §
Straffbestämmelse
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter
mot bestämmelserna i 4 § 1 eller 2 mom.
om utseende av ansvarig redaktör eller bestämmelserna
i 5 § om upplysningsplikt eller bestämmelserna
i 6 § om upptagningsskyldighet, skall för masskommunikationsförseelse dömas
till böter.
22 §
Förverkandepåföljd och föreläggande
om utplåning av ett nätmeddelande
Vid handläggning av ett yrkande om förverkandepåföljd
för brott som grundar sig på innehållet
i ett publicerat meddelande skall 10 kap. strafflagen iakttas. En
förverkandepåföljd kan dömas
ut även när det inte kan utredas vem som begått
det brott som grundar sig på innehållet i ett
meddelande.
Samtliga exemplar av en publikation som är avsedda
för spridning kan oberoende av äganderätten
till exemplaren dömas förbrutna, om ett brott
som grundar sig på innehållet i publikationen
har begåtts och påföljden är
nödvändig för att förhindra
spridning av meddelandet.
En domstol kan bestämma att ett nätmeddelande
som har konstaterats vara lagstridigt till sitt innehåll
skall göras oåtkomligt för allmänheten
och utplånas. Vid handläggning av ärendet skall
i tillämpliga delar iakttas vad som föreskrivs
om handläggning av yrkande om förverkandepåföljd.
23 §
Publicering av domar som gäller kränkning
av ära och privatliv
Om ett brott som avses i 24 kap. 8—10 § strafflagen
har begåtts i en periodisk publikation, nätpublikation
eller i ett program, kan domstolen på ett yrkande som målsäganden
har framställt i samband med behandlingen av åtalet
bestämma att uppgift om domen skall publiceras i den periodiska
publikationen eller nätpublikationen eller i ett program
av den som utövar programverksamheten. Domstolen kan förena
denna skyldighet med vite.
Uppgift om domen publiceras avgiftsfritt i skälig omfattning.
Den ansvariga redaktören ser till att uppgiften publiceras.
24 §
Åtalsrätt
Riksåklagaren beslutar om åtal skall väckas för
ett brott som grundar sig på innehållet i ett publicerat
meddelande och som hör under allmänt åtal
samt för chefredaktörsförseelse i anslutning
till ett sådant brott. Riksåklagaren bestämmer
då också vem som skall utföra åtalet.
I fråga om målsägandes åtalsrätt
gäller vad som bestäms i 1 kap. 14—17 § lagen
om rättegång i brottmål (689/1997).
7 kap.
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
25 §
Ikraftträdelsebestämmelse
Denna lag träder i kraft den
20 .
Genom denna lag upphävs tryckfrihetslagen av den 4
januari 1919 (1/1919) och radioansvarighetslagen av den
12 mars 1971 (219/1971) jämte ändringar.
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.
26 §
Övergångsbestämmelser
Ett brottmål eller ett mål angående
rättelse eller genmäle som har anhängiggjorts
vid en domstol före denna lags ikraftträdande
får behandlas och avgöras också av den
domstol som var laga domstol i målet enligt de bestämmelser
som gällde vid ikraftträdandet.
Angående ersättning av skada som uppstått före
denna lags ikraftträdande tillämpas den lag som
gällde vid ikraftträdandet. I ett ärende
som gäller genmäle och rättelse tillämpas
den lag som gällde när det meddelande publicerades
som genmälet eller rättelsen avser.
Ärenden som enligt 42 § 1 mom. tryckfrihetslagen är
anhängiga vid justitieministeriet vid denna lags ikraftträdande, överförs
till riksåklagaren för avgörande. På dessa ärenden
tillämpas vad som i 24 § föreskrivs om åtalsrätt.