Denna lag innehåller bestämmelser om Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands (kyrkan) organisation och förvaltning. 

Bestämmelser om kyrkans verksamhet samt närmare bestämmelser om kyrkans uppgift, organisation och förvaltning finns i kyrkoordningen. I kyrkohandboken bestäms det dessutom om gudstjänster och kyrkliga förrättningar. 

Bestämmelser om kyrkans tjänsteinnehavare finns i lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan (/), om inte något annat följer av denna lag. Närmare bestämmelser om tjänsterna i församlingar, kyrkliga samfälligheter och domkapitel och vid kyrkostyrelsen, om inrättande av tjänsterna och om behörighetsvillkoren för dem, om beviljande av tjänstledighet och semester, om prästämbetet och om förfarandet vid val till en biskopstjänst och till prästtjänster finns i kyrkoordningen 

Kyrkoordningen och kyrkohandboken antas av kyrkomötet. Kyrkoordningen publiceras i Finlands författningssamling. 

Kyrkan bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Bibeln och som är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser och i de lutherska bekännelseskrifterna. Kyrkans bekännelse uttrycks närmare i kyrkoordningen. 

I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att sprida det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. 

På inträde i och utträde ur kyrkan tillämpas religionsfrihetslagen (453/2003). Ett barn som inte fyllt 12 år kan anslutas till kyrkan, om någon av föräldrarna eller vårdnadshavarna är medlem i kyrkan och om det har överenskommits eller beslutats om barnets medlemskap på det sätt som föreskrivs i religionsfrihetslagen. Närmare bestämmelser om upptagande som medlem i kyrkan finns i kyrkoordningen. 

Finska medborgare samt utlänningar som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) kan bli medlemmar i kyrkan. En utlänning som bor i Finland men saknar hemkommun kan bli medlem i kyrkan, om han eller hon har deltagit i församlingens verksamhet i tre månaders tid. 

Den som blir medlem i kyrkan kan samtidigt vara medlem endast i ett sådant annat religionssamfund med vilket kyrkan har godkänt ett avtal om ömsesidiga förutsättningar för medlemskap. 

Kyrkan har ensamrätt att föreslå kyrkolag i allt som gäller kyrkans organisation och förvaltning samt att föreslå ändring och upphävande av kyrkolag. Kyrkans förslag läggs fram av kyrkomötet. Förslag om stiftande av kyrkolag väcks i riksdagen genom en regeringsproposition. 

Statsrådet och riksdagen får vid behandlingen av förslag till kyrkolag rätta ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet. I fråga om rättelse av ett lagstiftningstekniskt fel som påverkar innehållet i ett förslag till kyrkolag ska det begäras ett förslag enligt 1 mom. 

Kyrkan har rätt att lägga fram förslag om annan lagstiftning som gäller kyrkan. Kyrkan ska ges tillfälle att yttra sig när bestämmelser utfärdas i en fråga som gäller kyrkans förhållande till staten eller till andra religionssamfund. 

Kyrkan har rätt att göra framställningar och ge yttranden till statliga myndigheter i samhälleliga frågor som är viktiga med tanke på kyrkans lära och uppgift. 

Kyrkliga helgdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, pingstdagen, midsommardagen och alla helgons dag. 

Kyrkans medlemmar hör till församlingar med ett bestämt område. Församlingsindelningen följer kommunindelningen så att området för en församling eller kyrklig samfällighet utgörs av området för en eller flera kommuner. 

Inom samma område kan det på språkliga grunder finnas flera församlingar. Församlingar som finns inom samma kommun ska bilda en kyrklig samfällighet. 

Varje medlem i kyrkan är medlem i den församling inom vars område han eller hon har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun och bostad där eller folkbokföringskommun. En sådan utländsk medlem i kyrkan som saknar hemkommun är medlem i den församling inom vars område han eller hon bor. Kyrkostyrelsen får meddela föreskrifter om när en medlem i kyrkan kan vara medlem i någon annan församling inom sin egen hemkommun. 

Medlemmar med folkbokföringskommun i Finland är frånvarande medlemmar i församlingen. De övriga medlemmarna är församlingens närvarande medlemmar. 

Varje församling hör till ett stift med ett bestämt område. 

Församlingar där svenska är majoritetsspråk bland de närvarande medlemmarna hör till Borgå stift. 

Församlingar där något annat språk än finska eller svenska är majoritetsspråk bland de närvarande medlemmarna hör till det stift som församlingen anvisas när den bildas. 

Kyrkomötet beslutar om bildande och indragning av stift och om ändring av stiftsgränserna. 

En kyrklig samfällighet hör till det stift inom vars område den finns. Om majoritetsspråket bland de närvarande medlemmarna i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten är svenska, hör den kyrkliga samfälligheten till Borgå stift. 

Om den räkning som görs vid årsskiftet visar att majoritetsspråket bland de närvarande medlemmarna i de församlingar som hör till den kyrkliga samfälligheten har ändrats och den förändrade situationen har varat i fem år, ska gemensamma kyrkofullmäktige slå fast detta genom sitt beslut. Den kyrkliga samfälligheten övergår till ett stift med samma majoritetsspråk som samfälligheten vid ingången av följande kalenderår. Gemensamma kyrkofullmäktige ska sända beslutet till domkapitlen och kyrkostyrelsen för kännedom. 

En församling är finskspråkig, svenskspråkig eller tvåspråkig, om inte något annat bestäms om församlingens språk eller om andra förutsättningar för medlemskap i anslutning till detta när församlingen bildas eller om inte något annat annars bestäms särskilt. Församlingen är tvåspråkig, när den finskspråkiga eller svenskspråkiga minoriteten av de närvarande församlingsmedlemmarna är så stor att en kommun på motsvarande sätt skulle vara tvåspråkig enligt språklagen (423/2003). Om det inom samma område finns flera församlingar på språklig grund, är dessa alltid enspråkiga. 

I landskapet Åland är församlingarna svenskspråkiga. De församlingar som helt eller delvis finns inom samernas hembygdsområde är tvåspråkiga så att bestämmelserna om samiska i denna lag och i kyrkoordningen ska iakttas i dem. 

Kyrkostyrelsen bestämmer vart femte år utifrån den språkliga fördelningen mellan de närvarande medlemmarna i församlingarna vid utgången av föregående kalenderår vilka församlingar som är finskspråkiga eller svenskspråkiga och vilka som är tvåspråkiga. På framställning av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan kyrkostyrelsen bestämma att en församling ska vara tvåspråkig under den följande femårsperioden, även om den enligt 1 mom. skulle vara enspråkig. 

En kyrklig samfällighet är enspråkig om enbart församlingar med samma språk hör till den och tvåspråkig om församlingar med olika språk eller minst en tvåspråkig församling hör till den. Majoritetsspråket i en kyrklig samfällighet bestäms enligt språket bland majoriteten av de närvarande medlemmarna i de församlingar som hör till samfälligheten. 

Kyrkomötet, biskopsmötet och kyrkostyrelsen är tvåspråkiga myndigheter. 

Om ett stift omfattar enbart enspråkiga församlingar är stiftets myndigheter enspråkiga, och om ett stift omfattar minst en tvåspråkig församling eller kyrklig samfällighet är stiftets myndigheter tvåspråkiga. 

När ett tvåspråkigt domkapitel sköter uppgifter som hänför sig till förvaltningen av en enspråkig församling eller kyrklig samfällighet, kan det arbeta på församlingens eller den kyrkliga samfällighetens språk. 

På myndigheter inom stiften och kyrkans centralförvaltning tillämpas det som i språklagen föreskrivs om statliga myndigheter. På myndigheter i församlingar och kyrkliga samfälligheter tillämpas det som i den lagen föreskrivs om kommunala myndigheter. 

I landskapet Åland tillämpas språkbestämmelserna i självstyrelselagen för Åland (1144/1991). Dessutom har var och en vars eget språk är finska rätt att använda finska och att bli hörd på finska i ärenden som väcks av en församling i landskapet och som direkt gäller grundläggande rättigheter för honom eller henne eller någon som är i hans eller hennes vård eller om församlingen ålägger honom eller henne någon skyldighet. 

Det som i samiska språklagen (1086/2003) föreskrivs om statliga myndigheter gäller domkapitlet och stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift, och det som i den lagen föreskrivs om kommunala myndigheter gäller församlingar som helt eller delvis finns inom samernas hembygdsområde. 

Gudstjänster och annan verksamhet ska efter behov ordnas på både finska och svenska, och inom samernas hembygdsområde även på samiska. I gudstjänster och vid kyrkliga förrättningar kan också andra språk användas. 

En medlem i kyrkan har rätt att få de kyrkliga förrättningar som gäller honom eller henne utförda på sitt eget språk, finska eller svenska, eller inom samernas hembygdsområde på samiska. 

Beslut om ändring av församlingsindelningen fattas av kyrkostyrelsen. 

Namnet på en församling kan ändras med iakttagande av det förfarande som gäller vid ändring av församlingsindelningen. 

Församlingsindelningen kan ändras, om ändringen är ändamålsenlig med hänsyn till fullgörandet av kyrkans uppgift och förbättrar församlingarnas eller den kyrkliga samfällighetens förmåga att fungera, verksamhetens lönsamhet eller församlingsmedlemmarnas språkliga rättigheter. 

Församlingsindelningen får ändras endast av särskilt vägande skäl, om ändringen leder till att det språk som är majoritetsspråk i församlingen blir minoritetsspråk. 

Initiativ till ändring av församlingsindelningen kan tas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet i en församling samt av domkapitlet eller biskopen. Om behovet av att ändra församlingsindelningen är en följd av en ändring av kommunindelningen eller gäller andra än finskspråkiga, svenskspråkiga eller tvåspråkiga församlingar, kan även kyrkostyrelsen inleda ärendet. 

Kyrkorådet eller församlingsrådet ska utan dröjsmål informera om initiativet med iakttagande av bestämmelserna om offentliga kungörelser i 10 kap. 28 § och i kyrkoordningen. 

Församlingsmedlemmarna ska ges tillfälle att lämna ett ställningstagande i fråga om initiativet till domkapitlet inom 14 dagar från det att kungörelsen om initiativet offentliggjordes. 

Om kyrkostyrelsen beslutar att en del av församlingen ska överföras till en annan församling på motsvarande sätt som enligt ett beslut som statsrådet eller ett ministerium har fattat med stöd av 19 § och 21 § 1 eller 2 mom. i kommunstrukturlagen (1698/2009), tillämpas inte 2 och 3 mom. i denna paragraf. 

Om en församling slås samman med en annan församling eller med en ny församling som bildas, övergår också församlingens egendom, skulder och andra motsvarande förbindelser. Om församlingarna kommer att höra till en kyrklig samfällighet, ska det bestämmas om delningen av egendomen i den kyrkliga samfällighetens grundstadga. 

Om en ny församling bildas genom delning av församlingar eller om en ändring av församlingsindelningen avsevärt inverkar på antalet närvarande medlemmar i församlingarna, delas församlingarnas egendom mellan församlingarna. Bestämmelser om delningsgrunderna finns i kyrkoordningen. 

Ansvaret för en skuld eller förbindelse får inte överföras utan borgenärens eller rättsinnehavarens samtycke. 

När kyrkostyrelsen har beslutat om en sådan ändring av församlingsindelningen genom vilken en ny församling bildas eller församlingar slås samman, ska domkapitlet utan dröjsmål tillsätta en organisationskommitté som är verksam tills församlingen har ett kyrkofullmäktige och ett kyrkoråd eller ett församlingsråd. 

Organisationskommittén ska företräda den nya eller utvidgade församlingen och ordna församlingens förvaltning. Kommittén bestämmer församlingens inkomstskattesats och beslutar om övriga nödvändiga och brådskande åtgärder som församlingsverksamheten ger upphov till. 

På organisationskommittén tillämpas i övrigt det som föreskrivs om kyrkorådet och församlingsrådet. 

Församlingen fullgör kyrkans uppgift genom att sköta förrättandet av gudstjänster och förvaltandet av sakramenten samt andra kyrkliga förrättningar, kristen fostran och undervisning, själavård, diakoni, missionsarbete och andra uppgifter som grundar sig på det kristna budskapet och avser förkunnelse och tjänst. 

Församlingen sköter sina uppgifter, sin förvaltning och sin egendom i enlighet med denna lag och kyrkoordningen samt andra särskilt utfärdade författningar. 

Församlingarna kan även sköta sina angelägenheter och sin egendom som kyrkliga samfälligheter. 

En församlingsmedlem har rätt att delta i församlingens verksamhet och påverka beslutsfattandet i församlingen. Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet ska se till att det finns mångsidiga möjligheter att delta och påverka. 

Församlingsmedlemmarna ska på lämpligt sätt ges tillräcklig information om ärenden av allmänt intresse som är aktuella i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten, om planer som gäller sådana och om behandling och avgörande av ärendena. Församlingen ska informera om på vilka sätt det går att delta i och påverka beredningen av beslut. 

Möjligheterna att delta och påverka kan särskilt främjas genom att församlingen ordnar möten för diskussion och hörande och tar reda på församlingsmedlemmarnas åsikter innan beslut fattas. 

En församlingsmedlem har rätt att ta initiativ i ett ärende som gäller församlingens eller den kyrkliga samfällighetens verksamhet och förvaltning. Initiativtagaren ska informeras om vilka åtgärder församlingen har vidtagit med anledning av initiativet. 

Församlingens förvaltning sköts av kyrkofullmäktige, kyrkorådet eller församlingsrådet och deras sektioner, direktionerna och församlingens tjänsteinnehavare. 

På kyrkorådets och församlingsrådets sektioner tillämpas det som föreskrivs om kyrkorådet eller församlingsrådet. 

Kyrkofullmäktige utövar församlingens beslutanderätt, om inte något annat föreskrivs eller bestäms. Kyrkofullmäktiges mandatperiod är fyra kalenderår. 

Kyrkofullmäktige beslutar om överföring av beslutanderätt i en förvaltningsstadga eller instruktion. 

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan ordna förvaltningen av ett delområde i församlingen i syfte att trygga fullgörandet av församlingens uppgift samt möjligheterna för medlemmarna att delta och påverka i frågor som gäller det delområde där de bor. 

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att medlemmarna eller en del av medlemmarna i det organ som tillsätts för att sköta ärendena i delområdet utses på förslag av församlingsmedlemmar som bor inom det området och att medlemmarna i organet ska vara bosatta inom området. 

Kyrkorådet ska bereda ett beslutsförslag i ärenden som kommer till kyrkofullmäktige för behandling, om inte ärendet gäller den interna organisationen av kyrkofullmäktiges verksamhet. 

Kyrkorådet får inte verkställa ett beslut av kyrkofullmäktige om det har fattats i oriktig ordning, om kyrkofullmäktige har överskridit sina befogenheter eller om beslutet annars strider mot lag. Ärendet ska utan dröjsmål föras till kyrkofullmäktige för ny behandling. 

I den kyrkliga samfällighetens grundstadga ska det anges vilka uppgifter som ska omfattas av den kyrkliga samfällighetens behörighet, och på behövligt sätt hur behörigheten ska fördelas mellan den kyrkliga samfälligheten och de församlingar som hör till den. 

När församlingar och kyrkliga samfälligheter ansluter sig till en kyrklig samfällighet, övergår deras tillgångar och förpliktelser till den kyrkliga samfälligheten. Som åtkomsthandling för den egendom som övergår gäller den förteckning över egendomen som ska fogas till grundstadgan. 

I grundstadgan kan det bestämmas att den egendom som nämns i stadgan förblir i församlingens ägo eller besittning eller att församlingen ansvarar för en förpliktelse som nämns i stadgan. 

Kyrkostyrelsen beslutar om bildande av en kyrklig samfällighet genom att anta dess grundstadga och godkänna förteckningen över den egendom som övergår till samfälligheten. Kyrkostyrelsen beslutar också om en ändring av området för en kyrklig samfällighet genom att godkänna en ändring av grundstadgan. Kyrkostyrelsen ska innan beslut fattas ge domkapitlet tillfälle att yttra sig i saken. Om bildandet av en kyrklig samfällighet eller en ändring av området för en sådan inte har samband med en ändring av kommunindelningen, ska de förutsättningar för ändring av församlingsindelningen som anges i 2 kap. 13 § beaktas i beslutet. 

Kyrkostyrelsen får inte utan särskilda skäl avvika från församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas avtal om överföring av egendom. 

En kyrklig samfällighet kan upplösas, om den består av församlingar som finns inom två eller flera kommuners område. Beslut om upplösning fattas av gemensamma kyrkofullmäktige. I beslutet ska det anges hur egendom och förpliktelser övergår till församlingarna eller de kyrkliga samfälligheterna. 

En kyrklig samfällighet upphör, om de församlingar som hör till den slås samman till en enda församling. Den kyrkliga samfällighetens tillgångar och förpliktelser övergår till den församling som bildas genom sammanslagningen. 

Om två eller flera kyrkliga samfälligheter i samband med en ändring av kommunindelningen kommer att finnas inom samma kommuns område, ska det av grundstadgan för den kyrkliga samfällighet som bildas framgå vilken eller vilka kyrkliga samfälligheter som upphör. 

Om en kyrklig samfällighets egendom ska delas på grund av att grundstadgan ändras eller samfälligheten upplöses och ingen överenskommelse kan nås om delningen, tillämpas på delningen bestämmelserna om delning av egendom i samband med en församlingsdelning. 

Den kyrkliga samfälligheten fattar beslut i andra ärenden som enligt gällande bestämmelser ska beslutas av kyrkofullmäktige i församlingen, om inte beslutanderätten har överförts till församlingen i grundstadgan eller med stöd av 16 §. 

Till den kyrkliga samfälligheten kan det i grundstadgan överföras behörighet också i andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i uppgifter och arbetsformer som nämns i stadgan och hänför sig till församlingsverksamheten. 

Den kyrkliga samfällighetens förvaltning sköts av gemensamma kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet och av direktioner och tjänsteinnehavare i den kyrkliga samfälligheten. 

Den kyrkliga samfällighetens beslutanderätt utövas av gemensamma kyrkofullmäktige. Det kan i en förvaltningsstadga överföra beslutanderätt till gemensamma kyrkorådet eller någon av dess sektioner eller till en direktion i den kyrkliga samfälligheten samt genom sitt beslut till församlingsrådet. Beslutanderätt får inte överföras i ärenden som avses i 6 § eller 15 § 1 mom. Beslutanderätt i ärenden som avses i 15 § 1 mom. 4 och 5 punkten kan dock överföras till gemensamma kyrkorådet. 

Gemensamma kyrkorådet leder den kyrkliga samfällighetens i 15 § 3 mom. avsedda verksamhet. På överföring av gemensamma kyrkorådets beslutanderätt tillämpas bestämmelserna om överföring av kyrkorådets beslutanderätt. 

På beslutsfattandet i gemensamma kyrkofullmäktige tillämpas 9 §. Kvalificerad majoritet krävs också när ett beslut gäller ändring av grundstadgan eller upplösning av en kyrklig samfällighet som bildats frivilligt. 

Varje församling som hör till en kyrklig samfällighet har ett församlingsråd som utövar församlingens beslutanderätt och sköter de av kyrkorådets uppgifter som inte hör till gemensamma kyrkorådet samt övriga uppgifter som det ålagts. Församlingsrådet kan ha sektioner, på vilka bestämmelserna om kyrkorådets sektioner tillämpas. 

Församlingsrådet ska anta en i 7 § 2 mom. avsedd förvaltningsstadga för församlingen. Församlingsrådet kan i förvaltningsstadgan överföra beslutanderätt till en direktion som det tillsatt, till en ledande tjänsteinnehavare i församlingen eller till församlingsrådets vice ordförande, eller i en instruktion överföra beslutanderätt till en tjänsteinnehavare i församlingen. 

Församlingsrådet beslutar om användningen av de medel som anvisats församlingen i den kyrkliga samfällighetens budget och om församlingens egendom. 

På gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkorådet och den kyrkliga samfällighetens direktioner samt på behandlingen av ärenden i dessa organ tillämpas det som föreskrivs om församlingens motsvarande organ och behandlingen av ärenden i dem. 

På församlingsrådet tillämpas det som föreskrivs om kyrkorådet. När församlingsrådet behandlar ett ärende som omfattas av gemensamma kyrkofullmäktiges behörighet och som i grundstadgan har överförts till församlingsrådet, tillämpas på behandlingen det som i 9 § 2 mom. och 21 och 27 § föreskrivs om förutsättningarna för beslutsfattande i kyrkofullmäktige. 

Församlingar och kyrkliga samfälligheter kan ingå avtal om att sköta sina uppgifter gemensamt eller om att sköta en uppgift för en annan församlings eller kyrklig samfällighets räkning. 

Med stöd av ett avtal kan en församling eller kyrklig samfällighet sköta en uppgift som hör till kommunen eller ett annat offentligrättsligt samfund. Om det för uppgiften tillsätts en direktion i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten, kan det avtalas att den andra avtalsparten får utse medlemmar till direktionen, dock högst hälften av dem. 

Kyrkliga byggnader är kyrkor, klockstaplar, begravnings- och gravkapell samt med dem jämförbara byggnader på en begravningsplats. 

På kyrkotomter, på hägnader och portar som hör till en kyrkotomt eller begravningsplats och på hjältegravar tillämpas bestämmelserna om kyrkliga byggnader. 

Kyrkostyrelsen kan förena ett tillståndsbeslut med villkor som gäller byggnadens exteriör och interiör, byggnadssätt, material och byggnads- eller reparationsmetoder. Kyrkostyrelsen ska beakta syftena enligt 22 § 1 mom. med skyddet av kyrkliga byggnader när den behandlar tillstånd till en väsentlig ändring eller rivning av en skyddad kyrklig byggnad eller ändring av dess användningsändamål. 

Syftet med skyddet av en kyrklig byggnad är att trygga den kyrkliga byggda kulturmiljön som en del av kulturarvet, värna om den kyrkliga byggnadens egenart och särdrag samt främja en kulturellt hållbar vård och användning av den. 

En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är skyddad med stöd av lag. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som tagits i bruk 1917 eller därefter ska skyddas, om det är motiverat med avseende på byggnadshistoria, byggnadskonst, byggnadsteknik eller särskilda miljövärden. Kyrkostyrelsen beslutar om skyddet på eget initiativ eller på initiativ av församlingen, domkapitlet eller Museiverket. 

Skyddet av en byggnad omfattar också byggnadens fasta inredning, målningar och konstverk som hör till den samt byggnadens gårdsområde. 

Församlingen eller den kyrkliga samfälligheten ska innan den fattar beslut om en kyrklig byggnad eller ansöker om ett i 21 § 3 mom. avsett tillstånd av kyrkostyrelsen ge Museiverket tillfälle att yttra sig om en plan som gäller väsentlig ändring eller rivning av eller ändring av användningsändamålet för en kyrklig byggnad som är skyddad eller som tagits i bruk för minst 50 år sedan. 

Församlingen eller den kyrkliga samfälligheten ska dessutom innan den fattar ett sådant beslut eller ansöker om ett sådant tillstånd av kyrkostyrelsen som avses i 1 mom. ge Ålands landskapsregering tillfälle att yttra sig i saken om den kyrkliga byggnaden finns på Åland, eller sametinget om byggnaden finns inom samernas hembygdsområde. 

Kyrkostyrelsen ska innan ett tillstånd som avses i 21 § 3 mom. beviljas ge domkapitlet tillfälle att yttra sig i saken. 

Museiverket kan ge anvisningar om verkställigheten av beslut som gäller skyddade kyrkliga byggnader. 

Kyrkostyrelsen ska innan beslutet fattas ge Museiverket och dessutom, i situationer som avses i 23 § 2 mom., Ålands landskapsregering eller sametinget tillfälle att yttra sig i saken. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen samt den kommun där den kyrkliga byggnaden finns ska utan dröjsmål underrättas om kyrkostyrelsens beslut. 

En inspektör som har förordnats av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller Museiverket ska ha tillträde till en kyrklig byggnad för att genomföra de inspektioner och undersökningar som behövs för inledandet av ett ärende som gäller skyddet av byggnaden eller för iakttagandet och tillämpningen av detta skydd. 

En församling som i sin verksamhet inte kan använda en skyddad kyrklig byggnad som den äger eller annars få en skälig nytta av den kan inte förpliktas att vidta sådana skyddsåtgärder för vilka kostnaderna står i uppenbart missförhållande till de medel som församlingen kan anvisa för underhåll och renovering av alla sina kyrkliga byggnader. 

En församling kan genom ett anbudsförfarande sälja, byta eller på något annat sätt överlåta fast egendom som den äger eller arrendera ut den för minst tio år. Anbudsförfarandet ska vara öppet och tillräcklig information ska ges om det. 

Om församlingen utan ett sådant anbudsförfarande som avses i 1 mom. överlåter eller för minst tio år arrenderar ut fast egendom som den äger, ska en oberoende expert bedöma fastighetens marknadsvärde eller marknadsmässiga arrendenivå. 

Kyrkofullmäktige beslutar om anläggande, utvidgning och nedläggning av en begravningsplats. 

Bestämmelser om en församlings eller kyrklig samfällighets skyldighet att tillhandahålla gravplats för en avliden finns i begravningslagen (457/2003). Kyrkorådet kan besluta att även en sådan avliden får begravas på församlingens begravningsplats som inte har denna rätt enligt begravningslagen. 

Församlingen upplåter rätten till en grav i samband med ett dödsfall. Samtidigt kan gravrätt upplåtas även till den avlidnes anhöriga. Kyrkorådet kan av särskilda skäl besluta om upplåtelse av en gravrätt även vid någon annan tidpunkt. 

Innehavaren av en gravrätt kan överlåta gravrätten endast till församlingen. 

Gravrätten upplåts för högst 50 år. Gravrättens giltighetstid räknas från ingången av det kalenderår som följer på upplåtelsen av graven. Giltighetstiden upphör tidigast vid utgången av det kalenderår då det har förflutit 15 år från den sista gravsättningen, dock inte förrän graven kan återanvändas. 

Gravrättens giltighetstid kan förlängas på ansökan av rättsinnehavaren, om det inte försvårar en ändamålsenlig organisering eller skötsel av begravningsplatsen. Gravrätten är i kraft endast så länge som graven utgör en del av en fredad begravningsplats. 

Gravrätten upphör utan uppsägning. 

Innehavaren av en gravrätt företräder dem som får gravsättas i graven och för talan i frågor som gäller graven på det sätt som föreskrivs i begravningslagen och i denna lag och som föreskrivs eller bestäms med stöd av denna lag. 

Vid upplåtelse av graven avtalas det om vem som innehar gravrätten. Om inget avtal har ingåtts inom ett år från den dag då graven uppläts eller om det avtal som ingåtts inte kan följas på grund av att omständigheterna har förändrats, blir den avlidnes efterlevande make innehavare av gravrätten eller, om det inte finns någon efterlevande make, de närmaste arvingarna till den som först gravsatts i graven. Dessa ska utse en innehavare av gravrätten som företräder dem i frågor som gäller graven. Meddelande om den nya innehavaren av gravrätten ska lämnas till den myndighet i församlingen som svarar för begravningsverksamheten. 

Om de närmaste arvingarna till den som först gravsatts i graven inte har avtalat om en ny innehavare av gravrätten, kan kyrkorådet utse en innehavare av gravrätten. Kyrkorådet kan ge företräde åt någon som bor på orten eller som har haft hand om skötseln av graven. 

Vid upplåtelse av en grav avtalas det vilka som får gravsättas i graven. Om inget avtal har ingåtts i enlighet med 31 § 2 mom., får i första hand den avlidna person för vilken graven har upplåtits och dennes make samt dessutom släktingar i rätt upp- eller nedstigande led samt makar till dessa gravsättas i graven i den ordning som dödsfallen inträffar. Om det inte finns någon sådan släkting eller om innehavaren av gravrätten samtycker till det, får den avlidnes syster och bror samt deras barn, dessa personers adoptiv- och fosterbarn och alla dessa personers makar gravsättas i graven. 

Med samtycke av innehavaren av gravrätten kan den myndighet i församlingen som svarar för begravningsverksamheten bevilja tillstånd till att även någon annan gravsätts i graven. 

Innehavaren av gravrätten svarar för att graven sköts på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. Kyrkofullmäktige kan dock besluta att grundskötseln av gravarna på begravningsplatsen eller på en del av den ska ske på församlingens bekostnad. Kyrkofullmäktige kan besluta att församlingen svarar för skötseln av en grav, om det ur församlingens synvinkel anses viktigt att vårda minnet av den avlidne. 

Församlingen kan med innehavaren av gravrätten ingå ett avtal för viss tid om att församlingen mot ersättning tar på sig ansvaret för gravskötseln. Församlingen kan avtala om att ersättningarna för skötseln placeras i en gravskötselfond med vars medel de gravar som anges i avtalen ska skötas. 

Kyrkorådet kan ålägga innehavaren av gravrätten att iståndsätta en grav vars skötsel väsentligt har försummats. För iståndsättningen reserveras en tid på ett år från det att beslutet har delgetts innehavaren av gravrätten. Kyrkorådet kan besluta att gravrätten ska vara förverkad om försummelsen inte har åtgärdats. Bestämmelser om delgivning av beslutet finns i 10 kap. 26 §. 

Meningsskiljaktigheter som gäller en gravrätt, innehavaren av en gravrätt och dennes skyldigheter, vem som får gravsättas i en grav, gravvårdar samt andra frågor som gäller gravar och gravsättning avgörs av kyrkorådet, om inte något annat föreskrivs i begravningslagen. 

Församlingarna ska ta ut avgifter för upplåtelse av gravplats och för tjänster i anslutning till gravsättningen. När avgifterna bestäms ska församlingens kostnader för produktionen av tjänsten beaktas. På de avgifter som tas ut inom begravningsverksamheten tillämpas dessutom 6 § i begravningslagen. 

Kyrkofullmäktige beslutar om de avgifter som tas ut för gravarna. 

Det som i denna lags bestämmelser om begravningsverksamheten föreskrivs om make eller efterlevande make gäller också den person som vid tidpunkten för dödsfallet fortgående levde i gemensamt hushåll med den avlidne under äktenskapsliknande förhållanden. 

Stiftet sköter självt sin verksamhet och sin ekonomi i enlighet med denna lag och kyrkoordningen samt i enlighet med bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. 

Stiftets förvaltning sköts av biskopen, stiftsfullmäktige, domkapitlet, direktioner och tjänsteinnehavarna vid domkapitlet. 

Biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift och utövar tillsyn över församlingarna och prästerna. 

I ärkestiftet finns ärkebiskopen och en biskop. Närmare bestämmelser om fördelningen av ansvarsområden och uppgifter mellan dem finns i kyrkoordningen. 

Stiftsfullmäktige ska stödja och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet och dess församlingar. 

Stiftsfullmäktiges mandatperiod börjar den första dag i maj månad som följer närmast efter det val av medlemmar i stiftsfullmäktige som avses i 9 kap. 12 §. Mandatperioden är fyra år. 

Stiftsfullmäktige kan för sin mandatperiod tillsätta direktioner som lyder under domkapitlet och vilkas uppgifter bestäms i instruktioner som utfärdas av stiftsfullmäktige. 

Varje tagare av ett medlemsinitiativ ska egenhändigt underteckna initiativet och vid underskriften tydligt anteckna sitt namn och födelsedatum och den församling där han eller hon har rösträtt. I initiativdokumentet ska dessutom avsändarens namn och kontaktuppgifter uppges. 

Initiativtagaren ska informeras om vilka åtgärder stiftsfullmäktige har vidtagit med anledning av initiativet. 

Domkapitlet ska före en i 1 mom. 4 punkten underpunkt c avsedd avstängning från tjänsteutövning eller uppsägning eller upplösning av ett tjänsteförhållande ge kyrkorådet eller församlingsrådet i en församling eller gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet tillfälle att yttra sig i saken, om inte beslutet fattas på framställning av församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. 

Domkapitlet ska behandla ett ärende som gäller upplösning av ett tjänsteförhållande skyndsamt. Beslut om upplösning av ett tjänsteförhållande under prövotiden kan fattas vid det sammanträde i domkapitlet som hålls efter det att prövotiden löpt ut, om församlingen eller den kyrkliga samfälligheten har inlett ärendet vid domkapitlet under prövotiden. Domkapitlet kan vid det sammanträde i domkapitlet som hålls efter utgången av den tid som anges i 56 § i lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan besluta att upplösa tjänsteförhållandet för en präst eller lektor, om ärendet på förslag av församlingen har inletts vid domkapitlet under den tid som anges i den paragrafen. 

Beslut i frågor som avses i 1 mom. 4 punkten underpunkt e och 1 mom. 5 punkten fattas av det domkapitel till vars stift församlingen kommer att höra. Om en församling delas på ett sådant sätt att en del av den kommer att höra till ett annat stift, fattas beslutet av det domkapitel till vars stift området hörde före delningen. Domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande för en placerad präst. 

Domkapitlets beslutanderätt kan överföras till en tjänsteinnehavare. 

Ombuden ska vara medlemmar i kyrkan. Ett av de lekmannaombud som avses i 1 mom. 3 punkten ska utses bland församlingarna på Åland. 

Domkapitlet utser inom sig en prästmedlem i stället för biskopen, om biskopstjänsten är vakant eller biskopen har förhinder. Domkapitlet i ärkestiftet utser en prästmedlem endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i kyrkomötet. 

Kyrkomötets mandatperiod börjar den första dag i maj månad som följer närmast efter det val av medlemmar i kyrkomötet som avses i 9 kap. 12 §. Mandatperioden är fyra år. 

Kyrkomötet behandlar ärenden som gäller kyrkans lära och arbete samt kyrkans lagstiftning, förvaltning och ekonomi. 

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett kyrkomötesombud rätt att lägga fram initiativ för kyrkomötet. 

Förslaget godkänns om det i den andra behandlingen får minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. 

Medlemmar i biskopsmötet är biskoparna i stiften. 

Biskopsmötet ska behandla ärenden som gäller kyrkans tro, undervisning och arbete samt meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av kyrkoordningen i enlighet med det som föreskrivs i den. 

En medlem i biskopsmötet samt kyrkomötet, domkapitlen och kyrkostyrelsen har rätt att lägga fram initiativ för biskopsmötet. 

Lekmannamedlemmarna ska vara valbara som lekmannaombud vid kyrkomötet. 

Kyrkostyrelsens mandatperiod är fyra år. 

Kyrkostyrelsen ska sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet samt andra uppgifter som anges i denna lag, i någon annan lag eller i kyrkoordningen eller som inte hör till någon annan kyrklig myndighet. 

Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag och kyrkoordningen på det sätt som föreskrivs särskilt i denna lag eller i någon annan lag och i kyrkoordningen. 

Kyrkostyrelsen sköter kyrkans relationer till staten och det övriga samhället, bevakar kyrkans intressen och ger de yttranden som statsrådet begär av kyrkan, om inte något annat följer av 2 § 2 mom. 

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar för kyrkans räkning, om inte något annat följer av 4 kap. 6 § 1 mom. 2 punkten. 

Ämbetskollegiet eller en direktion eller tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen kan på det sätt som anges i kyrkoordningen ges rätt att avgöra ärenden för kyrkostyrelsens räkning. 

Medlemmar i ämbetskollegiet är den ledande tjänsteinnehavaren och avdelningscheferna vid kyrkostyrelsens kansli. 

Helsingfors är hemort för kyrkans centralfond. 

Kyrkans pensionsfond är pensionsanstalt för kyrkan och sköter dess uppgifter i enlighet med det som föreskrivs särskilt. 

Vid försenad betalning av de avgifter som anges i 11 § ska det på avgifterna betalas en årlig dröjsmålsränta enligt en räntesats som kyrkomötet bestämmer. Räntesatsen får inte vara högre än den som anges i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982). En ändring av referensräntan beaktas från ingången av det kalenderår som följer på ändringen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan helt eller delvis befria en församling eller kyrklig samfällighet från skyldigheten att betala dröjsmålsränta. 

En avgift som en församling eller kyrklig samfällighet ålagts att betala med stöd av 11 § är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av en sådan avgift finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 

Ur kyrkans centralfond beviljas församlingar och kyrkliga samfälligheter komplettering av skatteintäkterna samt understöd efter prövning. 

Kyrkans centralfond fördelar den årliga finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter mellan församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna. 

Kyrkostyrelsen har rätt att använda en av kyrkomötet beslutad del av finansieringen för skötseln av de lagstadgade uppgifter som kyrkostyrelsen har i anslutning till förvaltningen av kyrkans gemensamma medlemsregister. 

På revisionen av kyrkans centralfond samt av övriga fonder och tillgångar som innehas av kyrkostyrelsen och stiften tillämpas revisionslagen (1141/2015). 

Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det i kyrkoordningen närmare bestämmelser om skötseln av kyrkans centralfonds ekonomi, om betalning av avgifter till kyrkans centralfond samt om understöden från centralfonden och om ansökningsförfarandet. 

Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas tillgångar får användas endast för fullgörandet av deras uppgifter. De tillgångar som kyrkans centralfond har får användas endast för fullgörandet av uppgifter som föreskrivits för kyrkan. 

Församlingsmedlemmarna ska delta i finansieringen av församlingens, den kyrkliga samfällighetens och kyrkans uppgifter genom att betala kyrkoskatt. Bestämmelser om grunderna för kyrkoskatten och om befrielse från kyrkoskatt finns i lagen om skyldighet för medlemmar i evangelisk-lutherska församlingar att betala skatt till församlingen (1013/2012). Beslut om befrielse från kyrkoskatt fattas av kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet. 

Med kyrkoskatten täcks det belopp som, enligt den budget som kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige godkänt, utöver övriga inkomster behövs för att betala utgifterna. Kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige beslutar om inkomstskattesatsens storlek med en noggrannhet på 0,05 procentenheter. 

Redovisningsskyldiga är förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Redovisningsskyldiga är dock inte medlemmar i kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkomötesombud eller revisorer. 

I en ekonomistadga som antas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige anges det närmare hur ekonomiförvaltningen ska ordnas. Kyrkostyrelsen antar en ekonomistadga för kyrkans centralfond. 

Till den del något annat inte föreskrivs i denna lag eller i kyrkoordningen tillämpas i fråga om bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut i en församling, en kyrklig samfällighet och kyrkans centralfond bokföringslagen (1336/1997) och i fråga om revision lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015). 

Revisorerna ska med iakttagande av god revisionssed granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisionen i församlingar och kyrkliga samfälligheter ska utföras före utgången av maj månad och revisionen i kyrkans centralfond före utgången av mars månad. 

Revisorerna ska utan dröjsmål informera kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet, domkapitlet eller kyrkostyrelsen om missförhållanden som har upptäckts. 

För varje räkenskapsperiod ska en revisionsberättelse avges till kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller kyrkomötet. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet. 

Revisorerna ska ha förutsättningar att verkställa revisionen på ett oberoende sätt och i tillräckligt stor omfattning. Om det inte finns förutsättningar för en sådan revision, ska revisorerna vägra ta emot uppdraget eller avstå från det. 

På revisorerna tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför revisorsuppdrag enligt bestämmelserna i denna lag och kyrkoordningen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 

Endast konfirmerade medlemmar i kyrkan kan anställas i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i en församling, en kyrklig samfällighet eller ett domkapitel eller vid kyrkostyrelsen, om uppgifterna hänför sig till kyrkans gudstjänstliv, diakoni, fostran, undervisning, själavård eller representation. Till övriga delar finns bestämmelser om behörighetsvillkoren i lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan. 

Domkapitlet kan bevilja en präst i en annan kristen kyrka eller i ett annat kristet religionssamfund dispens från det behörighetsvillkor som avses i 1 mom., om kyrkomötet har godkänt ett avtal med denna kyrka eller detta religionssamfund om förutsättningarna för att prästämbetet ska kunna utövas ömsesidigt. Dispens kan beviljas tills vidare eller för viss tid. 

För en prästtjänst kan tjänsteförordnande utfärdas endast för en präst och för en lektorstjänst endast för en lektor. 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som står i ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande som avses i 2 § 1 mom. utträder ur kyrkan, upphör tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet utan uppsägning. Den uppsägande myndigheten ska genom ett beslut utan dröjsmål konstatera att tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet har upphört. Tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet anses ha upphört den dag då den uppsägande myndigheten delgav tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren sitt beslut om att tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet upphört. 

Innan det konstateras att tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet har upphört ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ges tillfälle att bli hörd. 

Uppenbara tjänstebrott ska utan dröjsmål anmälas till polisen. 

Biskopen kan på de grunder som avses i 2 mom. tillfälligt stänga av en präst från prästämbetet för högst fyra veckor. Biskopen ska utan dröjsmål föra avstängningen från prästämbetet till domkapitlet för avgörande. 

Beslut om avstängning från prästämbetet får verkställas genast. 

Domkapitlet beviljar på ansökan avsked från prästämbetet. 

En lektor som inte håller sig till kyrkans bekännelse kan av domkapitlet få en skriftlig varning eller stängas av från sin lektorstjänst för minst en och högst sex månader. 

Domkapitlet beslutar att en lektor ska förlora sin rätt att arbeta som lektor, om lektorn har utträtt ur kyrkan eller inte under den avstängning från lektorstjänsten som avses i 1 mom. har avstått från sin rätt att arbeta som lektor eller visat att han eller hon vill hålla sig till kyrkans bekännelse. 

Det offentliga ansökningsförfarande som avses i 8 § i lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan tillämpas inte när domkapitlet för en tjänst som församlingspastor i en församling utfärdar ett tjänsteförordnande som är i kraft tills vidare till en präst som är lämplig för tjänsten eller när domkapitlet utser någon att interimistiskt sköta en prästtjänst i en församling. 

En präst får inte röja det som anförtrotts honom eller henne vid enskild bikt eller annars vid själavård och inte heller röja den person som har anförtrott sig åt prästen. 

När en präst hörs som vittne, får han eller hon inte röja det som anförtrotts vid enskild bikt eller själavård. 

Om någon vid enskild bikt eller själavård yppar att ett sådant grovt brott som enligt allmän lag måste anmälas är på färde, ska prästen uppmana personen i fråga att underrätta myndigheterna eller den som hotas av brottet. Om personen i fråga inte är villig att göra detta, ska prästen informera myndigheterna om saken i den omfattning det är möjligt utan att personen direkt eller indirekt blir avslöjad. 

Det som i 1—3 mom. föreskrivs om präster gäller även lektorer. 

Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 96/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 

En församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen får behandla uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter endast om behandlingen är nödvändig med tanke på ändamålet med den.  

Manuellt förda kyrkböcker är de familjeakter och längder som före 2005 fördes över döpta, skriftskolgångna och konfirmerade samt över personer för vilka hindersprövning utförts, över vigda, döda och begravda, inflyttade och utflyttade och över dem som utträtt ur eller inträtt i kyrkan. Manuellt förda kyrkböcker är även de kyrkliga befolkningsregister med tillhörande handlingar som fördes innan lagen om trossamfundens medlemsregister trädde i kraft. 

De uppgifter i de manuellt förda kyrkböckerna som har förts in i medlemsregistret är en del av medlemsregistret. 

I medlemsregistret förs det in sådana uppgifter om kyrkans medlemmar som avses i 4 och 5 § i lagen om trossamfundens medlemsregister. Från de manuellt förda kyrkböckerna förs motsvarande uppgifter in i medlemsregistret. 

Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 5 § 6 och 7 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister finns i kyrkoordningen. 

I medlemsregistret kan det med stöd av 5 § 3—5 punkten i lagen om trossamfundens medlemsregister föras in uppgifter om personer som inte hör till kyrkan. På behandlingen av dessa uppgifter tillämpas det som i detta kapitel föreskrivs om behandlingen av uppgifter om medlemmar. 

Personuppgiftsansvariga för medlemsregistret är församlingarnas gemensamma centralregister och kyrkostyrelsen. Den personuppgiftsansvarige svarar i sin egen verksamhet för tillgodoseendet av den registrerades rättigheter enligt kapitel III i dataskyddsförordningen och för den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar enligt artiklarna 5.2, 24, 25 och 31—34 i den förordningen. 

Centralregistret svarar i fråga om medlemmarna i de församlingar som hör till registret dessutom för andra än i 1 mom. avsedda uppgifter som den personuppgiftsansvarige för kyrkböckerna har, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

Kyrkostyrelsen är personuppgiftsansvarig för det användarrättsregister och loggregister som avses i 12 §. 

Kyrkostyrelsen beslutar om beviljande av sådan användarrätt som arbetsuppgifterna kräver, för annan behandling av uppgifter i medlemsregistret än sådan som avses i 6 § 2 mom. 5 punkten. 

Kyrkostyrelsen beslutar om utlämnande av uppgifter ur medlemsregistret via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse och om annat utlämnande av uppgifter än sådant som gäller enstaka uppgifter om kyrkans medlemmar. Uppgifter i medlemsregistret får lämnas ut endast om förutsättningarna för utlämnande av uppgifter enligt denna lag eller någon annan lag är uppfyllda. De uppgifter som lämnas ut ska vara nödvändiga för det ändamål för vilket de lämnas ut. Innan uppgifter lämnas ut ska det säkerställas att mottagaren har rätt att behandla uppgifterna med stöd av dataskyddsförordningen eller dataskyddslagen. 

Innan uppgifter lämnas ut får kyrkostyrelsen vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna avses bli använda och skyddade. Redogörelsen ska ges skriftligen och av den ska det framgå hur den administrativa och fysiska säkerheten för de uppgifter som lämnas ut samt säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning avses bli säkerställd. I fråga om utlämnande av uppgifter ur medlemsregistret via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse tillämpas dessutom 10 kap. 8 §. 

Uppgifterna i kyrkböckerna används i församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas verksamhet och förvaltning samt i utövandet av de rättigheter och fullgörandet av de skyldigheter som kyrkans medlemmar har. 

Uppgifter om kyrklig vigsel, välsignelse av äktenskap, genomgången skriftskola, konfirmation och jordfästning får föras in i medlemsregistret även av ett annat centralregister än det till vilket den församling hör vars medlem uppgiften gäller. 

Ett centralregister kan lämna ut i 48 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avsedda intyg, utdrag och andra motsvarande enstaka skriftliga utredningar ur ett annat centralregisters kyrkliga befolkningsböcker och ur tillhörande handlingar, om uppgifterna är en del av medlemsregistret. 

I samband med att uppgifter lämnas ut kan uppgifterna i medlemsregistret rättas, och information som saknas kan läggas till. Detta kan göras oberoende av till vilket centralregister den församling hör vars medlem uppgiften gäller. 

På anställda i arbetsavtalsförhållande vid ett centralregister och kyrkostyrelsen tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när dessa anställda behandlar medlemsuppgifter och befolkningsdata i medlemsregistret. Bestämmelser om arbetstagares skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 

Det centralregister som har fört in eller rättat en i 9 § avsedd uppgift i medlemsregistret svarar för att den införda eller rättade uppgiften är korrekt. 

Trots sekretessbestämmelserna har kyrkostyrelsen rätt att av den som använder sådana uppgifter som lämnats ut ur medlemsregistret via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse få den information som är nödvändig för att följa och övervaka användningen av uppgifterna. 

En inspektör som har förordnats av kyrkostyrelsen har rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifter som lämnats ut ur medlemsregistret via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som använts vid behandlingen av de uppgifter som lämnats ut ur medlemsregistret och att i detta sammanhang få tillträde till andra utrymmen som den som använder uppgifterna förfogar över än sådana som omfattas av hemfriden. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. 

Kyrkostyrelsen ska bevara uppgifterna i användarrättsregistret i fem år från det att användarrätten upphörde och uppgifterna i loggregistret i fem år från ingången av det kalenderår som följer på den tidpunkt då uppgifterna fördes in i registret. 

På kyrkostyrelsens rätt att använda och lämna ut uppgifter i användarrättsregistret och loggregistret tillämpas det som i 54 § 1 mom. och 55, 57 och 58 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreskrivs om rätten för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att använda och lämna ut uppgifter i användarregistret och loggregistret. 

Kyrkostyrelsen bestämmer de avgifter som ska tas ut för utlämnande av uppgifter. 

Kyrkböckerna ska bevaras varaktigt, om inte kyrkostyrelsen med stöd av 13 § 1 mom. särskilt bestämmer något annat i fråga om vissa uppgifter eller handlingar. 

Manuellt förda kyrkböcker kan deponeras hos arkivverket. Bestämmelser om deponeringen finns i kyrkoordningen. Deponerade kyrkböcker är församlingens och den kyrkliga samfällighetens egendom. 

Bevarandet av de uppgifter i medlemsregistret som ska bevaras varaktigt kan också anförtros en utomstående tjänsteleverantör i enlighet med kyrkostyrelsen beslut. 

När en präst har döpt eller jordfäst en person ska prästen omedelbart göra en anmälan om förrättningen till det centralregister dit den församling hör som personen blir eller var medlem i. Om prästen har döpt eller jordfäst en person som har hört till ett annat religionssamfund, ska anmälan göras till det religionssamfundet. Anmälan ska innehålla åtminstone personens namn och personbeteckning eller födelsetid, uppgift om förrättningen och tidpunkten för den samt uppgift om vårdnadshavarna och faddrarna för ett minderårigt barn som döpts. 

Vid rättelse av en sådan uppgift i medlemsregistret som avses i 9 § 3 mom. ska den registrerade underrättas, om inte detta ska anses uppenbart onödigt. En anmälan om rättelsen ska göras till församlingsmedlemmens centralregister, om uppgiften har rättats av något annat centralregister än det till vilket den församling hör vars medlem uppgiften gäller. 

I fråga om den anmälan som ska göras om vigsel till äktenskap gäller särskilda bestämmelser. 

Förtroendevalda är de som har valts till ett organ i en församling, en kyrklig samfällighet, ett stift eller kyrkans centralförvaltning eller för något annat förtroendeuppdrag. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sin uppgift är medlem i ett organ är inte förtroendevald. 

De förtroendevalda ska främja kyrkans bästa och sköta sitt förtroendeuppdrag med värdighet och så som uppdraget kräver. 

Valbar till förtroendeuppdrag i en församling och i en kyrklig samfällighet är en för sin kristna övertygelse känd konfirmerad församlingsmedlem som har fyllt 18 år och som inte är omyndig. Valbarhetsåldern måste ha uppnåtts senast på valdagen. 

Valbara till förtroendeuppdrag i ett stift och i kyrkans centralförvaltning är valbara lekmannamedlemmar i en församling i stiftet och stiftets präster. 

Valbar som samemedlem i stiftsfullmäktige och som sameombud vid kyrkomötet är en lekmannamedlem som är röstberättigad vid val till sametinget och valbar till förtroendeuppdrag i församlingen. 

Valbar som den medlem i stiftsfullmäktige och det kyrkomötesombud som ska utses på Åland är en valbar lekmannamedlem i en församling i landskapet Åland. 

Till förtroendeuppdrag kan endast en sådan valbar person utses som har samtyckt till uppdraget. 

Vid församlingsval får den som står i anställningsförhållande till en församling inte utses till ett förtroendeuppdrag i den församlingen. Om församlingen hör till en kyrklig samfällighet, är den som står i anställningsförhållande till den kyrkliga samfälligheten eller till en församling som hör till samfälligheten inte valbar till förtroendeuppdrag i den kyrkliga samfälligheten eller i en församling som hör till samfälligheten. 

Den som står i anställningsförhållande till domkapitlet eller på tjänstens vägnar är medlem i domkapitlet är inte valbar till förtroendeuppdrag i stiftet. Den som står i anställningsförhållande till kyrkostyrelsen är inte valbar som medlem i kyrkostyrelsen. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna vid kyrkostyrelsen är inte valbara som kyrkomötesombud. 

En präst som för viss tid har stängts av från prästämbetet är inte valbar till förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet. Om en domstol har dömt en präst till avsättning, är prästen inte valbar till förtroendeuppdrag som grundar sig på prästämbetet förrän domkapitlet har utfärdat ett nytt tjänsteförordnande för en prästtjänst för honom eller henne. 

När en medlem i ett organ förlorar sin valbarhet under mandatperioden, befrias han eller hon från förtroendeuppdraget. En förtroendevald förlorar inte sin valbarhet till ett organ, om han eller hon anställs i ett anställningsförhållande som avses i 3 § 2 eller 3 mom. för högst sex månader. Medan anställningsförhållandet varar får han eller hon dock inte sköta sitt förtroendeuppdrag. 

En förtroendevald kan avgå från ett förtroendeuppdrag av giltiga skäl. 

Om det finns skäl att misstänka att en förtroendevald i sitt uppdrag har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter, ska han eller hon avkrävas en redogörelse. Om det är fråga om ett uppenbart tjänstebrott ska polisanmälan utan dröjsmål göras om saken. Den förtroendevalda kan för den tid som en utredning eller rättegång pågår stängas av från förtroendeuppdraget, om inte den förtroendevalda själv har meddelat att han eller hon avstår från uppdraget. 

Om en förtroendevald har åtalats för ett brott som i fråga om art eller tillvägagångssätt visar att han eller hon inte kan sköta sitt förtroendeuppdrag på det sätt uppdraget förutsätter, kan han eller hon stängas av från förtroendeuppdraget för den tid rättegången pågår. 

Om den förtroendevalda efter valet genom ett lagakraftvunnet beslut har dömts till fängelse i minst sex månader, kan han eller hon skiljas från förtroendeuppdraget. 

Ett beslut om avstängning från ett förtroendeuppdrag får verkställas genast. Ett beslut om skiljande från ett förtroendeuppdrag verkställs genast. 

Beslut om befriande, beviljande av avsked, avstängning eller skiljande från ett förtroendeuppdrag fattas av det organ som har valt den förtroendevalda. Beslut som gäller en förtroendevald som har utsetts genom församlingsval, val av medlemmar till stiftsfullmäktige eller val av kyrkomötesombud fattas dock av det organ som den förtroendevalda är medlem i. 

Ordföranden för ett organ kan innan organet sammanträder fatta ett interimistiskt beslut om avstängning från förtroendeuppdraget. Ordföranden ska omedelbart föra ärendet till organet för avgörande. I fråga om ordförandens beslut får det varken begäras omprövning eller anföras kyrkobesvär. 

En ersättare kallas i stället för en förtroendevald som har utsetts genom församlingsval, val av medlemmar till stiftsfullmäktige eller val av kyrkomötesombud, om den förtroendevalda avlider, förlorar sin valbarhet, beviljas avsked eller stängs av eller skiljs från förtroendeuppdraget. För andra förtroendeuppdrag ska en ny förtroendevald utses för den återstående mandatperioden. 

Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska kvinnor och män vara representerade till minst 40 procent vardera i kyrkans organ, förutom vid kyrkomötet och i stiftsfullmäktige, domkapitlet, kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet. 

Församlingsvalen är direkta, hemliga och proportionella. 

Vid församlingsvalen utses medlemmarna till kyrkofullmäktige i en församling eller till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet i en kyrklig samfällighet. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i alla församlingar. 

När församlingsindelningen ändras, en församling ansluter sig till en kyrklig samfällighet eller utträder ur en sådan eller en kyrklig samfällighet upplöses under valperioden, ska kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet bildas utifrån resultaten i föregående val. 

Extra val förrättas om ett förfarande enligt 1 mom. inte är möjligt eller om någon församling yrkar på val. Om ändringen är obetydlig eller den återstående mandatperioden är kort, kan kyrkostyrelsen besluta att extra val inte ska förrättas eller att kyrkofullmäktige i den odelade församlingen eller det tidigare gemensamma kyrkofullmäktige är gemensamt kyrkofullmäktige i den kyrkliga samfälligheten. 

Om en församling slås samman med en annan församling, fördelas mandaten i kyrkofullmäktige eller församlingsrådet mellan församlingarna enligt det som i kyrkoordningen föreskrivs närmare om fördelningen av mandaten i gemensamma kyrkofullmäktige. 

Mandatperioden för de förtroendevalda som har utsetts vid extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden. Om valet förrättas under valperiodens sista år, varar mandatperioden till utgången av följande valperiod. 

Vid församlingsval har alla de medlemmar i kyrkan rösträtt som senast på valdagen fyller 16 år och som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun. Rösträtten utövas i den församling där den röstberättigade har antecknats som medlem senast den 15 augusti under valåret. Vid församlingsval som förrättas på nytt med anledning av besvär och vid extra församlingsval utövas rösträtten i den församling där motsvarande anteckning har gjorts senast 70 dagar före valdagen. 

Vid direkt kyrkoherdeval väljer de församlingsmedlemmar som är röstberättigade vid valet i fråga kyrkoherde i församlingen. Vid direkt kyrkoherdeval och direkt kyrkoherdeval som förrättas på nytt med anledning av besvär har alla de medlemmar i kyrkan rösträtt som senast den första valdagen fyller 18 år, som har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun och som har antecknats som medlemmar i församlingen i fråga senast 70 dagar före den första valdagen. 

Alla röstberättigade har lika rösträtt. 

Prästmedlemmar och lekmannamedlemmar till stiftsfullmäktige samt prästombud och lekmannaombud till kyrkomötet utses separat genom proportionella och hemliga val. 

Bestämmelser om viktningen av lekmannamedlemmarnas och lekmannaombudens röster finns i kyrkoordningen. 

Röstberättigade vid val av prästmedlemmar till stiftsfullmäktige och prästombud till kyrkomötet är stiftets präster. 

Röstberättigade vid val av lekmannamedlemmar till stiftsfullmäktige och lekmannaombud till kyrkomötet är lekmannamedlemmarna i kyrkofullmäktige, i församlingsråden och i gemensamma kyrkofullmäktige. Om en och samma person är medlem i både församlingsrådet och gemensamma kyrkofullmäktige, utövas rösträtten i församlingsrådet av hans eller hennes ersättare. 

Ledamöter och ersättare i sametinget har inte rösträtt i de val som nämns i 1 och 2 mom. 

Sametinget utser en lekmannamedlem till stiftsfullmäktige i Uleåborgs stift och ett sameombud till kyrkomötet samt första och andra ersättare för dem med tillämpning av det som i 18 § i sametingslagen (974/1995) föreskrivs om handläggningen av ärenden. Valen ska ske före den 1 april det andra året efter församlingsvalet. 

En präst som för viss tid har stängts av från prästämbetet har inte den rösträtt som grundar sig på prästämbetet. 

För att församlingsval ska kunna förrättas och de organ bildas som nämns i 10 § 1 mom. ska kyrkofullmäktige eller församlingsrådet tillsätta en valnämnd med en ordförande och minst fyra andra medlemmar samt minst fem ersättare. Ersättarna ska ställas i den ordning i vilken de träder i stället för medlemmarna. 

Kyrkofullmäktige eller församlingsrådet kan besluta att församlingen delas in i röstningsområden, varvid valnämnden delas in i sektioner. En sektion är beslutsför med tre medlemmar. Sektionens uppgift är att sörja för verkställandet av röstningen i röstningsområdet. 

För val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud tillsätter domkapitlet en valnämnd med en ordförande samt två präster och två lekmän som övriga medlemmar, och fem ersättare. För val av lekmannamedlem och lekmannaombud bland församlingarna i landskapet Åland tillsätter domkapitlet en lekmannavalnämnd med en ordförande och två andra medlemmar samt tre ersättare. 

En kandidat eller en kandidats make, barn, syskon eller förälder får inte vara medlem eller ersättare i valnämnden. Med make avses en äkta make samt en person som lever under äktenskapsliknande förhållanden eller i registrerat partnerskap med kandidaten. 

Gemensamma kyrkorådet i en kyrklig samfällighet kan för församlingsval tillsätta en centralvalnämnd med uppgift att bistå valnämnderna i församlingarna, så att valen förrättas på ett enhetligt sätt. 

I en förteckning över röstberättigade ska de röstberättigades fullständiga namn och personbeteckning, antalet röstberättigade samt vid behov röstningsområdet anges. Om en röstberättigad vid församlingsval har en spärrmarkering som avses i 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, skrivs en anteckning om spärrmarkeringen ut i förteckningen. I förteckningen ska det finnas utrymme för anteckningar om utövande av rösträtten och för anmärkningar. 

Förteckningen över röstberättigade och uppgifterna i den får inte användas för andra ändamål än för att förrätta val. Uppgifterna i förteckningen får dock användas för statistikföring och vetenskaplig forskning. 

Arkivutskriften av förteckningen över röstberättigade bevaras på det sätt som bestäms separat. När valresultatet vid församlingsval har vunnit laga kraft, ska kyrkostyrelsen förstöra det elektroniska register över röstberättigade som har skapats i kyrkans medlemsdatasystem. 

Valnämnden har rätt att i en förteckning över röstberättigade som har upprättats för församlingsval ta in en person eller anteckna att personen saknar rösträtt, om personen obehörigen har utelämnats ur förteckningen eller felaktigt har antecknats sakna eller ha rösträtt eller om personen har blivit medlem i eller utträtt ur kyrkan efter de dagar som anges i 11 §. Om valnämnden anser att en anteckning om personen i förteckningen i övrigt är felaktig, kan valnämnden korrigera felet. Vid församlingsval ska ändringarna göras senast den 16:e dagen före valdagen före klockan 16. 

Om det i förteckningen över röstberättigade antecknas att en person saknar rösträtt, ska ett skriftligt beslut om detta meddelas och beslutet delges personen i fråga på det sätt som anges i 10 kap. 24 § 1 mom. Inget skriftligt beslut meddelas dock om personen har avlidit eller dödförklarats efter det att förteckningen upprättades. 

Om en person tas in i förteckningen över röstberättigade, ska ett meddelande om detta utan dröjsmål sändas till honom eller henne. Den som har blivit medlem i kyrkan har vid församlingsval rösträtt i den församling där han eller hon har blivit medlem. 

Om någon annan felaktig anteckning om en person korrigeras i förteckningen över röstberättigade, ska detta delges personen i fråga utan dröjsmål, om det inte är uppenbart onödigt. 

Vid församlingsval vinner förteckningen över röstberättigade laga kraft klockan 16 den 16:e dagen före valdagen. 

En lagakraftvunnen förteckning över röstberättigade ska vid val följas oförändrad. Förteckningen anses ha vunnit laga kraft även om förvaltningsdomstolen inte innan förteckningen vann laga kraft har meddelat sitt beslut med anledning av anförda besvär. Den som för valnämnden visar upp förvaltningsdomstolens beslut enligt vilket han eller hon är röstberättigad ska dock tillåtas rösta. 

På ett röstningsställe eller i dess omedelbara närhet får det inte under röstningstiden hållas tal, sättas upp anslag eller delas ut tryckta eller skrivna upprop, och de röstandes valfrihet får inte heller på något annat sätt utsättas för påverkan eller försök till det. 

Röstningen ska ordnas så att valhemligheten bevaras. De närvarande ska följa de föreskrifter som valnämnden meddelar för att ordningen ska kunna upprätthållas och röstningen löpa störningsfritt. 

På förfarandet i förvaltningsärenden tillämpas förvaltningslagen (434/2003) och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

På digitala tjänster tillämpas lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019). Den tillämpas dock inte på småbarnspedagogik eller konfirmandundervisning i församlingarna, när en webbplats eller mobilapplikation kommer till i samband med småbarnspedagogik eller konfirmandundervisning och används i en avgränsad grupp under en viss tid. 

På upphandlingsärenden tillämpas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). 

På handläggningen av förvaltningsärenden och rättskipningsärenden tillämpas lagen om beräknande av laga tid (150/1930), om inte något annat föreskrivs i denna lag. Bestämmelser om undantag i fråga om beräkning av tidsfrister som gäller ordnande av val finns i kyrkoordningen. 

Inom förvaltningen tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 7 kap. 9 §, 8 kap. 1 § eller 12 kap. i denna lag. Handlingar som gäller själavård eller diakoniarbete för enskilda personer är sekretessbelagda. 

Beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling kan överföras till en tjänsteinnehavare i förvaltningsstadgan eller instruktionen för en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet och i arbetsordningarna för domkapitlet och kyrkostyrelsen. 

Beslut om avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet eller kyrkostyrelsen. 

En förtroendevald har rätt att få sådana upplysningar av kyrkliga myndigheter och att ta del av sådana handlingar hos dem som han eller hon anser behövliga i sitt uppdrag och som enligt 6 och 7 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ännu inte är offentliga, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. 

En tjänsteinnehavare vid domkapitlet och en av biskopen eller domkapitlet förordnad expert har trots sekretessbestämmelserna rätt att få sådana upplysningar av församlingar och kyrkliga samfälligheter och att ta del av sådana handlingar hos dem som ska anses nödvändiga för utövandet av initiativrätten enligt 2 kap. 14 § 1 mom. och för skötseln av en tillsynsuppgift enligt 4 kap. 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom. 3 punkten. 

En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att få sådana upplysningar av kyrkliga myndigheter och att ta del av sådana handlingar hos dem som han eller hon anser nödvändiga för skötseln av ett uppdrag enligt 6 kap. 5 §. 

En församlingsmedlem har rätt att ta del av förteckningen över röstberättigade vid församlingsval och direkt kyrkoherdeval, med undantag för personbeteckningar, under den tid då förteckningen finns offentligt framlagd för granskning. Förteckningen får inte lämnas ut för kopiering eller fotografering, och kopior av den får inte ges ut. Den som är antecknad i förteckningen har dock rätt att avgiftsfritt få ett utdrag av de uppgifter som antecknats om honom eller henne i förteckningen. Den som har begärt att bli upptagen i förteckningen har i enlighet med vad som föreskrivs i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet rätt att ta del av handlingar i anslutning till behandlingen av ärendet. 

Om det i förteckningen över röstberättigade har gjorts en i 9 kap. 18 § 1 mom. avsedd anteckning om spärrmarkering för en person, får uppgifterna i förteckningen läggas fram för granskning endast för personen själv. 

Förteckningen över röstberättigade vid församlingsval och direkt kyrkoherdeval ska vara sekretessbelagd vid andra tidpunkter än den som avses i 1 mom. Sekretessen hindrar inte att uppgifter i förteckningen lämnas ut till den som behöver dem för att klarlägga sin rösträtt. 

Bestämmelser om offentlighet för förteckningen över röstberättigade finns i övrigt i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. 

På skötseln, planeringen och organiseringen av arkivfunktionen hos en kyrklig myndighet samt på arkivfunktionens uppgifter tillämpas arkivlagen (831/1994), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

Kyrkostyrelsen bestämmer vilka handlingar hos en kyrklig myndighet som ska bevaras varaktigt. 

På kyrkliga myndigheters informationshantering, användning av informationssystem och sätt för elektroniskt utlämnande av information tillämpas 4 § 2 mom., 12—17 och 21—24 § samt 6 kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 

Domkapitlet, stiftsfullmäktige, biskopsmötet, kyrkostyrelsen och kyrkomötet ska alla anta en arbetsordning för sig. 

I arbetsordningen ska det bestämmas om organets förvaltning och förfaranden. I kyrkostyrelsens arbetsordning ska det dessutom bestämmas om överföring av beslutanderätt till ämbetskollegiet, en direktion eller en tjänsteinnehavare, och i domkapitlets arbetsordning om överföring av beslutanderätt till en tjänsteinnehavare. 

Kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet och församlingsrådet kan på det sätt som anges i förvaltningsstadgan överta behandlingen av ett ärende som har beslutats av ett underlydande organ eller av en tjänsteinnehavare eller förtroendevald i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten. Samma rätt har ordföranden för kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet och församlingsrådet. 

I arbetsordningen eller en instruktion kan det anges att det till behandling i domkapitlet eller kyrkostyrelsen kan överföras ett ärende där beslutanderätten med stöd av denna lag har överförts till ett underlydande organ eller en underlydande tjänsteinnehavare och i vilket organet eller tjänsteinnehavaren har fattat beslut. 

Det högre organet kan upphäva eller ändra det beslut som fattats i ärendet eller sända ärendet tillbaka för ny behandling. I kyrkoordningen kan det anges vilka ärenden som inte kan överföras till ett högre organ för behandling. 

Ett ärende ska överföras till ett högre organ för behandling inom den tid som en i 12 kap. 2 § avsedd begäran om omprövning av ett beslut ska framställas. 

En medlem i kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige är jävig att behandla ett ärende som gäller honom eller henne personligen eller någon som är närstående till honom eller henne enligt 28 § 2 eller 3 mom. i förvaltningslagen. 

Ett kyrkomötesombud är jävigt att delta i beredningen av och beslutsfattandet i ett ärende som gäller honom eller henne personligen. 

I fråga om jäv för medlemmar i övriga organ och för tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas 28 § i förvaltningslagen, med undantag för 1 mom. 6 punkten. Ett anställningsförhållande till en församling eller kyrklig samfällighet gör inte en person jävig i ett förvaltningsärende där församlingen eller den kyrkliga samfälligheten är part, om inte personen på grundval av sitt anställningsförhållande har föredragit eller på något annat sätt handlagt ärendet. 

Vid behandlingen i stiftsfullmäktige och kyrkostyrelsen av förslag till och val av medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk deltar endast de medlemmar i behandlingen och beslutsfattandet vars anställningsvillkor inte omfattas av ett tjänstekollektivavtal eller arbetskollektivavtal för kyrkan. 

Beslut i ärenden som hör till ett organ kan fattas vid ett ordinarie sammanträde, vid ett sammanträde i en elektronisk miljö (elektroniskt sammanträde) eller på elektronisk väg före sammanträdet (elektroniskt beslutsförfarande). I ordinarie sammanträden går det genom beslut av organet också att delta på elektronisk väg. 

Vid elektroniska sammanträden och i elektroniskt beslutsförfarande samt vid deltagande i ordinarie sammanträden på elektronisk väg ska församlingen, den kyrkliga samfälligheten, domkapitlet eller kyrkostyrelsen sörja för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. 

Vid ett elektroniskt sammanträde krävs det att de som konstateras vara närvarande står i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor. 

Med undantag för organens offentliga sammanträden kan ett organ fatta beslut i ett slutet elektroniskt beslutsförfarande. 

De ärenden som ska behandlas ska specificeras i kallelsen till sammanträdet, och det ska nämnas före vilken tidpunkt ärendet kan behandlas i elektroniskt beslutsförfarande. Ärendet är behandlat när alla medlemmar i organet har uttryckt sin åsikt i ärendet och tidsfristen för behandlingen har löpt ut. Ett ärende ska behandlas vid ett sammanträde om en medlem kräver detta eller om en medlem har avstått från att uttrycka sin åsikt. 

Det protokoll som gäller beslut som fattats i elektroniskt beslutsförfarande kan justeras före sammanträdet. 

Ett organ är beslutsfört när mer än hälften av medlemmarna är närvarande, om det inte i denna lag ställs andra krav på beslutsfattandet. För att kyrkomötet och biskopsmötet ska vara beslutsföra krävs det inte att mer än hälften av ombuden eller medlemmarna är närvarande. 

Domkapitlet ska vara fulltaligt för att vara beslutsfört vid behandlingen av ett ärende som gäller huruvida en präst eller lektor har hållit sig till kyrkans bekännelse. 

Kyrkostyrelsens ämbetskollegium är beslutsfört när minst tre medlemmar är närvarande. 

Som närvarande betraktas också en sådan medlem i ett organ som deltar i sammanträdet på elektronisk väg. 

Kyrkofullmäktiges, gemensamma kyrkofullmäktiges och stiftsfullmäktiges sammanträden samt kyrkomötets plenum är offentliga. Ett sammanträde ska vara slutet, om sekretess enligt lag ska iakttas i fråga om ett ärende eller en handling som organet behandlar eller om organet annars av vägande skäl så beslutar i fråga om något visst ärende. 

Andra organs sammanträden är offentliga endast om organet så beslutar och det inte behandlas ärenden eller handlingar som är sekretessbelagda enligt lag. 

Allmänheten ska kunna följa organens offentliga sammanträden också till den del någon deltar i sammanträdet på elektronisk väg. 

Vid ett organs sammanträden leder ordföranden behandlingen av ärendena och ansvarar för ordningen. Om ett ombud eller en medlem genom sitt uppträdande stör sammanträdets förlopp och trots en tillsägelse från ordföranden inte uppträder som omständigheterna kräver, kan ordföranden bestämma att han eller hon ska avlägsnas. Om det uppstår oordning, kan ordföranden avbryta eller avsluta sammanträdet. 

Ombud och medlemmar har yttranderätt i de ärenden som behandlas. De ska hålla sig till saken när de yttrar sig. Om ett ombud eller en medlem avviker från saken och trots en tillsägelse från ordföranden inte återgår till saken, kan ordföranden förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. Om det är uppenbart att ett ombud eller en medlem drar ut på sitt tal i onödan, kan ordföranden efter att ha gett en tillsägelse förbjuda honom eller henne att fortsätta tala. 

I arbetsordningen eller i en förvaltningsstadga eller instruktion kan det ges sådana föreskrifter om längden på anförandena i enskilda ärenden som behövs för att säkerställa sammanträdets förlopp. 

Det som anges ovan gäller även dem som har rätt att närvara och yttra sig vid ett organs sammanträde. 

Omröstningar ska förrättas öppet. Som beslut gäller det förslag som fått flest röster eller den kvalificerade majoritet som föreskrivs. 

Om rösterna faller lika vid omröstning, gäller som beslut den åsikt som ordföranden har röstat för. I ärenden som gäller uppsägning eller hävning av ett anställningsförhållande och i ärenden som gäller huruvida ett anställningsförhållande ska förfalla eller inte samt i ärenden som gäller avstängning av en präst från prästämbetet eller förlust av prästämbetet eller avstängning av en lektor från lektorstjänsten eller förlust av rätten att arbeta som lektor avgör dock den åsikt som är lindrigare för personen i fråga. 

Förtroendevalda, tjänsteinnehavare och arbetstagare i ett organ utses genom val. Vid val blir den eller de som fått flest röster utsedda. Motiveringen för ett beslut kan utelämnas. 

Valet av förtroendevalda ska förrättas som proportionellt val, om det begärs av minst så många närvarande medlemmar som motsvarar den kvot som fås när antalet närvarande delas med det antal som ska väljas, ökat med ett. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal. 

Ersättare väljs vid samma val som de ordinarie medlemmarna. Om ersättarna är personliga, ska kandidaterna godkännas före valet och ställas upp vid sidan av de föreslagna ordinarie medlemmarna. Om ersättarna inte är personliga, blir de kandidater valda som näst efter dem som utses till ordinarie medlemmar har fått flest röster eller, vid ett proportionellt val, de största jämförelsetalen. 

På proportionella val tillämpas bestämmelserna om församlingsval. Proportionella val och, när så yrkas, även majoritetsval ska förrättas med slutna sedlar. 

Vid ett elektroniskt sammanträde får val förrättas med slutna sedlar endast om valhemligheten är tryggad. 

Om rösterna eller jämförelsetalen faller lika vid val, avgörs resultatet genom lottning. Bestämmelser om hur resultatet bestäms när rösterna faller lika vid indirekt kyrkoherdeval och vid kaplansval finns i kyrkoordningen. 

Om en tjänst eller ett förtroendeuppdrag tillsätts på grundval av förslag och rösterna faller lika vid valet, blir den vald som i förslaget placerats före den andra. 

I arbetsordningen eller en förvaltningsstadga eller instruktion kan det bestämmas att beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare ska fattas på föredragning. 

Om ett beslut enligt denna lag eller en författning som utfärdats med stöd av den eller enligt vad en chef i tjänsteförhållande bestämmer ska fattas på föredragning av en tjänsteinnehavare, är föredraganden ansvarig för det beslut som har fattats på föredragning av honom eller henne. 

Den som har deltagit i beslutsfattandet har rätt att anmäla avvikande mening genom att reservera sig mot beslutet, om han eller hon har lagt fram ett motförslag eller röstat mot beslutet. Samma rätt har den som har föredragit ärendet, om beslutet avviker från beslutsförslaget. Reservationen ska göras genast efter det att beslutet fattades. Skriftliga motiveringar som har lämnats innan protokollet justerats ska fogas till protokollet. 

Till kyrkomötets beslut kan avvikande mening inte anmälas. 

En medlem som har röstat mot beslutet eller en medlem eller föredragande som har anmält avvikande mening är inte ansvarig för beslutet. 

Protokoll över sådana beslut av organ eller tjänsteinnehavare där en församlingsmedlem får framställa begäran om omprövning eller anföra besvär ska, med tillhörande anvisningar om hur man begär omprövning eller besvärsanvisning, efter justeringen hållas tillgängliga i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Om ärendet är sekretessbelagt i sin helhet, publiceras i protokollet endast ett omnämnande av att det sekretessbelagda ärendet behandlades. I protokollet eller tjänsteinnehavarbeslutet publiceras endast personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. De personuppgifter som ingår i protokollet ska avlägsnas från datanätet när tidsfristen för begäran om omprövning eller besvärstiden löper ut. 

De protokoll över fastställande av valresultatet som upprättats av stiftets valnämnd eller av domkapitlet ska med tillhörande besvärsanvisning hållas offentligt tillgängliga på det sätt som anges i 1 mom. 

Kyrkostyrelsens i 3 kap. 21 § 4 mom. avsedda beslut och besvärsmyndighetens beslut ska med tillhörande besvärsanvisning hållas offentligt tillgängliga på församlingens webbplats på det sätt som anges i 1 mom. 

Protokoll och beslut ska hållas offentligt tillgängliga under minst den tid som har reserverats för begäran om omprövning eller anförande av besvär. 

Ett beslut ska delges parterna med iakttagande av 59 och 60 § i förvaltningslagen eller 18 och 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. 

En församlingsmedlem anses ha fått del av ett beslut den sjunde dagen efter det att protokollet, kyrkostyrelsens i 3 kap. 21 § 4 mom. avsedda beslut eller besvärsmyndighetens beslut offentliggjordes i det allmänna datanätet. 

På församlingsmedlemmars delfående av beslut om fastställande av resultatet av ett församlingsval tillämpas 24 § 2 mom. 

Röstberättigade och valmansföreningar samt kandidater i församlingsval, val av medlemmar till stiftsfullmäktige och val av kyrkomötesombud anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det att valnämndens eller domkapitlets protokoll offentliggjordes i det allmänna datanätet. 

Beslut som gäller en grav ska delges innehavaren av gravrätten. 

Om det inte finns några uppgifter om innehavaren av gravrätten eller om hans eller hennes vistelseort, ska ett meddelande om ett beslut som gäller graven eller om något annat som gäller den placeras på graven. Beslutet och ett ärende som gäller avlägsnande av gravvård enligt 14 § 3 mom. i begravningslagen ska dessutom kungöras i en tidning med allmän spridning på orten eller i en motsvarande elektronisk publikation. Delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter det att ett tillkännagivande publicerades i tidningen eller i en motsvarande elektronisk publikation. 

En stämning som ska delges en församling eller kyrklig samfällighet eller någon annan delgivning med en församling eller kyrklig samfällighet ska i en församling lämnas till kyrkoherden och i en kyrklig samfällighet till ordföranden för gemensamma kyrkorådet. Stämningen eller delgivningen kan även lämnas till en tjänsteinnehavare som enligt en förvaltningsstadga eller instruktion ska ta emot delgivningar. 

En stämning som ska delges ett stift eller någon annan delgivning med ett stift ska lämnas till ordföranden för domkapitlet eller till den tjänsteinnehavare som enligt domkapitlets arbetsordning ska ta emot delgivningar. 

En stämning som ska delges kyrkan eller någon annan delgivning med kyrkan ska lämnas till ordföranden för kyrkostyrelsen eller till den tjänsteinnehavare som enligt kyrkostyrelsens arbetsordning ska ta emot delgivningar. 

Kungörelser som ska tillkännages för församlingsmedlemmarna ska hållas tillgängliga i det allmänna datanätet, om inte något annat föreskrivs eller följer av sekretessbestämmelserna. Kungörelserna ska finnas i det allmänna datanätet i 14 dygn, om inte något annat följer av sakens natur. De personuppgifter som ingår i kungörelsen ska avlägsnas från datanätet när den ovannämnda tiden går ut. 

Om det genom förordning av statsrådet föreskrivs att befogenheter enligt beredskapslagen (1552/2011) ska börja tillämpas under undantagsförhållanden, kan kyrkostyrelsen sammankalla kyrkomötet på en plats som den bestämmer. 

Ett interimistiskt förordnande som kyrkostyrelsen har meddelat med stöd av 2 mom. ska föras till kyrkomötet för behandling genast när det kan sammanträda. Kyrkomötet kan låta ett förordnande vara i kraft eller ändra eller upphäva det. 

Domkapitlet kan under undantagsförhållanden som avses i 1 § 1 mom. fatta sådana nödvändiga och brådskande beslut som omfattas av domkapitlets och stiftsfullmäktiges behörighet, om tre av domkapitlets medlemmar är närvarande. 

Kyrkostyrelsen kan fatta i 1 § 2 mom. avsedda och andra nödvändiga och brådskande beslut, om fem av kyrkostyrelsens medlemmar är närvarande. 

Församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift och kyrkostyrelsen ska genom beredskapsplanering och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt under undantagsförhållanden. 

Församlingarna ska förbereda sig på att tillhandahålla andlig vård i krissituationer. 

Domkapitlet leder och övervakar förberedelserna inom stiftets församlingar och kyrkliga samfälligheter. Kyrkostyrelsen leder förberedelserna inom kyrkans centralförvaltning. 

Utöver det som föreskrivs i lagen om offentlig belöning (1215/1999) och i de förordningar av republikens president som utfärdats med stöd av den kan biskopen förläna prosttiteln och domkapitlet titlarna director cantus och director musices. 

Kyrkan har ett vapen som godkänts av kyrkostyrelsen. Stiften och biskoparna har vapen som godkänts av domkapitlet. Församlingar kan ha vapen som godkänts av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. 

Vapnen ska utarbetas enligt heraldiska regler. Innan ett organ godkänner ett vapen ska det inhämta ett yttrande av Riksarkivet. 

Användningen av ett vapen övervakas av det organ som har godkänt vapnet. 

Bestämmelser om form, storlek, text, färg och emblem på de sigill och stämplar som används för att bekräfta riktigheten i kyrkliga myndigheters handlingar och om godkännande och förstöring av dessa sigill och stämplar finns i kyrkoordningen. 

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på framställande av begäran om omprövning av och anförande av kyrkobesvär över beslut av församlingar, kyrkliga samfälligheter, stift och andra kyrkliga myndigheter, om inte något annat föreskrivs särskilt genom lag. 

I ett beslut som avses i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär. 

På rättelse av befolkningsdata i kyrkböckerna tillämpas lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 

Den som anför besvär ska presentera de besvärsgrunder som avses i 2 mom. innan besvärstiden löper ut. 

Omprövning får inte begäras eller kyrkobesvär anföras i fråga om beslut som endast gäller beredning eller verkställighet. 

Omprövning får begäras och kyrkobesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part), samt av en församlingsmedlem i fråga om beslut av en myndighet i församlingen. En församlingsmedlem har dock inte rätt att begära omprövning eller anföra besvär i fråga om ett beslut av kyrkorådet eller församlingsrådet, om det gäller diakoni, kristen fostran eller undervisning som riktar sig till någon annan person. 

När det gäller ett beslut av en myndighet i en kyrklig samfällighet får omprövning begäras och kyrkobesvär anföras även av en församling som hör till den kyrkliga samfälligheten och av en medlem i en sådan församling samt i fråga om beslut av församlingarnas gemensamma organ av en församling som är part i avtalet och dess församlingsmedlemmar. 

I ett sådant beslut av kyrkostyrelsen som avses i 3 kap. 21 § 4 mom. får omprövning begäras och kyrkobesvär anföras av en myndighet i den församling eller kyrkliga samfällighet som ansökt om tillstånd eller av en myndighet i en församling som hör till den kyrkliga samfälligheten. I fråga om besvärsrätten för en part eller församlingsmedlem tillämpas bestämmelserna i 1 och 2 mom. i denna paragraf. 

Ändring i ett beslut med anledning av en begäran om omprövning får sökas genom kyrkobesvär endast av den som framställde begäran om omprövning. Om beslutet har ändrats med anledning av en begäran om omprövning, får ändring i beslutet sökas genom kyrkobesvär också av den som med stöd av 1 eller 2 mom. har rätt att anföra kyrkobesvär. 

En myndighet som har fattat ett beslut med stöd av denna lag eller kyrkoordningen har rätt att anföra besvär över ett beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt eller ändrat myndighetens beslut. 

Med avvikelse från bestämmelserna i 5 § om rätt att begära omprövning och anföra besvär får i fråga om förteckningen över röstberättigade vid församlingsval och direkt kyrkoherdeval omprövning begäras och besvär anföras av den som anser att han eller hon obehörigen har utelämnats ur förteckningen eller att en anteckning om honom eller henne i förteckningen är felaktig.  

Förvaltningsdomstolen ska innan valet förrättas skyndsamt avgöra kyrkobesvär som anförts över valnämndens beslut och sända information om sitt beslut till den vars rösträtt beslutet gäller och till valnämnden. Valnämnden ska göra behövliga anteckningar i förteckningen över röstberättigade. 

I fråga om rättsmedel i beslut som en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen har fattat i ett upphandlingsärende som hör till tillämpningsområdet för lagen om offentlig upphandling och koncession tillämpas det som i den lagen föreskrivs om rättsmedel. 

I ett ärende som omfattas av marknadsdomstolens behörighet får ändring i ett beslut av en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen inte sökas med stöd av denna lag. 

Omprövning ska begäras inom 14 dagar och kyrkobesvär anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. 

Begäran om omprövning i fråga om förteckningen över röstberättigade vid församlingsval eller direkt kyrkoherdeval ska dock lämnas till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden bestämmer senast den andra vardagen efter utgången av den tid då förteckningen ska hållas framlagd enligt 9 kap. 6 § i kyrkoordningen. 

Kyrkobesvär med anledning av ett i 9 kap. 19 § 2 mom. avsett beslut om självrättelse av förteckningen över röstberättigade eller med anledning av ett i 9 kap. 7 § 1 mom. eller 61 § 2 mom. i kyrkoordningen avsett beslut av valnämnden till följd av en begäran om omprövning ska anföras inom sju dagar från delfåendet av beslutet. Besvären ska riktas till förvaltningsdomstolen och inom den nämnda tiden lämnas till pastorsexpeditionen eller något annat av församlingens verksamhetsställen som valnämnden bestämmer. Valnämnden ska skyndsamt lämna besvären, ett protokollsutdrag, valnämndens utlåtande och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsdomstolen. 

Till ett beslut i vilket begäran om omprövning får framställas ska det fogas anvisningar om hur man begär omprövning. 

Till ett beslut över vilket kyrkobesvär får anföras ska det fogas en besvärsanvisning. 

Till ett beslut i vilket begäran om omprövning inte får framställas och över vilket kyrkobesvär inte får anföras ska det fogas ett meddelande om förbud mot att söka ändring. I meddelandet ska det nämnas på vilken bestämmelse förbudet grundar sig. 

Ett förvaltningstvistemål behandlas vid den förvaltningsdomstol som enligt 1 mom. är behörig att behandla besvär över beslut av den kyrkliga myndighet som är part i förvaltningstvistemålet. Om parterna i förvaltningstvistemålet är två kyrkliga myndigheter, behandlas målet vid den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som är svarande finns enligt 1 mom. 

I ett beslut av förvaltningsdomstolen som gäller förteckningen över röstberättigade vid församlingsval eller direkt kyrkoherdeval får ändring inte sökas genom besvär. 

I övrigt får ändring i förvaltningsdomstolens beslut sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 

Om förvaltningsdomstolens beslut gäller kyrkobesvär över ett beslut av en myndighet i en församling eller kyrklig samfällighet, ska beslutet hållas tillgängligt i det allmänna datanätet på det sätt som anges i 10 kap. 23 §. 

Om förfarandet vid val av förtroendevalda eller tjänsteinnehavare har varit lagstridigt, ska valet upphävas. Om felet enbart ligger i beräkningen av valresultatet, ska det bestämmas att resultatet ska rättas. Om förfarandet har varit lagstridigt vid biskopsval, direkt kyrkoherdeval, församlingsval eller val av kyrkomötesombud eller medlemmar till stiftsfullmäktige och detta har kunnat inverka på valresultatet, ska det bestämmas att valet ska förrättas på nytt, om inte besvärsmyndigheten kan rätta valresultatet. 

Ett beslut av en kyrklig myndighet får verkställas innan det har vunnit laga kraft. Ett beslut får dock inte börja verkställas, om det till följd av verkställigheten skulle bli meningslöst att begära omprövning eller anföra besvär eller om det organ som behandlar begäran om omprövning eller besvärsmyndigheten förbjuder verkställigheten. 

Ett beslut i ett ärende som kan överföras till kyrkostyrelsen, domkapitlet, kyrkorådet, gemensamma kyrkorådet eller församlingsrådet för behandling får inte verkställas innan det har utretts att ärendet inte överförs. 

På begäran om omprövning tillämpas förvaltningslagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

På kyrkobesvär och på behandlingen av förvaltningstvistemål tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs kyrkolagen (1054/1993), nedan den upphävda lagen. 

De organ i församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna samt i stiften och kyrkans centralförvaltning som valts enligt den upphävda lagen fortsätter sin verksamhet tills mandatperioden för motsvarande organ enligt denna lag börjar. 

Det som i denna lag föreskrivs om delområden i en församling och om förvaltningen av dem tillämpas på kapellförsamlingar och församlingsdistrikt som bildats före ikraftträdandet av denna lag och på förvaltningen av dem. 

Om en församling har tillförsäkrats särskilda rättigheter, behåller församlingen dessa rättigheter vid ikraftträdandet av denna lag. 

En församling som inte har anslutit sig till ett centralregister före ikraftträdandet av denna lag anses vid ikraftträdandet ha anslutit sig till det centralregister i sitt stift som geografiskt är närmast. På skötseln av församlingens kyrkobokföring tillämpas det samarbetsavtal som används vid centralregistret i fråga. 

På sådana förvaltningsärenden och ännu inte underställda underställningsärenden som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag och på sökande av ändring i rättskipningsärenden och underställningsärenden tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På ärenden som genom domstolsbeslut har sänts tillbaka för ny behandling tillämpas dock bestämmelserna i denna lag. 

Bestämmelserna i 10 kap. 12—16 och 19 § om elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande tillämpas även på förvaltningsärenden som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag. 

I församlingar och kyrkliga samfälligheter tillämpas arbetsordningen för kyrkofullmäktige, arbetsordningen för gemensamma kyrkofullmäktige, reglementet för kyrkorådet, reglementet för gemensamma kyrkorådet, reglementet för församlingsrådet och instruktionen för en direktion i högst sex månader från ikraftträdandet av denna lag. 

Om en församling före ikraftträdandet av denna lag har överlåtit en grav för all framtid, ska denna överlåtelse fortfarande gälla så länge graven utgör en del av en fredad begravningsplats. På en sådan grav tillämpas dock 3 kap. 33 §. 

På gravar som före ikraftträdandet av denna lag har överlåtits för viss tid tillämpas denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av den till den del de inte begränsar de rättigheter som innehavaren av gravrätten hade vid ikraftträdandet av denna lag. 

I ärenden som gäller tillsättande av tjänster och givande av varning samt förflyttning av personal till följd av en ändring av församlingsindelningen och som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas bestämmelserna i den upphävda lagen. 

Denna lag tillämpas på tjänsteinnehavare i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands (kyrkan), om inte något annat föreskrivs i kyrkolagen (/) eller i någon annan lag eller avtalas med stöd av lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974). 

På kyrkans anställda i arbetsavtalsförhållande tillämpas arbetsavtalslagen (55/2001), om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i någon annan lag eller avtalas med stöd av lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetskollektivavtal (829/2005). 

Med kyrkliga arbetsgivare avses i denna lag församlingar, kyrkliga samfälligheter, domkapitel och kyrkostyrelsen. En kyrklig samfällighet och de församlingar som hör till den är en enda arbetsgivare i frågor som gäller anställningsvillkoren. 

Bestämmelser om sådana uppgifter för domkapitlet som i frågor som gäller tjänsteförhållandet för tjänsteinnehavare i en församling eller kyrklig samfällighet hör till arbetsgivaren finns förutom i denna lag även i kyrkolagen och kyrkoordningen. 

De anställda står i tjänsteförhållande eller arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren. 

Med tjänsteförhållande avses ett offentligrättsligt anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren. 

För en uppgift som ska utföras i tjänsteförhållande inrättas en tjänst. Av grundad anledning kan en person anställas i tjänsteförhållande för viss tid utan att en tjänst inrättas. 

Med tjänsteinnehavare avses en person som står i tjänsteförhållande till arbetsgivaren. 

I fråga om de språkkunskaper som krävs av tjänsteinnehavare gäller särskilda bestämmelser. Av särskilda skäl kan dispens beviljas från de behörighetsvillkor som anges för språkkunskaper. Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller beviljande av dispens för sökande till prästtjänster och lektorstjänster i församlingar och kyrkliga samfälligheter finns i kyrkolagen. Dispens för sökande till andra tjänster beviljas av den myndighet som är behörig att inrätta tjänsten i fråga. 

När en tjänst ska tillsättas eller någon anställas i arbetsavtalsförhållande, ska också en sådan sökande beaktas som har visat de språkkunskaper som krävs efter det att ansökningstiden löpt ut, om inte behandlingen av ärendet fördröjs till följd av det. 

Arbetsgivaren ska genom att ordna utbildning och genom andra personalpolitiska åtgärder se till att personalen har tillräckliga språkkunskaper för att kunna sköta myndighetens uppgifter i enlighet med kraven i språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003) och annan lagstiftning. 

Bestämmelser om tjänsteinnehavares och arbetstagares tystnadsplikt finns i kyrkolagen. På tjänsteinnehavares och arbetstagares tystnadsplikt tillämpas dessutom bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i annan lag. 

En tjänsteinnehavare anställs i tjänsteförhållande tills vidare eller för viss tid. 

En tjänsteinnehavare som har anställts för viss tid utan någon sådan grund som anges i 2 mom. eller som utan grundad anledning upprepade gånger i följd har anställts för viss tid har när tjänsteförhållandet upphör rätt att få en ersättning som motsvarar lönen för minst 6 och högst 24 månader. Ersättningskravet ska framställas inom 6 månader från det att tjänsteförhållandet upphörde. 

Bestämmelser om de tjänster vid kyrkostyrelsen där anställningen på grund av uppgifternas art alltid är för viss tid finns i kyrkoordningen. 

Anställning i tjänsteförhållande för viss tid förutsätter inte någon sådan grund som avses i 6 § 2 mom., om den som anställs är en person som enligt uppgift från arbets- och näringsbyrån har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott de senaste 12 månaderna. Ett anställningsförhållande på högst två veckor utgör emellertid inget avbrott i arbetslösheten. 

En person betraktas som arbetslös arbetssökande i enlighet med det som föreskrivs i 1 kap. 3 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). 

Den maximala längden av ett tjänsteförhållande för viss tid är ett år. Tjänsteförordnandet kan förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första tjänsteförhållandet för viss tid började. Tjänsteförhållandenas sammanlagda längd får dock inte överskrida ett år. 

Anställning i tjänsteförhållande sker genom ett offentligt ansökningsförfarande. Ansökningstiden är minst 14 kalenderdagar från det att tillkännagivandet offentliggjorts i det allmänna datanätet på det sätt som anges i 10 kap. 23 § i kyrkolagen. 

Den myndighet som beslutar om anställning i tjänsteförhållande kan av grundad anledning besluta att ansökningstiden förlängs, att ett nytt ansökningsförfarande inleds eller att tjänsten inte tillsätts. I tillkännagivandet om ett nytt ansökningsförfarande ska det nämnas om tidigare ansökningar beaktas eller inte. 

I ett tjänsteförhållande som har ledigförklarats offentligt kan endast en sådan person anställas som skriftligen har sökt tjänsten före ansökningstidens utgång och som då har uppfyllt behörighetsvillkoren. Till ansökan ska det fogas en redogörelse för sökandens behörighet. 

Till tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli kan det dock utses en person som inte har sökt tjänsten, om han eller hon samtycker till det och det har lämnats in en redogörelse för hans eller hennes behörighet. 

Den som inte fyllt 18 år kan endast anställas i tjänsteförhållande för viss tid. 

De allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster anges i grundlagen. Bestämmelser om behörighetsvillkor för vissa tjänste- och arbetsavtalsförhållanden finns i kyrkolagen. 

Den som anställs i tjänsteförhållande ska uppfylla särskilt föreskrivna eller av arbetsgivaren beslutade särskilda behörighetsvillkor, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i kyrkolagen. 

En person kan oberoende av de särskilda behörighetsvillkoren anställas i tjänsteförhållande för viss tid, om särskilda bestämmelser gäller för detta eller om arbetsgivaren av grundad anledning beslutar så i ett enskilt fall. 

Om ett behörighetsvillkor för en tjänst är sådan specialutbildning som regelbundet genomgås i samband med skötseln av tjänsten, är en sökande behörig att söka tjänsten om han eller hon uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten och skriftligen förbinder sig att genomgå specialutbildningen. 

På den behörighet för en tjänst i en församling, en kyrklig samfällighet eller ett domkapitel eller vid kyrkostyrelsen som de yrkeskvalifikationer som avses i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) medför tillämpas den lagen. 

På den behörighet för en tjänst som andra högskolestudier utomlands än de som avses i den lag som nämns i 1 mom. medför tillämpas lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (1385/2015). 

På medborgare i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige tillämpas förutom de lagar som nämns i 1 och 2 mom. också lagen om godkännande av vissa bestämmelser i överenskommelsen mellan de nordiska länderna om nordisk arbetsmarknad för personer som genomgått en behörighetsgivande högre utbildning omfattande minst tre års studier (651/1998). 

En kyrklig myndighet ska meddela ett beslut om erkännande och jämställande av sådana studier eller sådan utbildning eller yrkespraktik utomlands som avses i 1—3 mom. samt om den behörighet som en sådan examen medför inom fyra månader från det att ansökan har lämnats till myndigheten. 

I de fall som avses i 2 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) förutsätter anställning i tjänsteförhållande att personen i fråga på begäran av den myndighet som tillsätter tjänsten har visat upp ett sådant straffregisterutdrag som avses i 6 § 2 mom. i straffregisterlagen (770/1993). I fråga om uppvisande av straffregisterutdrag tillämpas också 6—10 § i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. 

Ett beslut att tillsätta en tjänst ska vara villkorligt, om ett straffregisterutdrag som avses i 1 mom. inte finns att tillgå. Den som villkorligt valts till en tjänst ska visa upp ett straffregisterutdrag senast inom 30 dagar från delfåendet av beslutet om ett villkorligt val eller inom en längre tid som den myndighet som tillsätter tjänsten av särskilda skäl gett sitt medgivande till. Annars förfaller beslutet. Myndigheten beslutar om tjänsteförhållandet ska fortsätta eller förfalla. 

En förutsättning för anställning i tjänsteförhållande och för prästvigning och lektorsvigning är att den som anställs eller blir prästvigd eller lektorsvigd lämnar den myndighet som fattar beslutet upplysningar om sina förutsättningar att sköta uppgiften med hänsyn till hälsan samt dessutom vid behov deltar i kontroller och undersökningar för att utreda saken. Den som utnämns till en tjänst kan som ett villkor för utnämningen förpliktas att visa upp ett intyg över narkotikatest i de situationer som avses i 7 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004). Arbetsgivaren svarar för nödvändiga kostnader som orsakas av kontroller och undersökningar som arbetsgivaren förordnat. 

Den myndighet som beslutar om anställning kan av grundad anledning bestämma att ingen utredning enligt 1 mom. krävs. 

Ett beslut om anställning i tjänsteförhållande ska vara villkorligt, om inga upplysningar om förutsättningarna med hänsyn till hälsan finns att tillgå just då. Tjänsteinnehavaren ska lämna upplysningarna inom en skälig tid som myndigheten bestämmer. Om upplysningarna inte lämnas inom utsatt tid eller om myndigheten utifrån upplysningarna anser att tjänsteinnehavaren inte är lämplig för tjänsten, ska myndigheten fatta beslut om att anställningsbeslutet förfaller. Beslutet träder i kraft när det har delgetts tjänsteinnehavaren. I annat fall beslutar myndigheten att tjänsteförhållandet fortsätter. 

Den som söker en kyrkoherdetjänst ska till ansökningshandlingarna foga upplysningar om sina förutsättningar att sköta uppgiften med hänsyn till hälsan och vid behov på förordnande av domkapitlet delta i kontroller och undersökningar för att utreda saken. 

Vid anställning i tjänsteförhållande kan det bestämmas om en prövotid på högst sex månader från det att tjänsteutövningen inleds. I ett tjänsteförhållande för viss tid som är kortare än ett år kan prövotiden utgöra högst hälften av tjänsteförhållandets längd. 

Om tjänsteinnehavaren under prövotiden har varit frånvarande från arbetet på grund av arbetsoförmåga eller familjeledighet, har arbetsgivaren rätt att förlänga prövotiden med en månad för varje period av 30 kalenderdagar som arbetsoförmågan eller familjeledigheten fortgår. Arbetsgivaren ska innan prövotiden går ut underrätta tjänsteinnehavaren om att prövotiden förlängs. 

Om en tjänsteinnehavare anställs i ett annat tjänsteförhållande hos en och samma arbetsgivare och hans eller hennes uppgift eller ställning förändras avsevärt och tjänsteinnehavaren själv har sökt sig till det andra tjänsteförhållandet, kan arbetsgivaren bestämma att en prövotid ska iakttas i det nya tjänsteförhållandet. 

Under prövotiden kan vardera parten upplösa tjänsteförhållandet med omedelbar verkan. Tjänsteförhållandet får inte upplösas på diskriminerande grunder eller på grunder som annars är ovidkommande med tanke på syftet med prövotiden. 

Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller att bestämma om prövotid i tjänsteförhållande för en församlingspastor i en församling och att under prövotiden upplösa tjänsteförhållandet för en präst i en prästtjänst eller för en lektor finns i kyrkolagen. 

Bestämmelser om de tjänster i en församling eller ett domkapitel eller vid kyrkostyrelsen där prövotid inte tillämpas på grund av uppgiftens art finns kyrkoordningen. 

En tjänsteinnehavare ska utan dröjsmål ges ett skriftligt tjänsteförordnande i fråga om en anställning i tjänsteförhållande. Dessutom ska arbetsgivaren, om tjänsteförhållandet varar i minst en månad, lämna tjänsteinnehavaren en redogörelse för de viktigaste villkoren i tjänsteförhållandet, om de inte framgår av tjänsteförordnandet. 

Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller utfärdande av tjänsteförordnanden i fråga om prästtjänster och lektorstjänster i församlingar och kyrkliga samfälligheter finns i kyrkolagen. Redogörelsen för de viktigaste villkoren i ett tjänsteförhållande lämnas av arbetsgivaren. 

Tjänsteförordnanden som gäller interimistisk skötsel av en prästtjänst i en församling eller kyrklig samfällighet kan utfärdas också vid sidan av den egna tjänsten. 

Ett tjänsteförhållande börjar när beslutet om anställningen i tjänsteförhållande fattas. 

Tjänsteinnehavarens rättigheter och skyldigheter inträder den dag tjänsteutövningen inleds, om det inte i denna lag eller någon annanstans föreskrivs något annat om en tidigare tidpunkt. 

Tjänsteinnehavarens anställningsförhållande avbryts inte om han eller hon omedelbart övergår till ett annat tjänsteförhållande hos samma arbetsgivare. 

Arbetsgivaren ska se till att tjänsteinnehavarna får de förmåner och rättigheter som följer av tjänsteförhållandet sådana som tjänsteinnehavarna har rätt att få dem. 

Arbetsgivaren ska bemöta tjänsteinnehavarna opartiskt, om inte det med hänsyn till tjänsteinnehavarnas uppgifter och ställning finns anledning att avvika från detta. 

I tjänsteförhållanden för viss tid eller på deltid får det inte enbart på grund av tjänsteförhållandets eller arbetstidens längd tillämpas ofördelaktigare anställningsvillkor än i andra tjänsteförhållanden, om det inte är motiverat av objektiva skäl. 

Bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering finns i diskrimineringslagen (1325/2014). Bestämmelser om jämställdhet och förbud mot diskriminering på grund av kön finns i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986). 

När en uppgift som en tjänsteinnehavare sköter eller arbetsmetoderna ändras eller utvecklas, ska arbetsgivaren sträva efter att se till att tjänsteinnehavaren kan klara av att sköta sina uppgifter. Arbetsgivaren ska sträva efter att främja tjänsteinnehavarens möjligheter att i enlighet med sin förmåga utvecklas i karriären. Arbetsgivaren ska sträva efter att främja ett gott och förtroendefullt arbetsklimat. 

Arbetsgivaren ska sörja för arbetarskyddet i syfte att skydda tjänsteinnehavarna mot olycksfall och hälsorisker. Bestämmelser om arbetarskydd finns i arbetarskyddslagen (738/2002). 

Om arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena för en gravid tjänsteinnehavare utgör en risk för tjänsteinnehavarens eller fostrets hälsa och riskfaktorn inte kan elimineras i arbetet eller arbetsförhållandena, ska arbetsgivaren sträva efter att för graviditetstiden flytta tjänsteinnehavaren till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och yrkesskicklighet. 

Arbetsgivaren kan föra matrikel över tjänsteinnehavarna och arbetstagarna. Domkapitlet för matrikel över stiftets präster och lektorer. 

På registrering, användning och avförande av uppgifter i matrikeln tillämpas matrikellagen (1010/1989). 

På utlämnande av uppgifter som gäller tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas 6—9 § i matrikellagen. 

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen ge tjänsteinnehavaren en specifikation över lönens belopp och grunderna för hur den bestäms. 

Arbetsgivaren ska tillåta att tjänsteinnehavarna och deras organisationer under pauser och utanför arbetstiden avgiftsfritt använder lämpliga lokaler i arbetsgivarens besittning för behandling av frågor som gäller tjänsteförhållanden och av frågor som hör till en fackförenings verksamhet. Utövandet av mötesrätten får inte orsaka olägenheter för arbetsgivarens verksamhet. 

Tjänsteinnehavaren ska sköta de uppgifter som hör till tjänsteförhållandet på behörigt sätt, opartiskt, utan dröjsmål och med iakttagande av gällande bestämmelser och föreskrifter samt arbetsgivarens arbetslednings- och övervakningsföreskrifter. 

Tjänsteinnehavaren ska uppträda så som hans eller hennes ställning och uppgift kräver. 

Bestämmelser om förbud mot att begära, ta emot eller godta en ekonomisk förmån eller annan förmån finns i 40 kap. i strafflagen (39/1889). 

En tjänsteinnehavare som inte omfattas av arbetstidslagen ska under sin fritid sköta nödvändiga och brådskande tjänsteuppgifter, om inte skötseln av dem har kunnat ordnas på något annat sätt. 

Tjänsteinnehavaren är skyldig att vid sidan av sin egen tjänst vikariera för en annan tjänsteinnehavare under dennes semestrar och lediga dagar. 

Med bisyssla avses ett tjänsteförhållande, ett avlönat arbete eller en uppgift av bestående natur som tjänsteinnehavaren har rätt att avsäga sig, samt utövande av yrke eller näring eller drivande av rörelse. En tjänsteinnehavare får inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstid används för uppgifter som hör till bisysslan, om inte arbetsgivaren på ansökan beviljar tillstånd till det. Bisysslotillstånd krävs också av en tjänsteinnehavare med uppgiften som huvudsyssla men utan fast arbetstid. Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller beviljande av bisysslotillstånd för innehavare av en prästtjänst eller lektorstjänst i en församling finns i kyrkolagen. 

Bisysslotillstånd kan beviljas för viss tid eller annars begränsat. Vid prövning av om bisysslotillstånd ska beviljas eller inte ska det beaktas att tjänsteinnehavaren inte på grund av bisysslan får bli jävig i sin uppgift. En bisyssla får inte äventyra förtroendet för opartiskheten i skötseln av uppgiften eller i övrigt störa en ändamålsenlig skötsel av uppgiften. Konkurrerande verksamhet som uppenbart skadar arbetsgivaren får inte bedrivas som bisyssla. En tjänsteinnehavare får inte medan tjänsteförhållandet varar vidta sådana åtgärder för att förbereda konkurrerande verksamhet som inte kan anses vara godtagbara. 

I fråga om andra bisysslor än sådana som avses i 1 mom. ska tjänsteinnehavaren lämna arbetsgivaren en anmälan. 

Utöver det som föreskrivs i lagen om företagshälsovård (1383/2001) om lämnande av hälsoupplysningar är en tjänsteinnehavare skyldig att på begäran av arbetsgivaren lämna de upplysningar om sin arbets- och funktionsförmåga som behövs för att hans eller hennes förutsättningar att sköta uppgiften ska kunna utredas. 

Tjänsteinnehavaren är skyldig att på förordnande av arbetsgivaren delta i kontroller och undersökningar av sitt hälsotillstånd, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för att sköta uppgiften. Tjänsteinnehavaren ska innan han eller hon förordnas att delta ges tillfälle att bli hörd. Innehavaren av en prästtjänst i en församling förordnas att delta av domkapitlet. I fråga om en tjänsteinnehavares skyldighet att lämna intyg över narkotikatest tillämpas 7 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. I fråga om patientens självbestämmanderätt tillämpas i övrigt 6 § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). 

Arbetsgivaren svarar för nödvändiga kostnader som orsakas av kontroller och undersökningar som arbetsgivaren förordnat. 

Bestämmelser om tjänsteinnehavarens skyldighet att sörja för arbetarskyddet finns i arbetarskyddslagen. 

Arbetsgivaren kan med iakttagande av uppsägningstiden och efter att ha gett tjänsteinnehavaren tillfälle att bli hörd ombilda ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid på en uppsägningsgrund som anges i 49 §. På ombildning av tjänsteförhållandet för en kaplan, församlingspastor eller lektor i en församling till ett tjänsteförhållande på deltid tillämpas bestämmelserna i 58 § 2 mom. om uppsägning och upplösning av ett tjänsteförhållande för en präst. 

Om arbetsgivaren enligt ett tjänstekollektivavtal om samarbete mellan arbetsgivaren och personalen är skyldig att med tjänsteinnehavarna eller deras företrädare förhandla om grunden för ombildning av ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker, har arbetsgivaren ingen i 1 mom. avsedd skyldighet att höra en tjänsteinnehavare. 

Tjänsteförhållandet för en kyrkoherde kan ombildas till ett tjänsteförhållande på deltid endast på ansökan av tjänsteinnehavaren. Tjänsteförhållandet för en biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli eller en avdelningschef vid kyrkostyrelsen kan inte ombildas till ett tjänsteförhållande på deltid. 

En arbetsgivare som behöver nya tjänsteinnehavare för tjänsteförhållanden på heltid ska oberoende av 61 § i första hand erbjuda en tjänsteinnehavare som anställts tills vidare och som utför liknande uppgifter på deltid en möjlighet att övergå till ett sådant tjänsteförhållande. En förutsättning är att tjänsteinnehavaren på förhand skriftligen har meddelat att han eller hon önskar ett tjänsteförhållande på heltid, att tjänsteinnehavaren uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsteförhållandet och att uppgiften är lämplig för honom eller henne. 

Oberoende av skyldigheten att erbjuda arbete enligt 1 mom. och skyldigheten att återanställa enligt 61 § får en arbetsgivare ingå ett i lagen om yrkesutbildning (531/2017) avsett läroavtal med en studerande och anställa studeranden i tjänsteförhållande för viss tid. 

Om det krävs på grund av en omorganisering av verksamheten eller av någon annan grundad anledning, kan en tjänsteinnehavares tjänsteutövningsskyldighet ändras. Beslutet att ändra tjänsteutövningsskyldigheten fattas av den myndighet som beslutar om anställning i ett tjänsteförhållande som gäller tills vidare, efter det att tjänsteinnehavaren har getts tillfälle att bli hörd. 

Beslut om ändring av tjänsteutövningsskyldigheten för innehavaren av en tjänst som kaplan, församlingspastor eller lektor i en församling fattas av kyrkoherden. Beslut om ändring av tjänsteutövningsskyldigheten för en församlingspastor eller lektor i en kyrklig samfällighet fattas av gemensamma kyrkorådet, om inte något annat bestäms i en förvaltningsstadga eller instruktion för samfälligheten. 

Arbetsgivaren kan av grundad anledning för högst ett år förflytta en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande som tjänsteinnehavaren uppfyller behörighetsvillkoren för och som kan anses lämpligt för honom eller henne, förutsatt att tjänsteinnehavarens ordinarie lön inte sjunker. Tjänsteinnehavarens förordnande kan återkallas, varvid tjänsteinnehavaren är skyldig att omedelbart återgå till sitt tidigare tjänsteförhållande med de löneförmåner som hör till det. Återkallandet träder i kraft genast. 

Tjänsteinnehavaren ska före en förflyttning som avses i 1 eller 2 mom. eller före ett återkallande som avses i 2 mom. ges tillfälle att bli hörd. 

Om en församling ansluts till en annan församling eller upplöses eller om en tjänst eller uppgift i församlingen blir onödig på grund av att församlingens område minskar, ska församlingens tjänsteinnehavare och arbetstagare i anställningsförhållanden som gäller tills vidare förflyttas till för dem lämpliga tjänster eller uppgifter i arbetsavtalsförhållande i den utvidgade eller nya församlingen eller i den kyrkliga samfälligheten i fråga. 

Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller indragning av kyrkoherdetjänster vid bildandet av nya församlingar finns i kyrkolagen. När ändringen av församlingsindelningen träder i kraft upphör kyrkoherdetjänsten i den församling som upphör eller den kyrkoherdetjänst som ska dras in när en ny församling bildas, och tjänsteinnehavaren förflyttas då till en kaplanstjänst i den utvidgade eller nya församlingen. 

Tjänsteinnehavare och arbetstagare som förflyttas har rätt att få de förmåner som hör till anställningsförhållandet i en sådan form att förmånerna vid tidpunkten för förflyttningen inte är ofördelaktigare än de motsvarande förmåner som dessa personer hade tidigare. 

Om syftet med ett initiativ till ändring av församlingsindelningen är att helt eller delvis ansluta en församling till en annan församling eller att upplösa församlingar och bilda en ny församling i stället för dem, ska kyrkofullmäktigena och församlingsråden godkänna ett avtal om placeringen av prästerna och den övriga personalen. Om syftet med initiativet är att dela en församling på geografisk eller språklig grund så att det bildas en ny församling, ska avtalet om placeringen av prästerna och den övriga personalen godkännas av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet i den församling som delas. 

Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller placeringen av kyrkoherdar och andra präster finns i kyrkolagen. 

Organisationskommittén eller det nya kyrkorådet eller församlingsrådet beslutar om placeringen av andra tjänsteinnehavare och arbetstagare än präster när församlingar har slagits samman eller en ny församling har bildats i stället för de församlingar som upplösts, om inget avtal om placeringen av tjänsteinnehavarna och arbetstagarna har ingåtts innan beslutet om ändring av församlingsindelningen träder i kraft och om inte något annat föreskrivs i kyrkolagen. Bestämmelser om beslutanderätten när en del av en församling har anslutits till en annan församling eller en ny församling har bildats genom delning av församlingar eller när församlingarna hör till olika stift finns i kyrkolagen. 

Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse avses överlåtelse av arbetsgivarens verksamhet eller en del av den till en annan arbetsgivare, när den helhet som överlåts efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad. 

Vid överlåtelse av rörelse övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tidpunkten för överlåtelsen på den nya ägaren eller innehavaren. Om rörelsen överlåts till en privaträttslig sammanslutning eller stiftelse, övergår tjänsteinnehavarna till anställning i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. På förvärvaren övergår då inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen följer av tjänsteförhållandet och som inte är utmärkande för ett arbetsavtalsförhållande. 

För en lönefordran eller fordran av annat slag som gäller tjänsteförhållandet och som förfallit till betalning före överlåtelsen ansvarar överlåtaren och förvärvaren solidariskt. Överlåtaren är dock ansvarig gentemot förvärvaren för en fordran som förfallit till betalning före överlåtelsen, om inte något annat avtalats. 

I fråga om förvärvarens skyldighet att iaktta det tjänstekollektivavtal som gällde vid tidpunkten för överlåtelsen tillämpas 5 § i lagen om kollektivavtal (436/1946). 

En tjänsteinnehavare kan på ansökan helt eller delvis beviljas befrielse för viss tid från skötseln av tjänsteuppgifterna. 

Tjänsteinnehavare och arbetstagare har rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag inom kyrkans centralförvaltning. Tjänsteinnehavare och arbetstagare har även rätt att få ledigt från arbetet för att sköta förtroendeuppdrag i kommuner och välfärdsområden i enlighet med vad som i 80 och 81 § i kommunallagen (410/2015) samt i 85 och 86 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) föreskrivs om förtroendevaldas rätt att få ledigt från arbetet. 

I fråga om partiell sjukfrånvaro för en tjänsteinnehavare tillämpas 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen. 

Tjänstledighet söks skriftligen, om inte något annat föreskrivs någon annanstans eller anges i tjänstekollektivavtal. 

Beviljande av tjänstledighet och tjänstledighetens längd är beroende av arbetsgivarens prövning, om inte något annat föreskrivs någon annanstans eller anges i tjänstekollektivavtal. Om tjänstledighet inte kan beviljas i enlighet med ansökan ska ansökan avslås, om inte tjänsteinnehavaren skriftligen samtycker till att tjänstledighet beviljas på något annat sätt. 

Om tjänsteinnehavaren har uteblivit från tjänsteutövningen och inte har beviljats tjänstledighet antecknas frånvaron i efterhand som tjänstledighet, om arbetsgivaren konstaterar att frånvaron berott på ett oöverstigligt hinder eller haft ett annat giltigt skäl. 

Avbrytande eller återkallande av tjänstledighet på tjänsteinnehavarens begäran är beroende av arbetsgivarens prövning, om inte något annat föreskrivs i lag eller anges i tjänstekollektivavtal. 

En tjänstledighet avbryts för den tid som den tjänstlediga tjänsteinnehavaren med sitt samtycke av grundad anledning förordnas att utföra vissa tjänsteuppgifter. 

Tjänstledigheten kan avbrytas eller återkallas, om den används för något annat ändamål än vad den beviljats för. Innan beslut fattas ska tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd. 

I fråga om en tjänsteinnehavares rätt till tjänstledighet för familjeledighet tillämpas 4 kap. 1, 2, 2 a, 3, 3 a, 4—7, 7 a, 7 b och 8 § i arbetsavtalslagen. 

Arbetsgivaren har rätt att permittera en tjänsteinnehavare så att tjänsteutövningen och lönebetalningen avbryts tills vidare eller för viss tid, antingen helt eller delvis, medan tjänsteförhållandet i övrigt består, om arbetsgivaren har en grund enligt 49 § för att säga upp tjänsteförhållandet. Bestämmelser om de tjänster i en församling eller ett domkapitel eller vid kyrkostyrelsen vars innehavare inte får permitteras finns i kyrkoordningen. Bestämmelser om utlåtande som ska begäras i fråga om permittering av en annan präst eller en lektor i en församling finns i kyrkolagen. Permitteringen hindrar inte tjänsteinnehavaren från att ta ett annat arbete för permitteringstiden. 

Om uppgifterna eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna andra uppgifter eller någon utbildning som lämpar sig för arbetsgivarens behov, kan tjänsteinnehavaren permitteras för högst 90 dagar. En förlängning av maximitiden får inte avtalas genom tjänstekollektivavtal. 

Tjänsteinnehavaren och arbetsgivaren kan på arbetsgivarens initiativ avtala om permittering av tjänsteinnehavaren medan tjänsteförhållandet varar, om detta behövs på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation. 

En tjänsteinnehavare som är permitterad tills vidare ska minst en vecka i förväg upplysas om att tjänsteutövningen återupptas, om inte något annat har avtalats. 

Om ett beslut om permittering har upphävts med anledning av en begäran om omprövning eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 eller 2 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt lagakraftvunnet beslut har beslutat om samma permittering, anses permitteringen ha verkställts enligt det första beslutet, om inte något annat följer av delgivningstiden för det första beslutet eller av att permitteringen återkallas. 

Arbetsgivaren ska utifrån de upplysningar som arbetsgivaren har lämna tjänsteinnehavaren förhandsinformation om grunderna för permitteringen och om dess beräknade omfattning, det sätt på vilket den genomförs, tidpunkten då den börjar och dess längd. Om permitteringen gäller flera tjänsteinnehavare, kan informationen lämnas förtroendemannen eller tjänsteinnehavarna gemensamt. Förhandsinformationen ska lämnas utan dröjsmål efter det att arbetsgivaren fått kännedom om behovet av permittering. Förhandsinformationen behöver inte lämnas, om arbetsgivaren enligt ett tjänstekollektivavtal ska lämna motsvarande information. 

Ett beslut om permittering ska delges tjänsteinnehavaren skriftligen minst 14 dagar innan permitteringen börjar. Permitteringsbeslutet ska lämnas till tjänsteinnehavaren personligen. Om permitteringsbeslutet inte kan lämnas personligen, får det sändas per brev med iakttagande av samma tidsfrist. Ett beslut som sänts per brev anses ha kommit till tjänsteinnehavarens kännedom senast den sjunde dagen efter det att beslutet sändes. I permitteringsbeslutet ska det nämnas grunden för permitteringen, tidpunkten då den börjar och en tidsbestämd permitterings längd samt, i fråga om permittering tills vidare, permitteringens beräknade längd. Permitteringsbeslutet ska delges förtroendemannen. 

Förhandsinformationen behöver inte lämnas, om arbetsgivaren enligt ett tjänstekollektivavtal om samarbete mellan arbetsgivaren och personalen ska lämna motsvarande information eller förhandla om permittering med tjänsteinnehavarna eller deras företrädare. 

En permitterad tjänsteinnehavare har rätt att utan uppsägningstid säga upp sitt tjänsteförhållande så att det upphör när som helst under permitteringen, dock inte under den sista veckan före permitteringens slut, om tjänsteinnehavaren känner till när permitteringen kommer att upphöra. Annat avtal är ogiltigt. 

Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått tillgodogöra sig någon uppsägningstid enligt 54 § 1 mom. och arbetsgivaren säger upp tjänsteinnehavaren innan permitteringen upphör, har tjänsteinnehavaren rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av lönen för 14 dagar, om tjänsteinnehavaren har permitterats med iakttagande av mer än 14 dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering. 

Om permitteringen har trätt i kraft utan att tjänsteinnehavaren har fått tillgodogöra sig den uppsägningstid som gäller när tjänsteförhållandet upphör och permitteringen gäller tills vidare och har varat i minst 200 kalenderdagar utan avbrott, har den permitterade tjänsteinnehavaren om han eller hon säger upp tjänsteförhållandet rätt att i ersättning få sin lön för uppsägningstiden på det sätt som anges i 2 mom. 

Om ett permitteringsbeslut upphävs genom ett lagakraftvunnet beslut på grund av att det strider mot 41 § 1 eller 2 mom., ska tjänsteinnehavaren i enlighet med 60 § betalas den inkomst för ordinarie arbetstid som han eller hon gått miste om på grund av den lagstridiga permitteringen. 

Avgångsåldern är 68 år för dem som är födda 1957 eller tidigare, 69 år för dem som är födda 1958—1961 och 70 år för dem som är födda 1962 eller därefter. 

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan avtala om att tjänsteförhållandet fortsätter för viss tid efter den tidpunkt som avses i 1 mom. 6 punkten. Avtal med präster och lektorer i en församling ingås dock av domkapitlet efter att det hört församlingen. 

Bestämmelser om upphörande av ett tjänsteförhållande för att tjänsteinnehavaren utträtt ur kyrkan finns i kyrkolagen. 

En arbetsgivare får inte säga upp ett tjänsteförhållande av skäl som har samband med tjänsteinnehavaren, om inte skälen är sakliga och vägande. Som sådana skäl kan betraktas ett allvarligt brott mot eller en allvarlig försummelse av skyldigheter som hänför sig till tjänsteförhållandet samt sådana väsentliga förändringar av de personliga arbetsförutsättningarna på grund av vilka tjänsteinnehavaren inte längre kan klara av sina uppgifter. Vid bedömningen av om det är fråga om sakliga och vägande skäl ska arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens omständigheter beaktas som en helhet. 

Om tjänsteinnehavaren inte genomgår en specialutbildning som avses i 10 § 4 mom. inom en skälig tid som arbetsgivaren bestämmer, kan tjänsteinnehavaren sägas upp med iakttagande av uppsägningstiden. 

En tjänsteinnehavare som har försummat att fullgöra de skyldigheter som följer av tjänsteförhållandet eller brutit mot dem får inte sägas upp innan han eller hon genom en varning har getts tillfälle att rätta till sitt förfarande. 

Arbetsgivaren ska före en uppsägning reda ut om uppsägningen kan undvikas genom att tjänsteinnehavaren placeras i ett annat tjänsteförhållande. 

Om uppsägningsgrunden är en så allvarlig överträdelse i anslutning till tjänsteförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet, tillämpas 1 och 2 mom. inte. 

Uppsägning på grund av tjänsteinnehavaren ska ske inom en skälig tid efter det att den myndighet som beslutar om uppsägningen har fått kännedom om uppsägningsgrunden. 

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp när tjänsteinnehavarens uppgifter av ekonomiska orsaker, till följd av omorganiseringar hos arbetsgivaren eller inom enheten i fråga eller av någon annan jämförbar orsak har minskat väsentligt och varaktigt. En uppsägning förutsätter dessutom att tjänsteinnehavaren med hänsyn till sin yrkesskicklighet och förmåga inte skäligen kan placeras i ett annat tjänsteförhållande eller anställas i ett arbetsavtalsförhållande med uppgifter som inte väsentligt avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter, eller utbildas för nya uppgifter. 

Tjänsteförhållandet för kyrkoherden och för församlingens enda kantor eller enda tjänsteinnehavare inom diakonin kan inte sägas upp av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker. 

Tjänsteinnehavare har samma rätt till sysselsättningsledighet som arbetstagare har enligt 7 kap. 12 § i arbetsavtalslagen. 

Träningen eller utbildningen ska till sitt värde motsvara minst tjänsteinnehavarens kalkylerade lön för en månad eller den genomsnittliga månadsinkomsten för personal som arbetar vid samma verksamhetsställe som den uppsagda tjänsteinnehavaren, beroende på vilket belopp som är större. Träningen eller utbildningen ska genomföras inom två månader från det att uppsägningstiden löpte ut. Av vägande skäl får träningen eller utbildningen även genomföras senare. När anställningsförhållandet upphör ska dock tjänsteinnehavaren känna till tidpunkten eller en uppskattning av tidpunkten för genomförandet av träningen eller utbildningen. 

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan avtala om att arbetsgivaren fullgör sin skyldighet enligt 2 mom. genom att helt eller delvis betala en utbildning eller träning som tjänsteinnehavaren själv skaffar. 

Arbetsgivaren och personalen får avtala om att värdet på träningen eller utbildningen ska bestämmas på ett sätt som avviker från bestämmelserna i 3 mom. Dessutom får arbetsgivaren och personalen avtala om andra arrangemang än träning eller utbildning för att främja möjligheterna till sysselsättning för den som sägs upp. Personalens företrädare utses i enlighet med det som avtalats i ett tjänstekollektivavtal om samarbete mellan arbetsgivaren och personalen. Ett avtal som ingåtts av en företrädare för personalen är bindande för alla tjänsteinnehavare som den företrädare för tjänsteinnehavarna som ingått avtalet ska anses företräda. 

En arbetsgivare som inte har iakttagit sin skyldighet enligt 50 § är skyldig att i engångsersättning till tjänsteinnehavaren betala ett belopp som motsvarar utbildningens eller träningens värde. 

Om skyldigheten att ordna träning eller utbildning har försummats endast delvis, uppkommer ersättningsskyldighet endast till den del skyldigheten försummats. 

En tjänsteinnehavare som har beviljats tjänstledighet för familjeledighet har samma uppsägningsskydd som en arbetstagare har enligt 7 kap. 9 § i arbetsavtalslagen. Detsamma gäller för en tjänsteinnehavare som är gravid eller som kommer att utnyttja sin rätt till en ovan avsedd ledighet. 

Tjänsteförhållandet för en förtroendeman kan sägas upp med stöd av 47 § endast om majoriteten av de tjänsteinnehavare och arbetstagare som han eller hon är förtroendeman för ger sitt samtycke. Tjänsteförhållandet kan sägas upp med stöd av 49 § endast om arbetet upphör helt och hållet och det inte kan ordnas något annat arbete som motsvarar tjänsteinnehavarens yrkesskicklighet eller tjänsteinnehavaren inte kan omskolas för något annat arbete. 

Förvärvaren av en rörelse får inte säga upp en tjänsteinnehavares anställningsförhållande enbart på grund av överlåtelse av rörelse enligt 36 § 1 mom. 

Tjänsteinnehavaren får utan att iaktta den uppsägningstid som annars ska tillämpas i tjänsteförhållandet eller oberoende av uppsägningstidens längd säga upp tjänsteförhållandet så att det upphör på dagen för överlåtelsen av rörelsen, om arbetsgivaren eller den nya innehavaren av rörelsen har underrättat tjänsteinnehavaren om överlåtelsen senast en månad före dagen för överlåtelsen. Om tjänsteinnehavaren har underrättats om överlåtelsen senare, får han eller hon säga upp sitt anställningsförhållande så att det upphör på dagen för överlåtelsen eller därefter, dock senast inom en månad från underrättelsen. 

Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter den dag då uppsägningen delges. Med tjänsteinnehavarens samtycke kan en kortare uppsägningstid än den som avses i 1 och 2 mom. iakttas. 

Arbetsgivaren får upplösa en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande så att det upphör genast, oberoende av den uppsägningstid som ska iakttas eller av tidsfristen. Ett tjänsteförhållande får upplösas endast av synnerligen vägande skäl. Som sådana skäl kan betraktas ett så allvarligt brott mot eller en så allvarlig försummelse av de skyldigheter som följer av lag eller föreskrifter och som väsentligen inverkar på tjänsteförhållandet att det inte skäligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter tjänsteförhållandet ens för den tid som uppsägningstiden varar. 

Rätten att upplösa ett tjänsteförhållande förfaller, om inte skälet till upplösningen redan före det har förlorat sin betydelse, 14 dagar efter det att arbetsgivaren fick kännedom om skälet till upplösning eller, om skälet är av fortgående art, efter det att arbetsgivaren fick kännedom om att det bortfallit. 

Om det finns ett giltigt hinder för upplösning, får tjänsteförhållandet upplösas inom 14 dagar från det att hindret bortföll. 

Innan arbetsgivaren säger upp eller upplöser ett tjänsteförhållande eller beslutar att tjänsteförhållandet ska förfalla i enlighet med 12 § 2 mom. eller 13 § 3 mom., ska tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd om skälen till att tjänsteförhållandet avslutas. Tjänsteinnehavaren har rätt att anlita ett biträde när han eller hon hörs. Tjänsteinnehavaren ska upplysas om rätten att anlita ett biträde. Arbetsgivarens beslut om uppsägning eller upplösning eller om att tjänsteförhållandet ska förfalla ska antecknas i protokollet tillsammans med en motivering. 

Om arbetsgivaren enligt ett tjänstekollektivavtal om samarbete mellan arbetsgivaren och personalen är skyldig att med tjänsteinnehavarna eller deras företrädare förhandla om grunden för en uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker, har arbetsgivaren ingen sådan skyldighet som avses i 1 mom. 

Ett beslut om att säga upp eller upplösa ett tjänsteförhållande eller om att tjänsteförhållandet ska förfalla ska delges tjänsteinnehavaren bevisligen med iakttagande av 56 och 60 § i förvaltningslagen (434/2003). 

Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller att säga upp innehavaren av en prästtjänst eller lektorstjänst i en församling eller kyrklig samfällighet på i 47 § angivna grunder som har samband med tjänsteinnehavaren eller av i 49 § angivna ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, eller att upplösa tjänsteförhållandet på i 55 § angivna grunder finns i kyrkolagen. 

En tjänsteinnehavares tjänsteförhållande fortsätter utan avbrott, om det i ett lagakraftvunnet beslut konstateras att tjänsteförhållandet har sagts upp eller upplösts utan laglig grund eller att beslutet om anställning i tjänsteförhållande har förfallit utan laglig grund. 

Om ett beslut om uppsägning eller upplösning eller om att ett tjänsteförhållande ska förfalla har upphävts med anledning av en begäran om omprövning eller besvär på andra grunder än de som avses i 1 mom. och arbetsgivaren genom ett nytt beslut har avslutat tjänsteförhållandet och detta beslut har vunnit laga kraft, anses tjänsteförhållandet ha upphört enligt det första beslutet i ärendet, om inte något annat följer av uppsägningstiden. 

Om tjänsteförhållandet har upplösts utan en föreskriven grund för upplösningen och domstolen anser att arbetsgivaren har haft en uppsägningsgrund, anses tjänsteförhållandet fortsätta till utgången av den uppsägningstid som ska iakttas i fråga om tjänsteinnehavaren, och tjänsteinnehavaren har rätt att få lön för uppsägningstiden. 

När ett ärende som gäller avslutande av ett tjänsteförhållande i de fall som avses i 59 § 1 mom. har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och arbetsgivaren har fått den redogörelse som avses i 2 mom. i denna paragraf, ska tjänsteinnehavaren utan dröjsmål betalas den inkomst för ordinarie arbetstid som han eller hon har gått miste om på grund av att tjänsteförhållandet avslutades lagstridigt. Från inkomsten ska de motsvarande inkomster dras av som tjänsteinnehavaren har fått för samma tid i andra anställningsförhållanden eller som yrkesutövare eller företagare och som han eller hon inte skulle ha fått i tjänsten. Från inkomsten ska också den inkomstrelaterade dagpenning, den grunddagpenning och det arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) dras av som betalats till tjänsteinnehavaren, liksom den dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) som betalats till tjänsteinnehavaren för motsvarande tid. 

Tjänsteinnehavaren är skyldig att utan dröjsmål lämna arbetsgivaren en tillförlitlig redogörelse för andra förvärvsinkomster, inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och sjukförsäkringsersättningar enligt 1 mom. som tjänsteinnehavaren fått. 

Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål till Sysselsättningsfonden betala 75 procent och till arbetslöshetskassan 25 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som betalats tjänsteinnehavaren, och till Folkpensionsanstalten betala den grunddagpenning eller det arbetsmarknadsstöd som betalats tjänsteinnehavaren. När tjänsteinnehavarens pensionsförmåner bestäms, betraktas som löneinkomst den i 1 mom. avsedda inkomsten, i vilken den pensionsberättigande inkomst som tjänsteinnehavaren fått i ett sådant annat anställningsförhållande eller som sådan yrkesutövare eller företagare som avses i 1 mom. har beaktats som avdrag. Som avdrag beaktas inte dagpenningar eller arbetsmarknadsstöd som avses i 1 mom. Oberoende av vad som föreskrivs någon annanstans i lag anses tjänsteinnehavaren när pensionsrätten bestäms ha stått i ett fortlöpande tjänsteförhållande också under den tid som nämns i 1 mom., även om ingen inkomst ska betalas till honom eller henne för denna tid. 

Det som i denna paragraf föreskrivs om inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd gäller också sådan inkomstrelaterad dagpenning, sådan grunddagpenning och sådant arbetsmarknadsstöd som betalats med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Om arbetsgivaren på en grund som anges i 49 § har sagt upp en tjänsteinnehavare som anställts tills vidare och arbetsgivaren inom fyra månader från utgången av uppsägningstiden behöver en tjänsteinnehavare för ett sådant tjänsteförhållande med liknande uppgifter som gäller tills vidare eller en längre tid än sex månader, ska arbetsgivaren hos den lokala arbetskraftsmyndigheten höra sig för om uppsagda tjänsteinnehavare söker arbete genom denna myndighets förmedling och, om så är fallet, i första hand erbjuda arbete till tjänsteinnehavare som sagts upp och som uppfyller behörighetsvillkoren. Om tjänsteförhållandet när det upphörde hade fortgått utan avbrott i minst 12 år, är tiden för återanställning dock sex månader. Samma skyldighet gäller för en i 36 § avsedd förvärvare av rörelse när överlåtaren har sagt upp en tjänsteinnehavare före tidpunkten för överlåtelsen. 

En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar att fullgöra sina skyldigheter enligt 1 mom. ska ersätta en tjänsteinnehavare för den skada som arbetsgivaren orsakat. 

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare i sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till tjänstebrott eller på något annat sätt handlat i strid med sina skyldigheter, kan han eller hon stängas av från tjänsteutövning för den tid som en utredning eller rättegång pågår. Uppenbara tjänstebrott ska utan dröjsmål anmälas till polisen. 

Om det på sannolika grunder kan misstänkas att en tjänsteinnehavare utanför sin tjänsteutövning har gjort sig skyldig till ett brott och de omständigheter som framkommit i saken kan inverka på förutsättningarna att sköta tjänsteuppgifterna, kan tjänsteinnehavaren stängas av från tjänsteutövning för den tid som en utredning eller rättegång pågår. 

I andra fall än de som avses i 1 eller 2 mom. kan en tjänsteinnehavare stängas av från tjänsteutövning för den tid som tjänsteinnehavaren av skäl som har samband med honom eller henne själv inte kan sköta sina tjänsteuppgifter på behörigt sätt. 

En tjänsteinnehavare kan på de grunder som anges ovan tillfälligt stängas av från tjänsteutövning för högst fyra veckor. 

Bestämmelser om beslutanderätten när det gäller avstängning av innehavare av prästtjänster och lektorstjänster från tjänsteutövning finns i kyrkolagen. 

En tjänsteinnehavare som har fattat beslut om tillfällig avstängning från tjänsteutövning ska utan dröjsmål föra avstängningen till den behöriga myndigheten för beslut. 

Innan beslut fattas om avstängning från tjänsteutövning, ska tjänsteinnehavaren ges tillfälle att bli hörd i saken. 

Beslut om avstängning från tjänsteutövning får verkställas genast. 

Det organ som beslutat om avstängning från tjänsteutövning ska följa grunderna för avstängningen och om omständigheterna förändrats vid behov fatta ett nytt beslut i saken. Frågan om fortsatt avstängning från tjänsteutövning ska utan dröjsmål tas till behandling om tjänsteinnehavaren kräver det. 

Tjänsteinnehavare har rätt att höra till föreningar och att delta i föreningars verksamhet. Tjänsteinnehavare har också rätt att bilda föreningar. De har likaså frihet att inte höra till föreningar. Det är förbjudet att hindra eller begränsa utövandet av denna rättighet och frihet. 

En tjänsteinnehavare ska framställa ett skriftligt yrkande på lön eller en annan ekonomisk förmån som följer av tjänsteförhållandet, inom tre år från utgången av det kalenderår då löneposten eller förmånen borde ha betalats eller getts. Om yrkandet inte har framställts inom utsatt tid, har rätten till lön eller en annan ekonomisk förmån gått förlorad. 

Det som i 1 mom. föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller även personer vars tjänsteförhållande har upphört samt tjänsteinnehavares dödsbon. 

Arbetsgivaren kan besluta att lön eller en annan ekonomisk förmån som följer av ett anställningsförhållande och som har betalats utan grund ska återkrävas. Återkravet kan också verkställas så att det belopp som återkrävs dras av från tjänsteinnehavarens lön i samband med följande lönebetalning eller lönebetalningar, om tjänsteinnehavaren fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare. I beslutet ska det nämnas vilket belopp som återkrävs och grunden för återkravet. 

Från den lön som betalas ut får det med stöd av 1 mom. inte dras av mer än det som enligt utsökningsbalken (705/2007) får utmätas av lön. 

Arbetsgivaren kan helt eller delvis avstå från återkrav, om återkrav med beaktande av omständigheterna ska anses vara oskäligt eller om det belopp som har betalats utan grund är obetydligt. 

Rätten till återkrav upphör, om beslut om återkrav inte fattas inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket lön eller en annan förmån betalades ut utan grund. 

Vid dröjsmål med betalningen av en fordran som grundar sig på ett tjänsteförhållande tillämpas bestämmelserna om dröjsmålsränta i räntelagen (633/1982). 

I ett förvaltningsprocessärende ska dröjsmålsränta i sådana fall som avses i 6 och 7 § i räntelagen betalas senast från den dag då gäldenären anses ha fått kännedom om att besvär som gäller betalning av skulden har blivit anhängiga eller en ansökan som gäller betalning av skulden har blivit anhängig eller, om kravet framställs under rättegång, från det att kravet framställdes. 

I de fall som avses i 60 § 1 mom. ska dröjsmålsränta betalas från den tidpunkt då 30 dagar har förflutit från den dag då tjänsteinnehavaren lämnade arbetsgivaren en sådan redogörelse som avses i 2 mom. i den paragrafen. 

Yrkanden på ersättningar som avses i 6 § 3 mom., 43 § 2 och 3 mom., 51 § och 61 § 2 mom. behandlas som förvaltningstvistemål vid förvaltningsdomstolen. 

När ett tjänsteförhållande upphör har tjänsteinnehavaren rätt att av arbetsgivaren på begäran få ett skriftligt intyg över tjänsteförhållandets längd och uppgifternas art. På tjänsteinnehavarens uttryckliga begäran ska det i intyget dessutom nämnas skälet till att tjänsteförhållandet upphört och ges en bedömning av tjänsteinnehavarens arbetsskicklighet, flit och uppförande. Av arbetsintyget får det inte framgå något annat än vad som framgår av dess ordalydelse. 

Arbetsgivaren är skyldig att utfärda ett arbetsintyg för tjänsteinnehavaren, om intyget begärs inom tio år från det att tjänsteförhållandet upphörde. Intyg över tjänsteinnehavarens arbetsskicklighet, flit och uppförande ska dock begäras inom fem år från det att tjänsteförhållandet upphörde. 

Om mer än tio år har förflutit från det att tjänsteförhållandet upphörde, ska ett arbetsintyg utfärdas endast om det inte orsakar arbetsgivaren oskäliga svårigheter. Under samma förutsättningar ska arbetsgivaren utfärda ett nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller förstörts. 

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som arbetsgivaren har fattat med stöd av denna lag finns i kyrkolagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Tiden för begäran om omprövning av ett beslut om uppsägning som avses i 49 § börjar emellertid löpa först vid utgången av den uppsägningstid som anges i 54 § 1 mom. 

En tjänsteinnehavare får inte genom besvär söka ändring i ett myndighetsbeslut i ett ärende som avses i 2 § i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal eller föra ärendet till avgörande genom begäran om omprövning eller som förvaltningstvistemål, om tjänsteinnehavaren eller en tjänsteinnehavarförening har rätt att inleda ärendet vid arbetsdomstolen. Det som föreskrivs i detta moment tillämpas endast på en tjänsteinnehavare som är medlem i en tjänsteinnehavarförening som har rätt att inleda ärendet vid arbetsdomstolen, eller i en underförening till en sådan förening. 

Ändring får inte sökas separat genom begäran om omprövning eller kyrkobesvär i beslut som gäller i 62 § 4 mom. avsedd tillfällig avstängning från tjänsteutövning. 

Om domstolen vid behandlingen av ett ärende som gäller upplösning av ett tjänsteförhållande anser att det inte finns några sådana grunder för upplösning som anges i 55 §, ska domstolen på yrkande pröva om arbetsgivaren har haft en sådan uppsägningsgrund som anges i 47 §. 

Kyrkobesvär som gäller uppsägning eller upplösning av ett tjänsteförhållande, ombildning av ett tjänsteförhållande till ett tjänsteförhållande på deltid eller avstängning från tjänsteutövning ska behandlas skyndsamt vid domstolen. 

Trots vad som i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) föreskrivs om ersättning för rättegångskostnader ska den tjänsteinnehavare som anfört kyrkobesvär eller någon annan person som ska anses ha anfört besvär på tjänsteinnehavarens vägnar, på yrkande åläggas att ersätta arbetsgivarens skäliga rättegångskostnader, om besvären gäller en sak som avses i denna lag och besvären inte godkänns. På motsvarande sätt ska myndigheten åläggas att ersätta de skäliga rättegångskostnaderna för en part som anfört kyrkobesvär, om beslutet helt eller delvis upphävs på grund av besvären. 

Med avvikelse från 1 mom. behöver rättegångskostnaderna inte ersättas, om beslutet gäller anställning i en tjänst eller om ärendet rättsligt varit så oklart att det har funnits grundad anledning till rättegång eller det i övrigt med hänsyn till sakens natur eller omständigheterna ska anses vara oskäligt att rättegångskostnaderna ersätts. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

En tjänsteinnehavare som med stöd av 26 kap. 4 § 1 mom. 1 punkten i den kyrkolag (1054/1993) som gällde vid ikraftträdandet av denna lag hade rätt till en högre avgångsålder enligt den upphävda kyrkolagen (635/1964) behåller denna avgångsålder. 

I ärenden som gäller tillsättande av tjänster och givande av varning samt förflyttning av personal till följd av en ändring av församlingsindelningen och som var anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser i kyrkolagen som gällde vid ikraftträdandet. 

Denna lag innehåller bestämmelser om evangelisk-lutherska kyrkans pensionsfond. Kyrkans pensionsfond är en offentligrättslig juridisk person som har Helsingfors som hemort. 

Kyrkans pensionsfond är pensionsanstalt för kyrkan och svarar för finansieringen av pensionsskyddet för evangelisk-lutherska kyrkans personal. 

Keva sköter i enlighet med pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) verkställigheten av pensionsskyddet för evangelisk-lutherska kyrkans personal och åtgärder för att minska personalens risk för arbetsoförmåga samt övriga uppgifter som anges i den lagen. 

Kyrkomötet utövar den allmänna tillsynen över kyrkans pensionsfond. Kyrkomötet utser för sin mandatperiod en revisionssammanslutning för granskning av fondens förvaltning och ekonomi. Revisionssammanslutningen ska utse en CGR-revisor som huvudansvarig revisor. På revisionen tillämpas revisionslagen (1141/2015). 

Finansinspektionen utövar tillsyn över planeringen av kyrkans pensionsfonds finansieringsverksamhet och över placeringen av fondens tillgångar. På Finansinspektionens rätt att få uppgifter och att granska tillämpas 18 och 24 § i lagen om Finansinspektionen (878/2008). Finansinspektionen ska årligen lämna kyrkostyrelsen en berättelse om tillsynen. 

Kyrkomötet godkänner budgeten för kyrkans pensionsfond samt fastställer fondens bokslut och beslutar om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovisningsskyldiga. 

Kyrkostyrelsen utgör styrelse för kyrkans pensionsfond. Kyrkostyrelsen ska årligen lämna kyrkomötet en berättelse om skötseln av kyrkans pensionsfond. 

För placeringsverksamhet som gäller tillgångarna i kyrkans pensionsfond svarar kyrkostyrelsen och den direktion för kyrkans pensionsfond som kyrkostyrelsen har tillsatt för sin mandatperiod. Direktionens mandatperiod fortsätter dock tills nästa direktion är vald. 

På skötseln av kyrkans pensionsfonds ekonomi tillämpas vad som i kyrkolagen (/) föreskrivs om skötseln av kyrkans centralfonds ekonomi. Kyrkostyrelsen antar för kyrkans pensionsfond en ekonomistadga där det bestäms närmare om upprättande av budget, placeringsverksamhet och betalningar, bokföring och bokslut samt revision och intern kontroll. 

Direktionen för kyrkans pensionsfond består av en ordförande och minst fyra och högst åtta övriga medlemmar. Varje medlem har en personlig ersättare. Direktionsmedlemmarna ska vara medlemmar i kyrkan och ha insikter i placeringsverksamhet. Av medlemmarna ska en tredjedel utnämnas bland personer som föreslagits av kyrkans mest betydelsefulla personalorganisationer. 

Kyrkostyrelsen ska anta en instruktion för direktionen. Kyrkostyrelsen kan till direktionen överföra även andra uppgifter som omfattas av kyrkostyrelsens behörighet och som har anknytning till placeringen av pensionsmedlen. 

Direktionen är beslutsför när mer än hälften av medlemmarna är närvarande. 

Beslut i ärenden som hör till direktionen kan fattas vid ett ordinarie sammanträde eller vid ett sammanträde i en elektronisk miljö (elektroniskt sammanträde). 

Vid ett elektroniskt sammanträde krävs det att de som konstateras vara närvarande står i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor. 

Vid elektroniska sammanträden ska det sörjas för informationssäkerheten och för att utomstående inte har tillgång till sekretessbelagda uppgifter. 

Direktör för kyrkans pensionsfond är direktören för kyrkostyrelsens ekonomiavdelning. Kyrkans pensionsfond kan även ha annan personal i tjänsteförhållande och arbetsavtalsförhållande. På tjänsteinnehavarna tillämpas lagen om tjänsteinnehavare i evangelisk-lutherska kyrkan (/). 

Direktionen för kyrkans pensionsfond ska fastställa principer för hur fondens rättigheter som grundar sig på innehav i andra sammanslutningar ska utövas (principer för ägarstyrning). I principerna för ägarstyrning ska också fondens direktörs och de anställdas ledamotskap i andra sammanslutningars eller stiftelsers förvaltningsorgan bedömas med beaktande av fondens intressen. 

Kyrkans pensionsfond ska offentliggöra principerna för ägarstyrning kostnadsfritt på sin webbplats. 

Kyrkans pensionsfond ska på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra de uppgifter som avses i 2 mom. och i fråga om dem en årlig rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning. Om fonden dock helt eller delvis underlåter att i principerna för ägarstyrning redogöra för de uppgifter som avses i 2 mom. eller att offentliggöra dessa uppgifter eller en rapport om genomförandet av principerna för ägarstyrning, ska fonden offentliggöra en utredning om orsaken till underlåtelsen. 

Kyrkans pensionsfond ska föra en uppdaterad offentlig förteckning av vilken det framgår uppgifter om ledamotskap för medlemmar i direktionen för kyrkans pensionsfond och för fondens direktör i styrelser, förvaltningsråd och motsvarande organ i andra ekonomiskt eller samhälleligt betydelsefulla sammanslutningar och stiftelser, med undantag för ledamotskap i bostadsaktiebolags styrelser. 

Om en anställd vid kyrkans pensionsfond har möjlighet att påverka beslut om placering av fondens tillgångar, ska uppgifter om sådana ledamotskap i styrelser, förvaltningsråd och motsvarande organ i andra sammanslutningar och stiftelser som har samband med den anställdas arbetsuppgifter, med undantag för ledamotskap i bostadsaktiebolags styrelser, även föras in i den förteckning som avses i 1 mom. 

Kyrkans pensionsfond ska ha av direktionen för kyrkans pensionsfond godkända skriftliga handlingsprinciper för de förfaranden som ska iakttas vid identifiering och förebyggande av intressekonflikter. 

Kyrkans pensionsfond ska föra en uppdaterad offentlig förteckning över de transaktioner som avses i 1 mom. samt över transaktionsparterna och de centrala transaktionsvillkoren. Förteckningen ska föras på ett tillförlitligt sätt. De uppgifter som förts in i förteckningen ska bevaras i fem år efter införandet. Fysiska personers personbeteckning och adress samt namnet på de personer som avses i 1 mom. 3 punkten är dock inte offentliga. 

Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. ska även tillämpas på transaktioner mellan kyrkans pensionsfond och någon annan än en person som avses i 1 mom., om det är uppenbart att syftet med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna i 1 och 2 mom. 

Ur kyrkans pensionsfond betalas pensioner, övriga utgifter för pensionsverksamheten och utgifter för förvaltningen av kyrkans pensionsfond. 

Utgifterna för pensionsverksamheten inbegriper även tillsynsavgiften enligt lagen om Finansinspektionens tillsynsavgift (879/2008) och justitieförvaltningsavgiften enligt 16 § i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden (677/2005) samt den verksamhetsbaserade serviceavgiften och pensionsanstaltens kostnadsandel enligt 5 § i lagen om Pensionsskyddscentralen (397/2006). 

Bestämmelser om pensionsavgifterna för kyrkans arbetstagare och skyldigheterna för kyrkliga arbetsgivare i anslutning till dem finns i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och pensionslagen för den offentliga sektorn. 

Keva sköter uppgifter som gäller uttag av arbetsgivarens och arbetstagarens pensionsavgift i enlighet med lagen om Keva (66/2016). Kyrkliga arbetsgivare ska redovisa arbetsgivarens och arbetstagarens pensionsavgift till Keva på det sätt som Keva bestämmer. Keva redovisar avgifterna vidare till kyrkans pensionsfond. 

Kyrkans pensionsfond ser till att de avgifter som avses i 1 mom. 2 punkten tas ut. 

Pensionsavgiften ska betalas till kyrkans pensionsfond månatligen, om inte pensionsfonden har bestämt att avgiften ska betalas varannan månad. 

Pensionsavgiften inklusive dröjsmålsränta är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av avgiften finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). 

Keva ska bestämma att en avgift som baserar sig på denna lag ska betalas inom fem år från det att fordran uppkom. Fordran anses uppkomma på förfallodagen för en slutlig avgift enligt denna lag. 

Återbetalningen av en avgift som betalats utan grund preskriberas fem år efter den dag då avgiften betalades, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Om preskriptionen avbryts börjar en ny femårig preskriptionstid löpa. På avbrytande av preskription tillämpas 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder (728/2003). 

En part får anföra grundbesvär över en debitering, om parten anser att en debitering som Keva påfört en kyrklig arbetsgivare strider mot lag. Grundbesvär ska anföras skriftligen hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden inom två år från ingången av året efter det år under vilket fordran fastställdes eller debiterades. 

Bestämmelser om grundbesvär vid utmätning finns dessutom i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. 

Kyrkans pensionsfond ska ha ett med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräckligt riskhanteringssystem som innefattar fortlöpande identifiering, uppföljning, övervakning och rapportering av de risker som pensionsfonden exponeras för och av den sammanlagda riskexponeringen. 

Kyrkans pensionsfond ska ordna riskhanteringen på ett sådant sätt att den är oberoende av risktagningsfunktionerna. 

Kyrkans pensionsfond ska föra ett register över insideranmälningar (insiderregister), av vilket det för varje insider framgår de uppgifter som avses i 2 mom. 1 punkten. 

Driften av insiderregistret ska organiseras på ett tillförlitligt sätt. De uppgifter som registrerats i registret ska bevaras i fem år efter registreringen. Var och en har rätt att mot ersättning av kostnaderna få utdrag ur och kopior av uppgifterna i registret. Fysiska personers personbeteckning och adress samt andra fysiska personers än insiderns namn är dock inte offentliga. 

Finansinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna om insideranmälan och om insiderregistret. På den tillsyn som gäller insideranmälan och insiderregistret tillämpas vad som i 3 § föreskrivs om tillsynen över kyrkans pensionsfond. 

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som har fattats med stöd av denna lag finns i kyrkolagen, om inte något annat följer av 17 §. 

I pensionsärenden iakttas vad som i pensionslagen för den offentliga sektorn föreskrivs om sökande av ändring och undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Genom denna lag upphävs lagen om finansiering av evangelisk-lutherska kyrkans pensionsskydd (68/2016).