Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 59/2005 rd - RP 14/2005 rd
Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till utveckling av yrkeshögskolornas examenssystem (RP 14/2005 rd).
Kulturutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (KuUB 3/2005 rd).
Riksdagen har godkänt följande uttalanden:
Riksdagen förutsätter att antalet högre examina vid yrkeshögskolorna anpassas till arbetslivets behov och att det ses till att de håller hög kvalitet samt att adekvat finansiering reserveras för vuxenutbildningen vid yrkeshögskolorna.
Riksdagen förutsätter att regeringen efter fem år lämnar en redogörelse om vilken position högre yrkeshögskoleexamina har i arbetslivet och vilka konsekvenser reformen har fått för vårt utbildningssystem och arbetslivet.
Riksdagen har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 18 §, 19 § 1 och 2 mom., 20 §, 24 § 1 mom., 26 § 1 mom. och 39 § 2 mom. som följer:
Examina och grunderna för examina
Vid yrkeshögskolorna kan avläggas yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. De examina som avläggs vid yrkeshögskolorna är högskoleexamina. Bestämmelser om examinas ställning i systemet för högskoleexamina utfärdas genom förordning av statsrådet.
I fråga om examina som avläggs vid yrkeshögskolorna, examensmål och studiernas struktur samt andra grunder för studierna föreskrivs genom förordning av statsrådet och med stöd av förordningen i yrkeshögskolans examensstadga.
Till en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola fogas namnet på utbildningsområdet samt examensbenämningen och i fråga om yrkeshögskoleexamen vid behov förkortningen YH och i fråga om högre yrkeshögskoleexamen förkortningen högre YH. Närmare bestämmelser om examina utfärdas genom förordning av statsrådet.
Utbildningsprogram och undervisningsplaner
Studierna för en examen som avläggs vid en yrkeshögskola ordnas i form av utbildningsprogram enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet och med stöd av förordningen i yrkeshögskolans examensstadga.
De utbildningsprogram som leder till en yrkeshögskoleexamen och undervisningsplanerna för dem skall omfatta heltidsstudier under minst tre och högst fyra läsår. Av särskilda skäl kan en examen omfatta mer än fyra år. De utbildningsprogram som leder till en högre yrkeshögskoleexamen och undervisningsplanerna för dem skall omfatta heltidsstudier under minst ett läsår och högst ett och ett halvt år.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Behörighet för yrkeshögskolestudier
Som studerande inom studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt eller fullgjort
1) gymnasiets lärokurs eller studentexamen,
2) yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare studier, enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av undervisningsministeriet,
3) sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998), enligt vad som närmare föreskrivs genom förordning av undervisningsministeriet, eller
4) studier utomlands vilka motsvarar examina som avses i 1—3 punkten.
Som studerande inom studier som leder till yrkeshögskoleexamen kan antas också andra än i 1 mom. avsedda personer som yrkeshögskolan anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.
Som studerande inom studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen och som har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga. Inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans och inom musik kan i stället för arbetserfarenhet fordras konstnärlig verksamhet av motsvarande omfattning.
Studierätt
En studerande har rätt att genomföra de studier som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen enligt utbildningsprogrammet och undervisningsplanerna samt enligt de grunder som anges i yrkeshögskolans examensstadga.
Undervisningens avgiftsfrihet
Undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen är avgiftsfri för de studerande.
Användning av benämningarna yrkeshögskola och yrkeshögskoleexamen
Benämningen yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen får användas endast om en examen som har avlagts vid en yrkeshögskola.
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 .
Utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan när lagen trätt i kraft, genom beslut av undervisningsministeriet inledas inom de områden och vid de yrkeshögskolor som har deltagit i det försök som avses i lagen om försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna (645/2001).
För personer som har avlagt examen på institutnivå eller examen inom yrkesutbildning på högre nivå och som senare avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen kan såsom erforderlig arbetserfarenhet enligt 20 § 3 mom. enligt yrkeshögskolans prövning godtas minst tre års arbetserfarenhet inom branschen i fråga, varav minst ett år efter yrkeshögskoleexamen.
ändras i lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 20 § 1 mom. som följer:
Priserna per enhet för yrkeshögskolor
Priserna per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vartannat år per examen genom att de riksomfattande totalkostnaderna för utbildning som leder till en examen vid alla yrkeshögskolor under året före det år då priset per enhet bestäms divideras med det totala antalet studerande som avlägger denna examen och utgör grund för beviljande av statsandel nämnda år. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildning som leder till examen, beräknas priset per enhet på basis av de beräknade totalkostnaderna för utbildning som leder till respektive examen. Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen betraktas som en helhet vid beräkning av priserna per enhet per examen.
Helsingfors den 1 juni 2005