Motivering
Med anledning av revisionsberättelsen från
riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning,
bokföring och förvaltning 2009 konstaterar revisionsutskottet
att revisionen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen,
redovisningsprinciperna, innehållet i bokslutet och årsredovisningen
samt bokslutspresentationen har granskats i tillräcklig
omfattning för att det ska kunna konstateras att varken
bokslutet eller årsredovisningen innehåller väsentliga
fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten
i kanslikommissionens och riksdagens kanslis verksamhet utretts.
Enligt riksdagens budgetbokföring uppgick omkostnaderna
i fjol till 86,7 miljoner euro, vilket var 8,9 miljoner euro mindre än
budgeterat. Den största besparingen gjordes i kansliets
omkostnader, 5,5 miljoner euro. Budgeten för 2009 slutade
på 107,4 miljoner euro. Reservationsanslag till ett belopp
av ca 11,8 miljoner euro fördes över till 2010.
Utgifterna för riksdagens verksamhet i fjol var ca
80 miljoner euro. De ökade med 3,9 procent från året
innan. Den största utgiftsposten var personutgifterna på ca
57 miljoner euro (71 procent) som hade ökat med i runt
tal 7,9 procent. Ökningen berodde huvudsakligen på att riksdagen
tog i bruk ett nytt lönesystem. Tvåa bland utgiftsposterna
kom upphandling av tjänster, 17,7 miljoner euro, där ökningen
var ungefär 34 procent. Förklaringen på denna
punkt är att byggtjänster i anknytning till renoveringen
av riksdagen hus upphandlades i större skala än
tidigare.
Riksdagens verksamhet, ekonomi och förvaltning övervakas
och granskas i dagsläget av många olika aktörer.
Såväl utfrågningen av sakkunniga som
en kartläggning gjord av utskottssekretariatet gav vid
handen att övervakningen och granskningen behöver
förbättras. Det nuvarande systemet har utformat
sig under årens lopp och har på grund av de senaste årens
omstruktureringar inte setts över i sin helhet. Av den
orsaken anser utskottet att det behöver göras
en övergripande bedömning av hur ändamålsenlig
och fungerande övervakningen och granskningen av riksdagens
verksamhet, ekonomi och förvaltning är. I det
sammanhanget bör det diskuteras om granskningen av verksamheten
och ekonomin vid riksdagens kansli kunde överföras
på statens revisionsverk, en lösning som totalekonomiska
faktorer och internationella jämförelser talar
för. Vidare bör det diskuteras om ledamotsrevisorerna
kunde fungera som en delegation vid revisionsutskottet. Det vore
ett sätt att lösa överlappningsproblemet
med två av ledamöter bestående organ
med uppdraget extern granskning. Av 40 tillfrågade länder
har 34 ett system där landets högsta externa revisionsorgan
har till uppgift att granska det nationella parlamentets ekonomi
och förvaltning.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att riksdagens
kanslis bokslut med tillhörande årsredovisning
fått ett bättre innehåll. För
första gången har man försökt
sig på en bedömning av verksamhetens effektivitet.
Men årsredovisningen behöver enligt utskottets
mening utvecklas ytterligare bl.a. när det gäller
att informera om effektiviteten och aspekter som gäller
hela kansliet.
Avslutningsvis konstaterar utskottet att riksdagens revisorer
inte har några anmärkningar mot riksdagens bokföring,
bokslut eller förvaltning.