Motivering

Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning, bokföring och förvaltning 2013 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man i rimlig grad försäkrar sig om att bokslutet eller årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att förvaltningsdirektören och chefen för räkenskapsbyrån inte har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadgor. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i kanslikommissionens och riksdagens kanslis verksamhet utretts.

I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 154,2 miljoner euro i anslag. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 144,4 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2013. Anslaget till renoveringen av riksdagens hus var 52,4 miljoner euro för 2013 och där ingick anslag som överförts från tidigare år. Under räkenskapsperioden användes 47,3 miljoner euro av beloppet, medan 5,1 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2014. Dataadministrationen hade 4,2 miljoner euro till sitt förfogande för investeringar år 2013. Under räkenskapsperioden användes 2,3 miljoner euro av beloppet, medan 1,9 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2014. Totalt 7,0 miljoner euro fördes således över till följande år. För omkostnader för den grundliga renoveringen (21.10.02) beviljades 3 918 000 euro. Anslaget överskreds med 289 627 euro. Riksdagens kanslikommission beviljade den 6 februari 2014 lov till överskridning av det nämnda förslagsanslaget.

Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick 2013 till 85,7 miljoner euro. Jämfört med året innan var det en minskning på 2,5 procent. Den största utgiftsposten, köpta tjänster, uppgick till 59,5 miljoner euro, vilket var en ökning med 80,2 procent. Personalutgifterna var den näst största utgiftsposten, 59,2 miljoner euro, och det var en minskning med 0,2 procent.

I riksdagens kansli var 2013 det första verksamhetsåret för den omorganiserade internrevisionen. I arbetsprogrammet för 2013 ingick bl.a. följande: hanteringen av ombyggnadsprojektets kostnadsrisker, användningen och bokföringen av pengarna för gruppkanslierna samt upphandlingen. Valet av revisionsteman baserar sig främst på internrevisorns riskbedömning och riskpoängsättning. År 2014 omfattar arbetsprogrammet bl.a. informationssäkerhetspolitiken med anvisningar samt beredningen av kanslikommissionens möten och uppföljningen av besluten.

Det är angeläget och riktigt att internrevisorn har för avsikt att i sin revision fokusera på beredningen av kanslikommissionens möten och uppföljningen av hur besluten verkställs, anser utskottet. Utskottet anser det också angeläget att riksdagens kansli iakttar principerna för god förvaltning, såsom öppenhet och insyn i beslutsfattandet. Principerna för god förvaltning stärks och styrs av de värden som har antagits för riksdagens kansli, nämligen god service, öppenhet och samverkan samt rättvisa. Dessa principer ska genomsyra all verksamhet.

Under utfrågningen av sakkunniga framkom inga motiverade orsaker till riksdagens praxis att delvis särbehandla ledamotsassistenterna jämfört med andra personalgrupper. Revisionsutskottet anser att denna praxis är problematisk och i strid med principerna för god förvaltning och en rättvis arbetsgivarpolitik.

Avslutningsvis slår utskottet fast att enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger bokslutet och årsredovisningen riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med de gällande bestämmelserna i Finland om upprättande av bokslut och årsredovisningar. Uppgifterna i årsredovisningen och bokslutet står inte i strid med varandra.