Senast publicerat 03-07-2025 17:11

Betänkande ReUB 2/2023 rd B 9/2023 rd Revisionsutskottet Revisionsberättelse från riksdagens revisorer om Utrikespolitiska institutets bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2022

INLEDNING

Remiss

Revisionsberättelse från riksdagens revisorer om Utrikespolitiska institutets bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2022 (B 9/2023 rd): Ärendet har remitterats till revisionsutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • ordförande Veijo Niemi 
    Riksdagens revisorer
  • partner, CGR, OFGR Tiina Lind 
    BDO Oy
  • enhetschef Tarja Jouppi 
    Utrikespolitiska institutet
  • huvudförtroendeman Ville Sinkkonen 
    Utrikespolitiska institutet
  • vice förtroendeman Matti Pesu 
    Utrikespolitiska institutet.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Utrikespolitiska institutets bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2022 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga fel och om direktören och förvaltningsdirektören har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot ämbetsverket eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller ekonomistadgan. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts. 

Utrikespolitiska institutet är en nettobudgeterad bokföringsenhet och faller i budgeten under riksdagens huvudtitel. År 2022 beviljades institutet medel på 4,1 miljoner euro som tvåårigt reservationsanslag. Dessutom förfogade verket över 1,1 miljoner euro som överförts från tidigare år. Samutnyttjandet av omkostnadsanslaget uppgick till 4,1 miljoner euro netto, vilket var cirka 3 procent mer än 2021. Totalt fördes 1,1 miljoner euro av omkostnadsanslaget över till följande år. 

Utrikespolitiska institutets utgifter för mervärdesskatt (mom. 21.30.29) överskreds med 35 280 euro. Verkets mervärdesskatteutgifter ökade mer än väntat i synnerhet på grund av att den externa projektfinansieringen var större än väntat och på grund av köp av tjänster i anknytning till projektfinansieringen. Kanslikommissionen beviljade den 2 februari 2023 tillstånd att överskrida förslagsanslaget. 

Till institutet inflöt under året intäkter på 1,5 miljoner euro från källor utanför budgeten, vilket är 0,7 miljoner euro mer än 2021. Den externa finansieringen bestod av projektfinansiering till gemensamt finansierad verksamhet (84,84 procent), kostnadsersättningar (8,8 procent), inkomster från avgiftsbelagd verksamhet, det vill säga försäljning av publikationer (6,2 procent) och andra inkomster (0,2 procent). Projektfinansiering inflöt huvudsakligen från andra statliga ämbetsverk, Europeiska kommissionen och privata stiftelser. 

Kostnaderna för institutets verksamhet 2022 uppgick till totalt 5,7 miljoner euro (4,8 miljoner euro år 2021). Personalutgifterna var den största utgiftsposten, 3,9 miljoner euro. Det var en ökning med cirka 12 procent. De största utgiftsposterna efter personalutgifterna var köp av tjänster (0,8 miljoner euro) och hyror (0,5 miljoner euro). 

År 2022 var ett exceptionellt år för Utrikespolitiska institutet i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och processen för Finlands Natomedlemskap. Den nya situationen var utmanade, men institutet visade sig kunna reagera på det snabbt växande samhälleliga informationsbehovet. Riksdagen stödde institutets forskningsarbete genom att ytterligare stärka institutets finansiering. 

Utrikespolitiska institutet har genom sin verksamhet stött den offentliga debatten och beslutsprocessen. År 2022 var aktivt i fråga om publikationsverksamheten, och dessutom gav institutets forskare inhemska och utländska massmedier flera hundra intervjuer och kommentarer. Institutets mediesynlighet ökade betydligt jämfört med året innan och enligt den årliga undersökningen om förtroendet för den offentliga förvaltningen och om förvaltningens anseende (Julkishallinnon Luottamus & Maine) hade institutets anseende sammantaget ökat bland medborgarna. Utskottet konstaterade redan i fjol i sitt betänkande ReUB 7/2022 rd att det är viktigt att Utrikespolitiska institutet sörjer för personalens välbefinnande i arbetet. Enligt utfrågade sakkunniga har institutets ledning stött personalens arbetsmotivation. Det är mycket välkommet för att forskarna ska kunna bedriva forskning på en god nivå också i fortsättningen. 

Utskottet framhåller att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av Utrikespolitiska institutets verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av institutets bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Revisionsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner ett ställningstagande med anledning av berättelse B 9/2023 rd. 

Utskottets förslag till ställningstagande

Riksdagen har ingenting att anmärka med anledning av berättelsen. 
Helsingfors 5.10.2023 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Johanna Ojala-Niemelä sd 
 
vice ordförande 
Veijo Niemi saf 
 
medlem 
Hanna Holopainen gröna 
 
medlem 
Tomi Immonen saf 
 
medlem 
Janne Jukkola saml 
 
medlem 
Arja Juvonen saf 
 
medlem 
Teemu Kinnari saml 
 
medlem 
Sari Tanus kd. 
 

Sekreterare var

specialsakkunnig 
Anne Kalliomäki.