Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2022 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra sig om att bokslutet eller verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att förvaltningsdirektören inte har gjort sig skyldig till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller riksdagens räkenskapsstadga. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i verksamheten i kanslikommissionen och vid riksdagens kansli utretts. 

Riksdagen (exklusive anslagen för Utrikespolitiska institutet och Statens revisionsverk) beviljades anslag på totalt 110,8 miljoner euro. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde 104,3 miljoner euro av det belopp som beviljats för 2022. Dataadministrationen hade 7,7 miljoner euro till sitt förfogande för investeringar 2022. Under räkenskapsperioden användes 4,1 miljoner euro av beloppet, medan 3,6 miljoner euro fördes över till räkenskapsåret 2023. 

Budgetanslagen för riksdagen överskreds beträffande riksdagsgruppernas assistentbidrag (överskridning 119 578 euro). Orsaken till överskridningen var att assistentbidraget höjdes med 1,7 procent den 1 juni 2022 i och med en löneförhöjning för assistenterna samt att tre riksdagsledamöter övergick till gruppkanslimodellen under 2022. Det innebär att det är riksdagsgruppen och inte riksdagens kansli som ordnar assistentservicen för dessa ledamöter, varvid gruppen börjar få assistentbidrag. Övergången till gruppkanslimodellen har på motsvarande sätt minskat kansliets omkostnader när det gäller utgifter för assistenterna. Kanslikommissionen beviljade den 2 februari 2023 tillstånd att överskrida förslagsanslaget. 

Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till 94 miljoner euro 2022. Jämfört med året innan var det en ökning på 4,4 procent. De största utgiftsposterna var personalkostnaderna på 59,0 miljoner euro (en ökning med 0,3 procent) och upphandlingen av tjänster på 13,2 miljoner euro (en ökning med 8,6 procent). 

I slutet av mars 2023 införde riksdagens kansli i likhet med den övriga statsförvaltningen en intern rapporteringskanal för rapportering av överträdelser. Genom rapporteringskanalen kan man anmäla överträdelser eller grundad misstanke om överträdelse som observerats i samband med arbetet. Enligt en enkät om arbetstillfredsställelse våren 2023 har personalen vid riksdagens kansli erfarenheter av osakligt bemötande och trakasserier. Utskottet välkomnar att det vid riksdagens kansli pågår ett projekt för att revidera anvisningen för att förhindra trakasserier och utveckla anmälningsförfarandet. Avsikten är att i samband med detta utvidga användningen av rapporteringskanalen till rapporter om trakasserier och osakligt bemötande. Till stöd för anmälningsförfarandet skapas en process där fokus ligger på att säkerställa arrangemangen för förebyggande, identifiering, åtgärder och eftervård i fråga om osakligt bemötande och trakasserier. Utskottet betonar att anvisningarna om trakasserier måste fungera och vara uppdaterade och följas. 

Personalens arbetshälsa påverkas av hur väl arbete och fritid kan samordnas. Det har blivit vanligare med distans- och hybridarbete, vilket har gett mer flexibilitet i arbetslivet. I och med covid-19-pandemin ökade distans- och hybridarbetet vid riksdagens kansli. 

Kansliets anvisningar för distansarbete blev klara 2017 och uppdaterades senast 2021. Enligt uppgift har riksdagens kansli inga allmänna, bindande riktlinjer för distansarbete. Beslutsmodellen är i stället decentraliserad och varje avdelning avgör själv hur anvisningen ska tillämpas. Utskottet konstaterar att när arbetslivets krav förändras är det viktigt att utveckla arbetsrutinerna, dock med beaktande av riksdagskansliets grundläggande uppgift och de särdrag och krav riksdagsarbetet ställer. 

Enligt verksamhetsberättelsen för riksdagens kansli framhävs ledamotsperspektivet vid produktionen av kansliets tjänster. Ledamöternas tillfredsställelse med kansliets tjänster synas genom en enkät vartannat år. De riksdagsledamöter som besvarat enkäten har varit mycket nöjda med kansliets tjänster. Vid tolkningen av enkätsvaren bör man dock beakta att svarsprocenten har varit mycket låg. Under sakkunnigutfrågningen lyftes det fram att uppföljningen av tjänsterna kunde göras som ett led i den årliga planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Med beaktande av det som sägs ovan anser utskottet det vara viktigt att uppföljningen av kvaliteten på tjänsterna vid riksdagens kansli utvecklas och systematiseras i sin helhet så att den utgör en integrerad del av den kontinuerliga utvärderingen och utvecklingen av kansliets verksamhet. 

Utskottet konstaterar att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av riksdagens bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.