Motivering
Med anledning av revisionsberättelsen från
riksdagens revisorer om riksdagens bokslut, årsredovisning,
bokföring och förvaltning 2012 konstaterar revisionsutskottet
att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God
revisionssed innebär att man genomfört revisionen
för att i rimlig grad försäkra sig om
att bokslutet eller årsredovisningen inte innehåller
väsentliga felaktigheter och att förvaltningsdirektören
och chefen för räkenskapsbyrån inte har
gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som
kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot riksdagen
eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen
eller riksdagens räkenskapsstadga. Vid granskningen av
förvaltningen har lagligheten i kanslikommissionens och
riksdagens kanslis verksamhet utretts.
I budgeten (exkl. kap. 30 och 40) fick riksdagen totalt 125,5
miljoner euro. Budgetbokföringen visar att riksdagen använde
117,7 miljoner euro av det anslag som beviljats för 2012. Anslaget
till renoveringen av riksdagens hus var 29,2 miljoner euro för
2012 och där ingick anslag som överförts
från tidigare år. Under räkenskapsperioden
användes 20,8 miljoner euro av beloppet, medan 8,4 miljoner
euro fördes över till räkenskapsåret
2013. Dataadministrationen hade 5,6 miljoner euro till sitt förfogande
för investeringar 2012. Under räkenskapsperioden
användes 5,4 miljoner euro av beloppet, medan 0,2 miljoner
euro fördes över till räkenskapsåret 2013.
Totalt 8,6 miljoner euro fördes således över
till 2013.
För riksdagens kanslis omkostnader beviljades 55 335 000
euro. Anslaget överskreds med 1 093 664
euro. För riksdagen momsutgifter anslogs 9 200 000
euro. Anslaget överskreds med 529 927 euro. Riksdagens
kanslikommission beviljade den 14 februari 2013 lov att överskrida de
nämnda förslagsanslagen.
Kostnaderna för riksdagens verksamhet uppgick till
87,9 miljoner euro år 2012. Jämfört med året
innan var det en ökning på 6,6 procent. Den största
kostnadsposten (67 %) var personalkostnaderna på 59,3
miljoner euro, dvs. en ökning med 2,1 procent. Den näst
största kostnadsposten, köpta tjänster,
uppgick till 33 miljoner euro, vilket var en ökning med
7,7 procent.
Utskottet välkomnar att riksdagens kansli har stärkt
internrevisionen genom att utnämna en revisionschef från
och med den 1 november 2012. Revisionschefen har fått den
organisatoriska ställning i riksdagens kansli som utskottet
föreslagit (ReUB 5/2012 rd).
Revisionschefen är underställd talmannen och svarar
inför kanslikommissionen. Också samarbetet mellan
riksdagens revisorer och den interna revisorn har redan effektiviserats.
Internrevisionen har i uppgift att för den högsta
ledningen ta fram information om huruvida riskhanteringen, internkontrollen
samt ledningen och förvaltningen är tillräckliga,
tillförlitliga och fungerande.
Valet av granskningsobjekt baserar sig i första hand
på en riskbedömning gjord av revisionschefen,
varvid objekten poängsattes utifrån riskerna.
Bedömningen beaktar bland annat de granskade objektens
betydelse för genomförandet av kansliets strategi,
de anknytande ekonomiska och juridiska riskerna samt riskerna i
fråga om rykte och personer, graden av funktionernas komplexitet,
antalet transaktioner och händelser, beroendet av elektroniska
hjälpmedel samt hur länge sedan den senaste granskningen av
objektet gjordes och resultaten från den granskningen. Även
revisorernas insatser och resultatet av dem har beaktats i valet.
Enligt utskottets uppfattning har internrevisionen nu goda förutsättningar
och möjligheter att sköta sina uppgifter framgångsrikt.
Avslutningsvis slår utskottet fast att enligt utlåtandet
från riksdagens revisorer ger bokslutet och verksamhetsberättelsen
riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av riksdagens verksamhet
och dess ekonomiska ställning i enlighet med de gällande
bestämmelserna i Finland om upprättande
av bokslut och verksamhetsberättelser. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och
bokslutet står inte i strid med varandra.