Med anledning av revisionsberättelsen från riksdagens revisorer om Statens revisionsverks bokslut, verksamhetsberättelse, bokföring och förvaltning 2018 konstaterar revisionsutskottet att revisionen har utförts enligt god revisionssed. God revisionssed innebär att man genom revisionen på ett betryggande sätt försäkrar sig om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga fel och om generaldirektören och förvaltningsdirektören har gjort sig skyldiga till någon gärning eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot ämbetsverket eller brutit mot Statskontorets föreskrifter, budgetförordningen eller ekonomistadgan. Vid granskningen av förvaltningen har lagligheten i ledningens verksamhet utretts.
Revisionsverket beviljades 14,9 miljoner euro för omkostnader 2018 (15,3 miljoner euro 2017). Omkostnaderna uppgick till 12,7 miljoner euro. Totalt 2,3 miljoner euro fördes följaktligen över till följande år från omkostnadsmomentet. Det är något större än föregående år. För momsutgifter fick verket 590 000 euro för 2018. Av det användes 510 517 euro.
År 2018 uppgick kostnaderna för revisionsverkets verksamhet till 14,7 miljoner euro. Jämfört med året innan var det en minskning på 0,9 procent. Personalutgifterna var den största utgiftsposten, 11,4 miljoner euro, och det var en ökning med 3,1 procent. Upphandling av tjänster var med 1,8 miljoner euro den näst största posten (3,8 procents ökning) efter personalkostnaderna, därefter kom hyrorna med 0,6 miljoner euro; en minskning på 32,9 procent). Inkomsterna från verksamheten uppgick till 5 550 euro.
I slutet av 2018 hade revisionsverket 147 anställda (143 i slutet av 2017).
Under de senaste åren har utskottet fäst uppmärksamhet vid hur arbetshälsan har utvecklats inom Statens revisionsverk. Senast i sitt betänkande i februari 2019 (ReUB 8/2018 rd) ansåg utskottet att det är viktigt att verkets ledning särskilt uppmärksammar de personalundersökningar som gjorts samt arbetshälsan vid verket. Nu har det kommit till utskottets kännedom att verket åren 2017—2019 har genomfört tre stora reformer: övergång till flexkontor jämte nya arbetssätt, en ny strategi för åren 2019—2023 och en reform av ledning och organisation som fortfarande pågår. En ny arbetsordning trädde i kraft den 1 april 2019, men övergångsperioden pågår fortfarande. Enligt uppgift till utskottet är de missförhållanden som uppdagats vid arbetshälsoenkäten en följd av osäkerhet relaterad till reformerna och av omläggningar i arbetssätten. Utskottet anser att vid sidan av att utveckla ledarskapet bör verket se till att beakta personalen i uppföljningen av reformerna. Också informationen bör ägnas uppmärksamhet. Utskottet ser positivt på att verket systematiskt följer upp och analyserar utvecklingen av arbetshälsan. Utskottet kommer också framdeles att följa utvecklingen av arbetshälsan inom verket.
Utskottet framhåller att bokslutet och verksamhetsberättelsen enligt utlåtandet från riksdagens revisorer ger riktiga och rättvisande uppgifter om resultatet av revisionsverkets verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med bestämmelserna om upprättande av revisionsverkets bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet står inte i strid med varandra.