Allmän motivering
Av de orsaker som nämns i propositionen och på grundval
av erhållen utredning finner utskottet förslaget
behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker
det andra och tredje lagförslaget i propositionen utan ändringar
och det första lagförslaget med följande
anmärkningar och ändringsförslag.
Utskottet finner det positivt att reformen av förvaltningen
vid Folkpensionsanstalten nu har kommit så långt
att regeringen har förelagt riksdagen en proposition med
förslag till en förvaltningsreform. Senast utskottet
kommenterade frågan var i ett utlåtande 1999 (ShUB
3/1999 rd). Utskottet påpekade då att
det brådskar med ett förtydligande av den interna
förvaltningen vid Folkpensionsanstalten. Bestämmelserna
om Folkpensionsanstaltens förvaltning samlas nu på ett
och samma ställe, medan de tidigare ingick i ett flertal
lagar och förordningar. Propositionen förenklar
och förtydligar således också i teknisk mening
bestämmelserna om förvaltningen av Folkpensionsanstalten.
När reformen av Folkpensionsanstaltens förvaltning
har genomförts och de administrativa bestämmelserna
därmed avskilts från lagarna om förmånerna
har det uppstått förutsättningar för att
göra förmånslagstiftningen klarare och
lättare att förstå. De lagar som reglerar
den sociala trygghet som verkställs av Folkpensionsanstalten är
splittrade och komplicerade och innehåller en lång
rad hänvisningsbestämmelser. Detta uppfyller inte
de befogade kraven på en tydlig lagstiftning. I detta sammanhang
hänvisar utskottet till sina tidigare ståndpunker
(ShUB 12/1998 rd) beträffande
behovet att samordna lagstiftningen om den sociala trygghet som Folkpensionsanstalten
handlägger, särskilt när det gäller
procedurerna för anhållan, hantering och beslut
beträffande sociala förmåner. Beredningen
av en samordnad lag för verkställigheten av sociala
förmåner måste snabbt slutföras
och en proposition lämnas till riksdagen, understryker
utskottet.
När den nya grundlagen infördes ställdes Folkpensionsanstalten
utanför den interna myndighetsstrukturen inom statsförvaltning
och underställdes riksdagen, framhåller utskottet.
I lagförslaget betecknas Folkpensionsanstalten som en självständig
offentligrättslig inrättning. Folkpensionsanstaltens
ställning ändras inte genom reformen.
Folkpensionsanstaltens uppgifter
Folkpensionsanstaltens uppgifter när det gäller den
sociala tryggheten bestäms i olika lagar om sociala förmåner.
I 2 § finns uppgifterna inskrivna och utskottet uppmärksammar
särskilt att Folkpensionsanstalten skall informera om förmånerna.
Lagstiftningen om den sociala tryggheten är ohjälpligen
alltid i viss mån invecklad. Trots den komplicerade lagstiftningen
har medborgarna rätt att få adekvat och riktig
information om sociala förmåner för att
de skall kunna utnyttja de rättigheter som de enligt förmånslagarna
har. Sett i det perspektivet är den informationsverksamhet
som den verkställande myndigheten bedriver mycket viktig.
Den verkställande myndigheten får dessutom mycket
information om hur lagstiftningen fungerar och vilka konsekvenser
den har. Därför är de i 2 § inskrivna
uppgifterna att bedriva forskning och lägga fram förslag
till utvecklande av lagstiftningen inom sitt verksamhetsområde
av mycket stor betydelse.
Fullmäktiges uppgifter
Enligt propositionen har styrelsen en generell befogenhet att
handha ärenden som ingår i Folkpensionsanstaltens
kompetensområde. Styrelsen skall leda och övervaka
Folkpensionsanstaltens verksamhet. Styrelsen kan delegera uppgifter
som ingår i dess kompetens till generaldirektören,
direktörerna eller tjänstemännen. Dessutom
hör det till styrelsen att närmare besluta om direktörernas åtaganden.
Den föreslagna lagen har relativt allmänna bestämmelser
om den interna organisationen. Närmare bestämmelser
om förvaltningen och handläggningen av ärenden ingår
i arbetsordningen. Den föreskriver om den interna organisationen,
ansvarsfördelningen och befogenheterna, den lägger
fast generaldirektörens och direktörernas uppgifter
och arbetsfördelningen mellan dem samt anger omfattningen och
innehållet för befogenheter som delegeras. Arbetsordningen
slår också fast föredragningen vid styrelsesammanträdena.
Utskottet finner det ändamålsenligt att direktörerna
i arbetsordningen tillförsäkras rätt
att närvara och föredraga sina ärenden
vid styrelsens sammanträden. Arbetsordningen har på många
sätt kopplingar till förvaltningen och utskottet
finner det därför motiverat att den inte fastställs
av styrelsen utan av fullmäktige. Utskottet föreslår
därför ändringar i 5 och 7 §.
I lagen slås det uttryckligen fast att fullmäktige
i sitt övervakningsåtagande skall ta hänsyn till
kvaliteten på Folkpensionsanstaltens service och tillgången
till den. Fullmäktigeledamöterna kan på eget
initiativ yttra sig till styrelsen om frågor som ingår
i övervakningsuppdraget. Utskottet anser det motiverat
att också styrelsen begär utlåtande av
fullmäktige i frågor som ingår i fullmäktiges övervakningsuppgift.
Beslut om till exempel förbättringar i servicenätverket gäller
i allra högsta grad kvaliteten på och tillgången
till Folkpensionsanstaltens tjänster, påpekar
utskottet.
Styrelsen
Enligt 6 § skall styrelseledamöterna förordnas med
hänsyn till deras sakkunskaper i systemen för
social trygghet, ledning, förvaltning och i ekonomi och
placeringsverksamhet. Utskottet påpekar att styrelsesammansättningen
bör ge uttryck för olika typer av utbildning,
kompetens, bakgrund och erfarenhet. Stor kompetens men också engagemang
i styrelsearbetet är viktiga kriterier när ledamöter
väljs. Med tanke på att styrelsen kommer att ha
en allmän befogenhet att leda Folkpensionsanstalten är
det viktigt att ledamöterna får faktiska möjligheter
att fördjupa sig i uppgiften.
Huvudregeln är att styrelseledamöterna kommer
utifrån. Utskottet finner det motiverat att ordföranden
och vice ordföranden väljs bland de utomstående
styrelseledamöterna och understryker att varken generaldirektören
eller generaldirektörens ställföreträdare
bör utnämnas till ordförande eller vice
ordförande i styrelsen. Vidare anser utskottet att det
faktum att Folkpensionsanstalten inte är direkt underställd
styrningen och övervakningen inom ramen för den
regerings- och ministeriebundna myndighetsapparaten talar för
att varken en minister eller en företrädare för
ett ministerium skall kunna väljas till ordförande
eller vice ordförande.
Med hänvisning till utlåtandet från
grundlagsutskottet påpekar social- och hälsovårdsuskottet att
styrelsen måste vara sammansatt med hänsyn till
kraven i jämställdhetslagen. Det betyder att ministeriet
och intresseorganisationerna måste utse både kvinnliga
och manliga ledamöter i styrelsen för att likställdhet
för kvinnor och män skall kunna genomföras
i styrelsens sammansättning.
Delegationen
Enligt lagförslaget får Folkpensionsanstalten
ett nytt organ, en delegation för Folkpensionsanstalten.
Myndigheter, samfund och intresseorganisation skall vara företrädda
i delegationen. Den skall värna servicetagarperspektivet.
Utskottet anser att delegationen skall vara obligatorisk eftersom
den är ny och har till uppgift att bevaka medborgarperspektivet
och främja samarbete. Utskottet föreslår
en härtill syftande ändring i 11 §.
Övriga synpunkter
Utskottet framhåller att den föreslagna förvaltningsreformen
möjliggör en mer flexibel utveckling av den interna
förvaltningen inom Folkpensionsanstalten. Det är
viktigt att genomförandet av reformen kan resultera i en
förvaltning som sätter öppenhet, flexibilitet
och samarbete i centrum. Det är angeläget att
dels organen förbättrar sitt samarbete med varandra,
dels att också det förvaltningsinterna samarbetet
förbättras. Öppenhet i informationsverksamheten
spelar en viktig roll i detta sammanhang.
Enligt 21 § skall Folkpensionsanstalten följa bestämmelserna
om statliga myndigheters språk i språklagen. Bestämmelsen är
motiverad och betyder att var och en i sin kommunikation med Folkpensionsanstalten
har rätt att använda sitt modersmål,
finska eller svenska. Bestämmelsen stämmer överens
med rådande praxis. Med avseende på kundservicen är
det enligt utskottet viktigt att säkerställa att
Folkpensionsanstalten också i framtiden kan tillhandahålla åtminstone
den språkliga service som nu är tillgänglig.
Utskottet noterar att det utkast till förordning som är
bifogat lagförslaget kräver högre högskoleexamen
av generaldirektören och direktörerna. De skärpta
kvalifikationskraven betyder samtidigt att direktörskollegiet
i framtiden kommer att ha bättre kunskaper i det andra
inhemska språket. Enligt utkastet till förordning
skall en av direktörernas dessutom ha fullständiga
kunskaper i svenska. Enligt vad utskottet har erfarit är
det inte meningen att Folkpensionsanstaltens verksamheter skall
ordnas utifrån språkliga premisser men tillgång
till service på modersmålet är viktigt
på alla nivåer. Det vore i själva verket befogat
att ytterligare utreda om språkkravet i förordningen är
nödvändigt eller inte.
Utskottet påpekar att Folkpensionsanstalten kan behöva
lägga upp en budget inom ramen för verksamhets- och
ekonomiplanen. Folkpensionsanstalten är skyldig att årligen
lämna in en uträkning till social- och hälsovårdsministeriet över
statens andel det följande året av kostnaderna
för den sociala trygghet som Folkpensionsanstalten har
hand om. Kalkylen sänds också till övriga
behöriga ministerier för att användas
när statsbudgeten för året därpå bereds.
Styrelsen godkänner årligen en verksamhets- och
ekonomiplan för Folkpensionsanstalten. Den innehåller
uppskattningar av kostnaderna för förmåner, omkostnaderna
och inkomsterna för de närmaste fyra åren
och en detaljerad ekonomiplan för det kommande året.
Utskottet finner det viktigt att Folkpensionsanstalten årligen
också fastställer en långsiktig ekonomiplan.
Enligt utskottet vore det dock viktigt att Folkpensionsanstalten, social-
och hälsovårdsministeriet och finansministeriet
tillsammans utreder om den ekonomiska planeringen mer bör
gå i den riktningen att Folkpensionsanstalten utöver
kalkylen och verksamhets- och ekonomiplanen också får
en mer detaljerad och heltäckande ekonomiplan/budget för
ett år i sänder. Den skulle behandlas av styrelsen.
Grundlagsutskottet förutsatte att personalens rättsliga
ställning ges en lagfäst grund i samband med behandlingen
av propositionen. I överensstämmelse med utlåtandet
från grundlagsutskottet föreslår social-
och hälsovårdsutskottet att bestämmelser
om detta tas in i lagen som en ny 11 §.
Detaljmotivering
5 §. Fullmäktiges uppgifter.
Utskottet föreslår att fullmäktiges
uppgifter kompletteras med uppgiften att fastställa anstaltens
arbetsordning. I arbetsordningen föreskrivs närmare
om förvaltningen och behandlingen av ärenden.
På grund av den nya 3 punkten som läggs till förändras
numreringen beträffande 3—6 punkten.
6 §. Styrelsen.
Utskottet föreslår att paragrafen kompletteras
med ett nytt 4 mom., som skall innehålla en bestämmelse
med i stort sett samma innehåll som 91 § i gällande
folkpensionslag om skadeståndsplikt för styrelsens
medlemmar.
Vidare föreslår utskottet ett nytt 5 mom.
i paragrafen. I det skall föreskrivas om rätt
för fullmäktige att befria en medlem av styrelsen
från dennes uppdrag under pågående mandatperiod. Befriande
skall vara möjligt om en styrelsemedlem inte längre
uppfyller kraven för att hans eller hennes uppdrag skall
kunna utföras på behörigt sätt
eller om han eller hon har gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse.
Fullmäktiges rätt att befria en styrelsemedlem
från dennes uppdrag skall inte gälla generaldirektören
och dennes ersättare, som hör till styrelsen.
Om uppsägning av dem beslutar Republikens president.
7 §. Styrelsens uppgifter.
På grund av ändringen i 5 § föreslås
i paragrafens 4 mom. 3 punkten bli föreskrivet att styrelsen
skall utarbeta en arbetsordning. Längre fram föreslås
att Folkpensionsanstaltens personal skall stå i sådant
anställningsförhållande som avses i lagen
om arbetsavtal. På grund av detta föreslår
utskottet att 1 mom. 7 punkten preciseras så att
där står att styrelsen skall anställa
de ledande tjänstemännen i stället för
utnämna dem.
8 §. Beslutsfattande i styrelsen.
Utskottet föreslår en sådan ändring
i 1 mom. att det är nödvändigt att ordföranden
eller vice ordföranden i styrelsen är närvarande
för att styrelsen skall vara beslutför.
10 §. Central-, regional- och lokalförvaltning.
Utskottet föreslår att 2 mom. om regionalförvaltningen ändras
så till vida att det klarare anger att Folkpensionsanstalten
har försäkringskretsar, där anstalten
har en kretscentral.
11 §. Generaldirektörens, direktörernas
och tjänstemännens ställning. (Ny)
Utskottet föreslår att lagen kompletteras
med en ny paragraf om generaldirektörens, direktörernas
och tjänstemännens ställning. Generaldirektören
och direktörerna skall stå i anställningsförhållande
till Folkpensionsanstalten. På dem tillämpas utöver den
föreslagna lagen om Folkpensionsanstalten också bestämmelserna
om ansvar, grunder för uppsägning och anställningsvillkor
i statstjänstemannalagen (750/1994) beträffande
de högsta statstjänstemännen.
Utskottet föreslår att det föreskrivs
om tjänstemännen vid Folkpensionsanstalten
att de skall stå i anställningsförhållande
enligt arbetsavtalslagen (55/2001). Detta betyder att alla
bestämmelser i arbetsavtalslagen om anställningsvillkor
tillämpas på dem. Folkpensionsanstaltens tjänstemän
handlar under tjänsteansvar när de sköter
ett offentligt uppdrag och utövar offentlig makt. Den nya
bestämmelsen om tjänstemännens ställning
bibehåller gällande praxis med avtalsförfarande,
dvs. arbetsgivaren och tjänstemannaföreningarna
kommer överens om anställningsvillkoren genom
ett kollektivavtal.
Till följd av den nya paragrafen förändras
paragrafnumreringen i övrigt från och med 11 §.
12 (11) §. Delegationen för Folkpensionsanstalten.
Enligt paragrafen tillsätts en ny delegation för
Folkpensionsanstalten. Utskottet föreslår att det
klart skall föreskrivas att Folkpensionsanstalten har en
delegation för Folkpensionsanstalten. Vidare föreslår
utskottet att sammansättningen i 1 mom. skall utökas
med företrädare för Folkpensionsanstaltens
personal.
17 (16) §. Revision.
Utskottet föreslår att 2 mom. preciseras
med att bokslutet skall upprättas före utgången
av mars året efter redovisningsåret.
20 (19) §. Överföring av beslutanderätt
angående avgörande av förmån.
Utskottet föreslår en sådan ändring
i paragrafen att Folkpensionsanstalten kan överföra
rätten att avgöra förmånsärenden
till sina byråer eller andra lokalförvaltningsenheter,
om det inte finns särskilda skäl för att
bibehålla beslutsfattandet till exempel hos centralförvaltningen.
Men ärenden som gäller invaliditetspensioner skall
fortfarande avgöras centralt inom centralförvaltningen.
För tillfället avgörs också delar
av studiestödet och ersättningar inom företagshälsovården
centralt. För att säkerställa att lokalförvaltningsenheterna
och besluten följer en enhetlig linje skall centralförvaltningen
meddela anvisningar om behandlingen av förmånsfrågor.
24 §. Ändringssökande. (Ny)
Utskottet föreslår en ny paragraf om ändringssökande
i lagen. Om ändringssökande när det gäller
Folkpensionsanstaltens förmånsbeslut finns bestämmelser
i respektive förmånslagar. Men Folkpensionsanstalten
fattar också viktiga administrativa beslut som i detta
nu saknar ett klart system för ändringssökande.
Utskottet föreslår att besvär över Folkpensionsanstaltens
beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen,
om inte annat föreskrivs om ändringssökande.
Men ändring i Folkpensionsanstaltens beslut om anställning
av en tjänsteman får inte sökas genom
besvär.
På grund av den nya paragrafen blir 23—25 § i
propositionen 25—27 §.