Motivering

Social- och hälsovårdsutskottet anser att det är bra att regeringen fortsätter utveckla lagstiftningen om närståendevårdare. Om ledigheten utökas enligt förslaget från två till tre dygn per kalendermånad hjälper det närståendevårdarna att orka med det tunga vårdarbetet. Utskottet vill dock uppmärksamma att närståendevårdarna trots den förbättrade lagstiftningen inte kan hålla ledigt så som avses. Enligt utredningar har de bara i liten utsträckning utnyttjat sin lagstadgade ledighet.

Under den pågående regeringsperioden har en revidering gjorts som innebär att avgiften för tillfällig vård under lagstadgad ledighet är 9 euro per dag, men det har inte resulterat i någon avsevärt ökad användning av den lagstadgade ledigheten. Det tyder på att det i första hand är andra faktorer än de ekonomiska som hindrar närståendevårdarna att ta ledigt. Sådana faktorer kan vara att alternativa former av tillfällig vård saknas eller är olämpliga. Ofta är orsaken också att närståendevårdaren eller vårdtagaren förhåller sig emotionellt till ledigheten. Kommunerna bör satsa på att undanröja hindren och på så sätt aktivt stödja närståendevårdarna så att de orkar med arbetet.

Utskottet understryker att närståendevården är en form av hemvård som också inbegriper tillfällig ersättande vård. Den ersättande vården bör utvecklas så att den bättre motsvarar brukarnas behov. Genom lämplig handledning och informationsförmedling kan närståendevårdarna uppmuntras att ta ledigt. Samtidigt kan vårdarna övervinna de attitydrelaterade eller emotionella hindren för att ta ledigt.

Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes har gjort en riksomfattande utredning om närståendevården vart fjärde år. Följande utredning kommer att göras i slutet av detta år, då det blir klart hur reformen av närståendevården i början av året har inverkat på kommunernas verksamhet och närståendevårdarnas ställning på olika håll i landet.