Motivering
Utskottet anser att fullmäktiges berättelse är
väl uppsatt med bra bredd. Berättelsen ger en
tydlig bild av fullmäktiges verksamhet och prioriteringarna
i arbetet.
Handläggningstider
FPA har under de senaste åren lyckats korta ner handläggningstiderna
för förmånsansökningar avsevärt.
Särskilt de försörjningstryggande förmånerna
måste enligt utskottets mening behandlas inom skälig
tid. FPA bör arbeta på att minska de regionala
skillnader i handläggningstiderna som fortfarande förekommer
och satsa på att handläggningstiderna inte förlängs även
om antalet ärenden skulle öka.
Systemet för överprövning av FPA-besluten samordnades
i början av 2007. I stället för de tidigare
socialförsäkringsnämnderna är
det besvärsnämnden för social trygghet
som är första överklagandeinstans medan
försäkringsdomstolen är andra instans.
Syftet med reformen var dels att öka överklagandeinstansernas
oberoende, dels att förkorta handläggningstiderna
på instanserna.
Det beräknas komma in ca 20 000 ärenden årligen
till besvärsnämnden. Prövningsnämnden, som
ombildades till besvärsnämnden för social trygghet,
fick i samband med reformen en ordförandetjänst
till med uppdraget som huvudsyssla och nya föredragandetjänster.
Det sammantagna tillskottet är 15 årsverken. I
beredningsfasen räknade man med att det ska gå att
klara av arbetsbördan med adekvat personal, nya sammansättningar
och en effektiviserad verksamhet. När reformen trädde
i kraft var handläggningstiden i snitt elva månader.
Enligt information till utskottet är den numera längre.
Utskottet understryker hur viktigt det är för den
enskilde att nämnden behandlar besvären snabbt.
Exempelvis i ärenden som gäller pension
eller dagpenning kan det nämligen vara fråga om
den sökandes grundläggande försörjning. Handläggningstiderna
måste absolut bli kortare med det snaraste som det var
tänkt när reformen gjordes, menar utskottet.
Utskottet påpekar att FPA också själv
måste bidra till att stävja behovet av överprövning.
Det gäller med andra ord att vara extra noga med att besluten är
tydliga och går att förstå och att motiven är
genomskinliga. Största möjliga homogenitet i beslutspraxis
och förfaringssätt leder också till att
behovet av överprövning minskar och rättsskyddet ökar.
Med tanke på medborgarnas rättssäkerhet
spelar det också en stor roll att möjligheten
till personlig kontakt kvarstår. Trots att den elektroniska
kommunikationen måste utvecklas bör FPA:s servicenät
tryggas med utnyttjande av filialer och samservicekontor när strukturreformen
genomförs.
Underhållstrygghet
Enligt 8 § i lagen om en kommun- och servicestrukturreform övertar
staten ordnandet och finansieringen av de uppgifter som ålagts
kommunerna i bl.a. lagen om underhållstrygghet med undantag
för åtgärderna för fastställande
av underhållsskyldighet. Av motiven till lagrummet framgår
det att kommunernas uppgifter enligt lagen om underhållstrygghet överförs
till FPA.
Underhållsstöd betalas för mer än
100 000 barn. Indrivningen slukar merparten av den arbetsinsats
som verkställigheten av lagen om underhållstrygghet
kräver. Utgående från en undersökning
i kommunerna 1992 trodde man att det behövs 400—600
personer för att genomföra lagen och att uppskattningsvis
två tredjedelar av deras arbetsinsats kommer att gå åt
till indrivning av underhållsbidrag. Enligt planerna ska FPA
börja sköta uppgifterna från och med
2009, men för det krävs en ändring av
speciallagstiftningen. Utskottet påpekar att det behövs
en adekvat tidsfrist innan lagändringen träder
i kraft och att FPA måste få de personella och
andra resurser som uppgifterna kräver.
Läkemedelsersättningar
Fullmäktige behandlade under rapporteringsåret ett
flertal gånger teman med anknytning till läkemedel.
Förenklingen av ersättningssystemet ökade
antalet ersättningstagare med ca 300 000. Genom
att sänka partipriserna på läkemedel
och begränsa rätten till ersättning för
vissa läkemdel lyckades man 2006 få den tidigare
kraftiga ökningen av läkemedelskostnader att stanna
på 2,2 procent. Detta var emellertid en engångsföreteelse,
eftersom ökningen varit klart större i år.
Läkemedel har en fundamental betydelse för förebyggande
och behandling av sjukdomar. Men stegringen i läkemedelskostnaderna
måste stoppas för att samhället och medborgarna
ska kunna dra nytta av lämpligare läkemedelsbehandling.
Utskottet konstaterar att det behövs en konstant bevakning
av hur läkemedelskostnaderna inom sjukförsäkringen
utvecklas och nya alternativ för att tygla kostnadsutvecklingen. FPA är
enligt utskottets uppfattning i nyckelposition när det
gäller att samla data om kostnadsutvecklingen och analysera
den till stöd för beslutsfattandet.
Psykisk ohälsa
FPA:s forskningsavdelning har bl.a. undersökt hur psykisk
ohälsa kunde förebyggas. Man bör vara
observant på psykiska problem som döljer sig bakom
andra symtom och försöka sätta diagnos,
behandla och rehabilitera så tidigt som möjligt.
Att psykisk ohälsa är vanlig framgår
bl.a. av FPA-statistiken över hur många som fått
ersättning för antidepressiva läkemedel
(350 000) och över hur mycket brantare de sjukdagpenningperioder
som beror på psykisk ohälsa stigit jämfört med
andra orsaker. Från profylaktisk synpunkt är det
ytterst viktigt att man lägger tillräcklig fokus
på tidig diagnos och behandling av psykiska störningar
hos barn och unga, menar utskottet.