Motivering

Sjukvårdspremien

Med sjukvårdspremien inom sjukförsäkringen finansierar vi ersättningarna från Folkpensionsanstalten för läkemedels-, rese-, undersöknings- och vårdkostnader och för läkar- och tandläkararvoden, likaså kostnaderna för rehabilitering. Procentsatsen för sjukvårdspremien ses över årligen för att utgifterna för sjukvårdsförsäkringen sak kunna täckas med avkastningen från sjukvårdspremien och det statliga bidraget.

Staten står helt och hållet för kommunernas kostnader för sjukvård för personer bosatta utomlands och den del av ersättningarna till EU-staterna som inte kan täckas med ersättningarna från dem, omkring 25 miljoner euro. Övriga utgifter för förmåner inom sjukförsäkringen, cirka 2 091 miljoner euro, och verksamhetskostnaderna för att verkställa sjukvårdsförsäkringen finansieras till hälften med sjukvårdspremierna från de försäkrade och till hälften med statliga medel. Arbetsgivarna betalar ingen sjukvårdsavgift.

Skatteunderlaget kommer att ändras nästa år och då minskar avkastningen från sjukvårdsförsäkringen. Samtidigt kommer kostnaderna för förmåner att stiga. Därför föreslår regeringen att sjukvårdspremien höjs med 0,04 procentenheter. Enligt uppgifter till utskottet visar nya uträkningar att det räcker med att höja premien med 0,03 procentenheter för att klara av utgifterna nästa år. Trots det godtar utskottet den högre procentsatsen i propositionen eftersom den kan vara en buffert vid kommande höjningar.

Ersättningarna för läkemedelskostnader är den största enskilda utgiftsposten. De beräknas öka med cirka 5,7 procent nästa år, inbegripet besparingarna via de nya reglerna om referenspriser. Referenspriserna kommer visserligen att medföra besparingar i kostnadsersättningarna, men vi måste också i fortsättningen finna medel för att dämpa utgifterna för läkemedel, framhåller utskottet. Det är viktigt att utgifterna i sjukvårdsförsäkringen kan förutses och är hanterbara för att premierna ska kunna ligga på en skälig nivå.

Folkpensionsavgiften

Med en temporär höjning av folkpensionsavgiften har två regionala tidsbundna försök finansierats. I försöken har privata arbetsgivare, statliga affärsverk, kommunala arbetsgivare och församlingar varit befriade från arbetsgivares socialskyddsavgift på vissa villkor. Det ena försöket startade i vissa kommuner i Lapplands län och vissa skärgårdskommuner 2003. Sedan 2007 har också kommunerna i den ekonomiska regionen Pielinen-Karelen plus kommunerna Ilomants och Rautavaara ingått i försöket. Det andra projektet startade 2005 och gäller kommunerna i förvaltningsförsöket i Kajanaland. På grund av kommunsammanslagningarna 2009 ska försöket inte utvidgas.

För att finansiera försöket med befrielse från socialskyddsavgiften kommer folkpensionsavgiften fortsatt att vara höjd temporärt. På grund av den gällande avgiftsbefrielsen har folkpensionsavgiften varit höjd med 0,011 procentenheter. Dessutom stiger arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och företagares och löntagares dagpenningsavgift till följd av försöken. Bestämmelser om avgifterna ingår i en förordning av statsrådet.

I betänkandet (ShUB 22/2005 rd) om den finansiella reformen av sjukförsäkringen ansåg utskottet det problematiskt med avseende på försäkringsprincipen att avgifterna är graderade regionalt eller enligt andra principer utan koppling till målen med finansieringen. Utskottet har också framhållit (ShUU 34/2004 rd) att man i fortsättningen måste utvärdera effekterna av försöken för sysselsättningen i de aktuella regionerna och i resten av Finland som finansierar projekten. Överlag bör avgiftsbefrielsen finansieras på något annat sätt för att bättre motsvara syftet med försöken, om det anses vara nödvändigt att försöken fortsätter.