Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 2 oktober 2001 en proposition med förslag till lagar om ändring av 3 § lagen om pension för företagare, lagen om pension för lantbruksföretagare, 7 § lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, 19 d § lagen om pension för arbetstagare och 63 a § lagen om sjömanspensioner (RP 157/2001 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
regeringsrådet Tuulikki Haikarainen och regeringssekreterare Heli Backman, social- och hälsovårdsministeriet
biträdande justitieombudsmannen Riitta-Leena Paunio, justitieombudsmannens kansli
utvecklingschef Riitta Korpiluoma och kundservicechef Ilkka Savoheimo, Pensionsskyddscentralen
biträdande direktör Päivi Huotari, Lantbruksföretagarnas Pensionsanstalt
juristen Markku Kojo, Akava rf
direktör Kaarina Knuuti, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
arbetskraftspolitiska ombudet Riitta Wärn, Servicearbetsgivarna, samtidigt som representant för Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund
socialpolitiska sekreteraren Sinikka Näätsaari, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC
förhandlingschef Matti Koivistoinen, Finlands Läkarförbund
Dessutom har utskottet fått ett skriftligt utlåtande från Företagarna i Finland.
Regeringen föreslår att lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare skall ändras. En företagare skall inte försäkras enligt lagen om pension för företagare, om han eller hon inte längre tjänar in pension genom sin företagarverksamhet. De gällande bestämmelserna om befrielse från försäkringsskyldighet enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare föreslås bli slopade, eftersom befrielse från försäkring enligt förslaget kan skötas inom ramen för normala försäkringsprocesser. Beslut om befrielse från försäkring skall fattas på ansökan av företagaren.
Vidare föreslås lagen om pension för lantbruksföretagare bli ändrad. I lagen skall tas in en uttrycklig bestämmelse om att företagare som bedriver lantbruksföretagarverksamhet i form av aktiebolag försäkras i enlighet med lagen om pension för lantbruksföretagare. Gränsen mellan dem som är i lantbruksföretagarställning och dem som står i anställningsförhållande dras enligt samma principer som gränsen mellan lagen om pension för företagare och pensionssystemen för dem som står i anställningsförhållande. I anknytning till propositionen föreslås bestämmelsen om lantbruksföretagares ansvar för pensionsförsäkringspremier och bestämmelsen om dem som är berättigade till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare bli ändrad i överensstämmelse med kompletteringen av tillämpningsområdet för lagen om pension för lantbruksföretagare.
Vidare föreslås lagrummet om minimibeloppet av den dröjsmålsförhöjning som skall betalas enligt lagen om pension för arbetstagare och enligt lagen om sjömanspensioner bli ändrad på grund av övergången till euro.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2002.
Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande anmärkningar.
Utskottet konstaterar att propositionen bidrar till att göra det lagstadgade arbetspensionssystemet så heltäckande som möjligt. Vad gäller löntagarna omfattas nästan alla förvärvsinkomster redan av pensionsförsäkringen. Befrielse från försäkringsskyldigheten harmonierar således inte med den allmänna målsättningen för ett heltäckande arbetspensionssystem. Propositionen följer försäkringsprincipen också däri att även om största delen av bestämmelserna om befrielse stryks, förutsätts en företagare inte heller i framtiden betala försäkringspremie för sådan företagsamhet som inte ökar hans eller hennes pensionsskydd.
Under behandlingen av ärendet har utskottet uppmärksammat att det i vissa situationer blir nödvändigt att betala lagfästa pensionsavgifter utan vederlag för utlagda premier. Till exempel personer som inte har fyllt 23 år betalar obligatorisk arbetspensionspremie utan att de tjänar in pension på det. I slutändan av en lång karriär gör pensionspremierna inte heller någonting för att öka pensionen på grund av bestämmelserna om pensionernas maximibelopp. Därför kan pensionsförsäkringssystemet inte anses ändamålsenligt i alla delar, och förfarandet är inte heller motiverat som incitament.
Med stöd av det ovan anförda föreslår social- och hälsovårdsutskottet vördsamt
att lagförslagen godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 9 november 2001
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare vid behandlingen i utskottet var
utskottsrådet Eila Mäkipää