Allmänt

Propositionen hänför sig till den reform av social- och hälsovården som riksdagen har godkänt (RP 241/2020 rd, RSv 111/2021 rd). I samband med reformen överförs tjänsterna inom skolhälsovården och studerandehälsovården samt psykolog- och kuratorstjänsterna inom elevhälsan (nedan elevhälsotjänster) på samma sätt som andra uppgifter inom social- och hälsovården till välfärdsområdena. Kommunernas undervisningsväsende och andra utbildningsanordnare svarar fortfarande för att ordna den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. 

De viktigaste förslagen i den aktuella propositionen gäller säkerställande av samarbetet mellan kommunen, andra utbildningsanordnare och välfärdsområdet, utvidgningar i fråga om hänvisande till elevhälsotjänster samt behandling av de studerandes personuppgifter och registreringen av uppgifter. Det föreslås att principen om närservice i tillämpliga delar utsträcks till alla elevhälsotjänster. Inga ändringar föreslås i de tjänsternas innehåll. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att propositionen är motiverad för att säkerställa ett fungerande samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet inom elevhälsan och för att främja lika tillgång till elevhälsotjänster. Även kulturutskottet har i sitt utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet (KuUU 7/2022 rd) ansett att propositionen är nödvändig och ändamålsenlig samt en naturlig fortsättning på den tidigare godkända regleringen om välfärdsområden. Social- och hälsovårdsutskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar. 

Samarbete mellan kommuner, utbildningsanordnare och välfärdsområden

Ett syfte med reformen av social- och hälsovården är att få elevhälsotjänsterna och servicekedjorna att fungera bättre än för närvarande så att varje elev och studerande får det stöd och den vård och behandling de behöver i rätt tid. Social- och hälsovårdsutskottet har vid behandlingen av vårdreformen ansett att välfärdsområdena har bättre förutsättningar än enskilda kommuner att organisera tjänsterna inom elev- och studerandevården, inklusive kurators- och psykologtjänsterna, samt till exempel nära anknutna mentalvårdstjänster för barn och unga till en ändamålsenligare funktionell helhet (ShUB 16/2021 rd). Samtidigt betonade utskottet dock att fungerande elevhälsotjänster förutsätter samarbete mellan välfärdsområdena, kommunerna och undervisnings- och utbildningsanordnarna. Även kulturutskottet har i sitt utlåtande om den aktuella propositionen betonat att man genom ett fungerande samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna säkerställer att elevhälsotjänsterna fungerar i rätt tid. 

I propositionen föreslås det att samarbetet mellan kommunerna och utbildningsanordnarna samt välfärdsområdet i huvudsak ska grunda sig på verksamheten i den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa och på den regionala elevhälsoplanen. Enligt den föreslagna 14 a § i lagen om elev- och studerandevård är välfärdsområdena skyldiga att tillsammans med kommunerna och andra utbildningsanordnare inom sitt område bilda en regional samarbetsgrupp för elevhälsa, som behandlar samarbetsfrågor mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdet och följer upp tillhandahållandet av elevhälsotjänster. Enligt propositionen ska samarbetsgruppen bestå av företrädare för utbildningsanordnarna, för minderåriga barns föräldrar eller vårdnadshavare samt för de studerande i området samt vid behov företrädare för andra samarbetspartner. 

Utskottet anser att det är nödvändigt att skapa samarbetsstrukturer för att säkerställa att elevhälsotjänsterna fungerar och är jämlika. Samtidigt betonar utskottet att samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna behövs i stor utsträckning också inom andra tjänster för barn, unga och familjer. Vid utskottets sakkunnighörande framfördes att det regionala samarbetet inom elevhälsan skulle kunna genomföras på något annat sätt än genom en separat samarbetsgrupp, exempelvis som en del av en samarbetsgrupp som i större utsträckning behandlar tjänster för barn och unga. Utskottet konstaterar att samarbetsstrukturerna inom elevhälsan utgör en del av en större helhet av samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna och att välfärdsområdena och kommunerna även kan besluta att organisera den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa på det sätt de anser ändamålsenligt inom ramen för de nu föreslagna bestämmelserna. 

Enligt den föreslagna 13 § i lagen om elev- och studerandevård ska utbildningsanordnarna utarbeta en elevhälsoplan för att genomföra den samlade elevhälsan. Planen liknar till innehållet läroanstaltens elevhälsoplan enligt den gällande lagen. Enligt den föreslagna 13 a § i lagen om elev- och studerandevård ska den regionala samarbetsgruppen för elevhälsa för sin del bereda en regional plan med målen och principerna för det regionala genomförandet av elevhälsan. Planen ska grunda sig på de elevhälsoplaner som utbildningsanordnarna inom välfärdsområdet utarbetat och fogas till den regionala välfärdsplanen för barn och unga. Välfärdsplanen ska beaktas i den strategiska planeringen av välfärdsområdet, och förslaget stärker därför också elevhälsotjänsternas ställning som basservice för barn och unga i strategi- och budgetprocessen för välfärdsområdet. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser det vara bra att bestämmelser om innehållet i de planer som utarbetas på olika nivåer, om de inbördes kopplingarna och om kopplingarna till välfärdsplanerna och budgetprocesserna utfärdas för att undvika överlappningar. Kulturutskottet anser i sitt utlåtande att de planer på olika nivåer som föreslås i propositionen och deras samband med andra välfärdsplaner och budgetprocesser bildar en ändamålsenlig helhet på olika nivåer och att det heltäckande innehållet i planerna sammanför de planer som för närvarande bereds som separata processer. 

Social- och hälsovårdsutskottet betonar att läroanstalterna och elevhälsan har en väsentlig roll i främjandet av elevernas och de studerandes välbefinnande och psykiska hälsa samt i förebyggandet av utslagning, vilket förutsätter ett smidigt multiprofessionellt samarbete inom elevhälsan samt en tydlig definition av olika aktörers uppgiftsbeskrivningar. Därför anser utskottet att det är viktigt att man i samarbetsgrupperna och vid utarbetandet av elevhälsoplanen också beaktar elevernas och de studerandes behov av andra hälso- och sjukvårdstjänster samt i synnerhet tjänster som anknyter till främjandet av psykisk hälsa. Utskottet instämmer i kulturutskottets åsikt att representanter för aktörer som lokalt inom välfärdsområdet har koppling till ämnet i ett vidare perspektiv än elevhälsan tar del i att utarbeta, genomföra, följa upp och utveckla planerna. 

Tillgången till elevhälsotjänster

Regeringens proposition innehåller också förslag till förbättring av tillgången till hjälp och stöd för elever och studerande i en läroanstaltsmiljö. I propositionen föreslås det att 16 § i lagen om elev- och studerandevård ändras så att anställda vid läroanstalter är skyldiga att utan dröjsmål kontakta elevhälsopersonalen och trots sekretessbestämmelserna lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av stödbehovet, om den anställde bedömer att eleven och den studerande behöver elevhälsotjänster. Möjligheten att ta kontakt utvidgas således från enbart kuratorer och psykologer till skol- och studerandehälsovården. Utskottet anser att ändringen är viktig med tanke på elevernas och de studerandes rätt till hjälp och stöd i rätt tid. 

Tillgången till elevhälsotjänster säkerställs också genom den nya 15 a § som föreslås i hälso- och sjukvårdslagen. Den innehåller bestämmelser om elevhälsotjänsterna inom välfärdsområdet och om hur de ska ordnas, om samarbetet mellan kommunen och välfärdsområdet och om principen om närservice inom elevhälsotjänsterna. Enligt bestämmelsen ska elevhälsotjänsterna bilda en enhetlig funktionell helhet så att eleverna och de studerande utan dröjsmål får det stöd de behöver av yrkesutbildade personer inom elevhälsan. Detta förutsätter en fungerande arbetsfördelning mellan olika yrkesutbildade personer inom elevhälsan och ett smidigt informationsutbyte. Utskottet anser att det med tanke på tillgången till elevhälsotjänster är särskilt viktigt att man i bestämmelsen tryggar principen om närservice för tjänsterna, alltså att elevhälsotjänsterna i första hand ska ordnas i skolan eller läroanstalterna eller i deras omedelbara närhet. Utskottet betonar att elevhälsotjänsterna har en väsentlig roll när det gäller att trygga elevernas och de studerandes välbefinnande och att tjänsterna i första hand ska ordnas så att de är förenliga med elevernas och de studerandes bästa. 

Social- och hälsovårdsutskottet betonar att elevhälsotjänsterna ska ordnas på så sätt att också deras tillgänglighet beaktas. Kulturutskottet har i sitt utlåtande särskilt betonat tillgängligheten till digitala tjänster för synskadade studerande. Social- och hälsovårdsutskottet anser det vara viktigt att alla studerande har lika tillgång till elevhälsotjänster oberoende av funktionsnedsättning. 

Skyddet för privatlivet och personuppgifter

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om antecknande, registerföring och utlämning av uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan preciseras så att bestämmelserna bättre uppfyller kraven i EU:s dataskyddsförordning. Samtidigt föreslås det att bestämmelserna om anteckningspraxis för olika yrkesgrupper preciseras. Målet är att informationsöverföringen ska fungera ändamålsenligt och inte försvåra elevens eller den studerandes möjligheter att få hjälp. 

Enligt propositionen har informationsöverföringen mellan undervisningsväsendet och elevhälsan varit förenad med utmaningar och verksamhetssätten i anslutning till behandlingen av personuppgifter inom elevhälsan har ofta upplevts vara svårbegripliga. För att trygga elevens eller den studerandes tillgång till tjänster anser social- och hälsovårdsutskottet att det är viktigt att bestämmelserna om informationsgången mellan personalen inom undervisningsväsendet och elevhälsan preciseras. Samtidigt delar utskottet kulturutskottets åsikt att det som en del av förbättringen av informationsgången är viktigt att ägna uppmärksamhet åt att dataskyddet och informationssäkerheten i fråga om de studerandes personuppgifter förverkligas. Dessutom betonar utskottet i likhet med kulturutskottet att olika aktörer inom elevhälsan ska ges tillräckliga anvisningar för att säkerställa informationsgången i enlighet med elevens och den studerandes intresse samt en lagenlig och informationssäker behandling av personuppgifter. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande). 

Utskottet konstaterar att den föreslagna regleringen är nationell speciallagstiftning som kompletterar EU:s dataskyddsförordning. I propositionen föreslås nationella specialbestämmelser om behandling av personuppgifter i 16 § (Kontakt för att få elevhälsotjänster), 20 § (Anteckning av uppgifter inom den individuellt inriktade elevhälsan) och 21 § (Den individuellt inriktade elevhälsans register) i lagen om elev- och studerandevård. I den föreslagna regleringen används således det nationella handlingsutrymmet för regleringen enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Grundlagsutskottet har i sin utlåtandepraxis ansett att vi med tanke på tydligheten framöver bör förhålla oss restriktiva när det gäller att införa nationell speciallagstiftning. Sådan lagstiftning bör vara avgränsad till nödvändiga bestämmelser inom ramen för det nationella handlingsutrymme som dataskyddsförordningen medger (GrUU 14/2018 rd). 

Utskottet konstaterar att den rättsliga grunden för behandlingen enligt dataskyddsförordningen och användningen av det nationella handlingsutrymmet har motiverats på behörigt sätt i propositionen. Vid sakkunnighörandet i utskottet har man dock fäst uppmärksamhet vid tydligheten i motiveringen till bestämmelserna om register och registerföring i 21 § i lagen om elev- och studerandevård. 

I 21 § 2 mom. i lagen om elev- och studerandevård föreslås dessutom en ny mening där det sägs att om en privat utbildningsanordnare eller staten ordnar social- och hälsovårdstjänster i enlighet med 9 § 2 mom. eller 10 §, är den personuppgiftsansvarig för journalhandlingarna eller för klientjournalerna inom socialvården. Enligt specialmotiveringen ska en privat utbildningsanordnare eller staten vara personuppgiftsansvarig för journalhandlingarna eller för klientjournalerna inom socialvården när den ordnar de tjänster som avses i bestämmelsen. Utfrågade sakkunniga har fäst uppmärksamhet vid att skyldigheten att vara personuppgiftsansvarig kan betraktas som en oklar formulering. 

Utskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad med beaktande av oklarheterna i informationshanteringen inom elevhälsan. Enligt erhållen utredning har syftet med regleringen varit att säkerställa att det inte till någon del råder oklarhet om den personuppgiftsansvarige, när man i regleringen utöver 10 § i den gällande lagen också beaktar de tjänster som avses i 9 § 2 mom. Utskottet betonar dock att det inte är någon särskild skyldighet att bli personuppgiftsansvarig, utan i enlighet med artikel 4.7 i dataskyddsförordningen avses med personuppgiftsansvarig en aktör som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter. 

I 21 § 3 mom. i lagen om elev- och studerandevård föreslås bestämmelser om utnämning av ansvarspersoner för patientregistret och socialvårdens klientregister. Utskottet konstaterar att den personuppgiftsansvariges ansvar följer direkt av dataskyddsförordningen och att man i princip bör avstå från reglering som överlappar dataskyddslagstiftningen. Utskottet anser dock utifrån erhållen utredning att det är motiverat att föreskriva om ansvarspersoner för registren över journalhandlingar och klientjournaler inom socialvården i de situationer där den privata utbildningsanordnaren och staten är serviceanordnare. Genom den föreslagna bestämmelsen säkerställs det att social- och hälsovårdslagstiftningen iakttas vid hanteringen av handlingar. Det är således fråga om informativ reglering som behövs med beaktande av oklarheterna i informationshanteringen inom elevhälsan. 

Utskottet föreslår att ordalydelsen i 21 § 2 och 3 mom. i lagförslag 1 preciseras så att det i momenten hänvisas till klienthandlingar i stället för till klientjournaler, för att bestämmelsen ska omfatta alla klienthandlingar inom socialvården. Dessutom föreslår utskottet att ordalydelsen i 3 mom. förtydligas så att en yrkesutbildad person utses till ansvarsperson för att sköta uppgifter i anslutning till registerföringen i stället för registerföringen, eftersom det enligt bestämmelsen är ett kommunalt organ eller utbildningsanordnaren som är personuppgiftsansvarig. 

Ikraftträdande

Verkställigheten av lagen förutsätter att Utbildningsstyrelsen i grunderna för läroplanen eller i någon annan föreskrift meddelar föreskrifter om revidering av normdokumenten så att de motsvarar lagförslaget. Enligt förslaget till ikraftträdandebestämmelse för lagen om elev- och studerandevård ska Utbildningsstyrelsen förnya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen samt föreskriften om de centrala principerna och målen för studerandevården inom yrkesutbildningen så att de överensstämmer med den lagen på det sättet att utbildningsanordnare kan ta i bruk elevhälsoplaner enligt lagens 13 § den 1 augusti 2023. 

Kulturutskottet noterar i sitt utlåtande att de normdokument som krävs för förslaget till reform av lagen om elev- och studerandevård enligt propositionen i väsentlig grad hänför sig till hela tillämpningsområdet för lagen om elev- och studerandevård (1 § i lagen om elev- och studerandevård) och att ändringen således gäller fler normer som ska revideras än vad som framgår av den föreslagna bestämmelsen. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att lagens ikraftträdandebestämmelse ändras i enlighet med kulturutskottets utlåtande så att den omfattar alla utbildningsformer som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om elev- och studerandevård. 

Styrning och tillsyn

Styrningen och utvecklingen av elevhälsan på riksnivå är indelad i två olika förvaltningsområden. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd har en roll i styrningen och utvecklingen av elevhälsan i enlighet med sitt eget förvaltningsområde och sitt uppdrag. Social- och hälsovårdsutskottet delar kulturutskottets åsikt att det också framöver behövs ett gott samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd för att skolor och läroanstalter samt kommuner och välfärdsområden ska kunna ta till sig de arbetssätt som reformen förutsätter. 

Kulturutskottet har i sitt utlåtande betonat vikten av att följa upp reformen och fäst uppmärksamhet vid sitt förslag till uttalande (KuUU 5/2021 rd, förslag till uttalande 1), som riksdagen har godkänt (RSv 111/2021 rd, uttalande 6) utifrån social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 16/2021 rd). Genom uttalandet förutsatte riksdagen att regeringen bevakar och utvärderar kvaliteten på elev- och studerandevårdstjänsterna samt hur ordnandet av kurators- och psykologtjänsterna som närservice i skolornas och läroanstalternas lokaler har utfallit. Enligt uttalandet ska regeringen utan dröjsmål vidta behövliga åtgärder, om de mål för lagen som riksdagen har godkänt inte uppnås. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser i likhet med kulturutskottet att reformen bör följas och utvärderas redan från och med övergångsskedet för att man ska kunna ingripa i eventuella problem med verkställigheten.