Allmän motivering
Utjämning av kostnaderna för familjeledighet
Syftet med propositionen är att förbättra
ersättningarna till arbetsgivarna för deras kostnader för
familjeledigheter och att lätta på den ekonomiska
börda som kostnaderna kan innebära för en
enskild arbetsgivare. Det är ett mycket viktigt syfte,
anser utskottet. Förslagen om utjämning av kostnaderna
ska dels förbättra arbetsgivarnas villkor, dels
undanröja hindren på arbetsmarknaden för
att utnyttja familjeledigheter och också för att
anställa kvinnor.
Propositionen höjer ersättningarna till arbetsgivarna
och utvidgar ersättningen för semesterkostnader
både till bruttolönen och till arbetsgivarens
lagstadgade socialförsäkringsavgifter. Kostnaderna
för föräldraledigheter får för
tillfället konsekvenser framför allt för
de kvinnors arbetsgivare som har en avtalsenlig skyldighet att betala
lön för moderskapsledigheten, eftersom pappornas
föräldraledigheter nästan utan undantag är
utan lön. När arbetsgivarnas kostnader för moderskapspenningsperioden
med lön sjunker förbättras arbetsgivarnas
sysselsättningsmöjligheter i kvinnodominerade
branscher. Det blir bl.a. lättare att anställa
vikarier när den del av löneutgiften för
moderskapsledigheten som det inte betalas ersättning för
blir klart mindre.
Den föreslagna ändringen i ersättningen
av arbetsgivarkostnader jämnar ut bördan för
föräldraskapskostnader mellan kvinno- och mansdominerade
branscher. Arbetsgivarna i kvinnodominerade branscher har fortfarande
kvar ett större ersättningsansvar i alla de branscher
som har lönebetalningsskyldighet för moderskapsledighet
och därför anser utskottet att det behövs fortsatt
utjämning av kostnaderna mellan arbetsgivarna.
Höjning av moderskapspenningen
Social- och hälsovårdsutskottet ser det som mycket
positivt för barnfamiljers och ensamförsörjande
mammors ekonomiska situation att regeringen föreslår
en höjning både av moderskaps- och föräldrapenningen.
Höjningen av moderskapspenningen från nuvarande
70 till 90 procent för de första 56 dagarna betyder
en avsevärd förbättring i de mammors
situation som på grund av att kollektivavtalet eller anställningen upphör
inte har rätt till lön som betalas av arbetsgivaren
för moderskapspenningsperioden. Diskrimineringen mellan
kvinnor minskar och kvinnor framför allt i servicebranscherna
blir mera jämlika med andra mammor tack vare reformen.
Det är också en klar förbättring
i dagpenningsnivån att dagpenningens procentuella andel
av lönen minskar först med inkomster som överskrider
43 699 euro (enligt 2006 års indexnivå).
För tillfället minskar andelen redan med inkomster
som överskrider 28 404 euro. För den del
som går över 43 699 euro ska förmånen
dessutom vara 32,5 procent, vilket är 7,5 procent mer än
hittills. Reformerna innebär klart högre moderskapspenningar.
Höjningen av moderskapspenningen gynnar i hög
grad de arbetsgivare till vilka dagpenningarna redovisas som ersättning
för deras kollektivavtalsenliga skyldighet att betala lön.
Enligt utskottets uppfattning bör det faktum att ersättningen
stiger till 90 procent för mer än 2 månader
inverka till att skyldigheten att betala lön för moderskapsledighet
blir mer universell i kollektivavtalen.
Lönebetalningsskyldigheten är tre månader
i många branscher och för att minska diskrimineringen
mellan kvinnor måste moderskapspenningen i framtiden fortsatt
höjas så att höjd moderskapspenning betalas
ut för en ännu längre tid än
56 dagar. Förlängningen betyder minskad diskriminering
för de mammor som inte har rätt till lön
för moderskapsledigheten. Den lättar också arbetsgivarnas
kostnadsbörda ytterligare.
Höjning av föräldrapenningen
Regeringen föreslår att pappans föräldrapenning
och faderskapspenningen för pappamånaden höjs
till 80 procent av arbetsinkomsterna för de första
50 vardagarna upp till 43 699 euro. Den procentuella andelen
för den del av inkomsterna som överskrider gränsen
ska vara 32,5. Sättet att fastställa föräldrapenning
för mamman ska enligt propositionen inte ändras
utan mamman ska i föräldrapenning få 70
procent av arbetsinkomsten upp till 28 403 euro och 40
procent för den del av inkomsterna som överskrider
gränsen upp till 43 699 euro. Den procentuella
andelen för de överskridande inkomsterna ska vara
25.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande om
propositionen (GrUU 38/2006 rd) att det för vanlig
lagstiftningsordning krävs att bestämmelserna
ses över så att pappans och mammans föräldrapenning
bestäms på samma grunder. Grundlagsutskottet anser
att det inte står i samklang med jämlikhetsbestämmelserna
i grundlagens 6 § att dagpenningarna bestäms på olika grunder.
Faderskapspenningen för pappamånaden har ett mycket
nära legislativt samband med föräldrapenningen
och därför anser utskottet också att
det lämpligen bör lagstiftas samordnat om grunderna
för båda dagpenningarna.
Social- och hälsovårdsministeriet föreslår med
anledning av grundlagsutskottets utlåtande i en skrivelse
till social- och hälsovårdsutskottet att grunderna
för bestämning av föräldrapenningen ändras
jämfört med regeringens förslag genom
att höjd föräldrapenning betalas till
mamman för de första 30 vardagarna av föräldraledigheten
och till pappan för de 30 första vardagarna av
perioden för föräldrapenningen till pappan
och pappamånadens faderskapspenning. Dagpenningen föreslås
vara 75 procent av arbetsinkomsterna upp till 43 699
euro och 32,5 procent av arbetsinkomsterna för den överskjutande
delen. Kostnadseffekterna är de samma som enligt modellen
i propositionen.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att lagförslaget ändras enligt ministeriets förslag. Därmed
uppfyller förslaget propositionens ursprungliga syfte.
Reformen förbättrar de ekonomiska villkoren för
mammor som fött barn ännu mer än enligt
den ursprungliga propositionen och innehåller fortfarande
ett incitament också för pappor att ta ut föräldraledighet, även
om den är kortare än i den ursprungliga propositionen. Reformen
innebär att de familjer där båda föräldrarna
utnyttjar sin rätt till föräldraledighet
får höjd dagpenning för 60 dagar. Efter ändringen har
också ensamförsörjande mammor större
nytta av reformen.
De lägsta dagpenningsförmånerna
Regeringen föreslår ändringar i de
inkomstbaserade moderskaps- och föräldrapenningarna.
I linje med regeringsprogrammet höjdes nivån på de
lägsta dagpenningsförmånerna i början
av 2005, då dagpenningarna steg med 30 procent, dvs. med
omkring 100 euro i månaden. Utskottet påpekar
att om förmånerna höjs ytterligare till
samma nivå som arbetsmarknadsstödet är kostnadseffekterna
2007 omkring 50 miljoner euro.
Moderskaps- och föräldraförmånerna
spelar en stor roll för barnfamiljernas ekonomiska villkor
och välfärd. Utskottet noterar att dagpenningsnivån
kan påverkas genom bättre sysselsättningsmöjligheter
för unga kvinnor. Men inte heller nivån på de
lägsta förmånerna får glömmas.
Nivån på de primära förmånerna
bör inte bara överskrida nivån på sistahandstryggheten, eller
utkomststödet, utan också minska behovet av sistahandstrygghet.
Flexiblare faderskapsledighet
För att locka pappor att ta mer familjeledighet föreslår
regeringen att pappan ska kunna ta ut en del av faderskapsledigheten
längre fram. Faderskapsledigheten, som är en fortsättning
på föräldrapenningsperioden, infaller
för tillfället direkt efter föräldrapenningsperioden.
Sedan början av 2003 har det varit stor inflexibilitet
med att förlänga faderskapsledigheten enligt familjesituationen.
Förlängningen har bara varit möjlig under
en exakt angiven period och har inte kunnat väljas fritt
efter familjens behov.
Social- och hälsovårdsutskottet påpekade
när systemet infördes att det på sikt
måste utvecklas så att pappan får en
eller flera fristående pappamånader utan det extra
villkoret att perioden följer direkt efter föräldrapenningsperioden
(ShUB 34/2002 rd). Utskottet menade att systemet nödvändigt
måste förbättras om den förlängda
faderskapsledigheten inte utnyttjas i mer än obetydlig omfattning.
Användningen har inte ökat så som det
var tänkt och den nu aktuella propositionen avser att förbättra
systemet. I och med att pappan kan utnyttja sin pappamånad
innan 180 kalenderdagar har förflutit från det
att föräldrapenningsperioden som är en
fortsättning på moderskapspenningsperioden gått
ut ger reformen familjerna större valfrihet med att ordna
vården av sitt barn.
Enligt utredningar är det främst ekonomiska skäl
som hindrar att män utnyttjar sin föräldraledighet.
Regeringens proposition antogs öka pappornas intresse för
föräldraledighet så att de nuvarande
170 000 föräldrapenningsdagarna skulle
fördubblas. Den föreslagna ersättningen
på 75 procent förväntas öka
pappornas föräldradagpenningsdagar med omkring
tre fjärdedelar, eller 100 000 dagar per år.
Utskottet anser att det behövs noggrann uppföljning
av reformens effekter för faderskapsledigheten och att
systemet bör förbättras ytterligare om
reformen visar sig få obetydliga effekter med den föreslagna
modellen.
Utskottet understryker att olika slag av incitament för
att pappor i högre grad ska delta i vården av
sina barn fortsatt bör utvecklas. En fördelning
av föräldraskapsansvaret genast från barnets
födelse skulle gynnas t.ex. genom en sådan modell
att bara pappan kan utnyttja en del av föräldraledigheten.
Om faderskapsledigheten omfattades av lönebetalningsskyldigheten
skulle den utnyttjas i högre grad. Än
så länge har bara en del av papporna enligt arbetsavtalet
rätt till det. Utskottet menar att frågan gott
kunde drivas i kollektivavtalsförhandlingarna
mellan arbetsmarknadens parter.
Övriga förslag
Propositionen förbättrar adoptivfamiljers
villkor genom att den förlänger minimidagpenningsperioden
för adoptivföräldrar. Reformen är enligt
utskottets mening motiverad. Förmånerna för
adoptivföräldrar bör fortsatt utvecklas.
I samband med behandlingen i utskottet har också flerlingsfamiljernas
situation uppmärksammats. Om det föds fler än
ett barn på samma gång förlängs
föräldrapenningsperioden med 60 vardagar för
varje extra barn. Familjerna kan själva välja
om de vill utnyttja förlängningen av föräldrapenningsperioden
antingen efter föräldrapenningsperioden eller
delvis eller helt under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Trots
att den förlängda föräldraledigheten
möjliggör för båda föräldrarna
att samtidigt delta i vården av barnen är det
för att underlätta flerlingsfamiljernas situation
nödvändigt att utreda om inte också utbetalningen
av faderskapspenning bör förlängas när
det föds fler än ett barn på en gång
i familjen.
Ibland blir det också nödvändigt
att omhänderta spädbarn och placera dem i familjevård. Den
som vårdar barnet får inte rätt till
sådana dagpenningsförmåner som barnets
biologiska föräldrar har rätt till. Den övre
gränsen för arvodet till familjevårdare
avskaffas i början av 2007. Utskottet anser att det faktum
att ett spädbarns vård är mycket krävande
och behövs dygnet runt bör vägas in som
en klar arvodeshöjande faktor i de arvoden och kostnadsersättningar som
läggs fast i familjevårdarnas uppdragsavtal.
Med tanke på föräldrarnas likabehandling skulle
det vara motiverat att också en s.k. distansförälder
som vid utgången av moderskapspenningsperioden bor skild
från maken enligt avtal mellan föräldrarna
skulle ha rätt att utnyttja familjeledighet. För
att båda föräldrarna också i
sådana situationer ska kunna delta i vården av
barnet bör möjligheten att utvidga rätten
till föräldraledighet utredas.
Avslutningsvis
Utskottet anser att propositionen i sin helhet är mycket
viktig. Den jämnar ut arbetsgivarnas kostnader för
familjeledigheter och främjar de familjepolitiska målen.
Den främjar också indirekt kvinnors jämlikhet
i arbetslivet i och med att pappor tack vare bättre ekonomiska
förmåner sannolikt utnyttjar familjeledigheter
i större utsträckning.
Det är beskrivande för unga kvinnors situation
på arbetsmarknaden att tidsbestämda anställningar är
vanligast just bland kvinnor i fertil ålder, vilket också påpekas
i propositionens motivering. Kvinnor skulle få det bättre
ställt i arbetslivet om moderskapet inte skulle
vara ett sådant hinder som det är i dag för
att anställa kvinnor eller för kvinnors karriärmöjligheter. Med
tanke på arbetsgivarnas ekonomiska risker skulle det inte
heller vara så stor skillnad mellan vilketdera könet
som anställs om också män utnyttjade
sina familjeledigheter i större utsträckning.
När hindren för att anställa unga kvinnor undanröjs
vågar kvinnorna också skaffa sig fler barn i yngre ålder
i och med att osäkerheten beträffande anställningen
och på arbetsmarknaden skulle minska och den ekonomiska
tryggheten öka.
Utskottet understryker att det behövs förändringar
i arbetslivet som stöder föräldraskap.
I beklagligt många fall betyder de ökade kraven
i arbetslivet att man prutar på föräldraskapsförpliktelserna.
Attityderna i arbetslivet är ett betydande hinder för
pappor att ta ut föräldraledighet. I mäns
fall tolkas det som om de inte vore tillräckligt karriärinriktade
eller intresserade av sitt arbete. Det kan få konsekvenser
till och med för karriären. Det är mycket
viktigt att man systematiskt försöker påverka
attityderna.
Inom familjepolitiken är det ett viktigt mål
att nativiteten kan hållas på nuvarande nivå eller
till och med höjas. Nativiteten kan åtminstone
i någon mån påverkas genom nivån
på de ekonomiska förmånerna i samband
med barnfödande, tillgången på dagvårdstjänster
och möjligheterna att anpassa arbete till familjeliv. Propositionen främjar
ambitionen att upprätthålla nativiteten inte bara
genom bättre förmåner utan också genom åtgärder
som underlättar vården av små barn.
Genom bättre arbetstidsarrangemang kan barnfamiljernas
dagliga liv underlättas i betydande grad. Det vore särskilt
viktiga för ensamföräldrar. Förvärvsaktiviteten
bland dem kunde förbättras med flexiblare arbetstider.
Utom kortare arbetstider behövs det också partiell
vårdledighet och vårdpenning för att
deltidsarbete ska bli ett verkligt alternativ till heltidsarbete.