Motivering

Syftet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning och att främja tillgodoseendet av deras rättigheter. Konventionens tillämpningsområde är mycket brett, omfattande alla livsområden, och syftar till respekt för individuellt självbestämmande, icke-diskriminering och fullständigt deltagande i samhället på ett tillgängligt sätt för personer med funktionsnedsättning. Genom konventionens fakultativa protokoll fastställs ett förfarande för enskilda klagomål och gör det möjligt för kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning att på eget initiativ genomföra ett prövningsförfarande.

Artikel 33.3 i konventionen förutsätter att det civila samhället, särskilt personer med funktionsnedsättning och de organisationer som representerar dem, involveras i och fullt ut medverkar i det övervakningsförfarande som där avses. När lagstiftning och riktlinjer för att genomföra konventionen görs upp och i andra beslutsprocesser angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, inklusive barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem (artikel 4.3). Enligt utredning är avsikten att dessa bestämmelser ska genomföras bland annat genom Människorättscentret och dess människorättsdelegation och genom att höra personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem. Utskottet ser det som viktigt för ett fullödigt genomförande av konventionen att personer med funktionsnedsättning involveras i arbetet.

Godkännande av konventionen förutsätter enligt etablerad fördragspraxis att den nationella lagstiftningen harmonieras med bestämmelserna i det internationella fördraget innan ratificeringen.

Godkännandet av konventionen har beretts länge. Social- och hälsovårdsutskottet har tidigare behandlat konventionen i samband med beredningen av EU-rådets beslut och då sett det som viktigt att den nationella lagstiftningen ändras vid första tillfälle för att konventionen ska kunna ratificeras utan reservationer (ShUU 3/2007 rd och ShUU 17/2008 rd). Statsrådet bedömde då att frågan kräver ändringar i bestämmelserna om specialomsorg för utvecklingsstörda och ändringar i lagen om hemkommun och socialvårdslagen i fråga om fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning. Ändringar som gäller valet om hemkommun gjordes genom lagar som trädde i kraft vid ingången av 2011 (RP 101/2010 rd). Under innevarande valperiod har dessutom bestämmelser som anknyter till konventionen antagits genom diskrimineringslagen (RP 19/2014 rd). Efter ikraftträdandet av bland annat diskrimineringslagen uppfyller enligt utredning till utskottet lagstiftningen inom justitieministeriets förvaltningsområde förutsättningarna för ratificering av konventionen.

I artikel 14 i konventionen tryggas möjligheten för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta rätten till personlig frihet och säkerhet på samma villkor som andra. De förslag till ändringar i bestämmelserna om begränsning av självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning som krävs för att artikeln ska kunna sättas i kraft (RP 108/2014 rd) har lämnats till riksdagen, men det är osäkert om lagförslagen hinner behandlas före utgången av valperiodens sista riksmöte. Med hänsyn till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ser utskottet det dock som ytterst viktigt att konventionen godkänns under innevarande valperiod och tillstyrker därför lagförslagen. Vidare menar utskottet att den nationella lagstiftningen i sak måste bringas i överensstämmelse med konventionen och att konventionen ska godkännas utan reservationer. Om den nämnda propositionen förfaller på grund av tidsbrist, anser utskottet att det innan ratificeringen av konventionen slutförs måste säkerställas att förutsättningarna för ratificering av artikel 14 i konventionen uppfylls i den nationella lagstiftningen och att de förslag till författningsändringar som ratificeringen kräver lämnas till riksdagen så snabbt som möjligt. Utskottet föreslår ett uttalande i frågan. (Utskottets förslag till uttalande)

Utskottet föreslår att lagen om riksdagens justitieombudsman ändras så att 19 f § om skötseln av de uppgifter som avses i artikel 33.2 i konventionen placeras i ett nytt 3 b kap.