SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 52/2014 rd

ShUB 52/2014 rd - RP 354/2014 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om yrkesutbildade personer inom socialvården och lag om ändring av lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 20 januari 2015 regeringens proposition med förslag till lag om yrkesutbildade personer inom socialvården och lag om ändring av lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (RP 354/2014 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.

Motion

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande åtgärdsmotion:

  • AM 4/2012 rd Införande av geronomexamen (YH) i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (GrUU 65/2014 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

socialråd Pirjo Sarvimäki och regeringssekreterare Eila Mustonen, social- och hälsovårdsministeriet

undervisningsråd Kirsi Alila, undervisningsråd Anne Mårtensson och överinspektör Johanna Moisio, undervisnings- och kulturministeriet

direktör Jussi Holmalahti och gruppchef Eine Heikkinen, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira)

överinspektör Hanna Kujanpää, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

chefsjurist Sami Uotinen, Finlands Kommunförbund

vice ordförande Päivi Niiranen-Linkama, Sosiaalialan ammattikorkeakouluverkosto

ordföranden, professor Juha Hämäläinen, Valtakunnallinen sosiaalityön yliopistoverkosto Sosnet

ansvarig för fackliga frågor Riitta Vehovaara, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf

arbetsmarknadsjurist Riitta Arko, Kommunala arbetsmarknadsverket

ordförande Tero Ristimäki, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia rf

chef för yrkesfrågor Kristina Lamberg, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf

översocialråd Aulikki Kananoja

Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av

  • Sosiaalialan osaamiskeskusjohtajat
  • Sosiaalialan Työnantajat ry
  • Tehy ry
  • Terveys- ja Sosiaalialan Yrittäjät TESO ry
  • Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONEN

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att det stiftas en ny lag om yrkesutbildade personer inom socialvården.

I lagen ska det föreskrivas om beviljandet av rätten att utöva yrke för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården, registrering av rätten att utöva yrke, styrningen av och tillsynen över yrkesutbildade personer samt tillsynsmyndigheternas uppgifter och arbetsfördelning.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska på ansökan bevilja rätten att utöva socialarbetaryrket, socionomyrket och geronomyrket. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska i tillsynssyfte föra ett centralregister över yrkesutbildade personer inom socialvården. I lagen ska det också föreskrivas om rätten att använda yrkesbeteckningen för en yrkesutbildad person inom socialvården. Bestämmelser om rätten att använda yrkesbeteckningen för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning och om den utbildning som detta förutsätter ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Uppgifterna för nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utvidgas till att också gälla tillsynen över yrkesutbildade personer inom socialvården.

Syftet med lagen är att främja socialvårdsklienters rätt till socialvård av god kvalitet och till gott bemötande genom att kräva att yrkesutbildade personer inom socialvården har sådan utbildning som yrkesutövningen förutsätter, tillräcklig yrkeskompetens och sådana färdigheter som yrkesutövningen förutsätter.

Ett annat syfte med lagförslaget är att främja en reform av uppgiftsstrukturerna och arbetsfördelningen för den yrkesutbildade personalen inom socialvården. Lagförslaget stöder för sin del integrationen av social- och hälsovården i och med att den lagstiftning som gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förenhetligas.

I propositionen ingår dessutom ett förslag till ändring av lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Åtgärdsmotionen

AM 41/2012 rd.

I åtgärdsmotionen föreslås det att regeringen vidtar åtgärder för att ta in geronomexamen (YH) i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Utskottet anser att propositionen är behövlig och lämplig. Den föreslagna lagen skapar kriterier för legitimering, registrering och tillsyn beträffande de viktigaste yrkena inom socialvården. Enligt lagförslaget ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) bevilja rätt att utöva socialarbetaryrket, socionomyrket och geronomyrket. Närvårdare föreslås genom en förordning av statsrådet bli yrkesutbildade personer inom socialvården med skyddad yrkesbeteckning.

Det primära målet med legitimeringen och registreringen är att garantera att yrkesutbildade personer inom socialvården har den utbildning som yrkesskickligheten kräver, adekvat yrkeskompetens, de färdigheter som yrkesutövningen förutsätter och möjligheter att utveckla och upprätthålla sin yrkesskicklighet. Propositionen är viktig med avseende på främjad klientsäkerhet. Med kvalificerade yrkesutbildade personer kan socialvårdsklienters rätt till god socialvård och gott bemötande av kommuner, samkommuner, stat eller privata aktörer garanteras inom socialvården.

Hur uppgiftsstrukturen utvecklats

Behovet av ny lagstiftning hänger i hög grad samman med att den gällande lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, som anger yrkesbenämningar och behörighet, inte i tillräcklig grad har medverkat till att revidera uppgiftsstrukturerna och arbetsfördelningen inom socialvården. Lagförslaget ger större flexibilitet och tillåter större översyn av uppgiftsstrukturerna och arbetsfördelningen i och med att lagen inte anger yrkesbenämningar eller behörighet. Arbetsgivarna kan själva bestämma benämningarna på tjänster och befattningar och ange anknytande utbildnings- och behörighetskrav.

Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat en rekommendation om uppgiftsstrukturen inom socialvården. Den har dock inte haft tillräckligt stor styreffekt. För att generera tillräckligt stor styreffekt innehåller lagförslaget ett bemyndigande att utfärda förordning. Ministeriet ska kunna styra utvecklingen i uppgiftsstrukturen mer heltäckande. Utskottet understryker att uppgiftsstrukturerna och arbetsfördelningen för den yrkesutbildade personalen måste effektiviseras och att personalens kompetens bör inriktas bättre på att tillgodose klienternas servicebehov.

Enligt 7 § ska en person som i Finland har avlagt högre högskoleexamen där det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne, också i fortsättningen ha rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Lagförslaget utvidgar inte rätten att utöva socialarbetaryrket till personer med högre yrkeshögskoleexamen.

På senare år har arbetsfördelningen mellan socialarbetare och socionomer förtydligats en aning, men variationen är fortfarande stor. För att socialvården ska bli effektivare behövs det mer samordning av den breda kompetens som finns bland yrkesgrupperna. Redan i många år har arbetslivet på flera sätt dragit nytta av den kompetens som personer med högre yrkeshögskoleexamen besitter, och den trenden bör backas upp. Den nya socialvårdslagen tillåter att personer med socionomexamen (YH) och högre socionomexamen (YH) arbetar i olika arbetsuppgifter inom socialservicen. För att utveckla uppgiftsstrukturen och arbetsfördelningen är det dock bäst att de arbetsuppgifter som kräver de svåraste besluten innehas av socialarbetare.

Översyn av lagstiftningen

Yrkesbenämningen specialsocialarbetare ingår inte i lagförslaget. Bestämmelser om specialiseringsutbildning trädde i kraft den 1 januari 2015. Enligt vad utskottet har erfarit går det i dag inte att lägga fast utbildningskraven för rätt för specialsocialarbetare att utöva sitt yrke. Behovet av ändrad lagstiftning bör bedömas senare, anser utskottet.

Den kompetens som krävs av yrkesutbildad personal inom socialvården påverkas bland annat av reformen av socialvårdslagen, förändringarna i högskoleutbildningen och den yrkesinriktade utbildningen och de kompetenskrav som aktualiseras när social- och hälsovården integreras. När lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården bereddes, vägde man in bestämmelserna i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Efter integreringen av social- och hälsovården kan lagarna därför slås samman till en lag om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Utskottet välkomnar detta.

I fortsättningen kommer en del av närvårdarna att vara registrerade i registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och andra i registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. Tillsyns- och påföljdssystemet är trots det snarlika. Också detta talar för ett enda register över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården.

Information

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016. Den yrkesutbildade personalen inom socialvården och kommunerna måste informeras rikstäckande och regionalt och i god tid innan lagen träder i kraft hur rätt att utöva yrke och rätt att använda yrkesbeteckning ansöks och beviljas, påpekar utskottet. Vidare måste man försäkra sig om att de som uppfyller behörighetskraven får information om lagen och vad den kräver av dem för att så många som möjligt ska ansöka om legitimering hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, när lagen träder i kraft. På så sätt kan det säkerställas att registret så snart som möjligt blir heltäckande.

Detaljmotivering

2 §. Tillämpningsområde.

Paragrafen måste ändras eftersom den gamla socialvårdslagen upphävs genom lag den 1 april 2015. Paragrafen behöver inte ange tillämpningsområdet enligt de yrkesutbildade personernas uppgifter. I stället föreslår utskottet att lagen tillämpas på alla yrkesutbildade personer inom socialvården som är anställda hos ett offentligt samfund eller en privat aktör eller som är självständiga yrkesutövare.

3 §. Yrkesutbildade personer inom socialvården.

Utskottet föreslår en språklig rättelse i 1 mom. 2 punkten.

6 §. Utlämnande av uppgifter till tillsynsmyndigheterna.

Paragrafen föreskriver om skyldighet för yrkesutbildade personer inom socialvården att trots sekretessbestämmelserna på begäran lämna in "de uppgifter och utredningar som behövs för utförande av uppgifter enligt denna lag" till Valvira eller regionförvaltningsverket. De uppgifter som ska lämnas in specificeras inte på ett uttömmande sätt och det krävs inte heller att de ska vara nödvändiga för ett visst syfte, säger grundlagsutskottet i sitt utlåtande. Därför bör bestämmelserna preciseras och säga ut att informationen ska vara nödvändig. Grundlagsutskottet påpekar att nödvändighetsfrågan i detta sammanhang avser om uppgifterna är nödvändiga för att bedöma om en person har rätt att enligt lagen arbeta som yrkesutbildad person inom socialvården eller inte. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att paragrafen kompletteras på det sätt som grundlagsutskottet föreslår.

12 §. Rätt att tillfälligt vara verksam inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke.

Utskottet föreslår att paragrafen föreskriver särskilt om socialarbetare och andra legitimerade yrkesutbildade personer som utövar sitt yrke tillfälligt. I 1 mom. föreslår utskottet att det ska vara tillåtet för personer som studerar till socialarbetare att tillfälligt arbeta som socialarbetare i högst ett år om de har avlagt både ämnesstudierna och praktik i socialt arbete. Vidare föreslår utskottet att de studerande ska utöva yrket under ledning och översyn av en utexaminerad socialarbetare.

Vidare gäller 2 mom. andra legitimerade yrkesutbildade personer inom socialvården som arbetar i yrket tillfälligt. Momentet motsvarar innehållsligt propositionen.

I paragrafen motsvarar 3 mom. den bestämmelse som finns i slutet av 1 mom. i propositionen.

20 §. Påföljder av felaktigt förfarande.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att de kriterier som ger Valvira rätt att meddela en påföljd för felaktigt förfarande är alltför ospecificerade. Det här gäller i synnerhet skrivningen i 2 punkten att en persons "yrkesskicklighet ska anses otillräcklig" och kravet i 3 punkten att personen "annars handlar felaktigt vid utövningen av yrket". Det finns anledning att precisera 2 punkten med en kvalifikativ bestämning, såsom "klart" eller på något liknande sätt som mer exakt klargör syftet med bestämmelsen. Den föreslagna 3 punkten är så vag att social- och hälsovårdsutskottet bör överväga att ändra den så att exempelvis uttrycket "väsentligen" fogas till bestämmelsen eller att det felaktiga i utövningen av yrket på något sätt binds till konsekvenserna. Vidare anser grundlagsutskottet att det av 20 § bör framgå att de lindrigare påföljderna ska tilllämpas i första hand för att kravet på proportionalitet ska uppfyllas. I den föreslagna formen jämställer bestämmelsen påföljder vars verkningar skiljer sig avsevärt från varandra, till exempel att meddela närmare bestämmelser eller frånta någon rätten att utöva yrket, genom att förutsättningarna för att meddela dem jämställs. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att paragrafen kompletteras med ett nytt 4 mom. med den bestämmelse som grundlagsutskottet föreslår.

23 §. Temporära säkerhetsåtgärder.

Utskottet föreslår att villkoren för att Valvira ska få begränsa rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person eller förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket preciseras. Utskottet föreslår att "vid behov" ändras till "när klientsäkerheten kräver det".

26 §. Återställande av rätt att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning.

Paragrafen gäller återställande av rätt att utöva yrke, slopande av begränsningar av denna rätt och återställande av rätt att använda yrkesbeteckning. Grundlagsutskottet påpekar att bestämmelsen bara gäller möjligheten att ansöka om återställande av rätt eller slopande av begränsningar, inte alls Valviras befogenheter i dessa frågor. Därför bör bestämmelsen ändras så att Valviras befogenheter att på ansökan återställa rätten att utöva yrke eller att använda yrkesbeteckning och att slopa begränsningar av rätten framgår. Dessutom bör villkoren för att myndigheten ska kunna fatta besluten framgå. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att paragrafen kompletteras på det sätt som grundlagsutskottet föreslår.

27 §. Rätt för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket att få uppgifter.

Paragrafen föreskriver om rätten för Valvira och regionförvaltningsverket att få sekretessbelagda uppgifter av de myndigheter och privata som räknas upp i paragrafen. Grundlagsutskottet anser att eftersom rätten att få uppgifter gäller uppgifter som omfattas av skyddet av privatlivet och som delvis också är av känslig natur, bör rätten begränsas på samma sätt som i 6 §. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att rätten att få information avgränsas till nödvändiga uppgifter och utredningar.

32 §. Ikraftträdande.

Utskottet föreslår en språklig precisering i 1 mom. i den finska versionen. Ändringen påverkar inte den svenska texten. Vidare föreslår utskottet att paragrafen får ett nytt 4 mom., som föreskriver att personer som uppfyller behörighetsvillkoren i den gällande lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och förordningar som har utfärdats med stöd av den uppfyller utbildningskraven enligt denna lag för att beviljas rätt att utöva yrket och få sin rätt att använda yrkesbeteckning registrerad. Bestämmelsen behövs för att det inte ska uppstå oklarheter kring situationen för yrkesutbildade personer som uppfyller behörighetskraven. Dessutom görs en teknisk ändring i rubriken i den svenska lagtexten.

Lagförslag 2

6 §. Utlämnande av uppgifter.

Paragrafen gäller myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter till Valvira. Rätten bör begränsas på samma sätt som i 6 § i lagförslag 1 eftersom rätten att få uppgifter gäller uppgifter som omfattas av skyddet av privatlivet och som delvis också är av känslig natur, påpekar grundlagsutskottet. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår att rätten att lämna ut information avgränsas till nödvändiga uppgifter och utredningar.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslagen med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

förkastar åtgärdsmotion AM 41/2012 rd.

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om yrkesutbildade personer inom socialvården

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

(Som i RP)

2 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på yrkesutbildade personer inom socialvården som är anställda hos ett samfund som utför offentliga uppdrag eller en privat aktör och på yrkesutbildade personer inom socialvården som är självständiga yrkesutövare.

3 §

Yrkesutbildade personer inom socialvården

Yrkesutbildade personer inom socialvården är

(1 punkten som i RP)

2) de som med stöd av denna lag har rätt att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning).

(2 och 3 mom. som i RP)

4 och 5 §

(Som i RP)

6 §

Utlämnande av uppgifter till tillsynsmyndigheterna

Oberoende av sekretessbestämmelserna är en yrkesutbildad person inom socialvården skyldig att på begäran lämna Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att de ska kunna sköta sina uppgifter enligt denna lag.

2 kap.

Rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården

7—11 §

(Som i RP)

12 §

Rätt att tillfälligt vara verksam inom socialvården i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke

Den som studerar för att bli socialarbetare och med godkänt resultat har avlagt ämnesstudierna och praktik i socialt arbete kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i socialarbetaryrket. Den studerande ska arbeta under ledning och översyn av en utexaminerad socialarbetare. (Nytt)

Den som studerar för att bli legitimerad som yrkesutbildad person i ett annat yrke eller har avlagt en för det sociala området lämplig högskoleexamen och som har tillräckliga förutsättningar för att vara verksam i yrket kan tillfälligt i högst ett år vara verksam i yrket som legitimerad yrkesutbildad person. (Utesl.)

I fråga om den som tillfälligt är verksam i en legitimerad yrkesutbildad persons yrke iakttas då i tillämpliga delar det som i denna lag föreskrivs om yrkesutbildade personer inom socialvården. Närmare bestämmelser om villkoren för att tillfälligt vara verksam i ett yrke som legitimerad yrkesutbildad person får utfärdas genom förordning av statsrådet.

(4 och 5 mom. som 2 och 3 mom. i RP)

13 och 14 §

(Som i RP)

3 kap.

Styrning av och tillsyn över yrkesutbildade personer inom socialvården

Allmänna bestämmelser

15 §

(Som i RP)

16 §

Centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården

(1 mom. som i RP)

I registret införs följande uppgifter:

(1—3 punkten som i RP)

4) (Som i RP. Utskottets ändringsförslag påverkar inte den svenska texten.)

(3 mom. som i RP)

17—19 §

(Som i RP)

20 §

Påföljder av felaktigt förfarande

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan meddela en yrkesutbildad person inom socialvården en påföljd för felaktigt förfarande, om den yrkesutbildade personen

(1 punkten som i RP)

2) utför uppgifter för vilka hans eller hennes utbildning eller yrkesskicklighet ska anses klart otillräcklig,

3) annars handlar väsentligen felaktigt vid utövningen av yrket.

(2 och 3 mom. som i RP)

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan vidta åtgärder enligt 2 mom. 2 och 3 punkten bara om en yrkesutbildad person har gjort sig skyldig till allvarligt felaktigt förfarande eller allvarligt försummat sina uppgifter och lindrigare påföljder inte har resulterat i att personen har åtgärdat bristerna. (Nytt)

21 och 22 §

(Som i RP)

23 §

Temporära säkerhetsåtgärder

Vid behandlingen av ärenden som avses i 19—22 § kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården när klientsäkerheten kräver det temporärt begränsa rätten att utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person eller förbjuda en legitimerad yrkesutbildad person att utöva yrket eller temporärt förbjuda en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården.

24 och 25 §

(Som i RP)

26 §

Återställande av rätt att utöva yrke eller av rätt att använda yrkesbeteckning

Om en yrkesutbildad person inom socialvården för viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket eller om denna rätt har begränsats eller om han eller hon har förbjudits att använda en yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom socialvården, ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan återställa rätten att utöva yrket, slopa begränsningen av denna rätt eller återställa rätten att använda en yrkesbeteckning, när den omständighet som ledde till att rätten att utöva yrket fråntogs eller begränsades eller användningen av yrkesbeteckningen förbjöds inte längre föreligger. Till ansökan ska den sökande foga en utredning över att den omständighet som avses i detta moment inte längre föreligger.

4 kap.

Särskilda bestämmelser

27 §

Rätt för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket att få uppgifter

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket har rätt att oberoende av sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter, en samkommuns myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, verksamhetsenheter inom social- och hälsovården, Patientförsäkringscentralen och apoteken på begäran avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för att utföra uppgifter enligt denna lag.

28—31 §

(Som i RP)

32 §

Ikraftträdande (utesl.)

(1 mom. som i RP)

En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) och den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av den lagen, har rätt att i enlighet med bestämmelserna i nämnda lag vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med denna lag. Rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till dess att hans eller hennes ansökan om legitimering som yrkesutbildad person i enlighet med denna lag har avgjorts, dock högst till och med den 31 december 2017. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården ska avgöra ansökan om att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person senast inom sex månader från det att den lämnades in.

(3 mom. som i RP)

Den som när denna lag träder i kraft uppfyller behörighetsvillkoren i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och den förordning som har utfärdats med stöd av den, uppfyller de utbildningskrav som denna lag ställer för att rätt att utöva yrket ska kunna beviljas och rätt att använda yrkesbeteckning ska kunna registreras. (Nytt)

_______________

2.

Lag

om ändring av lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008) 2 § 1 mom. 1 punkten, 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom., sådana de lyder, 2 § 1 mom. 1 punkten i lag 927/2011 samt 3 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lag 1068/2009, som följer:

2 och 3 §

(Som i RP)

6 §

Utlämnande av uppgifter

Statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga sammanslutningar, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, patientskadenämnden, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, sammanslutningar eller inrättningar som bedriver service- eller sjukvårdsverksamhet, producenter av privat socialservice och apoteken är skyldiga att på begäran avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna ge verket de upplysningar och utredningar som är nödvändiga för att utföra de uppgifter som avses i 2 §.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Ikraftträdandebestämmelsen

(Som i RP)

_______________

Helsingfors den 5 mars 2015

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Juha Rehula /cent
  • vordf. Anneli Kiljunen /sd
  • medl. Outi Alanko-Kahiluoto /gröna
  • Ari Jalonen /saf
  • Johanna Jurva /saf
  • Merja Kuusisto /sd
  • Sanna Lauslahti /saml
  • Merja Mäkisalo-Ropponen /sd
  • Hanna Mäntylä /saf
  • Mikael Palola /saml
  • Terhi Peltokorpi /cent
  • Hanna Tainio /sd
  • Erkki Virtanen /vänst
  • ers. Aila Paloniemi /cent

Sekreterare var

utskottsråd Eila Mäkipää