Motivering

Att höja priserna på tobaksprodukter är det allra effektivaste enskilda sättet att minska rökning. När priset höjs genom ändringar i beskattningen minskar antalet nya rökare och antalet rökta cigarretter medan de som slutar röka blir allt fler. Utskottet ser positivt på att regeringen i motiven redogör både för de hälsoskador som rökning förorsakar och för prisets inverkan på konsumtionen av tobaksprodukter.

EU-länderna Förenade kungariket, Frankrike, Sverige och Tyskland har av hälsopolitiska skäl infört höga priser på tobaksprodukter. I Irland, Norge och Förenade kungariket är priserna nästan dubbla jämfört med i Finland. Även om resandeinförseln och andelen tobaksprodukter som köps illegalt eller på den svarta marknaden har kunnat öka betydligt har de här länderna ansett att de hälsopolitiska fördelarna är klart större än nackdelarna. Utskottet anser att regeringens förslag att höja tobaksaccisen är lämpligt i nuläget och ur hälsopolitisk synvinkel ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att tobaksaccisen fortsatt höjs måttligt de kommande åren i enlighet med målen för att främja hälsan.

Hos oss är skattesatsen på cigarretter nu 57 procent av detaljhandelspriset, alltså densamma som den fastställda miniminivån i EU. Även om priserna på tobaksvaror de senaste åren har stigit i takt med konsumentpriserna har realpriset på tobak förblivit detsamma eller rentav sjunkit. Efter de föreslagna skattehöjningarna kommer priset på billiga cigarretter att stiga med uppskattningsvis 9 procent och på dyrare cigarretter med ca 6,5 procent. Priset på en cigarrettask i den mest efterfrågade prisklassen kommer att stiga med uppskattningsvis 29 cent. Intäkterna av tobaksaccisen uppskattas bli ca 650 miljoner euro 2009 (en ökning med 35 miljoner euro). Utskottet anser att den föreslagna värderelaterade accishöjningen är motiverad eftersom den bidrar till den mekanism som gör att skatten stiger när detaljhandelspriserna stiger.

Den statistikförda konsumtionen väntas sjunka med ungefär 5 procent efter skattehöjningen, men den totala konsumtionen kommer uppskattningsvis att sjunka med bara 2,5 procent på grund av att resandeinförseln ökar. Så som det står i motiven är det svårt att uppskatta de kostnader som tobaksrökningen medför. Enligt beräkningar gjorda av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården förorsakar rökningen årliga kostnader på ca 250 miljoner euro för sjukhusvård och öppen vård. Exempelvis lider ca 200 000 personer av obstruktiv lungsjukdom i Finland. Dessutom förorsakar rökningen kostnader för sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och förtida dödsfall.

Tobaksaccisen på cigarretter som man rullar själv är med avseende på eurobeloppet lägre än på industriellt tillverkade cigarretter. Exempelvis är accisen (10—11 cent) på en fabrikstillverkad cigarrett med medelpris dubbel jämfört med accisen (5—6 cent) på en cigarrett i samma prisklass som man rullar själv. Tjär- och nikotinhalterna i rulltobak är inte begränsade eller övervakade och behöver inte uppges på förpackningen. Dessutom kan det tänkas att det kommer in en större mängd skadliga ämnen i organismen via rulltobak eftersom man använder en större mängd tobak och kanske utan filter. Därför anser utskottet att accisen på rulltobak med fördel bör höjas med 25 procent, alltså betydligt mer än på cigarretter. Trots det kommer prisskillnaden mellan rulltobak och fabrikstillverkade cigarretter att förbli stor och bör därför i fortsättningen ytterligare minskas.

Om accishöjningen särskilt gäller billiga tobaksvaror påverkas framför allt rökningen bland unga, eftersom dessa lättare börjar röka och blir beroende av tobak om tobaksvarorna är billiga. Till skillnad från rökningen bland vuxna har rökningen bland unga inte minskat i någon betydande grad hos oss. I europeisk jämförelse röker finländska ungdomar fortfarande mer än i genomsnitt och börjar röka som relativt unga.

Rökning är ett hälsoproblem främst bland de lägst utbildade och personer med den lägsta socioekonomiska statusen. Skillnaden syns också i rökningen bland unga. Enligt propositionen röker 41 procent av de yrkesstuderande dagligen, medan motsvarande andel av gymnasieeleverna är bara 13 procent. Utskottet framhåller att vi måste motarbeta rökning bland unga på alla tänkbara sätt, eftersom det då effektivast går att påverka rökningen bland hela befolkningen. Metoder som har ekonomiska konsekvenser bidrar till effekterna av hälsofostran, reklamförbud och åldersgränser.

Enligt 27 § i lagen om åtgärder för att inskränka tobaksrökning ska minst 0,45 procent av tobaksaccisens avkastning användas för bekämpning av tobaksrökning, för hälsofostran samt för sådan forskning, uppföljning och verksamhet för inskränkande av tobaksrökning som stöder hälsofostran. I budgeten för 2009 föreslås 9,3 miljoner euro i anslag för att främja hälsan. Utskottet noterar att det finns skäl att bevaka hur anslaget räcker till och om det särskilt används för att minska rökning.