Motivering

Den nya lagen om allmänt bostadsbidrag förenklar och förtydligar systemet med stöd till boende. Propositionen bygger på ett förslag från kommittén för en reform av den sociala tryggheten (den s.k. Sata-kommittén). Lagförslaget tar hänsyn till att regeringsprogrammet höjer det högsta beloppet för boendeutgifterna med 50 euro och sänker självrisken med 8 procent. I propositionen ingår också den höjning av taket för boendeutgifter som gjorts i år i bidragskriterierna plus det skyddade belopp på 300 euro för förvärvsinkomster som ingår i regeringens strukturpolitiska beslut. Lagen om bostadsbidrag för pensionstagare förtydligas bland annat med att barnfamiljer som har fått bostadsbidrag för pensionstagare flyttas över till det allmänna bostadsbidraget. Social- och hälsovårdsutskottet anser propositionen lämplig och tillstyrker lagförslagen.

I det nuvarande systemet påverkas bostadsbidraget av hyra, area och läge, men också av bostadens egenskaper, till exempel det år den blev klar eller byggdes om, uppvärmningssystem och utrustningsstandard. Enligt modellen med totalhyra påverkas det högsta godtagbara beloppet för boendeutgifter bara av bostadens läge och antalet personer i hushållet. Det är viktigt att ändringarna förenklar systemet, gör det lättare att bevilja bostadsbidrag och ger de boende större möjligheter att välja bostad. Systemet förtydligas också av att självrisken bestäms linjärt och inte utifrån tabeller som nu. Självrisken stiger alltid till 40 procent av de inkomster som överstiger inkomstgränsen för bostadsbidrag till fullt belopp, men med avdrag för antalet personer och typ av personer i hushållet.

Med avseende på ett tydligt och öppet system är det viktigt att inkomstbegreppet samordnas med inkomstbegreppet för andra liknande förmåner. I samband med det skyddade beloppet (300 euro) för utkomstskydd för arbetslösa påpekade utskottet att också bostadsbidraget ses över för att ge bättre möjligheter till extra inkomster eftersom behovet av utkomststöd då minskar betydligt. De flesta som får utkomststöd får också arbetsmarknadsstöd och/eller bostadsbidrag (ShUB 24/2013 rd). Det är viktigt att förvärvsinkomst-avdraget på 300 euro införs i samband med den här genomgripande reformen, anser utskottet.

Vidare är det positivt att inkomstgränsen höjs till 400 euro, likaså att minderåriga barns inkomster och vårdarvodet till stöd för närståendevård inte ska räknas in i hushållens inkomster. Sysselsättningsmöjligheterna kan i vissa fall underlättas av att bidragstagarna får ha ändrade inkomster en månad innan bostadsbidraget ses över. Det är dessutom motiverat att, som regeringen föreslår, egendom inte räknas in eftersom utredningarna av egendom bara har försvårat ansöknings- och beviljandeprocessen, och bostadsbidraget i själva verket sällan har påverkats av egendom.Enligt propositionen har målet varit att de strukturella förändringarna ska vara så kostnadsneutrala som möjligt. Utgifterna för bostadsbidrag ökar med sammanlagt omkring 68 miljoner euro till följd av justeringarna i lagförslaget och den höjning av hyrestaket som togs in i regeringsprogrammet. Bidragskriterierna kan behålla sitt reella värde tack vare att de tas in i lag och kopplas till index. I sina ramkalkyler av utgifterna för bostadsbidrag har regeringen tagit hänsyn till att taket för boendeutgifter årligen ska justeras efter den genomsnittliga ändringen i hyrorna och inte efter folkpensionsindex. Utskottet påpekar att många som får bostadsbidrag också behöver utkomststöd.

Enligt propositionen kommer ungefär 73 procent av bidragstagarna att få högre eller oförändrat bostadsbidrag, medan cirka 27 procent får lägre bidrag. Överlag är ändringarna ändå små. Ett av målen med reformen har varit att särskilt värna om de fattigaste barnfamiljerna. Om barnfamiljerna får högre bostadsbidrag tack vare den nya självrisken, stiger bidraget i de flesta fall med 36 euro. Enligt motiven till propositionen är andelen hushåll som har större boendeutgifter är det föreslagna taket störst bland små hushåll. Bland hushållen med en eller två personer är det mer än 70 procent som överskrider det nya taket för hyresutgifter. De föreslagna hyrestaken är fortfarande lägre än hyrestaken för utkomststöd, särskilt i tillväxtcentra där hyrorna är höga och de höga boendekostnaderna gör det svårt för låginkomsttagare att klara sig ekonomiskt. Även om något fler hushåll ingår i det nya taket för boendeutgifter än enligt det nuvarande systemet, är det en betydande del av bidragstagarna som fortfarande har en sådan del av boendeutgifterna som inte ingår i bostadsbidragssystemet, utan den måste i stället finansieras med utkomststöd.

Också i detta sammanhang vill social- och hälsovårdsutskottet betona att de primära förmånerna bör vara så höga att utkomststöd, som kommer i sista hand, bara behövs i undantagsfall och att hjälpbehovet bara är kortvarigt. Enligt regeringen är det svårt att bedöma hur utgifterna för utkomststöd kommer att påverkas av reformen, men sammantaget sett bedöms reformen inte påverka utgifterna i någon större omfattning. Det måste utvärderas hur reformen fungerar och vilka konsekvenser den har för olika grupper av bidragstagare, särskilt för ensamboende, och deras behov av utkomststöd. I förekommande fall måste nödvändiga åtgärder vidtas för att revidera lagstiftningen, framhåller utskottet.