DETALJMOTIVERING

Instruktion för Folkpensionsanstaltens fullmäktige

1 §. Mandattid.

Den nya bestämmelsen i 1 § anger när fullmäktigeledamöternas mandattid börjar och slutar. I 4 § lagen om Folkpensionsanstalten föreskrivs om val av fullmäktige och om antagande av instruktion. Enligt 2 mom. i samma paragraf tillsätts fullmäktige under valperiodens första riksmöte för hela valperioden. För tydlighetens föreslås i instruktionen för fullmäktige en bestämmelse om att ledamöternas mandattid börjar när riksdagen har valt dem till uppdraget och slutar när valperioden löper ut.

2 §. Konstituering.

I paragrafen ingår sakligt sett samma bestämmelse om val av ordförande och vice ordförande för fullmäktige och om sammankallande av det första mötet som i den nuvarande instruktionen. Bestämmelsen motsvarar 17 § i riksdagens arbetsordning om konstituering av utskotten, där det i 5 mom. sägs att det som bestäms om konstituering av riksdagens utskott tillämpas vid konstituering av riksdagens övriga organ.

Vid val av ordförande och vice ordförande tillämpas valstadgan för riksdagen (), om inte fullmäktige enhälligt beslutar något annat. Enligt 1 § i valstadgan tillämpas valstadgan bl.a. vid val av utskott, kanslikommission och andra kollegiala organ som väljs av riksdagen. Valstadgans 5 § föreskriver att personval skall förrättas med slutna sedlar. I paragrafen föreslås också en bestämmelse om att riksdagen skall informeras om resultatet av valet.

Som i den gällande instruktionen kan fullmäktige enligt 2 mom. utse ett arbetsutskott inom sig för att bereda de ärenden som skall behandlas vid fullmäktiges sammanträde. I praktiken har fem fullmäktige deltagit i utskottet, som letts av fullmäktiges ordförande. Nu skrivs det också ut i paragrafen att fullmäktiges ordförande är ordförande i arbetsutskottet. Det finns ingen anledning att nämna hur många medlemmar arbetsutskottet har, utan fullmäktige bör själva tillåtas avgöra frågan utgående från den rådande situationen.

3 §. Uppgifter.

Paragrafen har en förteckning över fullmäktiges uppgifter. De grundläggande bestämmelserna om fullmäktiges uppgifter lyftes delvis omarbetade över från folkpensionslagen till 5 § lagen om Folkpensionsanstalten. Regleringen hade kompletterats med bestämmelser i den nuvarande instruktionen. Den föreslagna nya paragrafen stämmer överens med den gällande regleringen.

4 §. Sammanträden.

I paragrafen bestäms hur fullmäktige kallas till sammanträde och vilket förfarandet är om en fullmäktigeledamot eller ordföranden är förhindrad att delta i ett sammanträde eller är jävig att behandla en fråga. Bestämmelserna om sammankallning motsvarar i sak den gällande instruktionen. Enligt 1 mom. är det fullmäktiges ordförande som kallar fullmäktige till sammanträde och sammanträde skall alltid hållas om arbetsutskottet eller minst fyra fullmäktigeledamöter eller Folkpensionsanstaltens styrelse föreslår det. I den gällande instruktionen nämns också Folkpensionsanstaltens förstärkta styrelse, men detta organ stryks i och med att det har upphävts genom lagen om Folkpensionsanstalten.

Enligt 2 mom. träder en suppleant i stället för en fullmäktigeledamot, om denne är jävig att behandla en fråga eller är förhindrad att delta i ett sammanträde. Den nuvarande instruktionen föreskriver samma förfarande om en ledamot har avgått. På denna punkt föreslås att suppleanten skall ersätta ledamoten tills fyllnadsval förrättas i enlighet med 13 § i valstadgan för riksdagen. Tydligheten kräver att det av paragrafen framgår att en ny person skall väljas i stället för en ledamot som avgått och att suppleanten sitter kvar tills detta skett, men inte längre.

Om såväl ordföranden och vice ordföranden är jäviga eller har förhinder fungerar enligt den gällande instruktionen den till åren äldsta fullmäktigeledamoten som ordförande under den tid hindret fortbestår. På denna punkt är reglerna andra i den nya instruktionen. Sammanträdespraxis för riksdagens utskott ändrades genom riksdagens nya arbetsordning, som trädde i kraft den 1 mars 2000. Enligt arbetsordningens 17 § 4 mom. väljs en tillfällig ordförande om ordföranden och vice ordföranden är jäviga eller har förhinder.

Riksdagsutskottens sammanträdespraxis har visat att det är förnuftigare med tanke på behandlingen av ärendena att låta organet självt välja sig en ordförande i situationer av detta slag, eftersom det då är möjligt att välja den för uppdraget och situationen lämpligaste personen. Inte heller fullmäktiges verksamhet motiverar att hålla fast vid den gamla regleringen, som på förhand bestämmer vem som skall vara ordförande. Därför föreslås i 4 § 3 mom. en bestämmelse lik 17 § i riksdagens arbetsordning att det väljs en tillfällig ordförande för fullmäktige om såväl ordföranden som vice ordföranden är förhindrad att delta i ett sammanträde eller är jävig att behandla ett ärende.

5 §. Beslutsfattande.

I paragrafen föreskrivs när ett fullmäktigsammanträde är beslutfört. Bestämmelsen motsvarar 5 § i den gällande instruktionen, som säger att det krävs att minst åtta ledamöter är närvarande för att fullmäktige skall vara beslutföra. Som beslut gäller den mening som majoriteten omfattar. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst, utom vid val då lotten avgör. Reglerna motsvarar de regler som tillämpas i riksdagens fackutskott och det finns ingen anledning att ändra på systemet.

6 §. Protokoll.

Alldeles som i den gällande instruktionen stadgas i 6 § om protokoll för fullmäktiges sammanträden och om justering av protokollet.

7 §. Funktionärer.

Enligt denna paragraf kan fullmäktige anta en sekreterare och andra nödvändiga funktionärer, en bestämmelse som också finns i den gällande instruktionen. I 3 § lagen om Folkpensionsanstalten sägs att anstaltens förvaltningsorgan är fullmäktige och styrelsen. Eftersom fullmäktiges uppgift är att övervaka anstaltens förvaltning och verksamhet, är det befogat att de själva utser sekreteraren och de övriga funktionärerna.

8 §. Undertecknande av handlingar.

I paragrafen finns liknande bestämmelser som i den nuvarande instruktionen om undertecknande av expeditioner och andra handlingar som utfärdas på fullmäktiges vägnar.

9 §. Arvoden.

I 11 § i den gällande instruktionen bestäms att en fullmäktigeledamot får ett årligt arvode av Folkpensionsanstaltens medel. Arvodet är en femtondedel av det årsarvode som för tillfället betalas till en riksdagsman enligt lagen om riksdagsmannaarvode (). Till ordföranden betalas dessutom ett årligt arvode, som utgör en fjärdedel av arvodet till en ledamot. Vidare betalas till ledamöterna för varje sammanträde i arvode en fjärdedel av månadsarvodet.

Det grundarvode ledamöterna får per år uppgår till 3 900 euro (ca 23 188 mk). Om man lägger till arvodena för 12 sammanträden kommer man till 4 872 euro (ca 28 968 mk) per ledamot. Årsarvodet till ordföranden är 4 872 euro (ca 28 968 mk) plus sammanträdesarvoden.

När instruktionen för riksdagens bankfullmäktigeledamöter och instruktionen för statsrevisorerna förnyades 2000 höjdes arvodena för såväl bankfullmäktige som statsrevisorer genom att betalningsgrunderna ändrades. Bankfullmäktigeledamöterna får med stöd av 7 § i sin instruktion ett årsarvode som uppgår till en trettondedel av det årsarvode med samtliga tidsbestämda höjningar som enligt lagen betalas till riksdagsledamöterna. Dessutom får de för varje sammanträde ett sammanträdesarvode som uppgår till en tredjedel av månadsarvodet. Ordföranden och vice ordföranden får därtill ett årsarvode som för ordföranden är hälften och för vice ordföranden en femtedel av bankfullmäktigeledamöternas årsarvode. Grundarvodet för en bankfullmäktigeledamot är 4 502 euro (ca 26 768 mk) om året.

Enligt 15 § i instruktionen för statsrevisorerna får statsrevisorerna ett årsarvode som uppgår till en sjättedel av riksdagsledamöternas lagfästa arvode. Dessutom får ordföranden och vice ordföranden ett årsarvode som är hälften respektive en tredjedel av statsrevisorernas årsarvode. Statsrevisorerna får inget särskilt sammanträdesarvode. Därmed uppgår statsrevisorernas årsarvode till 9 755 euro (ca 58 000 mk). Statsrevisorerna har numera en avgjort större arbetsbörda än bankfullmäktigeledamöterna och Folkpensionsanstaltens fullmäktige, om man går efter antalet sammanträden. Statsrevisorerna har under de senaste åren sammanträtt i genomsnitt 35 gånger årligen och tecken tyder på att takten ökar. Dessutom har revisorerna gjort ca 40 övervakningsbesök på myndigheter, vilket ger inemot 80 möten årligen i arbetets tecken.

Till följd av instruktionsreformerna får Folkpensionsanstaltens fullmäktige ett lägre arvode än medlemmarna i de två andra organen som riksdagen utser. För att arvodespraxis skall bli enhetligt föreslås att Folkpensionsanstaltens fullmäktige skall få ett årsarvode som uppgår till en trettondedel av det lagfästa årsarvode med samtliga tidsbestämda höjningar som betalas till riksdagsledamöterna. Precis som för riksdagens bankfullmäktige är det motiverat att låta också antalet sammanträden påverka arvodesbeloppet. Det betyder att det sammantagna arvodet fortfarande skulle bestå av ett grundarvode, som delvis är beroende av arbetsbördan mätt efter antalet sammanträden. I paragrafen nämns också uttryckligen att riksdagsmannaarvodet med samtliga tidsbestämda höjningar ligger till grund för arvodet.

Extraarvodet till ordföranden föreslås bli höjt genom att ordföranden får grundarvodet plus ett arvode som uppgår till hälften av fullmäktigarvodet, alldeles som ordförandena i de två andra organen. Enligt den gällande instruktionen för Folkpensionsanstaltens fullmäktige har vice ordföranden inte fått något extraarvode. För enhetlighetens skull och med modell från instruktionen för bankfullmäktigeledamöterna föreslås att vice ordföranden får en femtedel av fullmäktiges årsarvode.

Om en fullmäktigeledamot under en månad inte deltagit i ett enda av fullmäktiges sammanträden, får han eller hon enligt 2 mom. inget arvode får den månaden. När en suppleant har deltagit i ett sammanträde, delas arvodet för den månaden mellan fullmäktigen och suppleanten i den proportion de deltagit i sammanträdena. Samma bestämmelse ingår i 11 § i den gällande instruktionen.

Enligt 3 mom. betalas fullmäktigarvodet från början av den månad då fullmäktigeledamoten valts till sitt uppdrag till utgången av den månad då hans eller hennes mandattid löper ut. Bestämmelsen skrivs in i instruktionen för tydlighetens skull.

Fullmäktige och suppleanter får därtill enligt 4 mom. för varje sammanträde som fullmäktige och arbetsutskottet håller ett sammanträdesarvode som uppgår till en tredjedel av månadsarvodet enligt 1 mom. I dag är arvodet en fjärdedel av månadsarvodet. Arbetsutskottet nämns i momentet av tydlighetsskäl. I praktiken har sammanträdesarvode betalts också för arbetsutskottets sammanträden.

De föreslagna ändringarna i arvoden till Folkpensionsanstaltens fullmäktigeledamöter framgår av tabellen:

	Årsarvode för fullmäktigeledamöterna	Extraarvode för ordföranden	Extraarvode för vice ordföranden	Sammanträdesarvode
För närvarande i euro	3 900	972	-	81
Förslaget euro	4 502	2 251	900	125

10 §. Övriga utgifter.

Enligt 11 § 2 mom. i den gällande instruktionen beslutar fullmäktige om sekreterarens lön och om andra utgifter. En likartad bestämmelse föreslås i 10 § 1 mom. Eftersom fullmäktige har rätt att anta en sekreterare, är det också skäl att låta dem fatta beslut om lönen.

I 2 mom. föreskrivs att ersättning för fullmäktiges resekostnader betalas enligt de grunder Folkpensionsanstalten fastställt för resekostnadsersättningar. Också dessa utgifter betalas givetvis av Folkpensionsanstaltens medel.

_______________

11 §. Ikraftträdelsebestämmelsen.

Ikraftträdelsebestämmelsens 1 mom. innehåller en sedvanlig passus om när instruktionen träder i kraft. Instruktionen föreslås träda i kraft så snart som möjligt sedan riksdagen godkänt den. Instruktionens 9 § tillämpas dock först fr.o.m. den 1 april 2003. Det innebär att de nya arvodesgrunderna inte blir tillämpliga förrän på arvodena till de fullmäktigledamöter som väljs efter riksdagsvalet.

I 2 mom. sägs det att instruktionen för folkpensionsanstalten fullmäktige, godkänd den 24 mars 1938, jämte ändringar upphävs genom den nya instruktionen.