ALLMÄN MOTIVERING
Av de fackutskott som räknas upp i 7 § 1 mom.
i riksdagens arbetsordning (40/1999) föreslås
trafikutskottet med modell från motsvarande ministerium
bli omdöpt till kommunikationsutskottet. Dessutom föreslås
arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet få heta
arbetslivs- och jämställdhetsutskottet, ett namn
som bättre speglar utskottets uppgifter. De föreslagna ändringarna är
närmast tekniska.
Inlämningstiden för budgetmotionerna i anknytning
till statsbudgeten föreslås bli förkortad från
nuvarande fjorton till tio dagar. Förslaget motiveras med
att regeringen numera lämnar budgetpropositionen ca två veckor
senare till riksdagen.
Arbetsordningens 29 § föreslås bli
kompletterad med bestämmelser om behandling i plenum av
redogörelser för bindningar från justitieombudsmannen,
biträdande justitieombudsmännen och generaldirektören
för statens revisionsverk. Principen är att dessa
utredningar skall behandlas på samma sätt i plenum
som redogörelserna för ministrarnas bindningar.
Det kan ibland uppstå situationer i riksdagens arbete
då ett ärende är så brådskande
att det inte är möjligt eller ändamålsenligt
att sammankalla talmanskonferensen. Med tanke på sådana,
rätt sällan förekommande fall föreslås
att till 6 § om talmanskonferensens uppgifter läggs
en bestämmelse om att talmannen tillfälligt får
avgöra ärenden som hör till talmanskonferensens
behörighet.
Också i 48 § om frånvaro föreslås
ett tillägg. Den nya bestämmelsen ger talmannen
rätt att exempelvis i fråga om festtillställningar
och jubileumsplenum temporärt bestämma om riksdagsledamöters
frånvaro. Dessa beslut fattas i talmanskonferensen på föredragning
av den föredragande tjänstemannen och skall föreläggas
talmanskonferensen för godkännande med det snaraste.
För att åsiktsutbytet skall bli livligare
under riksdagsdebatterna föreslås att praxis med
presentation av betänkanden utvidgas till att också den
första undertecknaren av en reservation av särskilda
skäl skall få yttra sig. Samtidigt föreslås
att också ordföranden för ett organ som
riksdagen valt eller en av organet vald representant skall få presentera
organets verksamhetsberättelse vid remissdebatten.
DETALJMOTIVERING
6 §. Talmanskonferensens uppgifter.
I 1 mom. finns en förteckning över talmanskonferensens uppgifter.
I riksdagens arbete uppstår det ibland situationer då det
inte är möjligt eller ändamålsenligt
att sammankalla talmanskonferensen för ett brådskande ärende
eller av någon annan orsak. Sådana situationer
kan uppstå exempelvis under uppehåll i plenum
eller alldeles i början av en session.
Enligt 72 § i arbetsordningen avgör talmannen
temporärt på föredragning av en tjänsteman som är
föredragande i kanslikommissionen ett ärende som
hör till kanslikommissionens behörighetsområde,
om det är så brådskande att det inte
hinner föredras för kanslikommissionen.
Med tanke på motsvarande situationer föreslås
i 6 § ett nytt 3 mom. Där föreskrivs
det att talmannen på föredragning av en tjänsteman
som är föredragande i talmanskonferensen får
avgöra ett ärende som hör till talmanskonferensens behörighetsområde,
om det är så brådskande att det inte
hinner föredras för talmanskonferensen.
Talmannen skall utöva sin befogenhet med omdöme
och bara i särskilda fall när det finns behov
av det i praktiken. Innan talmannen fattar beslutet bör
han eller hon i mån av möjlighet rådgöra
med vice talmännen.
Ett temporärt beslut skall föredras så snart som
möjligt för kanslikommissionen för godkännande.
7 §. Utskotten.
Av de i 1 mom. uppräknade fackutskotten föreslås
trafikutskottet bli omdöpt till kommunikationsutskottet
och arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet
till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.
Namnet på trafikministeriet ändrades till kommunikationsministeriet
genom statsrådets förordning om ändring
av reglementet för statsrådet (730/2000)
och statsrådets förordning om kommunikationsministeriet
(732/2000). I det sammanhanget blev också trafikministern
kommunikationsminister. Ändringarna trädde i kraft den
1 september 2000.
I allmänt språkbruk har det finska namnet
på arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet,
työ- ja tasa-arvoasiainvaliokunta, kortats ned till det mer
praktiska työ- ja tasa-arvovaliokunta. Ordledet "asiain"
används knappt alls numera. I arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottets
uppgifter och behörighet ingår allt oftare frågor
med koppling till arbetslivets alla sektorer. Namnet arbetslivs-
och jämställdhetsutskottet ger följaktligen
en bättre bild av vad utskottet sysslar med.
För en harmonisering av terminologin i grundlagen och
arbetsordning föreslås att "fackutskott" stryks
i arbetsordningen, eftersom bara arbetsordningen använder
detta ord. Däremot kan man lämpligen använda
ordet i teknisk bemärkelse när man för
att beskriva riksdagen vill göra åtskillnad mellan
stora utskottet och de övriga utskotten.
8 §. Antalet medlemmar i utskotten.
Ordet "fackutskotten" föreslås i harmoniseringssyfte bli ändrat
till "utskotten".
20 §. Motioner.
I 2 mom. anges när budgetmotioner med anledning av
en budgetproposition skall lämnas in. Enligt momentet skall
budgetmotionerna lämnas in senast klockan 12 den fjortonde
dagen efter det budgetpropositionen meddelades ha anlänt.
Inlämningstiden för budgetmotioner föreslås bli
förkortad till tio dagar. Jämfört med
tidigare avger regeringen budgetpropositionen till riksdagen cirka
två veckor senare, vilket innebär att riksdagen
i dagsläget får propositionen i början av
höstsessionen, i mitten av september. Det nya tidsschemat
tillämpades första gången hösten 2002
då ledamöterna lämnade in 1 522
budgetmotioner. Det behövs mycket tid för riksdagens centralkansli
att tekniskt behandla och för finansutskottet att genomföra
utskottsbehandlingen av en så stor mängd motioner.
Särskilt i finansutskottet påverkar senareläggningen
direkt tiden för behandlingen av budgetmotionerna.
29 §. Skrivelser om bindningar.
Paragrafen kompletteras med ett nytt 2 mom. om redogörelser
för bindningar från riksdagens justitieombudsman
och biträdande justitieombudsmän samt generaldirektören
för statens revisionsverk.
Den som valts till generaldirektör för revisionsverket
skall enligt 10 § 3 mom. i lagen om statens revisionsverk
(676/2000) ge riksdagen uppgifter som avses i 8 a § 1
mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) samt
utan dröjsmål meddela ändringar och brister
i dessa uppgifter. Med uppgifter enligt 8 a § 1 mom. i
statstjänstemannalagen avses en redogörelse för
näringsverksamhet, ägande i företag och
annan förmögenhet samt för uppgifter
utanför tjänsten, bisysslor och andra bindningar
som kan vara av betydelse vid bedömning av personens förutsättningar
att sköta de uppgifter som hör till den tjänst
som skall besättas.
En likartad skyldighet ingår i lagen om riksdagens
justitieombudsman (197/2002). I lagens 13 § 1
mom. föreskrivs att den som valts till justitieombudsman
eller biträdande justitieombudsman utan dröjsmål
skall ge en för riksdagen avsedd redogörelse för
sådan näringsverksamhet och förmögenhet
samt för sådana uppdrag och andra bindningar som
kan ha betydelse vid bedömningen av hans eller hennes verksamhet
som justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman.
Såväl i motiveringen till propositionen (RP 202/2001
rd) som i grundlagsutskottets betänkande om propositionen
(GrUB 2/2002 rd) konstateras att det är skäl
att ta in en bestämmelse om behandlingen av redogörelsen
i riksdagens arbetsordning. Detta kunde exempelvis ske genom komplettering
av 29 § i arbetsordningen. Grundlagsutskottet påpekar
i betänkandet att samma kompletteringsbehov föreligger
i fråga om uppgifter som generaldirektören för
statens revisionsverk skall lämna till riksdagen.
Skyldigheten att lämna en redogörelse gäller personer
som redan valts till uppdraget. Redogörelsen bör
lämnas utan dröjsmål, dvs. 2—3
veckor från att personen i fråga tillträtt
uppdraget. Den skriftliga redogörelsen är i princip
offentlig och uppfyller följaktligen på denna
punkt bestämmelserna om redogörelsen för
ministrarnas bindningar. Enligt förslaget föredras
redogörelsen för riksdagen och kan debatteras
i plenum men riksdagen fattar inte något beslut i saken.
Eftersom information om bindningar skall vara uppdaterad, måste ändringar
anmälas på samma sätt.
Av tillägget följer att också rubriken
för 29 § i arbetsordningen måste skrivas
om.
48 §. Frånvaro.
Till paragrafen läggs ett nytt 2 mom., enligt vilket
talmannen av särskilda skäl får avgöra
ett ärende som gäller frånvaro. I detta sammanhang
förstås med särskilda skäl situationer
som tidvis uppstår i riksdagens arbete och då det
inte är möjligt eller ändamålsenligt
att sammankalla talmanskonferensen. Talmannen skall utöva
sin befogenhet med omdöme och bara i särskilda
fall det finns behov av det i praktiken. Talmannen fattar temporärt
beslut i saken på föredragning av en tjänsteman
som är föredragande i talmanskonferensen och saken
skall så snart som möjligt föredras för
talmanskonferensen för godkännande. Av förslaget
följer att det nuvarande 2 mom. blir 3 mom.
50 §. Anföranden.
Paragrafen har regler för anföranden i plenum.
I 2 mom. räknas upp de personer som ges eller som talmannen
enligt prövning kan ge ordet för ett föredragningsanförande
före andra som begärt ordet. Dessa kompletteras
med ordföranden för ett av riksdagen valt organ
som lämnat en berättelse eller en särskild berättelse
till riksdagen eller någon annan som organet valt att föredra
berättelsen. Dessa ges ordet för ett föredragningsanförande
före andra som begärt ordet.
Avsikten är inte att utvidga kretsen av dem som har
rätt att yttra sig i plenum, utan paragrafen blir tillämplig
bara om organets ordförande eller den som organet valt
att föredra berättelsen samtidigt är
riksdagsledamot.
Dessutom kan talmannen av särskilda skäl ge också den
första undertecknaren av en reservation ordet för
ett föredragningsanförande efter de övriga
föredragningsanförandena. Med särskilda
skäl avses frågor som är viktigare än
normalt och intressanta i ett allmänt perspektiv. Avsikten är
att tillföra debatterna i plenum nya aspekter och låta
oppositionens bättre komma till tals.
Beredning av förslaget
Förslaget har i enlighet med talmanskonferensens anvisningar
tagits fram som tjänsteuppdrag vid riksdagens centralkansli.
Förslaget har diskuterats i flera olika sammanhang
och också riksdagsgruppernas kanslier har varit inkopplade.