Detaljmotivering

1. Lag om domännamn

3 §. Definitioner.

På grund av grundlagsutskottets utlåtande föreslår trafikutskottet en precisering av vad som menas med ett finländskt offentligt samfund i 5 § 3 mom. Utskottet föreslår därför motsvarande precisering i 3 § 3 punkten.

4 §. Domännamnets form och innehåll.

Enligt propositionens motivering skall ett domännamn av domännamnsadministrativa skäl ha minst tre tecken. Detta beror på att tvåbokstavskoderna är reserverade för regioner och nationer enligt den internationella ISO 3166-standarden. I motiveringen anförs inga andra domännamnsadministrativa skäl.

Enligt utredning till utskottet är påståendet i motiveringen att ISO 3166-standarden kräver tre tecken missvisande eftersom standarden inte ställer något sådant krav. Utskottet har också uppmärksamgjorts på att kravet på tre tecken i paragrafen står i strid med propositionens mål att ge företag och sammanslutningar en bredare tillgång till toppdomänen .fi i sin verksamhet. I praktiken är det möjligt att registrera en tvåbokstavskod åtminstone i Sverige, Norge, Danmark och Baltikum. För internationella företag är det viktigt att kunna utnyttja samma domännamnsstruktur i största möjliga utsträckning inom hela sitt marknadsområde. Utskottet påpekar att tvåbokstavskoder för tillfället används av bl.a. finansministeriet (vm.fi), statsrådet (vn.fi), justitieministeriet (om.fi) och VR (vr.fi), Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund (tt.fi) och Ijo kommun (ii.fi).

Utskottet anser att företag, sammanslutningar eller kommuner med ett namn som består av bara två bokstäver skall ha möjlighet att använda sitt verkliga namn också i domännamnet. Det väsentliga i all nätkommunikation är att kunderna kommer ihåg en förenings eller ett företags domännamn. Om domännamnet är något annat än den registrerade firman eller bifirman hittar kunderna inte fram till föreningens eller näringsidkarens hemsidor. Därför föreslår utskottet en sådan ändring i paragrafen att domännamnet måste bestå av minst två tecken. Men samtidigt föreslår det att Kommunikationsverket skall få bestämma att ett tillräckligt antal domännamn med två tecken ställs till Kommunikationsverkets förfogande för domännamnsadministrationens behov.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att förbudet i 4 mom. att ett domännamn inte får innehålla uttryck som strider mot "god sed" eller "allmän ordning" är alltför vagt och därför inte lämpar sig i samband med bestämmelser som reglerar utövandet av yttrandefriheten. Därför föreslår utskottet att formuleringen i momentet preciseras så att där förbjuds kränkande uttryck och uttryck som uppmanar till brottslig verksamhet i ett domännamn.

Utskottet har ändrat formuleringen i paragrafen i enlighet med detta.

5 §. Ansökan om domännamn.

Enligt motiveringen skall en ansökan om domännamn göras på en blankett som fastställts av Kommunikationsverket. I sitt utlåtande uppmärksammar grundlagsutskottet att en ansökan om domännamn på grund av 1 mom. skall göras skriftligen. Det menar att bestämmelser om detta formkrav bör utfärdas genom lag. Därför föreslår trafikutskottet att paragrafen preciseras med att en ansökan om ett domännamn i datornätet Internet skall göras på en av Kommunikationsverket fastställd blankett som skall innehålla alla behövliga uppgifter.

I sitt utlåtande påpekar grundlagsutskottet att ett domännamn enligt 3 mom. kan sökas bl.a. av "ett finländskt offentligt samfund". Utskottet understryker att sådana myndigheter som anges i motiveringen och framför allt främmande makters representationer inte brukar betraktas som finländska offentliga samfund och menar därför att formuleringen bör preciseras. Enligt utredning till utskottet är staten och kommunerna de viktigaste offentliga samfunden, men till dem räknas också bl.a. landskapet Åland och samkommuner samt Huvudstadsregionens samarbetsdelegation. Offentliga samfund är vidare Finlands evangelisk-lutherska kyrka och Finlands ortodoxa kyrkosamfund och deras församlingar. Till dem kan också räknas lagfästa sammanslutningar som Trafikskyddet, eftersom de har uppgifter av offentlig natur. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen preciseras så att där utöver finländska offentliga samfund särskilt nämns statens affärsverk, självständiga offentligrättsliga inrättningar, offentligrättsliga föreningar och främmande makters representationer.

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att det också är skäl att överväga om de läroanstalter som anges i motiveringen bör ha möjlighet att få domännamn. Med hänsyn till att kommunen som huvudman för utbildningen har rätt att få domännamn som skolan kan utnyttja anser utskottet dels på grund av ansvarsfrågorna att det inte är skäl att ge läroanstalterna egna domännamn.

Enligt föreslagna 5 mom. skall en avgift betalas för varje domännamn. Det är fråga om en statlig myndighets tjänsteåtgärd och då kräver 81 § 2 mom. i grundlagen enligt utredning till utskottet att det föreskrivs om de allmänna grunderna för avgiftens storlek genom lag. En del av de sakkunniga som utskottet hört ser bestämmelsen som ett problem eftersom där åtminstone måste hänvisas till lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Utskottet föreslår därför att det i momentet föreskrivs att avgiftens storlek bestäms utifrån lagen om grunderna för avgifter till staten och att det i ansökan skall ges en utredning om att avgiften har betalats.

Utskottet har ändrat paragrafformuleringen i enlighet med detta.

6 §. Kommunikationsverkets granskningsskyldighet.

Enligt föreslagna 6 § kan en ansökan om domännamn granskas med hjälp av ett maskinellt serviceautomationssystem. Av propositionens motivering framgår att ansökan skall göra elektroniskt och att behandlingssystemet producerar och tillhandahåller domännamnet. Det är alltså fråga om ett helautomatiskt beslutssystem. Vid utfrågningen av sakkunniga uppmärksamgjordes utskottet på att förfarandet kan kräva att regleringen övervägs med hänsyn till det grundlagstryggade rättsskyddet. I garantierna för rättsskydd och god förvaltning ingår bl.a. rätt att få sin sak behörigen behandlad, rätt att bli hörd och rätt att få motiverade beslut. En av de viktigaste frågorna med tanke på de föreslagna bestämmelserna är rätten till behörig behandling.

Utskottet framhåller att en ansökan om domännamn skall innehålla de uppgifter som kommunikationsverket behöver för att behandla ansökan. I propositionens motivering läggs stor vikt vid sökandens eget utredningsansvar. Det nya serviceautomationssystemet är dessutom upplagt så att det uppmanar sökanden att lämna alla de uppgifter som lagen kräver och att han eller hon kan göra sina egna registreringar i systemet i full vetskap om vad ansvaret omfattar. Enligt utredning till utskottet har förfarandet i lagförslaget ansetts nödvändigt för att det skall gå enklare att tillhandahålla domännamn och utöva tillsyn i efterhand, vilket i sin tur är nödvändigt på grund av förfarandets masskaraktär. Utskottet anser trots allt att det bör föreskrivas närmare om serviceautomationssystemet i paragrafen. Därför föreslår det att den som ansöker om ett domännamn med hjälp av serviceautomationssystemet skall kunna kontrollera att villkoren för domännamnets form och innehåll uppfylls. Vidare skall sökanden informeras om påföljderna av att lämna oriktiga uppgifter genom serviceautomationssystemet.

Utskottet har uppmärksamgjorts på att förslaget inte ger något svar på hur tjänsteansvaret fullföljs i ett automatiskt servicesystem. Vidare har det konstaterats att tanken på ett automatiskt databehandlingssystem som utövare av offentlig makt är ganska främmande t.ex. med hänsyn till skadeståndslagstiftningen. Av dessa orsaker och för att säkerställa en behörig behandling behövs det enligt utskottets mening en bestämmelse som förpliktar Kommunikationsverket att anvisa en tjänsteman med ansvar för serviceautomationssystemets funktion och beslutet om ansökan om domännamn.

Utskottet har formulerat om paragrafen i enlighet med detta.

7 §. Beviljande av domännamn.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att Kommunikationsverket skall bevilja ett domännamn då de lagstadgade villkoren uppfylls. Vidare menar det att momentet för klarhetens skull måste kompletteras så att det motsvarar detta. Därför föreslår trafikutskottet att momentet preciseras.

Grundlagsutskottet fäster sig i sitt utlåtande vid 2 mom. och framhåller att förslaget med hänsyn till sökandes rättssäkerhet inte är helt lämpligt, eftersom de andra hinder som myndigheten eventuellt finner förefaller att även kunna gälla de rättsliga kriterierna för beviljande av domännamn. Bestämmelsen bör därför preciseras och följaktligen föreslår utskottet att ansökan förfaller om den är bristfällig eller om det finns något annat hinder av teknisk karaktär för att godkänna den. I samband med utfrågningen av sakkunniga framhölls det också att paragrafen med hänsyn till sökandens rättssäkerhet lämpligen bör kompletteras med en bestämmelse om informationsskyldighet för myndigheten. Utskottet föreslår därför att bestämmelsen preciseras med skyldighet att informera om en brist eller ett hinder och med rätt för sökanden att begära och få ett beslut om att ansökan förfallit.

Utskottet har gjort ändringar i detta syfte i paragrafen.

8 §. Ändring och överföring av domännamn.

Utskottet föreslår att ordet "ändrats" i den sista meningen i 1 mom. ändras till "frigjorts".

Paragrafens 2 mom. om överföring av ett domännamn lämnar det öppet vem som kan göra en ansökan om överföring. Enligt utredning från kommunikationsministeriet faller det sig naturligast att ansökan görs av den som tar emot överföringen. Kommunikationsverket behöver en ansökan från mottagaren av överföringen eftersom det behöver lagfästa uppgifter om domännamnets nya innehavare och namnservrarna och eftersom den som överför domännamnet normalt inte har dessa uppgifter. Dessutom kräver rättsskyddet för den som tar emot ett överfört domännamn normalt att överföringen åtgärdas så skyndsamt som möjligt.

Utskottet anser att innehavaren bör skyddas mot orättmätiga ansökningar om överföring och föreslår att bestämmelsen kompletteras med ett krav på att en överföring av ett domännamn alltid förutsätter innehavarens samtycke. Överföringen i det automatiska registreringssystemet skall gå till så att innehavaren av domännamnet fyller i en särskild samtyckesblankett som registreras i systemet. Blanketten kräver innehavarens användarkod och lösenord och en särskild kod som eventuellt överenskommits med innehavaren och som endast innehavaren har tillgång till. Mottagarens ansökan om överföring går inte vidare i systemet förrän det har registrerat en kvittering på innehavarens samtycke till överföring av domännamnet.

Utskottet har ändrat momentet i enlighet med detta.

9 §. Förnyande av domännamn.

Vid utfrågningen av sakkunniga påtalades avgiften för förnyat domännamn i paragrafens 1 mom. Det är fråga om en statlig myndighets tjänsteåtgärd som kräver att de allmänna grunderna för avgiftens storlek skall slås fast i lag. Därför föreslår utskottet en hänvisning till lagen om grunderna för avgifter till staten. Vidare föreslår utskottet att förfarandet preciseras såtillvida att domännamnet förnyas efter anmälan till Kommunikationsverket och betalning av avgiften enligt lagen om grunderna för avgifter till staten. Utskottet har preciserat momentet i enlighet med detta.

10 §. Uppsägning av domännamn.

Utskottet har ändrat momentindelningen i denna paragraf.

11 §. Avstängning av domännamn.

Kommunikationsverket kan med stöd av föreslagna 11 § 1 mom. 1 punkten stänga av ett domännamn om polisen eller åklagarmyndigheten begär det. Grundlagsutskottet menar att bestämmelsen är alltför vagt formulerad för att användas i samband med reglering av utövandet av yttrandefriheten och att den ovillkorligen måste preciseras så att den bättre motsvarar sitt ändamål. Utskottet föreslår därför en sådan precisering av punkten att ett domännamn kan stängas av på begäran av polisen eller åklagarmyndigheten om det finns sannolika skäl att misstänka att det används för brottslig verksamhet. Utskottet har ändrat 1 mom. i enlighet med detta.

12 §. Återkallande av domännamn.

Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår trafikutskottet att uttrycken i 4 § 4 mom. som strider mot "god sed" eller "allmän ordning" preciseras så att de gäller "kränkande uttryck eller uttryck som uppmanar till brottslig verksamhet". Utskottet föreslår därför motsvarande precisering i 1 mom. 8 punkten.

Utskottet har gjorts uppmärksamt på att det i lagförslaget är fråga om beslutsfattande som innebär utredning av relativt få, i 4 § angivna faktorer. Villkoren i 2 mom. 2 punkten och 3 mom. uppfylls om sökanden lämnar den behövliga informationen, medan de övriga är entydiga och tekniskt kontrollerbara. Bristerna i ett system med inbyggd spärrlistefunktion korrigeras genom att domännamnet återkallas av en orsak som uppdagats efter det att domännamnet beviljats. Genom hänvisning till nämnda punkter i 4 § i 12 § 1 mom. 8 punkten ges Kommunikationsverket en möjlighet att i tjänsteväg korrigera ett fel som det fått kännedom om utan att tredje part behöver begära att verket återkallar domännamnet. I 12 § 1 mom. 8 punkten föreslås därför en preciserande hänvisning till 4 § 2 mom. 2 punkten och 3 mom.

Vidare föreslår utskottet en språklig precisering i 1 mom. 6 punkten, dvs. att "innehavare har upphört att existera" ersätts med "innehavare inte längre existerar".

Utskottet har ändrat paragrafen i enlighet med detta.

14 §. Domännamnsleverantörer.

Grundlagsutskottet lyfter i sitt utlåtande fram paragrafens 2 mom. 3 punkt, där det sägs att domännamnsleverantörerna skall följa myndigheternas uppmaningar eller begäran i fråga om domännamn. Utskottet menar att bestämmelsen bör preciseras med att domännamnsleverantören kan åläggas att iaktta de bestämmelser myndigheten utifrån sina lagfästa befogenheter utfärdar. Därför föreslår trafikutskottet att 3 punkten preciseras.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att det är viktigt att komplettera 3 mom. så att förbud endast kan meddelas om ett förpliktande beslut inte iakttas och om förseelsen som begåtts är väsentlig. Utskottet föreslår att Kommunikationsverket efter att ha gett en anmärkning och om anmärkningen inte leder till att den regelvidriga situationen korrigeras kan fatta ett beslut som förpliktar leverantören att rätta till felet. Om felet inte rättas till med anledning av beslutet kan Kommunikationsverket för en viss tid förbjuda en domännamnsleverantör att förmedla ansökningar om domännamn till Kommunikationsverket. I linje med grundlagsutskottets utlåtande föreslår trafikutskottet också en bestämmelse om maximitiden för hur länge ett förbud gäller.

Med hänsyn till att en förteckning över domännamnsleverantörer med förmedlingsförbud enligt 4 mom. åtminstone delvis utgör ett personregister framhåller grundlagsutskottet att det är lämpligt att i lagen ange ändamålet med registret. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen preciseras så att det framgår att förteckningen förs för allmänt bruk och det av förteckningen måste framgå om beslutet om förbud har laga kraft. Om förteckningen offentliggörs på Kommunikationsverkets webbsidor får den bara innehålla uppgifter om beslut som vunnit laga kraft. I bestämmelserna skall också föreskrivas att uppgifterna om förmedlingsförbud skall avlägsnas från förteckningen en månad efter att förbudet har upphört och att personuppgiftslagen (523/1999) i övrigt tillämpas på behandlingen av personuppgifter i förteckningen.

15 §. Domännamnsregistret.

Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att det domännamnsregister som skall föras på grundval av 15 § åtminstone delvis utgör ett personregister och att det är lämpligt att registrets ändamål anges i bestämmelsen. Därför föreslår utskottet att bestämmelsen preciseras med att registret finns till för ansökan om domännamn och annan allmän användning.

Utskottet påpekar att domännamnsregistret också skall innehålla kontaktinformation om innehavarna av domännamn. I samband med utfrågningen av sakkunniga framhölls det för utskottet att en privat näringsidkares kontaktinformation också kan omfatta en adress som utifrån 24 § 1 mom. 31 punkten lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) skall hållas hemlig och att lagförslaget inte får undanröja sekretessen för kontaktinformation som bygger på ett s.k. skyddsförbud. Utskottet föreslår därför att 1 mom. 2 punkten preciseras så att den gäller offentlig kontaktinformation om domännamnsinnehavaren.

Enligt propositionens motivering är det meningen att göra domännamnsregistret tillgängligt för allmänheten via datanätet. Grundlagsutskottet poängterar i sitt utlåtande att bestämmelser om saken måste utfärdas i lag eftersom detta innebär att personuppgifter lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning. Trafikutskottet föreslår därför ett nytt 2 mom. om att uppgifter ur domännamnsregistret kan lämnas ut också i elektronisk form och via datanätet. Meningen är att personuppgiftslagen skall tillämpas på behandlingen av personuppgifterna i registret.

2. Lag om ändring av 2 § lagen om kommunikationsförvaltningen

I lagen om kommunikationsförvaltningen har 2 § senast ändrats genom riksdagens beslut av den 16 december 2002 utifrån regeringens proposition RP 197/2001 rd. Därför måste ingressen ändras så att laghänvisningen i 2 § gäller nämnda lag som ännu inte har stadfästs.